Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Svenska och svenska som andraspråk“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk"
1
Heinonen, Henna. „Uttalet i läroböcker i svenska som andraspråk från begriplighetsperspektiv“. Puhe ja kieli, Nr. 1 (05.06.2020): 23–40. http://dx.doi.org/10.23997/pk.95497.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel studerar jag hur uttal presenteras i finska gymnasieläroböcker (n=10) i svenska som andra språk. Syftet är att undersöka vilka uttalsdrag som tas upp i läroböckerna och relationen mellan dessa drag och begriplighet. Metoden som jag använder är kvalitativ innehållsanalys.
Prosodiska drag har ansetts ha en stor betydelse för begriplighet. Vad det gäller svenska är speciellt satsrytm viktig. Analysen visar dock att uppmärksamheten oftast fästs vid enskilda segment (språkljud) och ord. Uttalet av hela satser övas också men regler eller anvisningar om produktionen av prosodiska drag presenteras bristfälligt. Att ange explicita råd och att göra inläraren medveten har i tidigare undersökningar noterats vara effektivt eller till och med nödvändigt för inlärning av prosodin.
Uttalsmålet för inlärarna på denna nivå är att uttalet är helt begripligt och att inläraren kan tillämpa flera uttalsregler. Att det saknas regler och anvisningar i läroböckerna medför att läraren har en stor roll i att inläraren når målen i uttalet. Presentationen och övandet av prosodiska drag bör vara i nyckelposition i undervisning som syftar till ett begripligt uttal.
2
Economou, Catarina. „Litteraturarbete i ett svenska som andraspråksklassrum“. Acta Didactica Norge 9, Nr. 1 (08.06.2015): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1704.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractThis article considers the role of reading fiction in Swedish as a second language instruction. The study examines how a group of advanced second language learners in a Swedish upper secondary school read, interpret and discuss a contemporary Swedish novel, how they interact with the text and with each other in relation to the text. Furthermore, it analyses which forms of reading the students use. It is a qualitative, empirical study based on field studies, transcriptions of tape recorded interaction and of written texts. The results indicate that second language learners in this context have a positive attitude towards reading and discussing what they read using several forms of reading. They often compare the content of the text to their own lives. One conclusion is that literature teaching and literature can be integrated into one Swedish subject in order to create even more meaningful interactions between students from different backgrounds. Another is that literature can be a means of language development as well as personal development.Keywords: Second language learners, literature pedagogy and didactics, forms of reading, democracy. SammandragDenna artikel handlar om skönlitteraturens roll i skolämnet svenska som andraspråk. Studien undersöker hur en grupp avancerade andraspråksinlärare i en svensk gymnasieskola läser, tolkar och diskuterar en modern svensk roman och hur de interagerar med texten och med varandra i relation till texten. Dessutom analyseras vilka läsarter som eleverna använde sig av. Den är en kvalitativ, empirisk studie som baseras på fältstudier, transkriptioner av inspelade boksamtal och elevtexter. Resultaten visar att andraspråkseleverna hade en positiv attityd till boksamtal och de använde sig av flera läsarter. De jämförde ofta texten till sina egna liv och erfarenheter. En slutsats är att litteraturundervisning och litteraturarbete skulle kunna integreras i ett gemensamt ämne så att ännu mer meningsfulla samtal mellan elever från olika bakgrund. Dessutom kan litteratur bli ett medel för personlighetsutveckling liksom för språkutveckling.Nyckelord: Andraspråkselever, litteraturpedagogik och didaktik, läsarter, demokrati.
3
Eriksson, Maria. „Vad händer i mötet mellan andraspråkselever och det nationella provet i naturvetenskap?“ Venue 3, Nr. 2 (11.12.2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14318.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever med svenska som andraspråk står inför en dubbel uppgift i skolan. De ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig vad som krävs i de olika ämnena. Genom muntliga samtal kan elever med arabiska som förstaspråk lättare visa sina kunskaper i naturvetenskap.
