Dissertationen: „Svenska och svenska som andraspråk“

1

Ellewéus, Angela. „Svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33329.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ellewéus, Angela (2020). Svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie skulle kunna ge användbara specialpedagogiska implikationer. Det förväntande kunskapsbidraget är att skapa förståelse för relationen mellan svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ur ett inkluderingsperspektiv belysa hur undervisning i svenska som andraspråk och svenska kan organiseras på en skola, samt vilken roll specialpedagogen kan ha för att underlätta denna organisation. •På vilka sätt skiljer sig läroplanen i svenska från svenska som andraspråk? •Hur arbetar lärarna med svenska och svenska som andraspråk? •Vilka för- och nackdelar ser lärarna med att inkludera undervisning i svenska som andraspråk i ämnet svenska? •Vilket stöd från specialpedagogen anser lärarna skulle behövas för att utveckla undervisning i svenska som andraspråk och svenska?TeoriUppdraget som specialpedagog utgår från att alla elever, oavsett inbördes olikheter när det gäller förutsättningar och behov, ska ges möjlighet att vara delaktiga. Därför behövs en teori som fokuserar på systemet och inte på dess ingående delar och i denna studie söker jag inte svar på frågor om kunskapsutveckling i ämnena svenska som andraspråk och svenska utan hur inkluderingstanken kan förstås i relation till dessa ämnes särart. Eftersom specialpedagogen arbetar systemorienterat är det viktigt att också förstå lärarens syn på, i detta fall undervisning i svenska som andraspråk och svenska. Följaktligen har jag valt ett systemteoretiskt angreppssätt.MetodStudien utgörs av en mindre kvalitativ undersökning där fyra lärare har intervjuats, lärarna undervisar i svenska som andraspråk och svenska på en mångkulturell skola. Intervjuerna var halvsemistrukturerade dvs de utgick från tre huvudkategorier: Bakgrund, gruppen och specialpedagogensroll. Jag hade några stödfrågor under varje kategori men dessa kunde ändras utifrån den intervjuades svar.ResultatEnligt informanterna är det i praktiken ingen större skillnad på ämnena svenska och svenska som andraspråk men skillnad görs när det kommer till bedömning på informanternas arbetsplats. Lärarnas inkluderingstanke är positiv och lärarna jobbar för att eleverna ska känna sig som ett team som arbetar mot samma mål. På skolan har de gemensam undervisning för de elever som läser svenska och de elever som läser svenska som andraspråk. Resultatet visar dock på att lärarna gärna ser att specialpedagogen tar ansvar för att de nyanlända eleverna får det stöd de behöver för att hänga med i den ordinarie undervisningen.Specialpedagogiska implikationerAtt man även som nyanländ till Sverige kan inkluderas blir ett projekt för specialpedagogen i situationer där svenska som andraspråk inkluderas i svenska. Att handleda lärarna för att på bästa sätt möjliggöra denna inkludering är ett viktigt uppdrag för specialpedagogen. Det gäller att skapa goda relationer pedagogerna och eleverna emellan för att kunna ta reda på vad just den enskilde eleverna mår bäst av, vare sig det handlar om undervisning i ett av de olika svenskämnena som någon annan problematik. Som specialpedagog på skolan behöver specialpedagogen arbeta med de olika ämnenas särart genom att stödja lärarna i hur detta kan gå till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Humila, Magdalena. „"På schemat står det svenska och svenska som andraspråk"“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1039.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det två olika kursplaner för undervisning i det svenska språket, en som heter svenska och en som heter svenska som andraspråk. Kursplanen svenska som andraspråk är ämnad för att ge de elever som inte har svenska som sitt förstaspråk likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkförmågor. Det råder en osäkerhet över vilka elever som ska läsa enligt kursplanen svenska som andraspråk och hur undervisningen för dessa elever ska utformas. Undervisningen enligt de båda kursplanerna kan se ut på olika sätt, i vissa fall integreras de båda i samma undervisning. Det råder en allmän kunskapsbrist kring ämnet svenska som andraspråk inom skolverksamheten och få lärare har en gedigen utbildning i ämnet. Elever väljer ibland bort att få undervisning i svenska som andraspråk på grund av att de genom att ta del av denna undervisning kan uppfattas som avvikande. Syfte Syftet är att undersöka några lärares syn på undervisningen i svenskämnet i grupper där eleverna har olika förstaspråk och eventuellt läser enligt två olika kursplaner, svenska och svenska som andraspråk. Metod I denna undersökning har en kvalitativ metod använts med semistrukturerad intervju som undersökningsverktyg. Materialet i undersökningen har analyserats utifrån ramfaktorteorins begrepp. Resultat Genom undersökningen framkom det att lärarnas undervisning i svenskämnet där eleverna har olika förstaspråk och även läser efter olika kursplaner är påverkade av en rad olika faktorer. Dessa faktorer skapar en ram för undervisningen vilken påverkar hur undervisningen sedan blir. Lärarnas undervisning påverkas bland annat av att kursplanerna svenska och svenska som andraspråk upplevs som väldigt lika av lärarna. Detta medför att de upplever en osäkerhet kring vad som är skillnaden mellan dem. Integreringen av kursplanen svenska som andraspråk i undervisningen begränsas därför till att främst bli explicit vid bedömning. Lärarna är i hög grad även påverkade av de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Lärarna möter vissa problem i undervisningen samtidigt som de beskriver möjligheter med denna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Nordström, Alexandra. „”Vanlig” svenska och svenska som andraspråk : – En studie om lärares uppfattningar kring undervisningen i svenska som andraspråk“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50641.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Jansson, Sofia. „"Det är väl svenska som svenska" : Gymnasieelevers attityder till ämnena svenska och svenska som andraspråk“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255961.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Norgren, Anna. „Svenska som andraspråk : Svårigheter och möjligheter“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67400.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudien har genomförts utifrån forskning på elever med svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Vilka svårigheter och möjligheter finns det för elever med svenska som andraspråk i den svenska skolan? Vilken typ av undervisning är mest framgångsrik och hur kan lärare lyckas med sin undervisning Syftet med analysen är att söka ett svar på just dessa frågor. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där material har sökts i databaser. Utvalt material har sedan granskats och jag har valt ut relevant forskning för min studie. Analysen visar att elever med svenska som andraspråk ofta har svårigheter i skolan. Detta kan man se utifrån både forskning och kunskapsmätningar. Eleverna har svårigheter med språket men också attityder i samhället har en stark påverkan på eleverna och deras identiteter. Lärare har en viktig roll för många av dessa elever då relationen mellan lärare och elever är viktig och ofta har en avgörande betydelse för hur eleverna lyckas i sitt skolarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Dolve, John. „Svenska gymnasieelevers användning av partikelverb : Svenska och svenska som andraspråk i jämförelse“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226607.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Partikelverb är semantiskt och syntaktiskt komplexa och är något andraspråksinlärare lärsig behärska sent i andraspråksutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur oftaelever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet använder partikelverb i skrivenproduktion i jämförelse med elever som läser svenska. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd från tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning. Slutsatsen är att avancerade andraspråksinlärare har uppnått sådan nivå i andraspråket att stora skillnader i användning av partikelverb endast kan ses i mer omfattande studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Schallala, Bali Fadia. „Kulturell och religiös mångfald i läromedelsbilder för svenska och svenska som andraspråk : En kvantitativ innehållsanalys av bilder i gymnasieskolans läromedel för svenska och svenska som andraspråk“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42989.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att undersöka synligheten och omfattningen av kulturell och religiös mångfald i läromedels bilder och bildtexter för svenska och svenska som andraspråk i gymnasiet. Arbetets teoretiska utgångspunkt grundar sig i Antonio Gramscis förklaring av begreppet hegemoni och Stuart Halls teori om representation. Den kvantitativa innehållsanalysen utgår ifrån bilder i fyra läromedel varav två är ämnade för svenska och två för svenska som andraspråk. Genom en kvantitativ innehållsanalys granskades och jämfördes förekomsten av kulturell och religiös mångfald i läroböckernas bilder för respektive ämne. I resultatdelen har kvantitativ metod använts genom en sammanställning och analys av bilderna. Sammanställningarna har presenterats i stapeldiagram och cirkeldiagram och resultatet visar att synligheten av religiös och kulturell mångfald i läromedlens bilder har färre förekomster med hänsyn till den totala bildmängden i samtliga läroböcker. Resultatet visar att det finns en begränsad synlighet av kulturell och religiös mångfald i läromedlens bilder både i läroböcker för svenska och svenska som andraspråk.

Godkänt datum 2021-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Gevriye, Maria, und Maria Macri. „Elevernas val mellan svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet“. Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189463.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I grundskolan är svenska som andraspråk ett behovsprövat ämne där rektorn avgör vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk. På gymnasiet skiftar ansvaret från rektorerna till eleverna då det är upp till eleverna själva att välja svenskämne, det vill säga att välja mellan att läsa svenska eller svenska som andraspråk. Vår uppsats har som syfte att lyfta fram vilken information som finns tillgänglig, för berörda elever på gymnasiet, inför detta val. Vi har även som syfte att undersöka hur eleverna upplever valet av svenskämne och hur deras upplevelse samspelar med de rättigheter som tillskrivs eleverna i Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) och i Gymnasieförordningen. Våra resultat visar att en stor andel av de elever som deltagit i vår undersökning har bristande kunskaper gällande valet mellan svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet. Elever uttrycker även att de inte vet vad det är för skillnader mellan svenskämnena, att de inte fått någon information gällande valet av svenskämne och i vissa fall visar våra resultat att berörda elever är ovetande om att de har rätten att välja svenskämne på gymnasiet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Ahlgren, Sarah. „Engelsklärande med svenska som andraspråk“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29476.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka hur elever med annat modersmål än svenska gör när de ska lära sig engelska med stöd av svenskan som är deras andraspråk. Det jag vill undersöka är om engelskundervisningen är anpassad för denna grupp elever och vilka metoder pedagogerna använder i undervisningen.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare och elever på två mångkulturella skolor. I studien deltar fjorton respondenter, fem pedagoger och nio elever. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen tvåspråkighet och andraspråkselever.Resultaten visar att modersmålet spelar en viktig roll som bas för vidare utveckling av den kognitiva och begreppsliga förmågan. De intervjuade eleverna har begränsade kunskaper i sitt modersmål som orsakar svårigheter vid svenskinlärningen. Detta i sin tur påverkar språkinlärningen i engelskan. Eleverna lär sig engelska via svenskan som är deras andraspråk. Det jag kommer fram till och som tidigare språkforskning visat är att elever med svenska som andraspråk behöver språkutvecklande metoder och ämnesintegrerad undervisning för att nå målen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Torpsten, Ann-Christin. „Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola“. Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2435.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This dissertation focuses on the experiences of second language pupils which involve linguistic encounters. The overarching aim is to analyse second language pupils' encounters with Swedish as a Second Language and the Swedish school, using a “curriculum theory” and a ”life story” approach". The goal is achieved by examining two empirical contexts which can be described as expressed and experienced curricula. In the first context, an idea analysis is carried out of the contents of the syllabi and curricula for Swedish as a Second Language over a period of time. In the second context, a narrative analysis is carried out of the life stories given by second language pupils of their encounter with Swedish as a Second Language and the Swedish school. Trainee teachers with Swedish as a Second Language participate by telling their life stories. A framework for interpretation emerges by reasoning about language and the creation of meaning, as well as about culture, cultural capital, similarities/differences, compensating/completing and limited participation/full participation. The reasoning leads to the construction of a theoretical interpretation framework and prisms through which the offered and experienced learning can be studied. The analysis shows that what is on offer in the curricula and syllabi is mainly monocultural. It shows that a new subject has grown up based on the need to teach pupils about the Swedish cultural heritage and Swedish norms. Moreover, both changes in the expressed educational ideals over a period of time and contradictory educational ideals become evident. It is also clear that those providing the information felt both different and excluded. They were not monolingual, and did not have Swedish as their mother tongue. To make up for this lack of Swedishness, they were separated from the other classmates and offered special teaching in an attempt to compensate. They also received mother tongue tuition, which was not in Swedish, and this became a problem for those around them, who considered this was an easy option. The second language tuition they were offered focussed partly on their mistakes and shortcomings, and partly on the Swedish cultural heritage. Their earlier experience and skills were not used.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Kristoffersson, Ida, und Jenny Olsson. „Det är viktigt med svenska som andraspråk! : En fallstudie om ordkunskap och undervisning i svenska som andraspråk“. Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-877.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3–14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45–60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen. Informanterna delades in i tre följande grupper:

I. Förstaspråkselever med svenska som modersmål.

II. Andraspråkselever som läser svenska.

III. Andraspråkselever som läser svenska som andraspråk.

Resultatet visar att förstaspråkselever med svenska som modersmål presterar bäst, andraspråkselever som läser svenska näst bäst och andraspråkselever som läser svenska som andraspråk presterar sämst.

Hypotesen var att andraspråkselever som läser svenska som andraspråk skulle prestera bättre än de andraspråkselever som läser svenska eftersom undervisningen är anpassad efter deras behov. Denna hypotes falsifierades. Några felkällor i studien kan vara testets utformning och elevgruppens sammansättning.

Undervisning i svenska som andraspråk, som garanteras i lagar och förordningar, och genom ämnets existens i skolan utgör trots resultatet av denna studie ett viktigt inslag i den svenska skolan och bidrar till att elever med svenska som andraspråk kan få goda förutsättningar att klara av sina studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Ryhänen, Roosa-Maria, und Elin Valbrand. „Svenska som andraspråksundervisning: utformning, innehåll och attityder : En kvalitativ studie om ämnet svenska som andraspråk enligt sju lärare i ämnet svenska som andraspråk“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47164.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk. Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Josefsson, Frida. „Vikarierande andraspråkslärare : En undersökning rörande samordningsmöjligheten mellan svenska som andraspråk och svenska“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27863.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ”Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11?”. Genom att kategorisera in analysobjekten i modellen fick jag fram fyra diagram som jag sedan jämförde. Resultatet visar att svenska som andraspråk och svenska går att samordna sett till grad av kognitiv nivå och situationsberoende med måluppfyllelse som resultat. De båda ämnenas styrdokument visar likvärdiga krav på kognitiv förmåga och behov av situationsoberoende,likaså gör läromedlen. Däremot finns det en större skillnad mellan vad styrdokument och läromedel prioriterar, oavsett ämne.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Lundberg, Cecilia, und Hanna Wideman. „Kom i gång! och Svenska direkt. : Två läromedel i svenska som andraspråk analyseras med utgångspunkt i Lpo94s och Lgr11s kursplaner i svenska som andraspråk“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25329.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus. Resultatet av analysen visar att läromedlen idag är fullt gångbara, de är läromedel som behandlar och uppfyller kursplanernas krav. Läromedlen visar att det i de allra flesta fallen uppfyller de centrala temana som finns i kursplanerna. Det läromedlet som relateras till Lpo94 brister på innehållet gällande relationen mellan elevens modersmål och svenska i sin dåvarande kursplan, men uppfyller kriterierna för Lgr11s kursplan. Därför är det inte ett inaktuellt läromedel trots att det egentligen vilar på tidigare kursplansmål. Diskussionen presenterar böckernas olikheter och likheter, där uppbyggandet av böckerna med utgångspunkt från de centrala temana är en sak som skiljer böckerna åt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Nilsson, Joakim. „Svenska som andraspråk – ett språk för ”de andra”? : En kritisk diskursanalys av kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk i Lgr 2011“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43121.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av ämnet svenska som andraspråk i förhållande till ämnet svenska i kursplanerna i Lgr 11 (reviderad 2016 och 2017) samt utifrån kommentarsmaterialet till kursplanerna i svenska som andraspråk respektive svenska. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av textanalytisk metod och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Materialet består av respektive ämnes kursplan samt en del av det kommentarsmaterial som Skolverket publicerat som vägledning för undervisande lärare. I min analys har jag valt att fokusera på den övergripande syftesbeskrivningen, det centrala innehållet för årskurs 7-9 samt kunskapskraven för årskurs 9. Resultatet visar att det finns starka element i den diskursiva praktiken som utmanar diskursordningen. Myndighetsutövningen är den rådande diskursordningen, som interveneras av en migratismdiskurs samt en utbildningsfilosofisk diskurs. Min analys visar även att det i texterna finns formuleringar som visar på en hierarkisk struktur där SVA ses som ett underordnat ämne och SVE ses som normalföreställningen, utifrån en privilegierad position. Elevernas passivisering och lärarnas osynliggörande kan i längden påverka synen på kursplanerna och styrdokumenten i allmänhet. En långtgående konsekvens som jag diskuterar skulle kunna leda till en bristande tilltro till den beslutande makten och i förlängningen till hela det demokratiska systemet. Slutligen kopplas diskussionen ihop med begreppet språkinriktad undervisning och mina resultat diskuteras utifrån ett större forskningssammanhang.

Godkänt datum 2018-01-29

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Thorén, Sofia. „Modala och futurumbildande hjälpverb i svenska som andraspråk“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256489.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hjälpverb tillhör de vanligaste orden i språket och syftet med denna undersökning är att beskriva andraspråksinlärarens användning av modala och futurumbildande hjälpverb. Användningen undersöks på två olika språkliga nivåer, senare delen av nybörjarnivå och avancerad nivå. Materialet för undersökningen är resonerande text, som använts vid examination. Hjälpverben excerperades och en kvantitativ jämförande studie gjordes mellan de två nivåerna. Därefter gjordes en djupgående analys av användningen av några hjälpverb. Resultatet visar att andelen hjälpverb är ungefär lika stor på de båda nivåerna. Kan är det vanligaste hjälpverbet. Vissa hjälpverb används bara på den avancerade nivån, t.ex. kommer att och får. Trots att hjälpverb verkar vara lättanvända för andraspråksinläraren innehåller texterna vissa semantiska avvikelser från målspråksnormen, framför allt vid ska, som på den lägre nivån ofta används icke-idiomatiskt, men på den avancerade nivån används i stort sett korrekt. Hur användningen ser ut kan bero på transfer, som ofta är en god hjälp vid användningen av hjälpverb i andraspråket, även om översättningar ibland leder till fel. Hjälpverbens frekvens i språkbruket och hur exponeringen ser ut i undervisning kan också tänkas påverka användningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Engström, Sara. „Svårigheter i inlärning av svenska som andraspråk“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16932.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this essay was to investigate whether speakers of different languages find different things difficult when learning Swedish. The results showed that the first language was not the only aspect that mattered when it comes to what difficulties the learners face. Also individual differences and the level the learner has reached in the language are important to consider. However, some differences between the groups investigated surfaced and this shows that the first language can infact effect what difficulties the learners will encounter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Andersson, Cecilia. „Döva invandrarbarns möte med specialskolan lära sig svenskt teckenspråk och svenska som andraspråk“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29888.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan. Experterna ger också sina synpunkter på undervisningen. Slutsatsen är att de döva invandrarbarnens skolsituation är mycket specifik. Språkinlärningen måste börja med en grund i svenskt teckenspråket för att sedan ha möjlighet att gå vidare till svenska skriftspråket. Specialskolans lärare har värdefull kunskap och erfarenheter som kan vara till nytta för alla SvAlärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Wik, Gabriel. „Preteritumanvändning som omfattar nu-situationer : Jämförelse mellan gymnasieelever med svenska som andraspråk och svenska som modersmål“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175541.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammandrag Undersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade. En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar. Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Gordana, Pajic. „Svenska som andraspråk - bedömning genom DLS-test“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33916.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar språkutvecklande med andraspråkselever på en mindre skola utan SVA-lärare. Integreras andraspråksundervisningen eller isoleras den från den övriga verksamheten? Undervisningen måste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförståelse. I kursplanen för svenska som andraspråk står det att elever vilka är i behov av ämnet har rätt till undervisning. Syftet med svenska som andraspråk är att eleverna i slutändan ska hamna på samma språkliga nivå som svensktalande elever. Hur arbetar pedagogerna språkutvecklande med andraspråkselever för att dessa ska ha möjlighet att uppnå denna nivå?Metoden jag valt är strukturerade intervjuer med tre klasslärare och en talpedagog. Jag har även gjort undersökningar med tre elever, två av dem har jag samtalat med kring bildmaterial, en har fått skriva en text utifrån en bild. Resultatet jag fått fram handlar i stora drag om pedagogernas syn på elevernas andraspråksinlärning samt hur pedagogerna konkret arbetar med dessa elever. Trots att ett litet antal pedagoger intervjuats varierar arbetssättet dem emellan. Några använder sig av bildmaterial, någon använder läromedel utvecklat för elever i behov av SVA- undervisning. Utifrån intervjusvaren kan jag inte påstå att pedagogerna arbetar integrerande med andraspråksinlärningen. Klassläraren som undervisar yngre elever tycker det är svårt att bedöma elevernas språkliga utveckling då de endast varit hos henne en kort tid. Lärare vilka haft eleverna en längre tid anser sig kunna göra en sådan bedömning.Min viktigaste slutsats är att det kan vara svårt för pedagoger att arbeta integrerande med språkutveckling om resurser saknas på skolan. Vidare krävs det att pedagogerna samarbetar med varandra samt med modersmålslärare och föräldrar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Kullberg, Karin. „Lärarnas arbete : Undervisning och integrering kring elever som läser svenska som andraspråk“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35376.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetets syfte är att undersöka hur olika lärare arbetar kring svenska som andraspråks undervisningen och integrationen av de elever som läser svenska som andraspråk. Arbetet är relevant då det på de flesta skolor finns elever i behov av att läsa svenska som andraspråk. Undersökningen gjordes med intervjuer som vald metod. Analysen av de svar som lärarna gav jämfördes med varandra i resultatet. Resultatet visade att samtliga lärare hade mycket lika tankar kring svenska som andraspråksundervisningen och integreringen av eleverna. Samtliga lärare sa att det är viktigt att eleverna känner att de har en klasstillhörighet. De nya eleverna placeras i en klass då de kommer till skolan, även om de till en början är mer på svenska som andraspråksundervisningen än vad de är i klassensundervisningen. Det kom även fram att visa av lärarna vill ha mer kontinuitet i sin undervisning, samt att eleverna även lär sig mycket av sina klasskamrater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Liljeqvist, Anna. „En jämförande analys av styrdokument för Svenska 3 och Svenska som andraspråk 3 : Centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet i kurserna Sve03 och Sva03“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27821.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt innehåll, kunskapskrav och bedömningsmatrisen för det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspråk 3 (Sva03). Syftet är att se eventuella likheter och skillnader samt hur väl respektive kurs styrdokument överensstämmer med bedömningsmatrisen för det nationella provet. Fokus ligger på att jämföra kursernas styrdokument utifrån begreppet likvärdighet i bedömning som är ett tungt vägande argument för de nationella proven enligt Skolverket. Kursernas centrala innehåll och kunskapskrav har analyserats kvantitativt och kvalitativt. De kvantitativa aspekter som analyserats är: antal ord i texten, texternas nominalkvot eller informationstäthet samt texternas LIX-värde. De kvalitativa aspekter som studerats är polerna abstrakt- konkret samt textens samband i form av tema-rema. Resultatet visar att det fanns både kvantitativa och kvalitativa skillnader mellan kursernas styrdokument. Sva03 har ett centralt innehåll som är längre i antal ord och med en betydligt mycket högre nominalkvot än den för kursen Sve03. Kursen Sva03 skilde ut sig även när det gällde kunskapskraven (för betyget E) där kursen har ett betydligt högre LIX-värde än Sve03. Kvalitativa skillnader hittades likaså. Styrdokumenten för Sva03 är exempelvis mer abstrakt formulerade än de för Sve03. De texter som visade störst likheter var bedömningsmatriserna för det nationella provet och respektive kurs. I jämförelse med styrdokumenten för kurserna stämde matrisen bättre för Sve03 än för Sva03. Detta kan vara ett tecken på att det nationella provet inte ger en möjlighet att bedöma eleverna som läser Sva03 på ett likvärdigt sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Dizdar, Dea. „Interkulturalitet i svenska läroböcker i ämnet svenska som andraspråk (SVA)“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-162206.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här uppsatsen undersöker jag hur ett antal läroböcker i svenska som andraspråk bidrar med ett interkulturellt perspektiv genom textanalys. Granskningen av läroböckerna utgår fårn Lahdenperäs (2004) interkulturella läroprocesser som utgörs av tre aspekter för lärande och förståelse kring andra och den egna kulturen. Det är ett antal texter från läroböckerna som granskas genom närläsning vilka har valts ut efter läsning av rubrikerna som antyder interkulturalitet. Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur ett interkulturellt perspektiv förmedlas i de utvalda texter som granskats. Undersökningen har visat att läroböckerna stödjer ett interkulturellt perspektiv. Vidare har min granskning visat att läraren har en avgörande roll för det interkulturella perspektivet i undervisningen.
In this essay, I examine how a number of textbooks in Swedish as a second language helps with an intercultural perspective through text analysis. The review of textbooks are based on Lahdenperäs (2004) intercultural learning processes which consists of three aspects of learning and understanding of others and their own culture. There are a number of texts from the textsbooks examined by close reading which were selected after reading the headlines that suggest interculturalism. The purpose of my study was to find out how the intercultural approach is visualized in the selected texts that were examined. The investigation has shown that the textbooks support an intercultural perspective. Furthermore, it shows that teachers have a crucial role for the intercultural perspective as part of the teaching.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Hellman, Sara. „Det splittrade svenskämnet : En jämförelse av läroplanerna i svenska och svenska som andraspråk“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34455.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The divided Swedish subject – a comparison of the curriculums in Swedish and Swedish as a second language The aim of this essay is to examine and appose the curriculums of the school subjects Swedish and Swedish as a second language in upper secondary school in relation to prevalent second language development research and didactics. My theoretical framework consists of discourse theory and the socio-cultural perspective on teaching and learning. The overall purpose of this essay is biramous and the study aims towards answering the following questions: 1. What didactic considerations are made in the two curriculums? And 2. In what ways is the curriculum in Swedish as a second language based on prevalent second language development research, and in what ways is it not? To answer these questions I have chosen discursive analysis as my main method to examine and compare the curriculums in order to delineate what implications its language use and goal formulations has for the perception of both student groups and in turn the possible quality of their language education. Through my analysis I have found that the curriculum for Swedish as a second language have some bearing in second language research, but that the differences between the two subjects’ curriculums as a whole lack feasible reasoning. The differences in language use and goal formulations between the two curriculums comes across as a result of both fleeting reasoning as well as fleeting judgement in relation to didactics and second language education. My proposition is to have a united Swedish subject for the currently existing student groups with the possibility of a new version of Swedish as a second language intended solely as a temporary educational form for newly immigrated students to assist their early Swedish acquisition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Sigander, Lina, und Jammeh Karolina Persson. „"Du har ju svenska så du kan ta svenska som andraspråk också?" En intervjustudie med fyra gymnasielärare om deras syn på svenska som andraspråk“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34926.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet svenska som andraspråk är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Ekström, Larsson Joanna. „Läs- och skrivinlärning för elever med svenska som andraspråk“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35936.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet är att undersöka hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivtillägnandet i svenska ur ett andraspråksperspektiv i en förstaklass. Jag vill också undersöka om lärarnas föreställningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frågeställningar var följande:•Vilka likheter och skillnader kan man finna i lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen?•Hur säger sig lärarna arbeta och hur arbetar de i praktiken?För att besvara mina frågeställningar använde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lärare som arbetade på tre olika skolor och jag observerade alla lärarna, två av lärarna observerade jag vid två tillfällen och två av lärarna observerade jag vid varsitt tillfälle. Skolorna ligger i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna tycks ha den kompetens som krävs för att undervisa elever som har svenska som andraspråk. Resultaten visar också att lärarna arbetar på olika sätt, några likheter går att urskilja, men de olika porträtten av lärarna som har växt fram är väldigt olika. Den ena slutsatsen är att man idag som lärare behöver ha en rik undervisningsrepertoar i läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla olika behov hos elever med svenska som andraspråk. Den andra slutsatsen är att det är betydelsefullt med självinsikt och självreflektion för att en lärare ska kunna genomföra det de anser vara viktigt.
The aim is to examine how four teachers work with reading and skrivtillägnandet in Swedish from a second language perspective in a first class. I also want to examine whether teachers' beliefs about their own teaching to life during lessons. My questions were:• What similarities and differences can be found in the work of teachers in literacy development?• How do the teachers work and how they work in practice?To answer my questions, I used interviews and observations. I interviewed all four teachers who worked at three different schools and I observed all the teachers, two of the teachers I observed on two occasions and two of the teachers I observed at the respective time. Schools located in multicultural areas in southern Sweden. The result shows that the teachers seem to have the skills necessary to teach students who have Swedish as a second language. The results also show that teachers work in different ways, some similarities can be discerned, but the various portraits of the teachers that have been developed are very different. One conclusion is that today as teachers need to have a rich repertoire of teaching reading and writing in order to satisfy all the different needs of students with Swedish as a second language. The second conclusion is that it is important to self-awareness and self-reflection for a teacher to be able to implement what they consider to be important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Boring, Elina, und Sandra Westin. „Svenska som första- och andraspråk i en mångkulturell förskola“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35200.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte bygger på barns språkutveckling med svenska som första- och andraspråk ur ett samspelsperspektiv. Studien har genomförts på tre olika förskolor med tre olika yrkesgrupper av verksamma pedagoger i förskolan. Valet av stadsdelar grundar sig på mer segregerade och integrerade områden för att kunna jämföra skillnader och likheter beroende på i vilken stadsdel som förskolan befinner sig. Frågeställningarna är: Hur arbetar pedagoger för att främja språkutvecklingen hos barn med svenska som första- och andraspråk? Kan samspelet vara ett hjälpmedel i barns språkutveckling?Valet av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer grundar sig på att kunna skapa en djupare förståelse för pedagogernas individuella åsikter och förhållningssätt inom det valda området. För att uppnå ett så innehållsrikt resultat som möjligt har vi valt att göra intervjuerna på tre förskolor i två medelstora städer i södra Sverige.Studien har synliggjort att pedagogerna ute i förskoleverksamheten har den avgörande rollen för hur barns språkutveckling utvecklas och stimuleras. Svenska som första- och andraspråk kräver en bred förståelse från pedagogernas sida samt ett brett engagemang för att möta varje enskilt barn i sin språkprocess. Genom att samspela lär sig barnen ge uttryck för sina känslor bland annat genom kommunikation i språket. Utifrån vårt empiriska material framkom det att pedagogerna inte lägger stor vikt vid stöttning och stimulering av språket samt att samspelet mellan barnen inte hade en avgörande roll för synen på pedagogers arbetssätt med språket i verksamheterna.Nyckelord: Språkutveckling,

