Thematische Bibliographien / Svenska marinen

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Svenska marinen“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 24. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 4. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Svenska marinen" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Svenska marinen"

1

UGALDE, DIANA, JULIO C. C. FERNANDEZ, PATRICIA GÓMEZ, GISELE LÔBO-HAJDU und NUNO SIMÕES. „An update on the diversity of marine sponges in the southern gulf of Mexico coral reefs“. Zootaxa 5031, Nr. 1 (03.09.2021): 1–112. http://dx.doi.org/10.11646/zootaxa.5031.1.1.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Until now, 127 species of marine sponges have been recorded in the southern Gulf of Mexico (SGoM). In this study, we describe the sponge fauna recorded on 16 coral reefs of the SGoM, defined as the Mexican waters of the Gulf of Mexico (GoM), during a period from 2005 to 2019. We report 80 sponge species, including 34 first geographic records for the southern GoM region. The latter are fully described and illustrated, taking into account 24 that represent new records for the GoM: Agelas conifera, Agelas sventres, Agelas wiedenmayeri, Prosuberites carriebowensis, Desmanthus meandroides, Cliona aprica, Cliona dioryssa, Placospongia ruetzleri, Haliclona (Gellius) megasclera, Haliclona (Reniera) aff. portroyalensis, Neopetrosia proxima, Xestospongia arenosa, Calyx podatypa, Shiphonodictyon xamaycaense, Acarnus innominatus, Iotrochota arenosa, Polymastia tenax, Svenzea cristinae, Svenzea flava, Svenzea tubulosa, Svenzea zeai, Timea stenosclera, Stellettinopsis megastylifera, Suberea flavolivescens. The present work highlights the understimated and remarkable diversity of reef-associated sponges within the Campeche Bank Coral reef systems. Present work data was compiled with existing published information to produce an updated list of 161 known sponges in the southern GoM.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Meile, Jakob Kyril. „Kronik“. Magasin fra Det Kongelige Bibliotek 29, Nr. 3 (21.09.2016): 65–71. http://dx.doi.org/10.7146/mag.v29i3.66988.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
KRONIKKEN fortæller om det forgangne kvartal på Det Kongelige Bibliotek: Begivenheder, foredrag, udstillinger, koncerter, erhvervelser m.m. Indhold: Kulturkalender på www.kb.dk; Bøger og bibliotek; støtte fra Kulturministeriets Forskningsudvalg: ”Venligboerne i Danmark”, “Borgmestermausolæer eller templer for Thalia?”, “Svenske krigsfanger i Danmark under Store Nordiske Krig 1709-21.”; seminar afholdt af Copenhagen Photo Festival og Det Natio­nale Fotomuseum; Kurator til Danmarkskanonen for immateriel kulturarv: Seniorforsker Marianne Holm Pedersen fra Dansk Folkemindesamling; Det Kongelige Bibliotek på nettet: illegale balde: Tankestreger – Claus Seidel: 50 års bladtegning, Utopia – Cartoon Award udstilling i Den Sorte Diamant; Erhvervelser¸DiamantKlubben; Copenhagen Jazz Festival: Johanna Borchert & Band, Egberto Gismonti, Klaverstafet med seks jazzpianister, Peter Rosendal’s Old Man’s Kitchen,
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Chr. Sidenius, Niels. „Elfar Loftsson, Johan Hedrén, Ronnie Hjorth, Marianne Löwgren, Svensk miljöpolitik, Lund: Studentlitteratur, 1993, 164 s.“ Politica 26, Nr. 2 (01.01.1994): 246. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v26i2.67841.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Lilleholt, Kåre. „Hans Landqvist, Christer Laurén, Lieselott Nordman, Marianne Nordman, Maria Kvist: Juridik på svenska i Finland: Perspektiv på språk och rätt.“ Tidsskrift for Rettsvitenskap 130, Nr. 01 (27.03.2017): 122–24. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3096-2017-01-09.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Della Sala, Gerardo, Roberta Teta, Germana Esposito, Joseph Pawlik, Alfonso Mangoni und Valeria Costantino. „Zeamide, a Glycosylinositol Phosphorylceramide with the Novel Core Arap(1β→6)Ins Motif from the Marine Sponge Svenzea zeai“. Molecules 22, Nr. 9 (01.09.2017): 1455. http://dx.doi.org/10.3390/molecules22091455.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