4
Wedin, Åsa, und Lena Stenbäck. „Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk“. Educare - vetenskapliga skrifter, Nr. 4 (04.10.2020): 109–35. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2020.4.5.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Pipils in the Language Introduction programmes in upper secondary schools in Sweden are required to develop reading skills to be admitted to national programmes. This study focuses on perceptions of reading and reading instruction among teachers in Swedish as a second language. The empirical material consists of interviews with five teachers. The interviews were analyzed thematically to illuminate the teachers’ perceptions of reading practices and their underlying understanding of reading and reading instruction. Freebody and Luke’s resource model and Ivanič’s multilayered discourse model served as the theoretical frame for the study. The teachers’ narrow view of reading and reading education was revealed in the analysis, with emphasis on practices of coding and meaning making, and on discourses of skills and processes. A picture emerged of the reading education as lacking richness and without necessary conditions to focus on issues of identity, power and ideologies, something that is important for students in this age and situation. We argue that a prerequisite for development of reading education that includes not only cognitive and psychological perspectives but also sociocultural and sociopolitical is that teachers turn their focus from individual students to the social and cultural contexts. Such education could support reading education to develop these pupils’ interpretation and critical skills necessary for future life.
5
Economou, Catarina. „”På samma villkor?” - Litteraturundervisningens varför och vad i gymnasieämnet svenska som andraspråk“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, Nr. 3 (01.01.2018): 53–75. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i3.1108.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Alm Fjellborg, Andreas, und Lena Molin. „Vilka typer av uppgifter gynnar elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk? En undersökning med data från de nationella proven i geografi.“ Acta Didactica Norge 12, Nr. 4 (12.12.2018): 5. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6286.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever med utländsk bakgrund tenderar att prestera sämre än svenskfödda elever i skolan primärt på grund av sämre kunskaper i det svenska språket. Utifrån statistisk analys (Differential item functioning) identifieras uppgifter från de nationella proven i geografi (2014 – 2017) där elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk klarar sig avsevärt mycket bättre - eller sämre - än förväntat. Tidigare forskning har visat att geografiska begrepp är särskilt svåra för elever som inte har svenska som modersmål, vilket också påvisas i denna studie. Den visar att det särskilt är uppgifter med lite text som handlar om geografiska begrepp som uppvisar större skillnader i prestationer mellan elever som följer kursplanen i svenska respektive svenska som andraspråk. Resultaten kan stödja såväl lärare som provkonstruktörer att bättre anpassa undervisning och prov genom att undvika att skapa uppgifter som mäter irrelevanta bakgrundsfaktorer som påverkar elevernas möjligheter att besvara uppgifter på ett adekvat vis utifrån deras kunskapsnivåer.Nyckelord: Nationella prov i geografi, uppgiftsformat, elever med utländsk bakgrund, svenskfödda elever, DIF-analysWhat types of test items benefit students who follow the syllabus in Swedish as a second language? A study using data from the Swedish national assessments in geography.AbstractPupils born outside Sweden are likely to accomplish less in comparison to native pupils, primarily as a result of inferior knowledge of the Swedish language. Based on a statistical analysis (Differential item functioning) of questions given at national tests in geography (2014-2017), it was possible to identify questions where pupils following the syllabus of Swedish as a second language attain either considerably better or more inferior results than expected. Earlier research has shown that pupils whose native language is not Swedish find it particularly hard to comprehend geographic concepts, which was confirmed by the present study. This study furthermore revealed that in particular questions containing a limited amount of text concerning geographic concepts resulted in larger differences than expected between native pupils following the syllabus in Swedish and foreign born pupils following the syllabus in Swedish as a second language. These findings could aid teachers and test constructors in their efforts to adjust teaching and tests by not formulating questions that measure irrelevant background factors, which might affect the pupils’ ability to answer questions adequately, based on their level of knowledge.Keywords: National tests in geography, question format, pupils born outside Sweden, Swedish-born pupils, DIF-analysis