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Nordin, Jonas, und Robin Leufvenmark. „Läsförmåga och elevers textrörlighet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265013.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Huvudfokus i denna studie är läsförmåga, språkförmåga och textrörlighet. Begreppet textrörlighet betyder kortfattat hur en elev tolkar och rör sig i en text. I studien intervjuas fem högstadielever samt fem gymnasielever. Högstadieeleverna läser svenska och gymnasieeleverna svenska som andraspråk. I elevintervjuerna får eleverna läsa och tolka en skönlitterär text: Berg som vita elefanter av Ernest Hemingway. Utifrån intervjuer med eleverna om texten dras slutsatser om elevernas textrörlighet genom en analysmodell baserad på Langer (1995) och Libergs m.fl. (2012) forskning som sedan relateras till elevernas språk- och läsförmåga.I Studien intervjuades högstadieelever samt gymnasieelever i svenska respektive svenska som andraspråk. Båda elevgrupperna läste enligt grundskolans läroplan och dess kursplaner då eleverna som läser svenska som andraspråk läser på gymnasiets introduktionsprogram och saknar gymnasiebehörighet. Studien visade att formuleringarna i svenska och svenska som andraspråks kursplaner i princip är identiska vilket ifrågasätts i studien då eleverna har olika språk- och läsförmågor.Studien undersöker läsning på djupet utifrån en analysmodell, något som endast går att uppnå genom djupare intervjuer med respondenter. En kvalitativ studie med ett mindre material ger studien möjlighet att undersöka textrörlighet och läsförmåga på djupet. Studien kan då även upptäcka möjliga samband och variationer som vanligtvis inte kan upptäckas när man talar med en elev i ett annat forum än i en djupintervju.Resultatet av studien var att högstadieeleverna, som läser svenska, läste med en högre grad av textrörlighet och därmed hade en högre läsförmåga än gymnasieeleverna som läser svenska som andraspråk. Detta mynnar ut i att studien ifrågasätter kursplanernas formuleringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Ridha, Zahraa, und Intissar Nesajer. „Språkpåverkan för matematikförståelse - Elever med svenska som andraspråk“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27279.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete behandlar matematik ur ett kommunikativt perspektiv, hur språket kan påverka den matematiska förståelsen. Den behandlar även hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Arbetet visar sambandet mellan matematikutvecklingen och språkutvecklingen hos eleverna. Utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter kan man anpassa sin undervisning enligt deras behov och kunna använda sig av olika representationsformer beroende av elevers förutsättningar och bakgrund.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Rizvanovic, Alena. „Skildringar av det svenska samhället : En forskningsöversikt över hur det svenska samhället skildras i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-100174.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk. Sist får man läsa en avslutande diskussion där ämnet problematiseras, metoderna jämförs, vilka didaktiska implikationer ämnet har samt förslag till vidare studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Aranki, Anna, und Susanne Apel. „Undervisning i Svenska som andraspråk -Varför det?“ Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4703.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Stark, Nathalie. „Svenska är ett sjungande språk : utveckling av svenska som andraspråk genom sång och musik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-33905.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

There are different ways of developing a second language. The purpose of this qualitative study is to investigate whether and possibly how music, focused on singing, can improve the development of Swedish as a second language. Through interviews with three vocal teachers, from three different schools in Sweden, and observations of one of the vocal teachers, information about how they work and think about the subject has been collected. The vocal teachers teach groups of second language learners by singing songs made especially for second language learning. The vocal teachers consider singing beneficial in the development of the pronunciation and improvement of the prosody, which affects the students’ capacity to sound like a native Swedish speaker. They also mention factors which contradict the positive improvement of the language learning, for example when the prosody in singing does not coincide with the prosody in speech, which inhibits learning. The teachers are however in agreement about singing being beneficial and the categories of prosody, joy and pleasure are emphasized.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Zakariasson, Cecilia. „Skönlitteratur i svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet : En studie i ämnenas likvärdighet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85654.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om likheter och skillnader i behandlingen av skönlitteratur i gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Studien syftar också till att belysa hur dessa likheter och skillnader visar sig i hur yrkesverksamma lärare inom SVA respektive SVE väljer skönlitteratur i deras undervisning och hur de säger sig arbeta med den. Forskningen visar att skönlitteratur är ett viktigt medel i utbildandet av världsmedborgare, då den kan ge en inblick i ”den andres” liv samt hjälpa individen i utvecklingen av ett kritiskt tänkande (Nussbaum, 1998). Läsning av skönlitteratur ökar dessutom förutsättningarna för lyckade studier på universitetsnivå (Martinsson, 2018), vilket är av intresse för elever inom SVE och SVA som båda är högskoleförberedande ämnen. Den här studien är en kvalitativ studie, där en kvalitativ textanalys av styrdokument för SVE och SVA utfördes samt kvalitativa semistrukturerade digitala intervjuer gjordes med fyra lärare inom SVE samt fyra lärare inom SVA. Tre av dessa intervjuer utfördes genom mailintervjuer. Tillsammans med den kvalitativa textanalysen och intervjuerna med lärarna från de två grupperna, så fick studien en jämförande karaktär där likheter och skillnader i de två ämnena studerades. Resultaten analyserades genom läroplansteorier och ämnesdidaktiska teorier, vilka belyser skolans och undervisningens påverkan på samhället och vice versa. Resultaten från textanalysen och intervjuerna visade att skönlitteratur och litteraturhistoria tar betydligt mer plats inom SVE än inom SVA, medan SVA-ämnet har ett större fokus på språkutveckling än SVE. Detta indikerar på att elever i SVE och SVA inte får en likvärdig utbildning när det kommer till läsning av skönlitteratur, som i sin tur utmanar deras förutsättningar för framtida studier samt medverkan i samhället (Nussbaum, 1998) (Martinsson, 2018). Studien visade även att lärare inom SVE och SVA tenderar att använda sig av skönlitteratur från västvärlden i högre utsträckning än icke västerländsk skönlitteratur. På grund av detta riskerar elever med icke västerländsk bakgrund att inte känna sig representerade i den skönlitteratur de möter i skolan, vilket kan påverka deras självbild och känsla av inkludering i samhället (Ackerman, 2018). Med den här studien vill jag problematisera gymnasieämnena svenska och svenska som andraspråk, samt föra diskussionen vidare om hur dessa ämnen kan uppnå en högre likvärdighet vad gäller läsandet av och arbetet med skönlitteratur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Francois, Helena. „Skönlitteratur i svenska som andraspråksundervisning :“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9362.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad. Materialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att alla lärare är överens om att det bästa är att variera traditionella läromedel med skönlitteratur i undervisningen och att det finns för- och nackdelar med båda. Informanterna väljer huvudsakligen böcker utifrån elevens intressen och språkliga nivå på svenska. Elevens språkliga/kulturella bakgrund har mindre betydelse vid bokval. Lärarna väljer främst svensk litteratur i undervisningen. Litteraturen förarbetas inte alltid, men efterarbetas oftast på olika sätt. Några lärare menar att de har använt skönlitteratur för att arbeta ämnesintegrerat. Studiens resultat visar på en diskrepans mellan styrdokument, teori och praktik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Moberg, Helena. „Vem läser Svenska som andraspråk och vem läser Svenska : Elevers val av kurs på gymnasiet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27594.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet. Undersökningen visar också att SVA betraktas som ett stödämne för nybörjare innan man nått en högre språklig nivå, vilket leder till att många elever med utländsk bakgrund väljer SVE istället. De flesta eleverna är nöjda med sitt val av antingen SVA eller SVE. Undersökningen visar att få elever fått information om valet mellan SVA och SVE innan gymnasiet. Slutsatser dras om att skolans organisation bör förbättras för att bättre tillgodose en heterogen elevgrupps behov av undervisning i både svenskämnet och modersmål. Detta stämmer överens med tidigare forskning och förslag på ett förändrat och sammanslaget svenskämne som bättre tillgodoser alla elevers behov av undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Wieland, Richard. „Att först, göra sig förstådd och bli lyssnad på : Fyra elevers berättelser om andraspråksundervisning och upplevelsen av inkludering“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202146.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ”Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade”. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på. Viktigt för eleverna var också att få visa vad de var bra på. Resultatet av intervjuerna diskuteras utifrån aktuell forskning och jämförs med resultat från en avhandling av Ann-Christine Torpsten: Erbjudet och upplevt lärande i möte med svenska som andraspråk och svensk skola. Torpstens avhandling gav röst åt tre olika elever som berättade om sina upplevelser av svenska som andraspråk, ett ämne som de – i motsats till denna studies informanter – upplevde som ett åtskillnadsämne. Även om de båda studierna på ytan verkar motsäga varandra är resultaten dock entydiga: för att uppleva sig inkluderade måste eleverna känna att de förstår, blir lyssnade på och får en chans att visa vad de går för. Detta var något som framkom i båda studierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Johansson, Anette. „Svenska som andraspråk på Åland : Ett ämne som inte finns“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-450348.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Åland är ett svenskspråkigt, självstyrt örike med fler och fler elever med annat modersmål än svenska. Elever med annat modersmål läser stödundervisning i svenska i grundskolan, för att tillgodogöra sig svenskan. Uppsatsen handlar om stödundervisning i svenska på Åland, som undervisas i grundskolorna och saknar styrdokument.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stödundervisning i svenska utformas, då det är ett ämne som officiellt inte finns i skollagstiftningen, samt analysera det utifrån en ramteoretisk ansats. Syftet är även att undersöka vilka de största utmaningarna är, med att bedriva och utforma undervisningen, i ett ämne som officiellt inte finns. Frågeställningarnabesvaras genom kvalitativa intervjuer med sex lärare i fem grundskolor, som undervisar i stödundervisning i svenska. På intervjuerna har en innehållsanalys gjorts utifrån ramfaktorer. De ramfaktorer som har framkommit är styrdokument, tid, gruppstorlek, modersmål, organisation av undervisningen och lärare. (Se tabell 3).Resultaten av undersökningen visar att lärarna använder sig av styrdokument från Finland och Sverige i andra ämnen, för att skapa sitt eget pedagogiska ramsystem i stödundervisning i svenska. Vidare visar resultatet att alla skolor i undersökningen har olika namn på stödundervisning i svenska. Resultatet visar även att undervisningen i skolorna i undersökningen organiseras genom differentiering enligt elevernas behov, samt att få elever gör att interaktiviteten blir lidande i undervisningen. Modersmålsundervisning är inte tillåtet på Åland, men lärarna använder sig ändå av elevernas modersmål i undervisningen, för att underlätta inlärningen. Slutsatsen av undersökning är att alla lärare måste utforma sitt egetämne stödundervisning i svenska, när det inte finns ett pedagogiskt ramsystem. Slutsatsen är även att de största utmaningarna med att skapa ett ämne som officiellt inte finns är att göra undervisningen likvärdig, utifrån dessa premisser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Arwskog, Rebecca. „Vilket ordförråd uttrycks i svenska läseböcker? : En läromedelsanalys av två läromedels ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie fokuserar på vilket ordförråd som används i svenska läromedel för lågstadiet årskurserna 1-3. Den empiriska undersökningen består av en analys av två läromedel som används inom ämnena svenska och svenska som andraspråk inom läsning. De båda böckerna är läseböcker bestående av historier om de olika karaktärerna texten bygger på. Från varje bok har sedan två kapitel valts som grund för det empiriska materialet. Metoden till denna studie består av en innehållsanalytisk metod med inriktning på den textuella strukturen. Analysverktyget till studien bygger på textens innehåll som fokuserar på ordförrådets olika delar Vanliga/ovanliga ord, Ordklasser, Ordpackning och Bildspråk. Under denna studie har två frågeställningar bearbetats. Den första frågeställningen bearbetade varje kapitel separat. Den andra frågeställningen uppmärksammade skillnader och likheter mellan respektive bok. Vid undersökningens gång framkom det att respektive bok består av liknande ordförråd, exempelvis består de båda böckerna av ungefär samma mängd ovanliga ord trots att ena boken är anpassad för svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har denna undersökning granskat två läseböckers ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Rimmerfors, Kristina. „Läsinlärning för elever som har svenska som andraspråk : Olika metoder“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-713.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In school there are many pupils with Swedish as their second language and these pupils often have less basic condition compared with pupils with Swedish as their mother tongue and the most common root cause is lack of language knowledge, also the time spent in Sweden matters.

I have trough questionnaires and literature studies investigated if there, for pupils with Swedish as their second language, is an easier way to figure out how to read and write in Swedish using fiction literature as learning material compared with ordinary ways.

In the questionnaires that I performed participated a number of teachers that teach Swedish as a second language. These teachers all work in schools with a big share of pupils with Swedish as a second language.I also tried to evaluate if there was a difference between teachers with a graduation in Swedish as second language compared with these who don’t have a graduate but still work with these pupils.

The result shows that I discovered that only the graduated teachers have used fiction literature as a learning material in the daily work and have experienced good results from the pupils, they also knew why they used fiction literarture for reading and writing training.

As a teacher it is very important to have the knowledge regarding children that have Swedish as a second language, to be able to support them in a correct way.

Despite the pupil can’t speak or read the new language, it has feelings and knowledge about the circumstances that they can’t express.

The teachers mission is to knew and have understanding for these circumstances.

Keywords: Pupils with Swedish as second language, learning to read and write, fiction literarture, school.

I dagens skola finns det många elever som har svenska som andraspråk och dessa har ofta sämre förutsättningar än barn med svenska som modersmål. Bristande språkkunskaper och kort vistelsetid i Sverige har betydelse.

Jag har i den här undersökningen genom enkäter och litteraturstudier försökt komma fram till om skönlitterära texter är en bättre väg, för elever med svenska som andraspråk, för läs- och skrivinlärning jämfört med traditionellinlärning. I enkätundersökning som jag utförde deltog ett antal lärare som undervisar i svenska som andraspråk. De arbetar alla på skolor med stor andel elever som har svenska som andraspråk. Jag ville även ta reda på om det var någon skillnad på lärare med formell utbildning i svenska som andraspråk och de som inte har det, men ändå arbetar med dessa elever.

I resultatet jag fick fram var det enbart de lärare som hade en formell utbildning i svenska som andraspråk som arbetade med texter i det dagliga arbetet och tyckte att det gav goda resultat, de visste också varför de använde sig av skönlitterära texter för läs- och skrivinlärning.

Som lärare är det oerhört viktigt att man har kunskap om barn som har svenska som andraspråk, och att kunna bemöta dem på rätt sätt. Bara för att eleven inte kan tala eller läsa på det nya språket så har det känslor och en kunskap om vissa företeelser som det inte kan uttrycka. Det är lärarens uppdrag att veta och ha förståelse för detta.

Nyckelord: Elever med svenska som andraspråk, läs- och skrivinlärning, skönlitteratur, skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Bresche, Anna. „Läsförståelse hos svenska gymnasieelever : En undersökning av hur gymnasieelever som läst svenska B respektive svenska som andraspråk B klarar TISUS-testets läsförståelsedel“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19672.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract This paper aims to examine reading comprehension among Swedish Upper Secondary School students who are doing their last school year. My research questions are if the students have sufficient reading comprehension to cope with university studies and higher education according to a comprehension test and if there is a difference between students who studied Swedish B course or Swedish as a second language B course. Furthermore it involves issues of differences in results depending on gender and if the second-language students were born in Sweden or abroad. To get answers to my questions, I let 112 students in my survey carry out the reading comprehension part of the TISUS test, observed several test sessions, and interviewed 24 students who participated in the test. The result shows that most students have difficulties with the reading comprehension, and probably would find it difficult to study at universities or colleges. There are major differences in the results between the Swedish B-students and Swedish as a second language students, but also within these groupings. The students in theoretical programs managethe reading comprehension test to a greater extent than the students on practical programs, whether they had studied Swedish B or Swedish as a second language B. Inadequaciesin vocabulary, reading rate and comprehension strategies appear to be the main cause of low test results. Differences between the results of the men and women can also be discerned but the most surprising result is that second language students who were born abroad manage the reading comprehension test better than second language students born in Sweden.
Denna uppsats har till syfte att undersöka läsförståelsen hos svenska gymnasieelever som gör sitt sista gymnasieår. Mina forskningsfrågor handlar om eleverna har tillräckliga kunskaper i läsförståelse för att klara universitets- och högskolestudier enligt ett läsförståelsetest och om det råder skillnad mellan elever som läst svenska B respektive svenska som andraspråk B. Vidare handlar frågorna om skillnader på resultat beroende på kön och om andraspråkseleverna är födda i Sverige eller utomlands. För att få svar på min frågeställning har jag låtit eleverna genomföra TISUS-testets läsförståelsedel, observerat flera testtillfällen samt intervjuat 24 av de testade eleverna. Resultatet visar att flertalet elever har svårt med läsförståelsen och troligtvis skulle få svårigheter att läsa vid universitet eller högskola. Det råder stora skillnader i resultat mellan svenska B-elever och svenska som andraspråkselever men även inom dessa grupperingar. Eleverna på teoretiskt program klarar läsförståelsetestet i högre grad än elever på praktiskt program oavsett om de läst svenska B eller svenska som andraspråk B. Brister i ordförråd, läshastighet och förståelsestrategier verkar vara huvudorsaken till låga testresultat. Skillnader mellan män och kvinnors resultat kan också urskiljas men det mest överraskande resultatet är att andraspråkselever födda utomlands klarar läsförståelsetestet bättre än andraspråkselever födda i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Risenfors, Kristina. „Riktig svenska : Om andraspråkselevers ämnesval och litteraturläsning på gymnasiet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20028.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to look into how learners of Swedish as a second language and some teachers of the subject think and reason about the choice between Swedish or Swedish as a Second Language and literature in Swedish at upper secondary schools. Similar studies have earlier been carried out at upper secondary schools in areas dominated by immigrants while the present study has been accomplished in a small municipality with comparatively few immigrants. The study is based upon qualitative interviews which have been analysed through the socio-cultural theory regarding those artifacts, communication and that mediating second learners of Swedish and their teachers and schools are using in their choices between Swedish or Swedish as a Second Language as well as selection of literature in literature teaching. The study also shows how learners of Swedish as a second language perceive the choice between the two options of Swedish courses at advanced upper secondary school and how their teachers look upon their choice and the information given. Furthermore we will also get to know the learners of Swedish as a second language and their teachers’ view on teaching Swedish literature at advanced upper secondary B-level in Swedish. However, the study suggests that the information given to the students is inadequate and does not meet the intentions of the Swedish upper secondary school. In literature teaching, we also notice a desire, among students as well as teachers, to read and understand the same literature as native speakers. The study also points out an ambition with the teachers as well as the learners that the students are fully incorporated in the Swedish society and what we (teachers, school and society) can do to facilitate and show the learners how important they are in contemporary and future society.
Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur några andraspråkselever och några svensk- och svenska som andraspråkslärare tänker och resonerar om val av svenskämne och litteraturläsning på gymnasiet. Undersökningen har genomförts på en mindre kommunal gymnasieskola med relativt få invandrarelever och därmed har också informantunderlaget varit begränsat. Informanterna har varit tre andraspråkselever och tre svensk- och svenska som andraspråkslärare. I Sverige har det tidigare genomförts liknande undersökningar i invandrartäta storstadsområdens gymnasieskolor. Därför är den nu genomförda undersökningen utförd i en mindre och relativt invandrargles kommun, lika viktig för att få information om hur situationen ser ut utanför de svenska storstäderna. Tidigare forskning kring andraspråkseleverna är till stor del utländsk men relevant då situationen för andraspråkseleverna är likartad världen över. I Sverige finner vi också tidigare forskning som rör andraspråkselevernas skolsituation men den forskningen är som tidigare nämnts mest inriktad på storstadsområdena. I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsmetod för att sedan analyseras via den sociokulturellteorins samband till de artefakter, den kommunikation och den mediering som andraspråkselever, lärare och skola använder sig utav i valsituationen likväl som i litteraturundervisningen. Vi får följa hur andraspråkseleverna upplever valet av svenskämne till gymnasiet och hur lärarna ser på valet och informationen kring det. Vidare får vi också höra andraspråkseleverna och lärarna i deras resonemang kring litteraturundervisning och litteraturläsning på gymnasiets B-kurs i svenska. Bilden som undersökningen ger av valet av svenskämne är att den upplevda informationen inte harmonierar med de intentioner som finns i gymnasieskolan utan kunde förmedlas till andraspråkseleverna och deras föräldrar på ett tydligare sätt. I litteraturundervisningen finner vi också en strävan hos både lärare och elever att de ska läsa och förstå samma litteratur som modersmålstalarna. I undersökningen framkommer att viljan finns hos både lärare och andraspråkseleverna att eleverna ska bli fullvärdiga samhällsmedborgare och vad vi (lärare, skola och samhälle) kan göra för att underlätta och visa andraspråkseleverna hur viktiga de är i vårt samtida och framtida svenska samhälle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Ulenius, Karolina. „Målar, målade, målat : integration mellan bild och svenska som andraspråk“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-528.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Många elever i de svenska skolorna har svenska som andraspråk och har mer eller mindre knapphändiga kunskaper i svenska och därmed svårt att kommunicera. En del är nyanlända och kan inte kommunicera alls på det nya språket. En väg ut ur dilemmat är att hitta andra sätt att uttrycka sig och kommunicera på. Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bästa förutsättningarna för en positiv språkutveckling genom undervisning i ett utvidgat språk- och textbegreppsperspektiv. En konstnärlig process i fråga om skapande är en av utvecklingsvägarna. Frågeställningen berör integration mellan bild och svenska som andraspråk som pedagogisk metod. Eleverna måste få lära sig att använda nya redskap och synsätt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det är viktigt att tänka sig språkutveckling i ett utvidgat språkbegrepp och integration mellan ämnen är ett sätt att sätta fokus på kunskap ur flera perspektiv. Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som händer vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar på det. Integration mellan bild och svenska som andraspråk har positiva effekter. Effekter av starkare självkänsla och språkutveckling på olika plan har dokumenterats. Meningsskapande och kunskapande har skett då olika yttranden länkat i varandra. Olika uttryckssätt och språk har befruktat och berikat varandra och utveckling skett på flera områden. Utifrån resultaten av intervjuerna har en pedagogisk metod utarbetats där bild och svenska som andraspråk integrerar. Den pedagogiska metoden är kopplad till min gestaltning genom att jag som konstnär skapar och iscensätter en situation där en grupp människor diskuterar visuellt och verbalt tillsammans. De tar aktiv del i ett skeende och låter sitt beteende dokumenteras. Metoden har också parallellt växt fram under min konstnärliga undersökning.
BI/Konst

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Kårefalk, Aroonwan. „Thailändska elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31482.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Aroonwan Kårefalk (2014) Thailändska elevers upplevelser av svenska som andraspråk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second languageOpportunities and obstacles). Malmö Högskola: Utländska lärares vidareutbildning ULV-projektet.Syfte med studien är att undersöka hur thailändska elever i åk 6-9 upplever svenska som andraspråk. Jag vill även undersöka möjligheter och hinder för thailändska elever att lära sig svenska som andraspråk.Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om språkinlärning med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se Hur upplever thailändska elever undervisningen i svenska som andraspråk? Vad finns det för hinder för thailändska elever att lära sig svenska? Vad finns det för möjligheter för thailändska elever att lära sig bättre svenska? Hur ska svenska lärare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailändska elever?Resultatet visar att thailändska eleverna tycker att svenska som andraspråk är svårt för dem. Eleverna har också uttryckt vad som är svårt och lätt för deras inlärning. Dessutom har de fått säga vad de behöver för sin utveckling av språket. Resultatet har analyserat utifrån olika teorier inom språkinlärning och sociala aspekter av andraspråksinlärning.Ämnesord: Språkinlärning, Svenska som andraspråk, Thailändska elever

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Siegrist, Milena. „Svenska som andraspråk på högstadiet: Organisering och behovsprövning av ämnet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34524.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens övergripande syfte är att genom fem intervjuer undersöka sva-lärares uppfattningar om hur sva organiseras på högstadiet, med fokus på hur behovsprövningen av ämnet görs. I undersökningen används en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av fem semistrukturerade intervjuer. Som analysmetod används kategorisering. Det teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är Cummins teori om skolframgång och olika typer av språkbehärskning. Följande slutsatser dras: Skolornas organisering av sva-ämnet ser delvis olika ut. Elevers behov av sva kartläggs inte i början av högstadiet på alla skolor. Inte heller på alla skolor görs kontinuerliga bedömningar av huruvida elevers behov av sva kvarstår. Då initiala och kontinuerliga behovsprövningar görs är det i regel på initiativ av sva-lärarna själva, trots att det formellt är rektor som beslutar vilka elever som skall läsa sva. Att behovsprövningen av sva på många skolor brister drabbar både elever i behov av sva och elevers vars tidigare behov av sva upphört. Ett sätt att komma till rätta med problemet vore att i styrdokumenten konkretisera vad som menas med att elever har behov av sva samt hur dessa behov skall identifieras. Vidare skulle rektorer kunna tillskrivas större ansvar för att säkerställa att beslut om vilka elever som skall läsa sva föregås av gedigna kartläggningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Eriksson, Kristoffer. „Läsvanor, läsattityder och läsmotivation hos högstadieelever med svenska som andraspråk“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100685.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka tio femtonåriga andraspråkstalande pojkars och flickors läsvanor, läsattityder och läsmotivation samt att försöka identifiera faktorer som främjar högstadieelevers läsning. Vid datainsamlingen nyttjades semistrukturerade intervjufrågor samt en aktualiserad och reviderad variant av PISA:s elevenkät från 2018. Den insamlade datan som rörde motivationsaspekter analyserades med hjälp av Self determination theory. Resultaten visar övervägande positiva läsattityder, viss skillnad i läsvanor beroende på biologiskt kön där pojkarna överlag uppgav mer regelbundna läsvanor än flickorna, samt att pojkarna generellt läste andra texttyper än skönlitteratur, medan de läsande flickorna uteslutande konsumerade skönlitteratur. Gällande läsmotivation uttryckte informanterna att det var viktigt att välja skönlitteratur själva (självbestämmande), men att de efterfrågade stöttning i form av ett avgränsat och anpassat urval för att litteraturvalet inte skulle upplevas som övermäktigt och påtvingat. Vidare visade resultaten att det är av stor vikt för informanternas läsmotivation huruvida läsningen upplevdes som en social aktivitet eller inte (tillhörighet) samt att informanternas upplevda kompetens spelade en avgörande roll för läsmotivationen. Slutligen visar denna studie att explicita skolinsatser initierar en positiv dominoeffekt, vilken främjar elevers läsning ur ett holistiskt perspektiv eftersom läskomponenterna växelverkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Vendel, Jens. „Konstruktionen av Sverige och en svensk identitet : Diskursanalys av två läromedel i svenska som andraspråk“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9102.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This essay is written in order to expose the construction of collective identity in textbooks for Swedish as a second language. To help visualize the process that shapes and categorize sub-jects based on a relational identity formation I assume mostly from Ernesto Laclau and Chan-tal Mouffe's discourse analysis theory frame. The paper called it as discourse theory. There are two textbooks in Swedish as a second language to be studied. Based on the textual materi-al found in the textbooks I perform a discourse analysis involving mainly focus on relational identity construction. The method is thus discourse analysis, and based on discourse theory the textbooks discourses are being discussed with focus on how a Swedish identity are fixed on some important linguistic elements. The main question is thus based on what characters and social behavior that are attached to the linguistic character Sweden. What I mainly draw as a conclusion is that Sweden is linked to laws, rights, equality and religious freedom. These attributions to the sign Sweden is constructed by its distinctions. The Swedish subject position is then embedded in Sweden with institutional support. I also study how a Swedish subject position is constructed and which characters attached to the subject creates a Swedish identity. In order to be appealed by a Swedish subject position you must meet certain criteria, the textbooks discourse design a chain of meanings, consisting of ethnicity, patterns of behavior and collective values attached to Swedish names.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Schultz, Söderblom Carl. „Organiseringen av svenska som andraspråk i årskurs 7-9 : En studie om lärares och elevers upplevelser av organiserandet av svenska som andraspråk“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55876.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare och fyra elever upplever organisering av undervisning svenska som andraspråk. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer som genomfördes både digitalt och genom personliga möten. Resultatet av studien visar att det finns olika sätt att organisera svenska som andraspråk på. Skolor väljer att lägga upp undervisningen på olika sätt på grund av de ramfaktorer som påverkar skolorna, så som lokaler och ekonomi. En del skolor väljer att blanda svenskelever med svenska som andraspråkselever i samma klassrum, medan andra skolor delar upp dem i olika klassrum. Lärarna och eleverna upplever ämnet svenska som andraspråk vara relationsbaserat där läraren genom sitt arbete stärker elevernas tro på den egna förmågan. De ser fördelar med mindre studiegrupper och fler lärare närvarande. Studiens slutsats är att det finns både för- och nackdelar med organiserandet av svenska som andraspråk. Svenskämnenas likvärdighet i styrdokumenten speglar inte verkligheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Lindström, Pernilla, und Anna Lena Roberts. „Elevers läsförmåga i årskurs 3 : Vad prövar nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3?“ Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-144006.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie är att analysera ett antal elevlösningar från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 samt att analysera hur några lärare som undervisar i de tidiga skolåren förhåller sig till elevers läsförmåga i årskurs 3. Ett ytterligare syfte är att jämföra lärarnas syn på elevers läsförmåga med de utvalda elevlösningarna. Våra frågeställningar berör vilka uppfattningar några lärare har om elevers läsförmåga i årskurs 3, vilka svårigheter som går att iaktta i de elevlösningar som vi samlat in samt vilka didaktiska konsekvenser som går att dra mellan lärarnas syn på elevers läsförmåga och elevernas fortsatta läsutveckling. Genom att bearbeta ett befintligt datainsamlat material som vi fått ta del av från Institutionen för nordiska språk, Uppsala Universitet och genom att vi intervjuat fyra verksamma lärare om hur de ser på elevers läsförmåga har vi kunnat få svar på våra frågor. Resultatet visar hur viktigt det är att eleverna har en god läsförmåga för att nå måluppfyllelse för årskurs 3. För att eleverna ska kunna vidareutveckla sin läsförmåga har vi i vårt resultat sett hur stor inverkan både hemmet och skolan har t.ex. i form av att eleverna ges möjlighet till kontinuerlig läsning. Ett annat resultat vi fått fram i vår studie är att elever har bristande kunskaper om hur man läser bortom och mellan raderna i en text. Resultatet visar även att eleverna med utländsk bakgrund presterar något sämre än eleverna med svensk bakgrund samt att flickornas resultat är bättre än pojkarnas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Lindström, Anna-Lotta. „En framgångsrik språkutveckling? : En fallstudie av morfologiska och syntaktiska strukturer utifrån processbarhetsteorin“. Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1965.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I en longitudinell fallstudie har jag undersökt språkutvecklingen hos en vuxen inlärare av svenska som andraspråk. Intervjuerna utfördes vid tre tillfällen: 2003, 2004 och 2007. Ur intervjumaterialet studerades några typer av nominalfraser och några syntaktiska strukturer och resultaten diskuterades utifrån ett processbarhetsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar att andraspråksinläraren pendlar mellan nivå fyra och nivå fem enligt processbarhetsteorin, men de visar också att det krävs djupare studier av hans andraspråk för att ge en mer sammansatt bild av hans andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Löf, Kerstin. „Läs och skrivlärande hos elever med hörselnedsättning som har svenska som andraspråk“. Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13615.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Svenska och svenska som andraspråk“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an