WAHYUDI, ARIS TRI, JEPRI AGUNG PRIYANTO, DIAN RETNO WULANDARI und RIKA INDRI ASTUTI. „IN VITRO ANTIBACTERIAL ACTIVITIES OF MARINE SPONGE-ASSOCIATED BACTERIA AGAINST PATHOGENIC VIBRIO SPP. CAUSES VIBRIOSIS IN SHRIMPS“. International Journal of Pharmacy and Pharmaceutical Sciences, 01.11.2019, 33–37. http://dx.doi.org/10.22159/ijpps.2019v11i11.34814.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Objective: This study was aimed to isolate and screen marine sponge-associated bacteria producing anti-Vibrio compounds and to identify their compounds from the bacterial extract. Methods: Sponge-associated bacteria were isolated by spread plate method. Their anti-Vibrio activity against Vibrio parahaemolyticus, V. harveyi, and V. vulnificus was determined by dual culture test. Three potential isolates were identified based on 16S-rRNA gene analysis. All isolates producing anti-Vibrio compounds was tested for their haemolytic characters in blood agar medium. Anti-Vibrio activity of the most potential isolate was also tested by using its supernatant, extract, and concentrated culture. Chemical composition of crude extract derived from that isolate was identified by GC-MS analysis. Results: 68 bacterial isolates have been isolated from the marine sponge, Spongia sp., Svenzea sp., Ircinia sp., and Igernella sp. Of 68 isolates, 15 (22%) isolates had anti-Vibrio activities in various spectra against three Vibrio species, including V. harveyi, V. parahaemolyticus, and V. vulnificus. All isolates producing anti-Vibrio compounds were non-haemolytic. Bacterial isolates coded as D6.6, D6.19, and P4.17 have broad spectra. They could inhibit at least two Vibrio species as indicated by the clear zone formed around bacterial colonies. Based on 16S-rRNA, these isolates were closely related (similarity ≥ 99%) to Brevibacterium casei strain M Sw oHS, Bacillus altitudinis strain FJAT 47750, and Bacillus altitudinis strain PgBe190, respectively. D6.6 isolate was the most potential isolate, which could inhibit three Vibrio species. Consistently, its anti-Vibrio activity also confirmed by their supernatant, concentrated culture, and crude extract of that isolate. The crude extract derived from this isolate contained 10 major compounds that are biologically active. Conclusion: This study suggests that 15 bacteria strains isolated from marine sponges were potentially could inhibit Vibrio’s growth in vitro. These isolate could be further explored as anti-Vibrio agent.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Kroll, MacKenzie L., Bobby A. Rodriguez, Andrea C. Edie, Kendra L. Phelps, Donna E. Hamilton, Stephanie M. Randell und Stephanie A. Lockwood. „PORIFERAN ABUNDANCE IS NEGATIVELY ASSOCIATED WITH CORAL HEALTH IN THE MESOAMERICAN REEF“. Texas Journal of Science 70, Nr. 1 (01.10.2018). http://dx.doi.org/10.32011/txjsci_70_1_article7.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Abstract The Mesoamerican Reef is the second largest coral reef in the world and has experienced a 50% loss of coral coverage in recent decades. Due to the high biodiversity of marine life that depend on the Mesoamerican Reef, identifying drivers of coral loss is crucial. This study was designed to assess the relationship between the presence of yellow band disease (YBD) and white plague type-II (WPII) on stony corals with environmental (water depth) and biological stressors (abundance of sponges in close proximity) in the reef surrounding the Bay Islands, Honduras. Both radial and parallel transect survey techniques were used to quantify the abundance of seven sponge species within a one-meter radius of Orbicella species and Montastraea cavernsoa. The strongest predictor of coral health was the abundance of Callyspongia plicifera, followed by Svenzea zeai, in close proximity to diseased coral. A weak, but positive, correlation between poriferan abundance and the presence of disease lesions on coral was observed. However, no significant relationship of disease prevalence with water depth was observed. Additionally, no differences in the prevalence of disease lesions between four species of native stony corals were observed. These findings suggest coral species are equally susceptible to bacterial pathogens, but that close association with poriferans may increase the transmission and persistence of harmful bacteria in coral reef ecosystems.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Svenska marinen"

1

Hedström, Richard. „Den svenska marinen : en teoritrogen norgehistoria?“ Thesis, Försvarshögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-8800.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Teorier om sjömakt utgår inte sällan från de marina stormakternas perspektiv. En mindre stat torde dock vara mer intresserad av principer för hur marinstridskrafter bestrider sjökontroll och genomför kustförsvarsoperationer snarare än hur marin maktprojicering och långväga expeditioner genomförs. Jacob Børresen presenterar i sin teori om kuststatens sjömakt principer för hur den mindre staten kan organisera och utforma sina marinstridskrafter. Med utgångspunkt i Børresens teori prövas i denna uppsats hur den svenska marinens mål, medel och metod ska förstås i ett sjömaktsteoretiskt sammanhang idag. Syftet är att se hur väl den svenska marinen knyter an till teorin om kuststatens sjömakt. Med ett genomgående kritiskt förhållningssätt, är det vidare syftet att problematisera och nyansera teorin. Även om teorin i många fall uppvisar tydliga överensstämmelser med den svenska marinens mål, medel och metod visar resultatet att vissa av de principer som Børresen presenterar är alltför snäva. Således krävs ett bredare och mer nyanserat perspektiv för att förstå den svenska marinens teoretiska sammanhang idag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Arby, Nathaniel. „Hur utvecklas den svenska minröjningsfunktionen inom marinen?“ Thesis, Swedish National Defence College, Swedish National Defence College, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-18.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.

Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.

De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband.


The main purpose with this essay is to examine the development of the Swedish mine warfare branch both tactical and technical and how these two components are combined to maximize the effect. The essay also analyses the midlife upgrade of the MCMV Landsort class towards the MCMV Koster class.

This essay will describe on the basis of the Swedish doctrines and mine warfare textbooks how the naval tactics and technology function as a foundation for development of new means in the duel against the sea mine.

The sea mine is a weapon system that has been used during several centuries and has sunk more tonnage than all other weapon systems together. As long as there have been sea mines, there has also existed its counterpart, the mine counter measures.

The Swedish MCMV’s technological and tactical developments strive towards fulfilling the six mandatory functions in warfare, command, effect, protection, mobility, intelligence and endurance. The modern MCMV develops toward a more secure and efficient unit.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Jäderlund, Christian. „Den svenska marinen : post-modern eller inte?“ Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4621.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering. Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha. Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt. Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan. Idag är det främst kopplingen mellan den egna förmågan och det beroende av andra som det medför som är den tydligaste indikatorn på en post-modern marin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Baazius, Bågenholm Hans. „Unmanned Aircraft Systems och dess möjliga roll inom Svenska marinen“. Thesis, Försvarshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-4728.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sammanfattning: Detta självständiga arbete har utifrån ett taktiskt perspektiv studerat på vilket sätt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tänkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som är rimligt att förmågemässigt förvänta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sätta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer då dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera. Slutsatser som redovisas i arbetet är att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmåga till god lägesuppfattning för marinens taktiska chefer. Vidare redovisas hur UAS kan bidra till att lösa vissa av de marina taktiska uppgifterna och stridsuppgifter som finns i Försvarsmaktens Taktikreglemente för marinstridskrafterna. Vidare redovisas att en UAS-förmåga även kan bidra till att sjöofficerare har större möjlighet att agera utefter de i teorin redovisade sjökrigets principer. Ytterligare slutsatser som redovisas är att UAS kan lösa marina uppgifter av både offensiv och defensiv karaktär. Även uppgifter inom marin logistik kan lösas av UAS.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Follin, Per, und Peter Persson. „Förstudie av utbildningshjälpmedel och beslutsstöd för Rules of Engagement inom svenska Marinen“. Thesis, Linköping University, Department of Mechanical Engineering, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2571.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Förstudiens syfte var att kartlägga användarbehov kring ROE inom svenska Marinen och ta fram stöd och hjälpmedel för att underlätta ROE-arbetet. I kartläggningen medverkade personal från olika staber, förband och skolor inom Försvarsmakten. Flertalet deltog sedan också i det iterativa utvecklingsarbetet.

Tre användargrupper urskiljdes; Stabs- och fartygspersonal samt personal under utbildning. Några av de svårigheter som identifierades; Tolkningsskiljaktigheter mellan stabs- och fartygspersonal. ROE-arbetet ger ett administrativt merjobb för stabs- och fartygspersonal. Det finns inte tid eller resurser att öva ROE på ett realistiskt sätt med lämplig upptrappning av hotnivå. Det bedrivs ingen specifik ROE-utbildning vid Försvarsmaktens skolor eller centra.

Utvecklingsarbetet bedrevs parallellt med kartläggningen och involverade stabs- och fartygspersonal. Efter ett antal utvärderingar med användare kunde tre koncept för stöd och hjälpmedel ges. För att öka förståelsen och visualisera koncepten har tre demonstratorer skapats. Koncepten har fått arbetsnamnen;

- ADMIN - Administrativt stöd för ROE-hantering.

- FARTYG - Utbildningshjälpmedel för fartygsledning och eventuellt skolor.

- STAB - Stöd för framtagning av ROE-profil.

Författarna rekommenderar FOI att fortsätta utreda ROE-arbetet inom Försvarmakten och även internationellt samt vidareutveckla de tre föreslagna koncepten. För att skapa en gemensam grund för sin personal bör Försvarsmakten hålla seminarium och utbildning inom ROE och tydligare definiera ansvarsförhållanden och begrepp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Lorentzon, Axel. „Den svenska marinens hantering av gråzonsproblematik“. Thesis, Försvarshögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-10112.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
There is an ongoing discussion on grey zone deterrence and how states should deal with grey zone situations. Most studies are based around Russian actions in Crimea and Chinas actions in the East and South China Sea. The objective of this paper is to create a better understanding of the grey zone deterrence and the handling of grey zone situations by the Swedish navy. The method for achieving this is a text analysis of Swedish strategic, operative, and tactical doctrines. The result of the analysis shows that there is a discussion of grey zone deterrence on the operative level in the Swedish armed forces, where the Swedish navy can assist the police, coast guard, customs et.al. There is only a limited and implicit discussion on the tactical level specifically for naval units.  The conclusion of this paper is that the Swedish navy can work with other governmental departments to handle grey zone situations, however the Swedish navy is limited in the ability to handle grey zone situations independently.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Frisesdal, Kristofer. „Utvecklingen av den svenska minröjningsförmågan : en undersökning av de bakomliggande faktorerna“. Thesis, Försvarshögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-8809.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Den svenska minröjningsförmågan tog stora steg i sin utveckling under 1980-talet och 1990- talet. Då minhotet utvecklades och blev mer kvalificerat så gjorde detta att även den fartygsbundna sjöminröjningen behövde utvecklas och minröjningsfartyget konstruerades. Utvecklingen skedde under en tidsperiod då Marinen var den ledande aktören rörande militära fartygskonstruktioner. Fanns det även andra drivkrafter som låg bakom denna utveckling? I denna undersökning har Allison och Zelikows tre olika perspektiv i deras teori avseende drivkrafterna bakom en beslutsprocess använts. Det första perspektivet behandlar det rationella perspektivet där nyttomaximering står i centrum, det andra handlar om det organisatoriska perspektivet där det återfinns olika interna styrningar och procedurer och det tredje perspektivet är det interna maktkampsperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att samtliga tre perspektiv återfinns i besluten men att det varit det rationella perspektivet som har varit det avgörande i utvecklingen av den svenska minröjningsförmågan till sjöss. Svagast förklaringskraft har maktkampsperspektivet påvisat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Windh, Oscar. „Tillämpning av flexibilitet i svenska militära styrdokument“. Thesis, Försvarshögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-10101.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Today's technological and unstable society places greater demands on military organizations to deal with military surprises and uncertainties. One method of dealing with these problems is by incorporating flexibility. Researcher Meir Finkel presents a theoretical framework that advances flexibility as a governing principle that enables military organizations to handle surprises and uncertainties. However, for military organisations there are two main problems with applying new methods on how they should act, firstly to translate it into concepts and operations, secondly to infuse the range of doctrines and regulations to influence the entire organization. Therefore, the purpose of this study is to increase the knowledge of how flexibility is applied in central military governing documents. And, to discuss any correlation between the documents and what effect the implementation may have on the organization’s flexibility. Since the Swedish Armed forces explicitly strive for flexibility, Finkel's theoretical framework aims to illustrate how flexibility has been applied. This was achieved by examining Sweden’s operational and naval doctrine through a qualitative text analysis. The result shows that flexibility plays a significant role in both Sweden's operational and naval doctrine as it has successfully been applied. Nonetheless, both doctrines present elements that may affect flexibility negatively and could therefore, limit the efficiency to deal with military surprises and uncertainties.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Fredriksson, Jan. „Svenska amfibieförband i internationell tjänst?“ Thesis, Försvarshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1916.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande operationer i perspektivet 2010. Uppsatsen har skrivits genom en iterativ process med en Hermeneutisk ansats. I uppsatsen används Storbritannien och Holland som jämförelser till Sverige. Den inleds med en deskriptiv del som beskriver EU:s militära förmåga. Därefter beskrivs de tre ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. I nästa del analyseras EU:s krishanteringsförmåga som följs av en analys och jämförelse av ländernas politiska inriktning och amfibiska förmåga. Uppsatsen visar att svenska amfibieförband i framtiden kan delta i internationella operationer. Vissa förmågor behöver dock utvecklas för att förbandet skall kunna användas i ett brett spektra av uppgifter samt ha tillräckligt stor tillgänglighet och förmåga till uthållighet.
The Swedish Armed Forces have changed from an invasion defence to a defence that has Rapid Reaction capability and prioritised international capacity. The demands to take part in peace support operations are increasing and military co-operation is taking place with others in the European Union and NATO. In Sweden there are discussions about which units will take part in international operations and in the European Union Rapid Reaction Force. The purpose of this paper is to examine if there are conditions for Swedish amphibious units to take part in peace support operations in the perspective of year 2010. The paper is written using an iterative process with a hermeneutics aspect. In the paper Great Britain and Holland are used as a comparison to Sweden. The first part is descriptive and illustrates the military capacity in the European Union. Thereafter there is a description of the political direction and amphibious capacity in the three countries. The next part is an analysis of the capacity in European Union Crisis Management and thereafter an analysis and comparison of the countries’ political direction and amphibious capability. The conclusion of the paper is that the Swedish amphibious units can take part in international operations in the future. Some capabilities, must be developed so that the units can be used in a broad spectrum of tasks and have accessibility and capability of endurance.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Hagberg, Carl-Magnus. „Skeppsgossekåren och kontraktsanställda sjömän i svenska flottan under tiden 1906-1939“. Thesis, Försvarshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-1670.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I och med de stora förändringar Försvarsmakten genomgått under omstruktureringen från det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsättningar för och krav på personalförsörjningen avförbanden uppstått. Dagens värnpliktssystem är inte anpassat för att på ett effektivt sätt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanställa personal för tidsbegränsad tjänstgöring är en möjlig väg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hälften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanställda sjömän för tjänstgöring ombord på flottans stridsfartyg,sjömanskåren. Denna kår rekryterade ungdomar direkt från civil folkskola men även från en militärorganisation, skeppsgossekåren, som hade till uppgift att i tidig ålder rekrytera och utbilda ungdomar förtjänst ombord på fartyg. Det är denna unika rekryterings- och utbildnings organisation som behandlas iföreliggande uppsats. Skeppsgossekåren bildades 1685 och lades ned 1939. Det unika medskeppsgossekåren var dess uppgift att utbilda unga pojkar till goda sjömän för att på kort sikt ingå iflottans lägre personalkategorier som kontraktsanställda sjömän men även på lång sikt bidraga medpersonal till underofficersutbildningarna.Skeppsgossekårens organisatoriska plats samt den kompetens i form av utbildade sjömän somlevererades till flottans fartyg är utgångspunkter i studien. Även nyttan av den civila utbildningskeppsgossekåren erbjöd sina elever och vad den kompetensen innebar för flottan behandlas i uppsatsen.Det som ytterliggare väcker intresse är det faktum att det personalförsörjningssystem somskeppsgossekåren och sjömanskåren var del av även visar hur rekrytering till underofficersyrket ihuvudsak men även till mindre del av officersyrket fungerade med kontraktsanställda sjömän somrekryteringskälla. Skeppsgossekåren lades ned 1939 huruvida nedläggningen gick att motivera utifrånorganisations relaterade frågor eller kompetens frågor hos de utbildade skeppsgossarna ärutgångspunkten för uppsatsens metod att hantera ämnet.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 00-02
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Svenska marinen"

1

Svenska marinens högre chefer 1700-2005: Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Tiberg, Hugo. Svensk sjörätt: Fartyget. Stockholm: Juristförlaget, 1989.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Larsson, Berit. Svenska varor på svenska kölar: Staten, industrialiseringen och linjesjöfartens framväxt i Sverige 1890-1925. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 2000.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Svensk sjöfartshistoria: I storm och stiltje. Göteborg: Breakwater Publishing, 2010.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Karlsson, Ingela. Kriget, staten och rederierna: Den svenska handelsflottan 1938-1947. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Karlsson, Ingela. Kriget, staten och rederierna: Den svenska handelsflottan 1938-1947. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Karlsson, Ingela. Kriget, staten och rederierna: Den svenska handelsflottan 1937-1947. Göteborg: Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Grönquist, Helena. Svensk sjöhistorisk bibliografi, 1976-1986. Stockholm: Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, 1987.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Sweden. The Swedish Maritime Code: In Swedish and English = Sjölagen : i engelsk parallelltext översättning med svensk parallelltext. Stockholm: Juristförlaget, 1993.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Sweden. The Swedish Maritime Code: In Swedish and English = Sjölagen 1994 : Sjölagen i engelsk översättning med svensk parallelltext. Stockholm: Juristförlaget, 1995.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen
Die Auswahlen zum Thema "Svenska marinen" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Dissertationen Bücher
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie