Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Svenska och svenska som andraspråk.
Zeitschriftenartikel zum Thema „Svenska och svenska som andraspråk“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Zeitschriftenartikel für die Forschung zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Zeitschriftenartikel für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Heinonen, Henna. „Uttalet i läroböcker i svenska som andraspråk från begriplighetsperspektiv“. Puhe ja kieli, Nr. 1 (05.06.2020): 23–40. http://dx.doi.org/10.23997/pk.95497.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel studerar jag hur uttal presenteras i finska gymnasieläroböcker (n=10) i svenska som andra språk. Syftet är att undersöka vilka uttalsdrag som tas upp i läroböckerna och relationen mellan dessa drag och begriplighet. Metoden som jag använder är kvalitativ innehållsanalys.
Prosodiska drag har ansetts ha en stor betydelse för begriplighet. Vad det gäller svenska är speciellt satsrytm viktig. Analysen visar dock att uppmärksamheten oftast fästs vid enskilda segment (språkljud) och ord. Uttalet av hela satser övas också men regler eller anvisningar om produktionen av prosodiska drag presenteras bristfälligt. Att ange explicita råd och att göra inläraren medveten har i tidigare undersökningar noterats vara effektivt eller till och med nödvändigt för inlärning av prosodin.
Uttalsmålet för inlärarna på denna nivå är att uttalet är helt begripligt och att inläraren kan tillämpa flera uttalsregler. Att det saknas regler och anvisningar i läroböckerna medför att läraren har en stor roll i att inläraren når målen i uttalet. Presentationen och övandet av prosodiska drag bör vara i nyckelposition i undervisning som syftar till ett begripligt uttal.
2
Economou, Catarina. „Litteraturarbete i ett svenska som andraspråksklassrum“. Acta Didactica Norge 9, Nr. 1 (08.06.2015): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1704.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractThis article considers the role of reading fiction in Swedish as a second language instruction. The study examines how a group of advanced second language learners in a Swedish upper secondary school read, interpret and discuss a contemporary Swedish novel, how they interact with the text and with each other in relation to the text. Furthermore, it analyses which forms of reading the students use. It is a qualitative, empirical study based on field studies, transcriptions of tape recorded interaction and of written texts. The results indicate that second language learners in this context have a positive attitude towards reading and discussing what they read using several forms of reading. They often compare the content of the text to their own lives. One conclusion is that literature teaching and literature can be integrated into one Swedish subject in order to create even more meaningful interactions between students from different backgrounds. Another is that literature can be a means of language development as well as personal development.Keywords: Second language learners, literature pedagogy and didactics, forms of reading, democracy. SammandragDenna artikel handlar om skönlitteraturens roll i skolämnet svenska som andraspråk. Studien undersöker hur en grupp avancerade andraspråksinlärare i en svensk gymnasieskola läser, tolkar och diskuterar en modern svensk roman och hur de interagerar med texten och med varandra i relation till texten. Dessutom analyseras vilka läsarter som eleverna använde sig av. Den är en kvalitativ, empirisk studie som baseras på fältstudier, transkriptioner av inspelade boksamtal och elevtexter. Resultaten visar att andraspråkseleverna hade en positiv attityd till boksamtal och de använde sig av flera läsarter. De jämförde ofta texten till sina egna liv och erfarenheter. En slutsats är att litteraturundervisning och litteraturarbete skulle kunna integreras i ett gemensamt ämne så att ännu mer meningsfulla samtal mellan elever från olika bakgrund. Dessutom kan litteratur bli ett medel för personlighetsutveckling liksom för språkutveckling.Nyckelord: Andraspråkselever, litteraturpedagogik och didaktik, läsarter, demokrati.
3
Eriksson, Maria. „Vad händer i mötet mellan andraspråkselever och det nationella provet i naturvetenskap?“ Venue 3, Nr. 2 (11.12.2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14318.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.
4
Wedin, Åsa, und Lena Stenbäck. „Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 4 (04.10.2020): 109–35. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.4.5.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Pipils in the Language Introduction programmes in upper secondary schools in Sweden are required to develop reading skills to be admitted to national programmes. This study focuses on perceptions of reading and reading instruction among teachers in Swedish as a second language. The empirical material consists of interviews with five teachers. The interviews were analyzed thematically to illuminate the teachers’ perceptions of reading practices and their underlying understanding of reading and reading instruction. Freebody and Luke’s resource model and Ivanič’s multilayered discourse model served as the theoretical frame for the study. The teachers’ narrow view of reading and reading education was revealed in the analysis, with emphasis on practices of coding and meaning making, and on discourses of skills and processes. A picture emerged of the reading education as lacking richness and without necessary conditions to focus on issues of identity, power and ideologies, something that is important for students in this age and situation. We argue that a prerequisite for development of reading education that includes not only cognitive and psychological perspectives but also sociocultural and sociopolitical is that teachers turn their focus from individual students to the social and cultural contexts. Such education could support reading education to develop these pupils’ interpretation and critical skills necessary for future life.
5
Economou, Catarina. „”På samma villkor?” - Litteraturundervisningens varför och vad i gymnasieämnet svenska som andraspråk“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, Nr. 3 (01.01.2018): 53–75. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i3.1108.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Alm Fjellborg, Andreas, und Lena Molin. „Vilka typer av uppgifter gynnar elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk? En undersökning med data från de nationella proven i geografi.“ Acta Didactica Norge 12, Nr. 4 (12.12.2018): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6286.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever med utländsk bakgrund tenderar att prestera sämre än svenskfödda elever i skolan primärt på grund av sämre kunskaper i det svenska språket. Utifrån statistisk analys (Differential item functioning) identifieras uppgifter från de nationella proven i geografi (2014 – 2017) där elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk klarar sig avsevärt mycket bättre - eller sämre - än förväntat. Tidigare forskning har visat att geografiska begrepp är särskilt svåra för elever som inte har svenska som modersmål, vilket också påvisas i denna studie. Den visar att det särskilt är uppgifter med lite text som handlar om geografiska begrepp som uppvisar större skillnader i prestationer mellan elever som följer kursplanen i svenska respektive svenska som andraspråk. Resultaten kan stödja såväl lärare som provkonstruktörer att bättre anpassa undervisning och prov genom att undvika att skapa uppgifter som mäter irrelevanta bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas möjligheter att besvara uppgifter på ett adekvat vis utifrån deras kunskapsnivåer.Nyckelord: Nationella prov i geografi, uppgiftsformat, elever med utländsk bakgrund, svenskfödda elever, DIF-analysWhat types of test items benefit students who follow the syllabus in Swedish as a second language? A study using data from the Swedish national assessments in geography.AbstractPupils born outside Sweden are likely to accomplish less in comparison to native pupils, primarily as a result of inferior knowledge of the Swedish language. Based on a statistical analysis (Differential item functioning) of questions given at national tests in geography (2014-2017), it was possible to identify questions where pupils following the syllabus of Swedish as a second language attain either considerably better or more inferior results than expected. Earlier research has shown that pupils whose native language is not Swedish find it particularly hard to comprehend geographic concepts, which was confirmed by the present study. This study furthermore revealed that in particular questions containing a limited amount of text concerning geographic concepts resulted in larger differences than expected between native pupils following the syllabus in Swedish and foreign born pupils following the syllabus in Swedish as a second language. These findings could aid teachers and test constructors in their efforts to adjust teaching and tests by not formulating questions that measure irrelevant background factors, which might affect the pupils’ ability to answer questions adequately, based on their level of knowledge.Keywords: National tests in geography, question format, pupils born outside Sweden, Swedish-born pupils, DIF-analysis
7
Walldén, Robert. „Med fokus på ord, uttryck och språklig stil“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (18.11.2019): 35–61. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.
8
Hedman, Christina, und Ulrika Magnusson. „Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige“. Acta Didactica Norge 12, Nr. 1 (19.03.2018): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5569.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel urskiljer och diskuterar vi diskurser i vetenskapliga texter inom det akademiska fältet i Sverige om skolämnet svenska som andraspråk (härefter sva) efter dess införande 1995, utifrån begreppet likvärdighet. I studien analyseras vilka typer av argument som anförts, i vilken teoretisk och empirisk bas de kontextualiseras, och vilka antaganden om likvärdighet som de avspeglar. Två kolliderande diskurser identifieras där argumenten i den ena, sva-diskursen, främst sprungen ur fältet flerspråkighets- och andraspråksforskning, utgår från erkännandet av språkliga undervisningsbehov hos elever som lär på ett andraspråk som ett uttryck för likvärdighet (equality-as-equal-opportunity) och som motstånd mot ”olikhetsblindhet”. Sva mejslas i denna argumentation fram som del i en pluralistisk språkpolicy i vilken såväl ämnet sva som ämnet modersmål ingår. Kritik mot ämnets organisering återfinns inom diskursen samtidigt som behoven av andraspråksundervisning erkänns. I den kolliderande diskursen, som kretsar kring begreppet inkludering, beskrivs ämnet istället som uttryck för bristperspektiv på de elever som ämnet är avsett för, och särskiljande av elevgrupper ses som ett huvudproblem. Interdiskursiva relationer urskiljs i det att aspekter av inkluderingsdiskursen även finns inom sva-diskursen. De olika tolkningar av brist och språk som framkommer återspeglar hur diskurser konstruerar sina objekt, i detta fall innehåll i och syfte för sva (Foucault, 1972). Diskursernas anteciperande prägel indikerar en involvering av aktörer med hög grad av agentivitet, vilket reflekterar det akademiska fältets relativt stora inflytande på det politiska fältet avseende språkpluralistisk utbildningspolicy. Den empiriska forskning om sva-ämnets undervisningspraktik som till dels underbygger de identifierade diskurserna är dock påfallande begränsad.Nyckelord: svenska som andraspråk, diskurser, pedagogisk inkludering, likvärdighetSimilar or similar opportunities?Discourses on the school subject Swedish as a second language within the academic field in SwedenAbstractIn this article, we take the concept of equality as the basis to discern and discuss discourses in scholarly texts within the Swedish academic field on the school subject Swedish as a second language (SSL) after its introduction in 1995. The study analyzes the types of arguments, their theoretical and empirical underpinnings, and the assumptions of equality reflected. Two colliding discourses are identified, of which the arguments of the SSL discourse, stemming from research on multilingualism and second language research, recognizes language educational needs in students’ learning in their second language as an expression of equality-as-equal-opportunity and resistance to “difference blindness”. In this line of argument, SSL is constructed as part of a pluralistic language policy comprising SSL and mother tongue education. However, the recognition of second language educational needs exists alongside criticism of the subject’s organization. The colliding discourse centers on inclusion, describes SSL as an expression of deficiency regarding the students, and considers the separation of students to be a key problem. As aspects of the inclusion discourse are also found in the SSL discourse, interdiscursive relations are discerned. The emerging interpretations of deficiency and language reflect how discourses construct their object (Foucault, 1972), in this case contents and aims of SSL. The anticipating characteristics of the discourses indicate an involvement of actors with a high degree of agency, reflecting the relatively high impact of the academic field on the political field in terms of multilingual education policy. Research on the SSL educational practices, partly underpinning the discourses, is however strikingly limited.Keywords: Swedish as a second language, discourses, pedagogical inclusion, equality
9
Lunneblad, Johannes, und Maj Asplund Carlsson. „De kommer från nordost - Om skolkonkurrens och elevidentitet i ämnet svenska som andraspråk“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 18, Nr. 2 (01.01.2009): 87–103. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v18i2.905.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Jakobson, Liivi. „Lärares uppfattningar om responsfokus och responssätt för vuxna nybörjarstuderandes texter i svenska som andraspråk“. Nordand 3, Nr. 01 (07.06.2019): 25–47. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2019-01-02.
Der volle Inhalt der Quelle
11
Palmér, Anne. „Kvantiteter i kvalitativt bedömda elevtexter – framtida verktyg för rättvis bedömning?“ Acta Didactica Norge 12, Nr. 4 (12.12.2018): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6357.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett problem i bedömning av skrivprov är bristande samstämmighet mellan bedömare. Att fler än en person bedömer samma skrivprov är ett vanligt sätt att öka samstämmigheten, men denna metod är tidskrävande och kostsam. Ett automatiskt bedömningsverktyg, som ger bedömaren stöd på ett effektivt och förutsägbart sätt, vore därför ett användbart hjälpmedel. I artikeln presenteras en pilotundersökning inför ett framtida arbete med automatisk bedömning av skrivprov, där användbarheten av fyra olika textmått i automatisk bedömning undersöks: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex och nominalkvot. Materialet utgörs av två korpusar med benchmarktexter från nationella prov, Np 1 och Np 3. Varje prov ges i två olika skolämnen, svenska och svenska som andraspråk. I analysen beräknas medel- och medianvärden samt korrelationer för textmåtten och texternas betyg. Resultatet visar att skillnaderna mellan textmåttens värden i de två korpusarna är relativt stora. I Np 3 uppmäts generellt högre värden för de fyra textmåtten än i Np 1. Vidare korrelerar samtliga undersökta textmått med betyg i Np 1, medan de textmått som visar starkast korrelation i Np 1 inte på ett signifikant sätt korrelerar med betyg i Np 3. Dessutom visar analysen att texter från ett av proven, som har samma betyg men har tillkommit inom olika svenskämnen, ligger nära varandra utifrån de objektiva textmåtten. I ett framtida arbete inför automatisk bedömning av skrivprov måste användningen av textmåtten anpassas till det specifika provet. Vidare bör en automatisk bedömning omfatta många fler textegenskaper än de som mäts med de undersökta måtten.Nyckelord: skrivbedömning, automatisk bedömning, nationella prov, elevtexter, bedömning i svenska och svenska som andraspråkAnalyzing Quantity in Qualitatively Assessed Student Texts – a Future Tool for Fair Assessment?AbstractIn assessing writing one problem is the lack of rater consistency. Letting more than one rater take part in the assessment of the same test is one way of improving rater consistency, but this method is time-consuming and expensive. A tool for automated assessment, giving the human rater support in an effective and predictable way, would therefore be useful. In this article a pilot study is presented, where the usefulness of four automatic text measures in the assessment of writing tests are investigated: text length, word length, word variation and nominal ratio. The data consists of two corpora with benchmark texts from two national tests, Np 1 and Np 3. Each test is given in both Swedish and Swedish as a second language. Mean and median values are calculated, as well as correlations for the text measures and the assessment grades of the texts. The results show important differences between the values of the text measures from the two tests. In Np 3 the values for text measures are generally higher than in Np 1. Further, the four text measures correlate significantly with grades in Np 1, but the measures correlating strongest in Np 1 do not show a significant correlation in Np 3. In one of the tests, the texts with the same assessment grade but different school subjects are very similar according to the text measures. The conclusion is that a tool for automated assessment must be adapted to a specific writing test. Furthermore, an automated assessment should include the analysis of a greater amount of text qualities than those having been the focus of this study.Keywords: assessing writing, automated assessment, national tests, student texts, assessment in Swedish and Swedish as a second language
12
Torpsten, Ann-Christin. „Svenska som andraspråk i grundskolans styrdokument“. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2007, Nr. 2 (Januar 2007): 26870. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2007.11803931.
Der volle Inhalt der Quelle
13
Huhtamäki, Martina, und Elisabeth Zetterholm. „Uttalets plats i undervisningen av svenska som andraspråk“. AFinLA-e: Soveltavan kielitieteen tutkimuksia, Nr. 10 (02.07.2018): 45–60. http://dx.doi.org/10.30660/afinla.73123.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This is a case study about pronunciation teaching in Swedish as a second language. The aim of this study is to compare pronunciation teaching for adults in Finland and Sweden. Data were gathered via interviews with eight teachers and observations of eight Swedish classes. The theoretical framework is language teacher cognition, which implies that we compare what teachers say with what they actually do in the classrooms. The study shows that teachers in both countries find pronunciation a central field of Swedish teaching. However, they think that they lack methods for pronunciation teaching. Most of the pronunciation teaching observed is implicit and integrated in the teaching of other elements, such as vocabulary and grammar. In Sweden, there were more examples of explicit pronunciation teaching than in Finland. In Finland, the minority position of Swedish implies certain challenges for teaching pronunciation and other aspects of the language. Overall, there was much correspondence between the interviews and the observed classes in the two countries.
14
Plank, Katarina. „Mindfulness i svenska kontexter“. Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, Nr. 61 (18.08.2015): 35. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i61.21945.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
ENGLISH ABSTRACT: Mindfulness can be found in three distinctly different settings in Sweden: therapeutic, commercial and religious. Its greatest expansion can be found within in the Swedish health care system, where mindfulness-based therapies and interventions can be used, and among private operators selling mindfulness courses to both public and private sectors. Here, mindfulness is decontextualised and detraditionalised and presented as a universal life-skill without any religious belonging. Although with a difference: the therapeutic use of mindfulness encourages the individual to delevop metacognition and the ability of decentering, while the commercial use of mindfulness puts greater emphasis to sensory experiences. In the religious context, sati (the Pali term translated into mindfulness) is an integral part of a Buddhist soteriologiskt system aiming at freeing the individual from worldly bonds. This shift in conceptualising mindfulness reflects a general trend in Western countries where spirituality replaces religion.SVENSK RESUMÉ: Mindfulness återfinns i tre distinkt olika sammanhang i Sverige: terapeutiska, kommersiella och religiösa. Sin största spridning har mindfulness fått i sekulära och nyreligiösa former som återfinns inom svensk sjukvård där mindfulnessbaserade terapier integrerats i behandlingar och hos privata aktörer som säljer mindfulnesskurser till både offentlig och privat sektor. Här har mindfulness avkontextualiserats och presenteras som en allmänmänsklig färdighet utan kopplingar till religion, dock med skillnaden att det terapeutiska användandet tycks syfta till att individen utvecklar decentrering och metakognition, medan det kommersiella användandet i större grad betonar sinnesupplevelser. I religiösa sammanhang utgör sati (palitermen som kommit att översättas med engelskans mindfulness) en integrerad del i ett soteriologiskt system som syftar till att individen frigör sig från världsliga bindningar. Begreppsglidningen reflekterar en generell utveckling i västerländska länder där andlighet ersätter religion.
15
Hermansson, Kristina, und Anna Nordenstam. „Normkritisk barnlitteratur på svenska förskolor. En intervjustudie“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 38, Nr. 4 (21.03.2021): 85–98. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v38i4.3996.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap.
Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie
16
Niklasson, Laila. „OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?“ Venue 4, Nr. 3 (16.10.2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.
17
Nesby, Eunike. „Vilken svensk författare motsvarar Knut Hamsun och Örnulf Tigerstedt?“ Nordlit, Nr. 47 (09.12.2020): 65–76. http://dx.doi.org/10.7557/13.5632.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
”Vilken svensk författare motsvarar Japans Yukio Mishima, Tysklands Ernst Jünger och Frankrikes Louis-Ferdinand Céline?”, frågar en svensk debattör och forskare i en artikel 2016. Till dessa om än famösa så välkända namn adderar frågeställaren Norges Knut Hamsun respektive Finlands Örnulf Tigerstedt. Med denna fråga som utgångspunkt granskas och prövas i artikeln såväl nazistiska partiledare och nazistanhängare som svenska nationalpoeter. Vilka diktare är att betrakta som nazistiska och vilka har associerats med nazismen på felaktiga grunder? Och var alla nazistiska diktare män? I nutid med yttringar av vad som betecknats som ultranationalism och populism i ytterlighetsrörelser, till sin spets dragna i form av nynazism, är det viktigare än någonsin att göra upp med det nazistiska förflutna och utreda hur nazismen gestaltades i den nazistiska kampdikten, såväl i den svenska som i den nordiska.
18
Ackesjö, Helena. „Borde svenska lärare bli mer franska?“ Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 2 (11.06.2019): 74–87. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.02.04.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under början av 2019 förs en intensiv debatt i nationella medier om lärare, lärarauktoritet och lärararbetets gränser. I TV, radio och tidningar lyfts exempel på händelser från olika delar av landet fram i ljuset. Ett sådant är elevers upplevda kränkningar, en diskussion som ställs i relation till lärares auktoritet men framför allt till lärares handlingsutrymme.
I denna text diskuteras lärarprofessionens gränser genom Frykmans (1998) teoretiska lins. I texten jämförs exempel från den svenska skolan med exempel från den franska i avsikt att föra en kontrasterande och teoretisk diskussion om professionens gränser. Frågan som ställs är Borde svenska lärare bli mer franska? I essän framförs argument om att tydligare gränser kan krävas för att lärares professionalitet och auktoritet ska bli mer markerad. Skolan borde kunna bygga broar mellan skola, hem och samhälle utan att träda över gränserna mellan dem. Stärkta gränser skulle i sin tur kunna leda till avlastning men också till ökad auktoritet och professionalitet vilket på sikt skulle kunna stärka både lärares position i samhället och yrkets attraktivitet.
19
Ingmar Oldberg, Karl. „Krigets fångar och änglar: Svenska hjälparbetare under första världskriget“. Nordisk Østforum 33 (19.06.2019): 60–62. http://dx.doi.org/10.23865/noros.v33.1658.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Mycket har skrivits om första världskriget och dess politiker och militärer, inte minst vid jubileerna hundra år efteråt, men mycket mindre om offren, krigsfångarna och hjälparbetarna. Den här boken handlar om det svenska Röda korsets (RK) insatser i Ryssland bland de två miljonerna krigsfångar, främst från Tyskland och Österrike-Ungern, som spreds till läger över hela landet. Eftersom Sverige var neutralt i kriget, vände sig Tyskland och Ryssland 1915 till Sverige för att utväxla och få fram hjälp till sina respektive krigsfångar. Över tusen järnvägsvagnar med förnödenheter gick genom Sverige från Trelleborg till Haparanda för vidaretransport på ryska järnvägar. Inalles 77 svenska delegater arbetade på plats i Ryssland. Många var kvinnor, oftast ur överklassen, som sökte sig ut i arbetslivet som volontärer. De var tysktalande och anklagades ofta lokalt för tyskvänlighet och spioneri, många arresterades och några dödades. Detta blev Sveriges första stora humanitära insats utomlands och inledde en tradition som fortsatt till våra dagar.
20
Skärlund, Sanna. „Minskade kostnader och ökad lönsamhet. Hållbarhet och föredömlighet som mål och medel hos svenska företag med statligt ägande“. Sakprosa 12, Nr. 2 (16.04.2020): 1–34. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7497.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning.
I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.
21
Orrbén, Sofia. „Brottmålsdomar som genre – Struktur, röster och språkhandlingar i svenska domar“. Sakprosa 12, Nr. 3 (26.10.2020): 1–39. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7943.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Brottmålsdomar är strukturellt komplexa texter som ska redogöra för ett flertal röster med motsatta perspektiv samtidigt som en hög läsbarhet och förståelse för tingsrättens bedömningar och beslut upprätthålls. Den här artikeln syftar till att synliggöra brottmålsdomars struktur och visa hur röster och språkhandlingar används för att konstruera strukturen. Studien utgår från en socio-retorisk genretradition där genrer ses som kommunikativa redskap som kan användas för att uppnå olika mål. 42 domar som faller under kategorin brott mot person i brottsbalken analyseras utifrån begreppen språkhandling, tema och röst för att urskilja med vilka drag som genren konstrueras. Analysen visar att brottmålsdomar konstrueras med sex olika drag som genererar tre olika skrivsätt beroende på hur dragen ordnas.
22
Lundgren, Mats, Eva-Lena Embretsen, Ulf Nytell und Stefan Weinholz. „Transformering av en masterplan till åtgärdsplaner i svenska skolor“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 94–117. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.05.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Samverkan för Bästa Skola (SBS) avser att erbjuda ett riktat stöd till svenska skolor som har svårt att förbättra verksamheten och att uppfylla läroplanens mål. Studiens syfte att beskriva och diskutera hur nulägesanalyser och åtgärdsplaner växer fram i iscensättningen av SBS på den lokala nivån. Masterplaner som SBS utgör ett exempel på den spänning som existerar mellan att implementera storskaliga insatser som är baserade på beslut-rationalitet medan att iscensätta dessa på lokal nivå baseras på handlings-rationalitet. Resultatet bygger på en kvalitativ explorativ fallstudie av en låg- och mellanstadieskola och tre högstadieskolor i en kommun. Det empiriska materialet utgörs av dokument som samlades in under 2018 och 2019. Studien visar att iscensättningen av SBS initierar kollektiva sensemakingprocesser, men skapar även osäkerhet trots processtöd från externa parter. Det ger nya insikter hur aktörerna tolkar och skapar mening (sensemaking), liksom hur masterplanen transformeras till operativa planer. De olika faserna i iscen-sättningsprocessen av SBS riskerar att löskopplas när en masterplan trans-formeras från beslutslogik till lokala handlingsplaner baserade på handlings-logik. Utifrån resultatet diskuteras om och hur studien kan erbjuda nya insikter för att iscensätta nationella masterplaner.
23
Johansson, Staffan, und Andreas Liljegren. „Socialtjänsten som granskningsobjekt“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 3–28. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4082.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.
24
Jakobson, Liivi. „Vuxna nybörjarstuderandes uppfattningar om skriftlig lärarrespons på skrivande i svenska som andraspråk“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 4 (02.09.2020): 1–32. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.4.1.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study investigates how L2 beginner level students perceive written feedback from teachers on samples of their writing. It centers on beginner learners (of which very little research exists) and covers two broad areas of feedback: Focus and Manner. Focus refers to the kind of areas the teachers concentrate on in their comments, e.g. content, while Manner refers to different ways of delivering feedback, e.g. suggestions. The data was collected from a web-based course in Swedish for immigrants in an online Learning Management System. A questionnaire was used where the students evaluated feedback categories on a Likert scale and thereafter, ranked the same categories. Ranking, where different feedback categories are related to each other, has not been found in previous studies on feedback in the field of second language research. The results show that the students take feedback seriously. A large majority of students chose feedback on grammar as their first priority. They generally valued all feedback manners, but clearly preferred specific praise and specific criticism. I then discuss the conclusions and pedagogical implications based on web-based learning contexts. In particular, I emphasize the importance of establishing a dialogue between students and teachers which enables an orientation towards new understanding.
25
Wiltgren, Layal Kasselias. „Subtil exkludering - Exkludering av högpresterande elever med utländsk bakgrund i en innerstadsskola“. Pedagogisk forskning i Sverige 25, Nr. 2-3 (01.10.2020): 49–68. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skolsegregations negativa effekter debatteras flitigt där både klass och etnicitet anses påverka elevers möjligheter till att lyckas och där de stora förlorarna är elever från arbetarklasshem som har utländsk bakgrund. Denna studie riktar istället blicken mot en i forskningssammanhang bortglömd grupp, nämligen högpresterande elever med utländsk bakgrund som bor i ekonomiskt bemedlade bostadsområde och går i en innerstadsskola med gott rykte. På ett formellt plan är eleverna inkluderade i det svenska skolsystemet, majoriteten har högutbildade föräldrar som kan hjälpa dem att navigera i det svenska skolsystemet, de har höga ambitioner och höga betyg. Därmed bidrar de till skolans fortsatta goda rykte. På det sociala planet upplever de däremot att de exkluderas av klasskamrater som refereras till som "svenskarna". Denna exkludering uttrycks inte verbalt, utan genom små subtila handlingar i de vardagliga interaktionerna, i form av mikroaggressioner, något som de exkluderade eleverna kopplar till sin etniska bakgrund. Men eftersom exkluderingen är outtalad och sker subtilt, och eftersom lärarna inte kopplar exkludering till en fråga om etnicitet, blir den svår att ifrågasätta. Resultatet pekar på att formell inkludering inte per automatik bidrar till social inkludering. Studien bygger på deltagande observation i en gymnasieskola och intervjuer med elever såväl som lärare och skolledare.
26
Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg und Zoe Nikolaidou. „Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelses framväxt“. HumaNetten, Nr. 46 (16.06.2021): 100–115. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20214607.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med samtalsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till protokollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Undersökningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och formar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.
Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtagningsmönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.
Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.
27
Forslund Frykedal, Karin, und Anja Thorsten. „Individanpassat arbetssätt – utmaningar och möjligheter“. Venue 2, Nr. 1 (19.09.2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13212.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det har inom det svenska skolsystemet länge funnits en strävan att utveckla en skola som med hjälp av individualiserade arbetssätt ökar möjligheten för varje elev att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Individualisering är följaktligen en term som ofta används i svensk skolkontext och som begrepp finns det omskrivet i alla skolans styrdokument. Eleven i centrum har därför kommit att betraktas som ett viktigt inslag i undervisningen och i linje med det har arbetsformer som utgår från individens förutsättningar och förmågor blivit ideal.
28
Åhman, Gustaf. „Studier av radioaktivt cesium i svenska renar. Oversikt over pågående undersokningar 1986“. Rangifer 6, Nr. 1 (01.06.1986): 53. http://dx.doi.org/10.7557/2.6.1-app.603.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I samband med den forskning och forsöksverksamhet som bedrivits vid renforsöksavdelningen har vi arbetat med metodik och teknik som kan tillämpas vid studier av radioaktivt cesium i renbetesväxter och i renar. På betessidan har vi bl.a. arbetat med kontaminering av tungmetaller från gruvindustrin och nitrat efter kvävegödsling. Omfattande studier har utförts av renens mineralstatus och mineralämnesomsättning. Erfarenheter och kunskaper från dessa områden har utnyttjats for planering och genomförande av de studier som nu pågår beträffande radioaktivt cesium i renbetesväxter och renar.
29
Hildén, Ebba, Annica Löfdahl Hultman und Andreas Bergh. „Undervisning från svenska förskolechefers perspektiv: Spänningar mellan förväntningar och erfarenheter“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 147–62. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2902.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska förskolechefers användning av begreppet undervisning i förskolan. Genom en begreppshistorisk analys (Koselleck 2004) studeras relationen mellan den förväntanshorisont och de erfarenhetsrum som kan urskiljas i förskolechefernas uttryck. Det empiriska materialet består av ljudinspelade samtal inom ramen för en kompetensutvecklingsinsats om undervisning i förskolan och en enkätstudie där förskolechefer svarat på öppna frågor om undervisning med en uppföljande fördjupande intervju. Studien synliggör de förväntningar som förskolechefer laddar i undervisningsbegreppet, där undervisningsbegreppet ska börja användas samtidigt som verksamheten inte radikalt behöver förändras, utan som en av informanterna uttrycker sig, ”förgyllas”. Trots detta framgår det av studien att begreppet undervisning rymmer en rad spänningsförhållanden. Allra tydligast handlar det om hur det tidigare kollegiala ansvarstagandet nu utmanas av ett mer uppdelat ansvar. Detta öppnar sammantaget för framtida betydelseförskjutningar i undervisningsbegreppet såväl som möjliga förändringar i förskolans praktik.
30
Flensner, Karin. „Mångfald och sekularitet i religionskunskapsundervisning“. Prismet 71, Nr. 4 (03.12.2020): 393–406. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8367.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I syftestexten för det svenska religionskunskapsämnet anges att undervisningen i religionskunskap ska ge eleverna «möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald [samt att eleverna] ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva» (Skolverket 2011). Samtidigt visar ett flertal studier att klassrumspraktiken och talet om religion i svenska skolmiljöer är starkt präglade av en sekularistisk diskurs om religion där religiösa livsåskådningar artikuleras som tillhörande en förgången tid, vara svårförenliga med ett rationellt, modernt och vetenskapligt förhållningssätt och att troende människor uppfattas som irrationella, lurade eller psykiskt sjuka (Berglund, 2017; Carlsson & Thalén, 2015; Eddebo & Magnusson, 2020; Flensner 2015; 2017; 2018; Holmqvist Lidh, 2016; Osbeck & Lied, 2011; SKR, 2020; Vikdahl, 2018; von Brömssen, 2009, 2012; 2016). Många gånger är det andra elever som uttrycker denna typ av åsikter i undervisningen, men även lärare bidrar till att denna diskurs blir hegemonisk i klassrummet. Detta sekularistiska förhållningssätt uppfattats många gånger som en neutral position av de som uttrycker den, vilket får implikationer för hur man förhåller sig till olika aspekter av mångfald. I den här texten ska jag resonera kring relationen mellan sekularitet och mångfald och diskutera några möjliga implikationer för ickekonfessionell undervisning om religion. Jag kommer att utgå från resultat från empiriska studier av religionskunskapsundervisning.
31
Samuelsson, Marcus. „Lärares upplevelse av besvärande elevbeteende“. Venue 3, Nr. 1 (11.03.2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1437.
Der volle Inhalt der Quelle
32
Frenander, Anders. „Den danska förebilden“. Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 5, Nr. 2 (13.03.2016): 21–24. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v5i2.25858.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Många organisationer och enskilda aktörer inom svenskt kulturliv - och kanske i synnerhet biblioteken - har länge blickat västerut för inspiration och förebilder. Allra först var det naturligtvis den amerikanska public library-organiseringen som väckte intresse. Valfrid Palmgren, den svenska bibliotekspionjären (som förresten gifte sig med en dansk och flyttade till Köpenhamn), besökte ju det stora landet i väster för drygt hundra år sedan för att studera hur ett för den tiden helt modernt bibliotek skulle kunna formas och arbeta. All sådan inspiration var välbehövlig för ett svenskt biblioteksväsende, som nog knappast förtjänade namnet.
33
Perselli, Ann-Katrin, und Assar Hörnell. „Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 37, Nr. 1 (29.03.2019): 63–79. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v37i1.3007.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel presenteras en kvalitativ studie med syfte att analysera och beskriva fritidspedagogers förståelse för hur fritidshem och dess verksamhet kompletterar skolan i Sverige. Studien baseras på skriftliga kommentarssvar i en nationell webbenkät som 2013 skickades till fritidspedagoger vid svenska fritidshem. Analys och tolkning av enkätsvaren genomfördes med en kvalitativ ansats och innehållsanalys som metod. Som stöd under analysarbetet användes NVivo 10. Analysen genererade fyra kategorier som beskriver fritidspedagogers förståelser för fritidshemmets kompletteringsuppdrag: Att samverka, Att arbeta i klass, Att praktiskt tillämpa och Att erbjuda det skolan saknar. Studien visar att det finns olika förståelser av uppdragets innebörd. Dessa kan knytas till uppfattningar om fritidspedagogernas profession och handlingsutrymme.
34
Sezgin, Natalie, und Kristina Tengelin. „Början på ett utbyte för framtiden“. Venue 2, Nr. 1 (07.05.2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1328.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Som pionjärer i ett lärarstudentutbyte mellan Linköpings universitet och Western Kentucky University, USA, tillbringade författarna fem veckor i februari-mars 2012 i den amerikanska staden Bowling Green, Kentucky. Utbytet är ett av flera och ett ökande antal internationella avtal som Linköpings universitet slutit med länder över hela världen.
Ambitionen är att möjliggöra för fler svenska lärarstudenter att göra sin slutpraktik på en utländsk skola och på så sätt bredda sina erfarenheter inför det kommande arbetslivet.
35
Strandén-Backa, Sofie. „Det svenska köket som rum för drömmar, ideal och vardagsliv“. Budkavlen 99 (10.11.2020): 183–85. http://dx.doi.org/10.37447/bk.99543.
Der volle Inhalt der Quelle
36
León Rosales, René, und Aleksandra Ålund. „Aktivism som platskamp. Självpositionering och medborgarskapande inom den svenska förortsrörelsen“. Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, Nr. 9 (2018): 53–76. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.9.2.
Der volle Inhalt der Quelle
37
Ljungqvist, Marita. „Diskurser om undervisning med digitala verktyg: En kritisk granskning av relationen mellan universitetslärares beskrivningar och lärosätens styrdokument“. Högre utbildning 8, Nr. 2 (2018): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1343.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur undervisning i digitala miljöer konstrueras, dels i reflekterande texter skrivna av universitetslärare som deltog i en högskolepedagogisk kurs 2017–2018, dels i styrdokument om e-lärande från svenska lärosäten. Resultatet visar att lärarnas och styrdokumentens diskurser emellanåt står i kontrast till varandra. Medan de senare såväl explicit som implicit uttrycker ett antagande om att undervisning med digitala verktyg är effektiv och tidsbesparande pekar lärartexterna exempelvis på att det förberedande arbetet är tidskrävande. I styrdokumenten beskrivs också undervisningens digitala utveckling som oundviklig och positiv medan lärarna ger uttryck för ett mer komplext, kritiskt och eftertänksamt förhållningssätt.
38
Forskning, Sociologisk. „Komande temanummer av Sociologisk Forskning“. Sociologisk Forskning 57, Nr. 2 (08.07.2020): 220. http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21973.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det behövs sociologiska perspektiv för att belysa de många samhälleliga utmaningar som pandemin covid-19 har inneburit, såväl direkt som indirekt. Vi efterlyser därför aktuella och empiriskt grundade forskningsartiklar som utifrån sociologiska perspektiv kan öka vår förståelse av coronakrisen och pandemin covid-19.
Relevanta frågor att belysa är till exempel expertkunskaper och relationen mellan vetenskap och politik, betydelsen av social ojämlikhet under pandemin samt dess sociala konsekvenser, samhällets organisering och styrning under kristider, de nya utmaningar som krishanteringsåtgärder skapar, hur människor agerar under kriser och hanterar ensamhet, isolering och permitteringar. Artiklarna kan handla om svenska förhållanden men även använda jämförande och internationella perspektiv för att förstå det som händer i Sverige i förhållande till andra länder.
En världsomspännande hälsokris gör att vi alla behöver experter mer än någonsin, för att veta hur vi kan skydda oss mot viruset och för att ta fram vaccin eller andra effektiva behandlingar. Under pandemin covid-19 har vi sett att det finns en stor tilltro till vetenskap och teknik samtidigt som expertisen ständigt ifrågasätts. Expertkunskaper handlar aldrig enbart om faktaförhållanden utan även om hur problemen uppfattas och vem som har ansvar för att lösa dem. Sociologiska perspektiv på huruvida vetenskap uppfattas som är viktiga under kriser när experter dominerar debatten.
Minst lika viktiga sociologiska teman är mellanmänskliga relationer, emotioner och människors drivkrafter. Vad är det som gör att vi agerar som vi gör i en kris? Vilken beredskap har människor och organisationer för att agera i en kris?
Vi efterlyser också bidrag som uppmärksammar perspektiv som tenderat att falla bort i rapporteringen, till exempel frågor om ojämlikhet, konflikter, makt och ideologi. Det finns ett stort behov av empirisk forskning som undersöker hur coronakrisen och pandemin covid-19 har drabbat olika grupper och huruvida socioekonomiska skillnader, åldersskillnader och intressekonflikter har synliggjorts eller osynliggjorts under coronakrisen.
Bidrag kan skrivas på svenska, engelska, danska och norska. Artiklar kan vara mellan 4 000 och 10 000 ord långa. I övrigt se tidskriftens riktlinjer på www.sociologiskforskning.se. Alla artiklar genomgår anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Vid frågor, kontakta gärna någon av gästredaktörerna för temanumret.
Deadline för manus är 15 oktober 2020
Gästredaktörer:Shai Mulinari, Lunds universitet: shai.mulinari@soc.lu.seLinda Soneryd, Göteborgs universitet: linda.soneryd@gu.seSusanna Öhman, Mittuniversitetet: susanna.ohman@miun.se
39
Billemar, Christina, und Ibrahim Beganovic. „Så minskar vi gymnasieavhoppen“. Venue 5, Nr. 1 (07.06.2016): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1658.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En fjärdedel av de svenska gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning inom utsatt tid. Den stora andelen gymnasieavhopp är ett problem för såväl individerna som för samhället i stort. Ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning har svårt att få varaktiga arbeten. De kan inte heller studera vidare och löper risk att hamna i utanförskap. Motala kommun arbetar nu med ett lovande samverkansprojekt som ska förhindra avhopp från skolan.
40
Thulin, Susanne, und Agneta Jonsson. „Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
41
Sommer, Mattias Skat. „Undersåten som förstod. Den svenska reformatoriska samtalsordningen och den tidigmoderna integrationsprocessen.“ Dansk Teologisk Tidsskrift 78, Nr. 2 (10.03.2015): 149–50. http://dx.doi.org/10.7146/dtt.v78i2.105747.
Der volle Inhalt der Quelle
42
Hertting, Nils, und Susanne Urban. „Utsatta bostadsområden och områdesorienterad politik: problembilder, målsättningar och implementeringsstrategier i det svenska fallet“. Samfundsøkonomen, Nr. 3 (22.10.2020): 79–90. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v0i3.122598.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Områdesorienterade insatser har länge varit centrala element i svensk politik mot utsatta områden. Lika länge har kritik funnits mot att insatserna inte når sina mål. Medan somliga menar att den områdesorienterade politiken i Sverige är ett symbolpolitiskt försök att sprida ansvaret för offentliga nedskärningar, menar andra att upprepningen av en politik utan framgångar är tecken på oförmåga hos beslutsfattare att förstå segregationens bakomliggande orsaker. I artikeln lanserar vi en tredje syn: svensk områdespolitik bör ses som ett stöd till genomförandet av olika sektorsmål i utsatta bostadsområden. En implikation av vårt argument är att politiken ofta bedömts utifrån felaktiga grunder.
43
Bäckström, Per. „”Den laglösa fantasin till makten!” Det svenska 70-avantgardets uppror mot den rationella poesin“. Nordlit 9, Nr. 2 (01.07.2005): 5. http://dx.doi.org/10.7557/13.1846.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i stenciltidskriftenGuru Papers och uttalanden av Bruno K. Öijer, ge en bild av deavantgardistiska stämningar som härskade i svenskt kulturliv underden första hälften av 1970-talet. Denna strömning var inte barainspirerad av 1910- och 20-talens europeiska avantgarde, utan även avandra traditioner såsom amerikansk modernism och avantgarde.
44
Williams, Pia, und Sonja Sheridan. „Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 3-4 (08.01.2019): 127–46. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2901.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet är att analysera undervisning i förskolan. Analyserna utgår från kvalitetsbedömningar med Early Childhood Environment Rating Scale-3 (ECERS-3) (Harms, Clifford och Cryer 2014). Hög kvalitet i förskolan främjar barns lärande inom läroplanens målområden. Artikelns teoretiska ram utgörs av interaktionistiska och ekologiska teorier som innebär att individer och miljö konstruerar varandra i ett dynamiskt och ömsesidigt samspel (Bronfenbrenner 1979, 1986; Bruner 1996; Vygotsky 1986). Undervisning i förskolan definieras i texten som kommunikativ, interaktiv och relationell och behöver förstås i en samhällelig kontext. Kvalitetsbedömningar har genomförts i 153 svenska förskolor med ECERS-3. Resultaten visar att förskolans kvalitet varierar. Låg kvalitet bedöms på aktiviteter som kräver vuxnas engagemang, interaktion och kommunikation med barnen i form av undervisning. Det indikerar att förskollärares kompetens bildar en skärningspunkt för undervisningens kvalitet. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förskolans undervisning och didaktik, vilket gynnar såväl barngruppen som enskilda barn och bidrar till en kompetenshöjning hos förskollärarna.
45
Hedemark, Åse. „Förändrade föreställningar om folkbibliotek? En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier från 1970 till och med 2009“. Dansk Biblioteksforskning 7, Nr. 1 (24.10.2011): 33–44. http://dx.doi.org/10.7146/danbibfor.v7i1.97394.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I föreliggande artikel redovisas samt diskuteras de resultat som min avhandling från 2009. Det föreställda folkbiblioteket. En diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970−2006 visar på. I avhandlingen studeras ett antal debatter om folkbibliotek och fokus ligger på att identifiera vilka föreställningar om folkbibliotek som framkommer i de offentliga samtal som äger rum i media. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt analyseras vilka som är de mest framträdande debattörerna i olika biblioteksdebatter och också vilka intressen som ligger bakom den argumentation om folkbibliotek som förs fram i media under perioden 1970–2006. Syftet med denna artikel är således att redovisa studien,diskutera vilka föreställningar om folkbibliotek som dominerar den massmediala framställningen samt vilka eventuella konsekvenser det kan få. Jag analyserar i denna artikel också en relativt ny biblioteksdebatt från 2009 och sätter denna i relation till debatterna under de tidigare decennierna.
46
Economou, Catarina, und Elin Ennerberg. „Flerspråkighet och transspråkande i lärarprogram för nyanlända lärare – språkbro med förhinder?“ Högre utbildning 10, Nr. 2 (2020): 75. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.
47
Colliander, Gunilla. „Språk- och kulturnavet - Svenska som andraspråk har fått en ny mötesplats“. HumaNetten, Nr. 1 (27.11.2015). http://dx.doi.org/10.15626/hn.19970109.
Der volle Inhalt der Quelle
48
Hjalmarsson, Maria, und Annica Löfdahl. „Omsorg i svenska fritidshem:“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, Nr. 3 (06.03.2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i3.3503.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här artikeln syftar till att undersöka hur fritidspedagoger förstår och tolkar omsorgsaspekten isitt uppdrag och arbete samt vilka konsekvenser detta kan få för de barn som deltar i verksamheten.Det empiriska materialet bygger på intervjuer med och dagboksanteckningar skrivna av fritidspedagoger. Resultaten visar på fritidspedagogers etiska förmåga att arbeta med omsorg. Denna etiska förmåga kan beskrivas som en sammantagen förmåga bestående av kunskaper om omsorgsetiska värden,om förmåga att möta krav på omsorg i verksamheten samt deras etiska förhållningssätt. Resultatenhar analyserats utifrån barndomssociologiskt ramverk och visar att fritidshemmet kan förstås som enunik omsorgsarena där barn ges möjligheter att utveckla en egen omsorgskompetens och där barnges möjligheter, som individer och som grupp, att bli delaktiga i ett hållbart omsorgsklimat där barnensegna omsorgshandlingar ses som viktiga, både här-och-nu och i ett framtida perspektiv.
49
Brunnberg, Elinor. „Vård och omsorg om förskolebarn i Sverige och England“. Socialvetenskaplig tidskrift 1, Nr. 2-3 (15.01.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.2-3.3060.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett engelskt daghem i offentlig regi motsvaras av fyrtiosex svenska. Det är bara ett exempel på stora skillnader mellan Sveriges och Englands stöd till barnfamiljer. I England betraktas vård och omsorg om små barn som ett privat problem och en uppgift framförallt för kvinnorna medan det i Sverige också är ett offentligt ansvarsområde. Den svenska staten kan därför beskrivas som en tvåpartsvårdarstat medan den engelska snarare är en kvinnovårdarstat.
50
Reichenberg, Monica. „Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige - en översikt [VISIONS 2011: Teaching]“. Acta Didactica Norge 6, Nr. 1 (09.03.2012). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1073.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna komparativa litteraturöversikt har jag jämfört norsk och svensk läsforskning. Detta mot bakgrund av resultaten i PISA 2009 . Svenska elevers läsförståelse har försämrats avsevärt och de allra svagaste läsarna har ökat i antal. Så är inte fallet i Norge. Det finns få svenska lässtudier som fokuserat mellanåren och högstadiet. Den svenska forskningen karaktäriseras vidare av den näst intill totala fokuseringen på skönlitterära texter. De norska forskarna har däremot riktat uppmärksamheten mot främst mellanåren och högstadiet, dvs. de år då antalet faktatexter intar en alltmer dominerande roll i skolarbetet och då svårighetsgraden på faktatexterna ökar. Sverige har ingen institution som motsvarar det norska ”Nasjonalt senter for leseforsking og leseopplæring”. På Lesesenteret har man utarbetat ett om-fattande fortbildningsmaterial, som bygger på kompetensmålen i Kunnskapsløftet. Stora norska satsningar har också gjorts för att översätta läsdidaktisk forskning till skolpraktik. Några motsvarande svenska satsningar där man knutit så mycket forskarkompetens till sig finns inte.