7
Walldén, Robert. „Med fokus på ord, uttryck och språklig stil“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 3-4 (18.11.2019): 35–61. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.02.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie utforskas ett litteraturarbete som involverar en lärare och en grupp andraspråksinlärare inom grundläggande vuxenutbildning. Den aktuella kursen är Svenska som andraspråk Delkurs 3. Syftet med studien är att utforska och synliggöra de litteracitetspraktiker som erbjuds under moment som fokuserar på romanens språk. Materialet grundar sig på observationer, ljudinspelningar och insamlat läromaterial. Analysen vilar primärt på Luke och Freebodys litteracitetspraktiker, Langers teori om textrörlighet samt Bernsteins utbildningssociologiska teori. I analysen betraktas litteraturarbetet som samspelande litteracitetspraktiker, där arbetet med romanens språk utgör en särskild textanvändningspraktik. Resultatet visar att läraren i diskussioner kring ord, uttryck och språklig stil för uppmärksamheten till de centrala karaktärernas egenskaper och utveckling genom romanen. Detta medför att textanvändningspraktiken samspelar med en betydelseskapande praktik, där de betydelser som utforskas i interaktionen överskrider betydelsen av de enskilda ord och uttryck som väljs ut och diskuteras. Detta kan tillmätas viktiga stöttande egenskaper i en undervisningsgrupp där majoriteten av eleverna skulle ha svårt att förstå romanen på egen hand. I artikeln diskuteras även hur fokuset på romanens språk öppnar upp för en textanalytisk litteracitetspraktik.
8
Hedman, Christina, und Ulrika Magnusson. „Lika eller lika möjligheter? Diskurser om skolämnet svenska som andraspråk inom det akademiska fältet i Sverige“. Acta Didactica Norge 12, Nr. 1 (19.03.2018): 7. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5569.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna artikel urskiljer och diskuterar vi diskurser i vetenskapliga texter inom det akademiska fältet i Sverige om skolämnet svenska som andraspråk (härefter sva) efter dess införande 1995, utifrån begreppet likvärdighet. I studien analyseras vilka typer av argument som anförts, i vilken teoretisk och empirisk bas de kontextualiseras, och vilka antaganden om likvärdighet som de avspeglar. Två kolliderande diskurser identifieras där argumenten i den ena, sva-diskursen, främst sprungen ur fältet flerspråkighets- och andraspråksforskning, utgår från erkännandet av språkliga undervisningsbehov hos elever som lär på ett andraspråk som ett uttryck för likvärdighet (equality-as-equal-opportunity) och som motstånd mot ”olikhetsblindhet”. Sva mejslas i denna argumentation fram som del i en pluralistisk språkpolicy i vilken såväl ämnet sva som ämnet modersmål ingår. Kritik mot ämnets organisering återfinns inom diskursen samtidigt som behoven av andraspråksundervisning erkänns. I den kolliderande diskursen, som kretsar kring begreppet inkludering, beskrivs ämnet istället som uttryck för bristperspektiv på de elever som ämnet är avsett för, och särskiljande av elevgrupper ses som ett huvudproblem. Interdiskursiva relationer urskiljs i det att aspekter av inkluderingsdiskursen även finns inom sva-diskursen. De olika tolkningar av brist och språk som framkommer återspeglar hur diskurser konstruerar sina objekt, i detta fall innehåll i och syfte för sva (Foucault, 1972). Diskursernas anteciperande prägel indikerar en involvering av aktörer med hög grad av agentivitet, vilket reflekterar det akademiska fältets relativt stora inflytande på det politiska fältet avseende språkpluralistisk utbildningspolicy. Den empiriska forskning om sva-ämnets undervisningspraktik som till dels underbygger de identifierade diskurserna är dock påfallande begränsad.Nyckelord: svenska som andraspråk, diskurser, pedagogisk inkludering, likvärdighetSimilar or similar opportunities?Discourses on the school subject Swedish as a second language within the academic field in SwedenAbstractIn this article, we take the concept of equality as the basis to discern and discuss discourses in scholarly texts within the Swedish academic field on the school subject Swedish as a second language (SSL) after its introduction in 1995. The study analyzes the types of arguments, their theoretical and empirical underpinnings, and the assumptions of equality reflected. Two colliding discourses are identified, of which the arguments of the SSL discourse, stemming from research on multilingualism and second language research, recognizes language educational needs in students’ learning in their second language as an expression of equality-as-equal-opportunity and resistance to “difference blindness”. In this line of argument, SSL is constructed as part of a pluralistic language policy comprising SSL and mother tongue education. However, the recognition of second language educational needs exists alongside criticism of the subject’s organization. The colliding discourse centers on inclusion, describes SSL as an expression of deficiency regarding the students, and considers the separation of students to be a key problem. As aspects of the inclusion discourse are also found in the SSL discourse, interdiscursive relations are discerned. The emerging interpretations of deficiency and language reflect how discourses construct their object (Foucault, 1972), in this case contents and aims of SSL. The anticipating characteristics of the discourses indicate an involvement of actors with a high degree of agency, reflecting the relatively high impact of the academic field on the political field in terms of multilingual education policy. Research on the SSL educational practices, partly underpinning the discourses, is however strikingly limited.Keywords: Swedish as a second language, discourses, pedagogical inclusion, equality
9
Lunneblad, Johannes, und Maj Asplund Carlsson. „De kommer från nordost - Om skolkonkurrens och elevidentitet i ämnet svenska som andraspråk“. Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 18, Nr. 2 (01.01.2009): 87–103. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v18i2.905.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Jakobson, Liivi. „Lärares uppfattningar om responsfokus och responssätt för vuxna nybörjarstuderandes texter i svenska som andraspråk“. Nordand 3, Nr. 01 (07.06.2019): 25–47. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2019-01-02.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk"
1
Ellewéus, Angela. „Svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33329.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ellewéus, Angela (2020). Svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie skulle kunna ge användbara specialpedagogiska implikationer. Det förväntande kunskapsbidraget är att skapa förståelse för relationen mellan svenska och svenska som andraspråk ur ett inkluderingsperspektiv. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ur ett inkluderingsperspektiv belysa hur undervisning i svenska som andraspråk och svenska kan organiseras på en skola, samt vilken roll specialpedagogen kan ha för att underlätta denna organisation. •På vilka sätt skiljer sig läroplanen i svenska från svenska som andraspråk? •Hur arbetar lärarna med svenska och svenska som andraspråk? •Vilka för- och nackdelar ser lärarna med att inkludera undervisning i svenska som andraspråk i ämnet svenska? •Vilket stöd från specialpedagogen anser lärarna skulle behövas för att utveckla undervisning i svenska som andraspråk och svenska?TeoriUppdraget som specialpedagog utgår från att alla elever, oavsett inbördes olikheter när det gäller förutsättningar och behov, ska ges möjlighet att vara delaktiga. Därför behövs en teori som fokuserar på systemet och inte på dess ingående delar och i denna studie söker jag inte svar på frågor om kunskapsutveckling i ämnena svenska som andraspråk och svenska utan hur inkluderingstanken kan förstås i relation till dessa ämnes särart. Eftersom specialpedagogen arbetar systemorienterat är det viktigt att också förstå lärarens syn på, i detta fall undervisning i svenska som andraspråk och svenska. Följaktligen har jag valt ett systemteoretiskt angreppssätt.MetodStudien utgörs av en mindre kvalitativ undersökning där fyra lärare har intervjuats, lärarna undervisar i svenska som andraspråk och svenska på en mångkulturell skola. Intervjuerna var halvsemistrukturerade dvs de utgick från tre huvudkategorier: Bakgrund, gruppen och specialpedagogensroll. Jag hade några stödfrågor under varje kategori men dessa kunde ändras utifrån den intervjuades svar.ResultatEnligt informanterna är det i praktiken ingen större skillnad på ämnena svenska och svenska som andraspråk men skillnad görs när det kommer till bedömning på informanternas arbetsplats. Lärarnas inkluderingstanke är positiv och lärarna jobbar för att eleverna ska känna sig som ett team som arbetar mot samma mål. På skolan har de gemensam undervisning för de elever som läser svenska och de elever som läser svenska som andraspråk. Resultatet visar dock på att lärarna gärna ser att specialpedagogen tar ansvar för att de nyanlända eleverna får det stöd de behöver för att hänga med i den ordinarie undervisningen.Specialpedagogiska implikationerAtt man även som nyanländ till Sverige kan inkluderas blir ett projekt för specialpedagogen i situationer där svenska som andraspråk inkluderas i svenska. Att handleda lärarna för att på bästa sätt möjliggöra denna inkludering är ett viktigt uppdrag för specialpedagogen. Det gäller att skapa goda relationer pedagogerna och eleverna emellan för att kunna ta reda på vad just den enskilde eleverna mår bäst av, vare sig det handlar om undervisning i ett av de olika svenskämnena som någon annan problematik. Som specialpedagog på skolan behöver specialpedagogen arbeta med de olika ämnenas särart genom att stödja lärarna i hur detta kan gå till.
2
Humila, Magdalena. „"På schemat står det svenska och svenska som andraspråk"“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1039.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inledning I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 finns det två olika kursplaner för undervisning i det svenska språket, en som heter svenska och en som heter svenska som andraspråk. Kursplanen svenska som andraspråk är ämnad för att ge de elever som inte har svenska som sitt förstaspråk likvärdiga möjligheter att utveckla sina språkförmågor. Det råder en osäkerhet över vilka elever som ska läsa enligt kursplanen svenska som andraspråk och hur undervisningen för dessa elever ska utformas. Undervisningen enligt de båda kursplanerna kan se ut på olika sätt, i vissa fall integreras de båda i samma undervisning. Det råder en allmän kunskapsbrist kring ämnet svenska som andraspråk inom skolverksamheten och få lärare har en gedigen utbildning i ämnet. Elever väljer ibland bort att få undervisning i svenska som andraspråk på grund av att de genom att ta del av denna undervisning kan uppfattas som avvikande. Syfte Syftet är att undersöka några lärares syn på undervisningen i svenskämnet i grupper där eleverna har olika förstaspråk och eventuellt läser enligt två olika kursplaner, svenska och svenska som andraspråk. Metod I denna undersökning har en kvalitativ metod använts med semistrukturerad intervju som undersökningsverktyg. Materialet i undersökningen har analyserats utifrån ramfaktorteorins begrepp. Resultat Genom undersökningen framkom det att lärarnas undervisning i svenskämnet där eleverna har olika förstaspråk och även läser efter olika kursplaner är påverkade av en rad olika faktorer. Dessa faktorer skapar en ram för undervisningen vilken påverkar hur undervisningen sedan blir. Lärarnas undervisning påverkas bland annat av att kursplanerna svenska och svenska som andraspråk upplevs som väldigt lika av lärarna. Detta medför att de upplever en osäkerhet kring vad som är skillnaden mellan dem. Integreringen av kursplanen svenska som andraspråk i undervisningen begränsas därför till att främst bli explicit vid bedömning. Lärarna är i hög grad även påverkade av de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Lärarna möter vissa problem i undervisningen samtidigt som de beskriver möjligheter med denna.
3
Nordström, Alexandra. „”Vanlig” svenska och svenska som andraspråk : – En studie om lärares uppfattningar kring undervisningen i svenska som andraspråk“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50641.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Jansson, Sofia. „"Det är väl svenska som svenska" : Gymnasieelevers attityder till ämnena svenska och svenska som andraspråk“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255961.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika.
5
Norgren, Anna. „Svenska som andraspråk : Svårigheter och möjligheter“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67400.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie. Litteraturstudien har genomförts utifrån forskning på elever med svenska som andraspråk. Mina forskningsfrågor är: Vilka svårigheter och möjligheter finns det för elever med svenska som andraspråk i den svenska skolan? Vilken typ av undervisning är mest framgångsrik och hur kan lärare lyckas med sin undervisning Syftet med analysen är att söka ett svar på just dessa frågor. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där material har sökts i databaser. Utvalt material har sedan granskats och jag har valt ut relevant forskning för min studie. Analysen visar att elever med svenska som andraspråk ofta har svårigheter i skolan. Detta kan man se utifrån både forskning och kunskapsmätningar. Eleverna har svårigheter med språket men också attityder i samhället har en stark påverkan på eleverna och deras identiteter. Lärare har en viktig roll för många av dessa elever då relationen mellan lärare och elever är viktig och ofta har en avgörande betydelse för hur eleverna lyckas i sitt skolarbete.
6
Dolve, John. „Svenska gymnasieelevers användning av partikelverb : Svenska och svenska som andraspråk i jämförelse“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226607.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Partikelverb är semantiskt och syntaktiskt komplexa och är något andraspråksinlärare lärsig behärska sent i andraspråksutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur oftaelever som läser svenska som andraspråk på gymnasiet använder partikelverb i skrivenproduktion i jämförelse med elever som läser svenska. Analysmetoden bygger på ett antal kriterier som utarbetats med stöd från tidigare forskning. Materialet för studien utgörs av 12 elevtexter som hämtats ur det nationella provet från 2012 i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet. Resultatet visade inga stora skillnader mellan informantgrupperna, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning. Slutsatsen är att avancerade andraspråksinlärare har uppnått sådan nivå i andraspråket att stora skillnader i användning av partikelverb endast kan ses i mer omfattande studier.
7
Schallala, Bali Fadia. „Kulturell och religiös mångfald i läromedelsbilder för svenska och svenska som andraspråk : En kvantitativ innehållsanalys av bilder i gymnasieskolans läromedel för svenska och svenska som andraspråk“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42989.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med uppsatsen är att undersöka synligheten och omfattningen av kulturell och religiös mångfald i läromedels bilder och bildtexter för svenska och svenska som andraspråk i gymnasiet. Arbetets teoretiska utgångspunkt grundar sig i Antonio Gramscis förklaring av begreppet hegemoni och Stuart Halls teori om representation. Den kvantitativa innehållsanalysen utgår ifrån bilder i fyra läromedel varav två är ämnade för svenska och två för svenska som andraspråk. Genom en kvantitativ innehållsanalys granskades och jämfördes förekomsten av kulturell och religiös mångfald i läroböckernas bilder för respektive ämne. I resultatdelen har kvantitativ metod använts genom en sammanställning och analys av bilderna. Sammanställningarna har presenterats i stapeldiagram och cirkeldiagram och resultatet visar att synligheten av religiös och kulturell mångfald i läromedlens bilder har färre förekomster med hänsyn till den totala bildmängden i samtliga läroböcker. Resultatet visar att det finns en begränsad synlighet av kulturell och religiös mångfald i läromedlens bilder både i läroböcker för svenska och svenska som andraspråk.Godkänt datum 2021-06-04
8
Gevriye, Maria, und Maria Macri. „Elevernas val mellan svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet“. Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189463.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I grundskolan är svenska som andraspråk ett behovsprövat ämne där rektorn avgör vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk. På gymnasiet skiftar ansvaret från rektorerna till eleverna då det är upp till eleverna själva att välja svenskämne, det vill säga att välja mellan att läsa svenska eller svenska som andraspråk. Vår uppsats har som syfte att lyfta fram vilken information som finns tillgänglig, för berörda elever på gymnasiet, inför detta val. Vi har även som syfte att undersöka hur eleverna upplever valet av svenskämne och hur deras upplevelse samspelar med de rättigheter som tillskrivs eleverna i Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) och i Gymnasieförordningen. Våra resultat visar att en stor andel av de elever som deltagit i vår undersökning har bristande kunskaper gällande valet mellan svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet. Elever uttrycker även att de inte vet vad det är för skillnader mellan svenskämnena, att de inte fått någon information gällande valet av svenskämne och i vissa fall visar våra resultat att berörda elever är ovetande om att de har rätten att välja svenskämne på gymnasiet.
9
Ahlgren, Sarah. „Engelsklärande med svenska som andraspråk“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29476.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka hur elever med annat modersmål än svenska gör när de ska lära sig engelska med stöd av svenskan som är deras andraspråk. Det jag vill undersöka är om engelskundervisningen är anpassad för denna grupp elever och vilka metoder pedagogerna använder i undervisningen.Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med lärare och elever på två mångkulturella skolor. I studien deltar fjorton respondenter, fem pedagoger och nio elever. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen tvåspråkighet och andraspråkselever.Resultaten visar att modersmålet spelar en viktig roll som bas för vidare utveckling av den kognitiva och begreppsliga förmågan. De intervjuade eleverna har begränsade kunskaper i sitt modersmål som orsakar svårigheter vid svenskinlärningen. Detta i sin tur påverkar språkinlärningen i engelskan. Eleverna lär sig engelska via svenskan som är deras andraspråk. Det jag kommer fram till och som tidigare språkforskning visat är att elever med svenska som andraspråk behöver språkutvecklande metoder och ämnesintegrerad undervisning för att nå målen.
10
Torpsten, Ann-Christin. „Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola“. Doctoral thesis, Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2435.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This dissertation focuses on the experiences of second language pupils which involve linguistic encounters. The overarching aim is to analyse second language pupils' encounters with Swedish as a Second Language and the Swedish school, using a “curriculum theory” and a ”life story” approach". The goal is achieved by examining two empirical contexts which can be described as expressed and experienced curricula. In the first context, an idea analysis is carried out of the contents of the syllabi and curricula for Swedish as a Second Language over a period of time. In the second context, a narrative analysis is carried out of the life stories given by second language pupils of their encounter with Swedish as a Second Language and the Swedish school. Trainee teachers with Swedish as a Second Language participate by telling their life stories. A framework for interpretation emerges by reasoning about language and the creation of meaning, as well as about culture, cultural capital, similarities/differences, compensating/completing and limited participation/full participation. The reasoning leads to the construction of a theoretical interpretation framework and prisms through which the offered and experienced learning can be studied. The analysis shows that what is on offer in the curricula and syllabi is mainly monocultural. It shows that a new subject has grown up based on the need to teach pupils about the Swedish cultural heritage and Swedish norms. Moreover, both changes in the expressed educational ideals over a period of time and contradictory educational ideals become evident. It is also clear that those providing the information felt both different and excluded. They were not monolingual, and did not have Swedish as their mother tongue. To make up for this lack of Swedishness, they were separated from the other classmates and offered special teaching in an attempt to compensate. They also received mother tongue tuition, which was not in Swedish, and this became a problem for those around them, who considered this was an easy option. The second language tuition they were offered focussed partly on their mistakes and shortcomings, and partly on the Swedish cultural heritage. Their earlier experience and skills were not used.
Bücher zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk"
1
Kalmström, Kate. Svensk grammatik och ordbildning: För undervisning i svenska som andraspråk. Malmö: Gleerup, 1993.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Holmegaard, Margareta. Språkmedvetenhet och ordinlärning: Lärare och in lärare reflekterar kring en betydelsefältsövning i svenska som andraspråk. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1999.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
Auteur, Lindemalm Karl, Hrsg. Rivstart: Svenska som främmande språk : Övningsbok. Stockholm: Natur och kultur, 2009.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
4
Bjereld, Ulf. Utrikespolitiken som slagfält: De svenska partierna och utrikesfrågorna. Stockholm: Nerenius & Santérus, 1995.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
5
Politik som spektakel: Almedalen, mediemakten och den svenska demokratin. Stockholm: Bokförlaget Atlas, 2012.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
6
Thurén, Torsten. Medier i blåsväder: Den svenska radion och televisionen som samhällsbesvarare och samhällskritiker. Stockholm: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1997.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
7
Lundström, Bo. Officeren som arkitekt och konstnär i det svenska 1800-talet. Uppsala: S. Academiae Ubsaliensis, 1999.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
8
Reimers, Eva. Dopet som kult och kultur: Bilder av dopet i dopsamtal och föräldraintervjuer. Stockholm: Verbum, 1995.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
9
Brilkman, Kajsa. Undersåten som förstod: Den svenska reformatoriska samtalsordningen och den tidigmoderna integrationsprocessen. Skellefteå: Artos, 2013.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
10
Översättning som social praktik: Toni Morrison och Harlequinserien Passion på svenska. Stockholm, Sweden: Almqvist & Wiksell International, 2001.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk"
1
Andersson, Maria. „Att finna sin plats. Flickboken som kollektivberättelse“. In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 148–68. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.g.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Andersson, Maria. „Den nya kvinnan som pojke. Kvinnlig maskulinitet i Ellen Idströms Tvillingsystrarna“. In Framtidens kvinnor. Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832–1921, 102–22. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.26.e.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk"
1
Malmqvist, Ebba, und Emilia Rosén. „Samtala med omtanke: En blogg om kommunikativa utmaningar för personer med ålderssjukdom“. In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/samtala.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kommunikation är en viktig del i våra liv. Men långt ifrån alla har möjligheten att kommunicera som de vill och önskar. Ålderssjukdomar som demens och Parkinsons påverkar vår möjlighet att kommunicera. Bristande kunskaper kring sjukdomar och dess påverkan ger sämre förutsättningar för de som drabbas. Vi vill lyfta frågan om kommunikationssvårigheter för personer med just ålderssjukdomar - för att du, precis som vi, ska se hur viktigt det är att samtala med omtanke. Om oss Vi som driver den här bloggen är två sistaårsstudenter på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier vid Linköpings Universitet. Vi har i vår utbildning valt att rikta in oss på det svenska språket och intresserar oss särskilt för just språkliga svårigheter. Den här bloggen är en del i ett projekt där vi har i uppgift att på ett kreativt sätt driva en specifik samhällsfråga. / Ebba Malmqvist och Emilia Rosén
Berichte der Organisationen zum Thema "Svenska och svenska som andraspråk"
1
Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.
2
Kløcker Larsen, Rasmus, und Maria Boström. “Låt renen få igen landet som det var”: Konsekvenser av gruvan och vägen på Stihken för Vilhelmina Södra sameby. Stockholm Environment Institute, Juni 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.007.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport presenterar en studie av Vilhelmina Södra samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan på Stihken fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på samisk markanvändning, inklusive renskötseln. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin, och de faktiska utfallen av försöken till efterbehandling, utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och Stockholm Environment Institute. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport ligger på just Vilhelmina Södra samebys erfarenheter och gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Under drifttiden förorsakade gruvan stora direkta och indirekta markförluster, med störningar från brytningen och trafiken, damning på betet, blockering av det naturliga flyttstråket och förlust av stora delar av samebyns renar in i Norge eller in på grannbyarnas mark på svensk sida. I nutid handlar de största konsekvenserna om en omfattande störning från besöksnäringen på grund av vägen som drogs i tidigare väglöst land. Detta föranleder i sin tur stort betesbortfall; försämrad djurhälsa och kondition för renen; förhöjd arbetsbelastning, fysiska påfrestningar, och arbetsmiljörisker för renskötarna; ökade kostnader för renskötselaktiviteter; samt förlust av samiska kulturminnen, ökad psykisk påfrestning, försämrade möjligheter för samebyns unga att satsa på renskötseln, och förlust av traditionell kunskap. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera vanligt förekommande missuppfattningar i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: nämligen att gruvindustrin och renskötseln kan samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De visar också tydligt vem som har bäst kunskap att bedöma riskerna vid en gruvetablering: samebyn identifierade redan på 1960-talet, och det ganska så exakt, de risker som denna studie nu kunnat visa blivit verklighet medan försöken från statens representanter var långt mindre precisa. Exempelvis antog statens experter en total störningszon på 500 meter runt gruvområdet och 100 meter på bägge sidor om vägen. Detta står i stark kontrast till de störningszoner som samebyn faktiskt har upplevt, nämligen upp mot 10 kilometer för gruvan och 1,5 kilometer för vägen. Problemen härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. De hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i allra högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar som helst gjorts för att se över huruvida den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. Det finns flera sätt att åtgärda problemen i området vid Stihken. Exempelvis skulle regeringen kunna ge SGU i uppdrag att återställa området från tidigare prospekteringsverksamhet och kommun och länsstyrelse skulle i sin tur kunna ingripa för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken.