Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Svenska för gymnasiet.
Dissertationen zum Thema „Svenska för gymnasiet“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Svenska för gymnasiet" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Svensson, Johanna. „Kulturmöten i Svenska läroböcker för gymnasiet : -En läroboksanalys“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24780.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to examin the depiction of culturalmeetings in history books in relatioon to the schoolguidelines, and how and why the description may have changed over time. To achieve this, a qualitative method was used to analyze the content of cultural meetings in Swedish schoolbooks after the World War II. The material used in the study was taken from eight editions of Alla tiders historia published between 1985-2011. The material was then put together and analyzed from the theoretical perspectives, which try to explain the factors that influenced the depiction of the texts. The results of this study shows, that over time, the school guidelines have incresed their focus on human value and the need for students to interact with people from other cultures. The depictions in the history books lives upp to the demands of the school guidelines, but this study shows that the main influence of the content of the book is the social context. When the first school guideline where constructed, economy was a major focal point, and by that time immigration was thought to be economacally benefical to Sweden, which i depicted in the books. Under the second school guiedlines the does not change much, but the immigation is wiewed as more problematic. At the time, the Swedish society was suffering from an economic crisis and the problems that badly preformed integration were starting to show. However, after some changes in society including a political effort was made to make the contry multicultural, the depiction in the history books change, and words like multicultural start making an appearance. When they change the school guiedlines again, the authors have gained a new awareness of what influences the content and the deoictions of immigrants are more neutral. The cahnge in writing can also be seen as authors try to follo the new guidelines with focus on cultural meetings.
2
Forsberg, Carl, und Mattias Griph. „Framställningen av svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27868.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap. Två av frågeställningarna i undersökningen har sitt ursprung i två mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Samhällskunskap A. Vi har utgått från kvalitativ textanalys med fokus på ordval kombinerat med hermeneutik, vilket innebär att vi också tolkar de resultat som undersökningen givit.Undersökningens huvudsakliga resultat är att framställningen i samtliga böcker är problematisk och språkligt heterogen. Det handlar exempelvis om att vissa partier tillskrivs ett miljöperspektiv i alla framställningar, medan andra partier inte tillskrivs något alls. Vidare förknippas vissa partier med värdeladdade ord som kan tolkas negativt eller positivt.
3
Stenberg, Carl-Johan. „Gymnasiet och medborgarna : En analys av medborgarskapsidealet i tre svenska läroplaner för gymnasiet“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338809.
Der volle Inhalt der Quelle
4
Ungh, Sebastian. „Genuskonstruktion i läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34074.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet är att undersöka tre läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus därmed konstrueras. Arbetet är upplagt som en kvalitativ textanalys, med några inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhället. Undersökningen visar hur män och kvinnor behandlas på olika sätt av läroböckerna och att den kvinnliga underordningen återspeglas i texterna, som vid tillfällen förminskar kvinnliga författarskap. I läroböckerna återfinns dock inga författarporträtt som helt och hållet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs på sätt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga.
5
Engström, Andreas. „En analys av svenska och amerikanska historieböcker för gymnasiet“. Thesis, Karlstad University, Division for Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-95.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Wikström, Victor. „Programmeringens roll i svenska läroböcker i matematik för gymnasiet“. Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451792.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Edander, Lena. „Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202513.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammandrag Lena Edander, 2013: Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelen I denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstämmelse som nås då fem av varandra oberoende bedömare betygssätter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hög bedömaröverensstämmelse som nås, men även att försöka finna svar på varför lärarnas bedömning emellanåt varierar. För att undersöka detta har lärarnas betygssättning av elevtexterna sammanställts och beräkningar av bedömaröverensstämmelsen genomförts med avseende på procentuell överensstämmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av beräkningarna har sedan analyserats och slutsatser angående orsaker till avvikelser i betygssättningen har gjorts angående tre elevtexter där bedömningen varierar mycket. Resultatet visar att en överensstämmelse på 35 % nås mellan lärarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna står att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lärare bör sambedöma elevtexter för att få en mer rättvis betygssättning. Det är även viktigt att bedöma flera olika typer av texter skrivna av en och samma elev för att kunna sätta ett så rättvist kursbetyg som möjligt. Nyckelord: bedömaröverensstämmelse, Nationella prov i svenska, bedömning, skrivprov
8
Lidström, Kale, und Vilma Bolding. „Läroböckernas grammatiska trösklar: En undersökning av läromedel för svenska på gymnasiet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27536.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.
9
Hallbergson, Sara. „Tematiskt eller kronologiskt? : en jämförande studie av läroböcker i svenska för gymnasiet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8120.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete är en läroboksstudie, där tematiskt respektive kronologiskt upplagda läroböcker i kursen Svenska B för gymnasieskolan har jämförts med avseende på texturval. Arbetets syfte är att kartlägga skillnader i texturvalet mellan de två lärobokstyperna. Tre läroböcker av varje typ undersöktes. För var och en av de 593 textutdragen insamlades en rad data om texten såsom titel, publiceringsplats (verk), publiceringsdatum, textlängd, författare, författarens härkomst och kön, period, genre och om det finns någon information om författaren i textens kontext. Resultaten kunde mestadels tas fram ur kopplade tabeller skapades utifrån dataformuläret. Undersökningen visar att de tematiskt uppbyggda läromedlen innehåller större andel nyare texter och större andel sakprosatexter, samt fler texter skrivna av kvinnor, även om situationen ännu är långt ifrån jämställd. I de kronologiskt uppbyggda läromedlen dominerar skönlitteraturen, med epiken i spetsen, stort, och den manliga dominansen bland författarna är större. En annan skillnad som framkom var att texterna i de tematiskt upplagda läroböckerna ofta saknar någon information om författaren som skrivit dem (mer än namnet). Texterna i de kronologiska läroböckerna tillhandahåller nästan alltid sådan information, som kan vara till hjälp för eleven att systematisera dem och att förstå dem. Vidare visade undersökningen att texterna i båda de undersökta lärobokstyperna är huvudsakligen västerländska.
10
Olsson, Josefin. „Mannen har ordet : En genusanalys av ett läromedel i svenska för gymnasiet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76232.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien var att undersöka representationen av män och kvinnor i ett läromedel i svenska för gymnasieskolan för att studera om det speglar den värdegrund som läroplanen har i fråga om genusmedvetenhet. Läroboken är skriven 2012 och tar avstamp i Gy11. Studien bygger både på en kvantitativ och en kvalitativ analys. Resultatet visar att läroboken har brister som både visar sig i den kvantitativa undersökningen där männen är överrepresenterade och i den kvalitativa analysen där det är tydligt att läroboksförfattarna behandlar manliga och kvinnliga upphovspersoners verk och gärning på olika sätt beroende på vilket kön de har. Kvinnornas verk framställs som mindre viktiga och deras gärningar som trevande och slumpvisa i jämförelse med männens.
11
De, Jonge Bennie. „Uppgifter med anknytning till matematikens historia i läroböcker för det svenska gymnasiet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30647.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Forskning om användningen av matematikens historia i undervisningen har pågått länge medan läroboksforskning å andra sidan är ett relativt nytt ämne. Denna uppsats rör sig i gränslandet mellan dem båda och rör specifikt uppgifter i läroböcker. Det övergripande syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken potential som finns i svenska läroböcker för gymnasiet att ge eleverna möjlighet att komma i kontakt med uppgifter med anknytning till matematikens historia. Efter en noggrann genomgång av aktuell litteratur inom området läroboksanalys kunde tre forskningsfrågor väljas ut, vilka besvarades bland annat med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Ett urval på tjugo läroböcker i matematik för gymnasiet från fyra olika förlag gjordes. För urvalet av analysenheterna från dessa böcker behövde sedan begreppet ”uppgifter med anknytning till matematikens historia” först definieras. Analysen visade att tre av fyra läroboksserier erbjuder ett ganska stort urval av denna typ av uppgifter. Dock finns vissa brister i hur de är fördelade mellan och inom böckerna och rörande bredden i vilka tidsperioder, kulturer och matematikområden som behandlas.
12
Bock, Anna. „Skönlitteraturen i läroboken : En undersökning av det skönlitterära urvalet i två läroböcker för gymnasieskolans svenskämne“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-105810.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Utifrån frågeställningarna "Vilka författare finns representerade i läroböckerna och hur ser representationen ut med avseende på texternas genre och originalspråk, författarnas kön och när texterna är skrivna?" och "I vilka sammanhang används skönlitteraturen i läroböckerna?" undersöks det skönlitterära texturvalet och dess sammanhang i två läroböcker i svenska för gymnasieskolans svenskämne, Svenska etc. och Svenska timmar genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet vad gäller det skönlitterära urvalet i de undersökta läroböckerna visar att det kvantitativt sett finns en stark manlig norm och ett ännu starkare västerländskt perspektiv samt att de flesta skönlitterära texterna hör till genren lyrik men att epiken får större utrymme per utdrag. Dramatiken är underrepresenterad som genre i båda läroböckerna och kvinnliga dramatiker saknas helt. I Svenska timmar förekommer skönlitteraturen som korta citat i den löpande texten för att illustrera eller representera en författare, stil eller epok, texterna presenteras i princip kronologiskt. I Svenska etc. presenteras kortare texter i sin helhet och längre texter av ett utdrag om några sidor, texterna presenteras tematisk och används som ingång till en rad övningar i svenskämnets alla delar. Texterna i Svenska etc. kommer i första hand från 1900-talets slut till skillnad från Svenska timmars texturval som främst är litteraturhistoriskt med tyngdpunkten i skönlitteratur från 1800-talet och 1900-talets första hälft.
13
Nilsson, Oscar. „Förutsättningar för en framgångsrik skrivundervisning i svenska på gymnasiet och högstadiet : En litteraturstudie“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37645.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The art and rules of traditional writing created by earlier generations is not always easy for the youth of today to understand and see the meaning of. Writing a Twitterpost or sending an SMS message seems to be the most common writing skills needed outside of the school buildings. The questions that this study seeks to answer is what kind of problems are connected to improving the students writing skills on the Swedish high school levels and how these problems can be solved? The focus of modern day Swedish language teaching has been removed from grammar and spelling to instead be focused on the content of the text. Writing an interesting story is more important than using the right grammar or spelling it correctly. The result shows that one of the main reasons for the writing deterioration is the lack of writing and grammar teaching. Many students have problems because of this when entering the university level where it´s taken for granted that the student knows the basic rules of writing and spelling. Some authors referred to in this study simply suggest that we go back to a writing correctly focused teaching again, but that is not the only thing suggested. The problem simply does not have just one solution but a diversity of different methods needs to work together to come up with the wished for result of a successful reading and writing education in the school of today.
14
Monroy, Eric. „Hur östasiatiska läror framställs i svenska läroböcker för gymnasiet : ur en religionskritisk teoribildning“. Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432427.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study seeks to explore how Swedish textbooks in religion for upper secondary school presents East Asian teachings. The main focus will be on Confucianism, Daoism and Shinto. The aim is to explore how textbook authors relate to the Western concept of reli-gion when they describe the three East Asian teachings. Where do the authors choose to put the most emphasis when the coverage of the textbooks is limited? The study is done by qualitative text analysis as method. The theoretical perspective used is primarily critical religion theory. Five textbooks of religion for upper secondary school were studied and show in the results the different themes found in the texts regarding East Asian teachings. The analysis shows that Confucianism, Daoism and Shinto are presented in the textbooks as something different compared to the world religions. Occasionally the three teachings are portrayed as obsolete. By using a critical religion theory, it seems that the textbook authors were occasionally trying to fit in the teachings as sui generis religion. The authors seem to be aware that religious practice can be different in East Asia than it is generally done in the west. This study should be of help to Swedish religion studies teachers when educating in the subject. It is easy to fall into the trap of explaining foreign teachings through sui generis religion. By being critical before deciding to make use of Swedish textbooks in religion we can avoid reproducing unfair notations of East Asian teachings.
15
Düringer, Cecilia. „Till viss del uppnådd tydlighet : Lärares förhållningssätt till och tolkningar av kunskapskraven i kursen Svenska 1 på gymnasiet“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72121.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är: Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument? Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1? I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ”svaga” versioner av betyget ovan samt som ”starka” versioner av betyget under. Slutsatsen är att det till viss del finns tydlighet i kunskapskraven, vilket är ansatsen från politiskt håll, men även ett stort mått av tolkningsutrymme vilket kan leda till många olika tolkningar av de krav som ligger till grund för kunskapsbedömning i kursen Svenska 1 på gymnasiet.
16
Karlström, Elisabeth. „Framställningen av Kalmarunionen : En textanalys av Kalmarunionen i svenska och danska läroböcker för gymnasiet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-106994.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
My purpose was to gain knowledge about how the Kalmar Union was presented in Danish and Swedish text books for upper secondary school during the period 1960-2000's. In order to fulfill my purpose three Swedish and three Danish textbooks for upper secondary school was analyzed. To concretise the purpose, I was looking for differences and similarities between how the Danish and Swedish history textbooks presented history about the Kalmar Union. I was also looking for continuities and changes in how the Danish and Swedish history textbooks present history about the Kalmar Union during the period 1960-2000’s. Prior research showed that there was currently different conclusion regarding the Kalmar Union. Both similarities and differences have emerged between both the Danish and Swedish textbooks. Primarily the Swedish textbooks were more consistent with each other than the Danish textbooks had been. The books during the same decade differed in the extent that Swedish textbooks described the need to break free from the oppression from Denmark a lot more often. The Danish textbooks had rather more examples that explained cohesion during the Kalmar Union and how the Union was created. That indicated that history could be presented in different ways in different countries. I could therefor conclude that the history about the Kalmar Union presented in textbooks upper secondary school in Sweden and Denmark during the period 1960-2000’s actually tended to focus on different areas. The textbooks from the same countries seemed to be more similar to each other over time. For example the textbooks in Denmark tended to be more similar to each other during a longer period of time than they were with the textbooks in Sweden at the same period of time. The textbooks in Sweden also tended to be more similar to each other during a longer period of time. Distinct historical cultures like Sweden and Denmark, still tend to produce events in ancient history through the Kalmar Union from a national perspective. Keywords: The Kalmar Union, Danish textbooks, Swedish textbooks, History textbooks, Upper secondary school, Margareta, Erik of Pomerania, Swedish-Danish relations.
17
Kasumovic, Alen, und Cassandra Khajo. „"Språket" – substantiv eller inte? : Jämförande analys av två läromedel i grammatik för gymnasiet i Svenska och Svenska som andraspråk“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14768.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Det finns skillnader i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk (Skolverket, 2011). Ämnet Svenska som andraspråk, i jämförelse med Svenska, fokuserar mer på att bland annat utveckla elevernas ordförråd och språkliga variationer. I arbetet nämns även termerna skolspråk och vardagsspråk frekvent, då dessa är ytterst relevanta för analysen. Syfte: Syftet med studien är att jämföra hur två läromedel med fokus på grammatik i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk framställs, samt hur både det strukturella och språkliga innehållet framträder. De läromedel som vi valt att analysera är Fixa grammatiken (2014), som riktas mot ämnet Svenska och Grammatik från grunden (2016) som riktas mot ämnet Svenska som andraspråk. Fokus riktas mot de abstrakta och konkreta orden inom ordklassen substantiv, men även huruvida det finns, och i sådana fall hur, en form av adaption i läromedlet för Svenska som andraspråk. Metod: Två läromedel i ämnet Svenska och Svenska som andraspråk analyseras utifrån Hellspongs (2001) strukturella analysmetod, detta på grund av att analysen bidrar till en djupgående analys av textens innehåll samt stilistiska drag. Den strukturella analysen delas upp i följande fem kategorier: kontexten, den textuella strukturen, den ideationella strukturen, den interpersonella strukturen och samband. Syftet med analysmetoden är att ge en mångsidig beskrivning av de två valda texterna. Resultat: Utifrån en djupgående analys med hjälp av den strukturella analysmetoden uppkom ett tydligt resultat. Innehållet i de två läromedlen har en tydlig struktur och det är logiskt presenterade rubriker och förklaringarna, som dessutom fullföljs med konkreta exempel. Fixa grammatiken har en aning mer strukturerade underrubriker, medan Grammatik från grundens underrubriker till viss del kan anses vara diffusa. Fixa grammatiken innefattar ett både passivt och aktivt ordförråd, i jämförelse med ordförrådet i Grammatik från grunden som till största del är aktivt och med mindre abstrakta ord, vilket bygger vidare på adaptionen, som även innefattar ett mindre varierat innehåll i jämförelse med läromedlet för Svenska.
18
Bronäs, Agneta. „Demokratins ansikte : en jämförande studie av demokratibilder i tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet“. Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-33184.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this dissertation is to compare German and Swedish textbooks in socialscience focused on how democracy takes form in the text. What kind ofrepresentations appears through texts and illustrations? What is said and how is itsaid? What is emphasized? What is excluded? How does the text present differentconcepts and relate them to democracy? The study also focuses on how knowledgeand learning is described and to whom the text is addressed.This dissertation has a semiotic-didactic perspective based on the dialogicalprinciple that emanates from Bakhtin’s theoretical perspective and Bakhtin’sthoughts of how to analyze texts.The empirical material consists of textbooks in social science, published since 1950.The study is restricted to books written for upper secondary school and books havebeen selected to achieve variation in the descriptions of democracy.The analysis has focused on themes and concepts appearing in the textbooks.Different themes appearing in the text are the basis for the creation of a time-line.Four different periods have been found in each country, but the division of time isslightly different.The dominant themes in German textbooks are “the good and the evil”, “thegood and bad democracy”, “action groups – to be or not to be” and “unity oreminance”. There is more than one theme in Swedish textbooks, but the mostdominant themes are “governing and obedience”, “governing and autonomy”, “theautonomous citizen”, and “governing or empowerment”.There are many representations of democracy in the textbooks and most of therepresentations are vague and full of contradictions. Some of the images evencontradict the official image of democracy. Citizens in German textbooks aredescribed as active, autonomous and responsible, but the only way to influencepoliticians is through participation in elections. Citizens described in Swedishtextbooks are portrayed as passive, ignorant and irresponsible, except when voting.The dominant view of knowledge and learning is reproductive. Knowledge isportrayed as monological and the students are expected to learn some basics facts,without being able to reflect and deliberate on issues. However, texts can be openand create opportunities for students to reflect and take a stance on their own. Anopen and dialogical text is more common in German textbooks than in Swedishtextbooks.
19
Melin, Fredrik. „Litteraturhistoria i Gymnasiet : En undersökning över hur nationalitet skapas i läromedel och hur det förhåller sig till läroplanen för Svenska i gymnasiet“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15277.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history.
20
Lund, Marcus. „Bilden av Kina i Svenska Läromedel : En Historiedidaktisk Studie om Bilden av Kina i Svenska Läromedel för Historia på Gymnasiet“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52170.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
China is seen as one of the world’s leading countries, especially when it comes to economic and political power. Even though China is a powerful country, the image of China and the country’s population is one of negativity and distrust. This has become especially apparent during the Covid-19 pandemic, where derogatory terms such as the “China virus” have been used and there has been an increase in violence against people from China and other Asian countries. Therefore, this essay aims to analyse how China and its population have been portrayed, and also how European interests have been depicted and valued, in Swedish course books for history in upper secondary school during the period 1903-2010. A critical discourse was applied as the theoretical approach, in order to examine what type of vocabulary was used in these course books and how different discourses were used to describe China and its population. The post-colonial terms orientalism and othering were also used to examine how, or if, the course books upheld a Eurocentric discourse in their depiction of China. The results of this study show that a majority of the course books that were analysed do uphold a Eurocentric point of view in their portrayal of China and other Non-European countries, and that this is most prominent in the course books that were published in the early 20th century, even though this did occur in the more modern course books as well. The results also show that the Chinese history is only made relevant when European countries are involved in some capacity and is therefore seldom depicted free from European influence.
21
Hammer, Nina. „"Flickan med det långa ljusa håret" : En analys av normer och värderingar i läromedel för ämnet svenska“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-353.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Swedish 1 is a required course in all vocational and academic programs in secondary schools in Sweden. Government studies show a deficit of sex and gender perspectives in the study materials today. The aim of this thesis in Swedish with a didactic approach is to analyze dif-ferent textbooks for course Swedish 1 to visualize sex and gender perspectives conveyed. To my help, I have in the analysis used the Yvonne Hirdman's theories about gender system and Judith Butler's theories of performativity. The thesis also contains a less extensive survey made in different classes in secondary school who is reading Swedish 1. The analysis reveals that there is a deficit of sex and gender perspective in teaching aids, as well as different per-spectives of sexuality and ethnicity for example. It is also a part of the students who partici-pated in the survey prepared to agree with
22
Törmä, Sebastian. „"6 kända författare, vad skrev de?" : En studie av prov och uppgifter för litteraturmomentet inom kursen Svenska B på gymnasiet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155070.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I den här examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B på gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmågor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt även hur uppgifterna är formulerade. Studiens resultat visar att, även om alla kognitiva förmågor bedöms, är faktakunskap den kognitiva förmåga som främst mäts i de undersökta proven och uppgifterna.
23
Eriksson, Anna, und Jeanette Håkansson. „Synen på TysklandEn studie av svenska läroböcker i historia för gymnasiet mellan åren 1933-2007“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4669.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande uppsats är en komparativ studie av svenska läroböcker i historia för gymnasieskolan mellan åren 1933 – 2007. Syftet är att belysa hur synen på Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primärmaterialet har följande fyra infallsvinklar använts: första världskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen är gjord med en hermeneutisk utgångspunkt.
Av resultatet framgår störst likheter vad gäller läroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet. I framställningen av första världskrigets orsaker, Versaillesfreden och Tyskland i framtiden fanns stora skillnader mellan läroböckerna. De tidiga läroböckerna förmedlade en positiv syn på landet, läroböcker under 1960-tal och 1970-tal förmedlade en negativ syn medan läroboken från 1992 var positiv. Övriga läroböcker hade en relativt neutral beskrivning. Resultatet visar också att samtliga läroböcker är påverkade av sin samtid. De tidiga läroböckerna skrevs då synen på Tyskland var positiv. Böckerna från 1960-talet påverkades av andra världskriget och Förintelsen, läroboken från 1983 av kalla kriget och läroboken från 1974 av både andra världskriget och kalla kriget. Läroboken från 1992 färgades av Tysklands återförening. I läroböckerna från 1995 och framåt fick Tyskland minskat utrymme då den klassiska nationalstaten blivit ointressant och andra hot uppstått i världen.
24
Svedman, Linda. „En analys av hur kamratbedömning framställs i två läroböcker för kursen svenska 1 på gymnasiet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29978.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammandrag Denna studie syftar till att undersöka hur kamratbedömning omnämns i två valda läroböcker skrivna för kursen svenska 1 på gymnasiet. Detta kopplas till tidigare forskning som påvisar kamratbedömningens betydelse för elevers lärande. Kamratbedömning är ett centralt begrepp inom formativ bedömning. Enligt Skolverket bör undervisningen utformas på ett sådant sätt att det tydligt framgår för såväl lärare som elever var varje enskild elev befinner sig i förhållande till de uppsatta målen. Den formativa bedömningen är och ska vara en del av undervisningen. Studiens resultat påvisar att de analyserade läroböckerna skiljer sig åt i vilken omfattning de tar upp kamratbedömning. Markanta skillnader kan även ses i vilken grad läroböckerna väljer att beskriva syftet med kamratbedömning, och även i vilken grad de väljer att beskriva kopplingen mellan kamratbedömning och formativ bedömning. Därmed skiljer de sig även åt i vilken utsträckning de svarar mot det som står skrivet i den svenska skolans styrdokument och det som tidigare forskning inom detta område påvisar. Nyckelord: kamratrespons, kamratbedömning, bedömning, formativ bedömning, läromedel.
25
Jakobsson, Linda. „Litteraturhistoria, ett förlegat begrepp i skolan och i undervisningen? : En studie av den nya ämnesplanen i svenska för gymnasiet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12503.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk. Det framgår även att påbyggnadskurserna går upp på en mer avancerad nivå då det centrala innehållet blir allt detaljrikare och snävare formulerat. Några egentliga direktiv för hur läraren ska lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria finns inte, utan läraren väljer själv vad som är viktigt för elevens fortsatta kunskapsutveckling inom ämnet. Detta gör undervisningen lättare att anpassa till varje elev och klass, fast samtidigt kan det bli svårare för läraren att göra ett relevant stoffurval. Slutsatsen är att litteraturhistoria finns kvar i skolan, men inte läses av alla då många program bara läser svenska 1 som obligatorisk kurs.
26
Freiding, Lina. „Jämställt språk i läroböcker - en jämförande textanalys av läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett genusperspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34931.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv. Den äldre läroboken är på ett tydligt vis skriven utifrån manliga erfarenheter medan den yngre lärobokens tendenser antyder en välvilja att uttrycka sig genusmedvetet helt i enlighet med vad dess läroplan efterfrågar. Detta är dock problematiskt och generellt saknas det i båda läroböckerna reflektion kring varför samhället då och nu har mannen som norm. Min slutsats är att texterna i läroböckerna har utvecklats i riktning mot en mer genusneutral framställning, men att de ännu inte använder ett jämställt språk.
27
Elmsäter, Åsa, und Simon Ceder. „Tänk om, tänk queer! En queerteoretisk analys av läroböcker i svenska för gymnasiet ur ett värdegrundsperspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27891.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall synliggörs homosexuella personer som något avvikande och de skiljs från de heterosexuella personerna. Läroböckerna har även en relativt hög grad av texter som är obestämda i sin tolkning där både hbt-personer och heterosexuella kan känna igen sig. Det gäller framför allt i litterära citat. Dock ändras dessa förutsättningar för många av citaten när lärobokstexter förutsätter och skapar vissa tolkningar utifrån en stark heterosexuell norm. På detta sätt exkluderas hbt-personer. Utifrån en queerteoretisk syn finns det tendenser till att läroböckerna strider mot värdegrunden. Det gäller framför allt i exkluderandet av hbt-personer. Det finns en vilja hos läroböckerna att synliggöra hbt-personer men det är fortfarande kopplat till en stark heteronorm.
28
Svensson, Sanna. „Bland filmtips och datorspelshjältar : En undersökning av bildmediers funktion i två nyutgivna läroböcker i svenska för gymnasiet“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15358.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i läroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i ämnet svenska för gymnasiet. De frågor jag utgått från är följande: Hur behandlas olika bildmedier, såsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i läroböckerna?I vilka sammanhang hänvisas det till bildmedier? Vilken funktion fyller bildmedier i läroböckerna? Hur kommenteras läroböckernas bilder i texten? Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frågor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som läroboken behandlar. I sekundärtexten nämns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebär att böckerna enbart innehåller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin är Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat. Här finner man filmtips eller diskussionsfrågor som kopplas till ett visst textutdrag eller tema. Trots att böckerna innehåller ett stort antal bilder finner man endast ett fåtal uppgifter där eleven uppmanas diskutera eller reflektera kring bilderna. Böckerna innehåller också uppgifter där eleverna ska producera eller använda en bild, bild och text eller bildkollage utifrån en text eller ett tema i boken. Tv- och datorspel har en nästintill obefintlig plats i böckerna. Att man i böckerna kopplar till bildmedier och på så vis försöker hitta ingångar till elevens erfarenheter ser jag som positivt. Emellertid kan man i böckerna se en tendens att bildmedierna enbart blir ett medel för att väcka ett litteraturintresse hos eleverna, i stället för att behandlas som stoff i undervisningen.
29
Pahkamaa, Daniel. „Att skapa de andra : - en läromedelsanalys av uppfattningar om islam i svenska läromedel för religionskunskap på gymnasiet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175235.
Der volle Inhalt der Quelle
30
Bergström, Svante, und Eric Jansson. „Mellanöstern i svenska historieböcker för gymnasiet : En jämförande studie av orientalism i historieläroböcker under tiden 1980-2012“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-243276.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern i historieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inom lärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, har läroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010- tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller eller motverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid. Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått i undersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ”de andra” eller ”det annorlunda” i förhållande till ”vi”, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam som får utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter. Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det moderna och beaktansvärda i världen är skapat av – och viss mån tillhör – Europa och västvärlden medan det omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern.
31
Jakobsson, Hanna, und Sandra Nyman. „"Din tes ska inte vara luddig". En granskning av skrivande i ett läromedel för svenska på gymnasiet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31545.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi är av uppfattningen att elevers skrivande kan vara ett verktyg för lärande och personlig utveckling, men att det då krävs en språklig medvetenhet. För att kunna skapa denna språkliga medvetenhet hos eleverna krävs ett funktionellt förhållningssätt till skrivandet samt en metaspråklig förmåga. I detta examensarbete tar vi oss därför an frågan kring hur skrivandet kan göras meningsfullt för elever och hur läromedel kan vara ett redskap för eleverna och läraren i detta. Den teoretiska utgångspunkten för vårt arbete är den funktionella grammatiken där betydelse och funktion är centralt. Syftet med arbetet är att granska hur läromedelsserien Svenska impulser använder metaspråk för att utveckla elevers skrivande och därmed också undersöka en eventuell progression i läromedlets skrivdelar. Utifrån detta vill vi också granska vilken syn på skrivande som speglas i läromedlet. För att realisera syftet har tre frågeställningar formulerats: 1) Hur används metaspråk i förhållande till skrivande i Svenska impulser? 2) På vilket sätt, om något, synliggörs en progression i hur läromedlet använder sig av metaspråk utifrån kurserna Svenska 1, 2 och 3? och 3) Hur kan synen på skrivande i läromedlet förstås i relation till teorier om funktionell grammatik?Materialet i arbetet är således läromedlet Svenska impulsers tre böcker för vardera kurs i ämnet svenska, samt tillhörande styrdokument. För att kunna besvara våra frågor använder vi oss av kvalitativ innehållsanalys där vårt material kodas, kategoriseras och slutligen tematiseras utifrån frågeställningarna. I läromedlet finns olika typer av metaspråk men också ett tydligt fokus på texttyper vilka är starkt kopplade till styrdokumenten. Dessutom förekommer det genomgående en preskriptiv språksyn. Vår slutsats är att skrivande främst ses som en social handling i Svenska impulser, men att det inte förekommer tillräckligt mycket metaspråk för att kunna sägas vara funktionellt. Vi menar därför att läromedlet lämnar över till läraren att skapa en explicit undervisning utifrån teorier kring den funktionella grammatiken i klassrummet.
32
Hammarqvist, Kristensen Johanna. „Språklig sexism i läromedel : En studie om språklig sexism i läromedel skapade för kurserna svenska B och svenska 2“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84498.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
2011 kom en ny läroplan för gymnasieskolan och med den nya kursplaner. I kursplanen för svenska 2 skrivs det explicit ut att både kvinnliga och manliga författarskap skall behandlas. Detta var en ny formulering jämfört med den tidigare kursplanen för svenska B som endast specificerar att författarskap skall behandlas. Denna studie undersöker ett läromedel ur var kurs för att avgöra om det finns exempel på språklig sexism i dessa på både en lexikal nivå och en diskursnivå samt hur många kvinnliga och manliga författare som blir omnämnda och behandlade. På den lexikala nivån undersöks hur kvinnor och män namnges, könsneutrala och könsspecifika substantiv, adjektiven kvinnlig och manlig och könsneutral användning av pronomen. På diskursnivå undersöks hur kvinnliga och manliga författare beskrivs utifrån deras utseende och relationer. Det görs både en kvantitativ och en kvalitativ analys av de ovannämnda språkliga företeelserna. Studien finner att det finns ett ojämnt språkbruk i materialet som pekar mot språklig sexism. Detta visar sig främst i hur kvinnliga och manliga författare namnges, beskrivs utifrån sina relationer samt att kvinnorna i materialet blir markerade i högre grad än männen.In 2011 a new curriculum for Swedish upper secondary school was created. In the syllabus for Svenska 2 it is made explicit that both female and male authors should be addressed which was not the case for the syllabus for Svenska B. The syllabus for Svenska B only states that important authors should be addressed with no mention of the genders of the authors. This study examines a textbook created for each course in order to determine whether there are examples of linguistic sexism in these. This examination is performed at both a lexical level and a discourse level as well as an examination of how many female and male authors that are mentioned and discussed in the material. At the lexical level the naming practices of women and men are examined as well as generic and gender specific nouns, the adjectives kvinnlig and manlig and generic use of pronouns. At the level of discourse descriptions of female and male authors appearances and relations are examined. A quantitative and qualitative method of analysing the above-mentioned linguistic features is employed. The study concludes that females and males are written about differently which indicates examples of linguistic sexism. This is mainly expressed in the way females and males are named in the material, descriptions of their relations and the fact that women in the material are marked to a higher extent than men.
33
Persson, Christel. „CODA-elever i undervisning : En undersökning om särskild stöttning för CODA-elever i gymnasiet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29835.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Hörande barn till döva kallas med en förkortning CODA. Det är en grupp andraspråkstalare med en unik andraspråkssituation som sällan uppmärksammas. CODA har teckenspråk som förstaspråk och talat språk som andraspråk. Min undersökning avser att genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare undersöka huruvida CODA:s speciella språkliga situation uppmärksammas i undervisning och om de erbjuds särskild stöttning i det svenska språket. Jag undersöker också ett läromedel med lärarhandledning som används av flera av informanterna för att se om det understödjer språkutvecklande undervisning. Undersökningen analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv och Cummins klassrumsmodell för undervisning och lärande. Resultatet visar att medvetenheten om CODA är godtycklig och att undervisningen inte är uniform men att det läromedel jag har un-dersökt understödjer språkutvecklande undervisning och i och med detta gynnas även CODA.
34
Norlander, Hampus. „Hållbar utveckling i svenska läroböcker för gymnasiekemi : En litteraturstudie av läromedel för gymnasiekurserna Kemi 1 och Kemi 2“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78961.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
År 2011 antogs en ny läroplan i Sverige, där större fokus lades på hållbar utveckling än i tidigare läroplaner i såväl skolan som helhet, men också bland annat ämnesplanerna för Kemi 1 & 2 (Skolverket, 2018; Skolverket, 2011). I anslutning till detta publicerades nya läromedel som skulle överensstämma med den nya läroplanen. Mot bakgrund av detta ämnade denna studie att undersöka hur hållbar utveckling behandlas i svenska läromedlen för Kemi på gymnasienivå. Detta gjordes genom att analysera fem på gymnasiet förekommande läromedel, varav två var ämnade för Kemi 1 medan övriga tre var ämnade för Kemi 2. Böckerna genomsöktes efter tillfällen då kopplingar till hållbar utveckling gjordes. Dessa tillfällen kategoriserades sedan efter längd, om de kom som en del av kapiteltexten eller som extraläsning samt efter vilka och hur många av hållbar utvecklings tre dimensioner (ekologiska, sociala och ekonomiska) de behandlar. Resultatet visar att hållbar utveckling får mycket lite utrymme i läromedlen för Kemi med få och ofta korta tillfällen då hållbar utveckling behandlas. En bok skiljde sig från de övriga med två kapitel som handlade om miljö och samhällsfrågor, men följde i övrigt samma mönster som övriga böcker. Det vanligaste var att en dimension behandlades åt gången, och den vanligaste dimensionen som lyftes var den ekologiska. Mycket få tillfällen behandlade alla tre dimensionerna tillsammans, även om alla dimensionerna i någon grad belystes i alla böckerna. Att läromedlen i låg omfattning belyser hållbar utveckling kan vara en orsak till att kemilärare har svårt att implementera hållbar utveckling i undervisningen.In 2011, a new curriculum was adopted in Sweden, where a heavier focus was placed on sustainable development than in previous curricula in both school as a whole, but also in the specific subject plans for chemistry 1 & 2 (Skolverket, 2018; Swedish National Agency for Education, 2011). In conjuntion with this, new teaching materials were published that would be in line with the new curriculum. Considering this, this study aimed to investigate how sustainable development is treated in Swedish textbooks for chemistry at upper secondary level. This was done by analyzing five high school chemistry textbooks, two of which were intended for Chemistry 1, while the other three were intended for Chemistry 2. The books were scanned for the times when links to sustainable development were made. These occasions were then categorised by length, whether they came as an integral part of the chapter text or as extra reading and by which and how many of the three dimensions of sustainable development (ecological, social and economic) they deal with. The results show that sustainable development has very little space in the teaching materials for chemistry, with few and often short examples. One book differed from the others with two dedicated chapters dealing with environmental and social issues, but otherwise followed the same pattern as the other books. The most common situation was that a single dimension was treated at a time, and the most common dimension to be dealt with was the environmental one. Very few examples dealt with all three dimensions together, although all the dimensions were to some extent highlighted in all the books. The fact that textbooks are dealing with sustainable development on a low scale can be one reason why chemistry teachers have difficulties implementing sustainable development in teaching.
35
Svensson, Daniel. „Kalifat, korståg och turkar : En studie av synen på medeltida muslimer i svenska läroböcker för gymnasiet, 1954-2012“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39570.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I have in this essay focused on the attitude towards the medieval muslims in swedish textbooks, in the subject of history from the years between 1954 and 2012. I have made an analysis on the discourse in the books and what they says about the muslims who lived before 1500 AD. The theory I have is a Postcolonial one from the authors Edward Said, Ania Loomba and Leela Gandhi. I have also analyzed the rhetorics the authors have used in every textbook. The results I have identified is that the attitude towards the muslims have changed during the years, from a generalizing view that says that the muslims were driven by the religion and that they were different from the Christian European society that existed during the same time. During the years the attitude changed to be more objective and don´t focus so much on the religion as a power over the will of the people and more towards economic and political reasons for the expansion during the 7th and 8th century. The religious tolerance towards Jews and Christians during the islamic reign in the Middle East is presented and is mentioned in most of the books during all of the decades. My conclusions according to the theory is that the change in the attitude can be a result of a higher level of knowledge about the medieval muslims and a decrease in how much the postcolonial theory have influenced the authors.
36
Lingemyr, Jesper, und Joakim Åberg. „När staten inte granskar : En kvalitativ studie om presentationen av texttyper i ämnesplaner och läroböcker för svenska i gymnasiet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26903.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
När lärare undervisar utgår de från en ämnesplan som innehåller information om de delar en kurs omfattar. Lärare tar ofta hjälp av olika läroböcker för att genomföra sin undervisning. Mellan åren 1938 och 1991 granskades läroböcker statligt innan de kom ut på marknaden. Efter 1991 sker granskning inte längre statligt utan det är upp till varje lärare att avgöra om en lärobok passar till undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur presentationen av texttyper från ämnesplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 i tre serier med tryckta läroböcker överensstämmer med ämnesplanerna. Utgångspunkten är texttyperna argumenterande text, utredande text och text av vetenskaplig karaktär. De läroböcker som undersöks är serierna Svenska helt enkelt och Svenska impulser samt läroboken Människans texter. Språket. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys som undersöker hur läroböckerna explicit och implicit presenterar innehållet från ämnesplanerna. Resultatet visar att serien Svenska helt enkelt behandlar allt utvalt innehåll från ämnesplanerna medan serien Svenska impulser och läroboken Människans texter. Språket inte behandlar allt utvalt innehåll. Studien kommer fram till att läroboken kan användas som ett stöd i undervisningen men inte som enskilt underlag då det kan finnas innehåll från ämnesplanerna som inte behandlas i läroboken.The practice of teaching usually starts with the syllabus which contains information about the content that should be taught in a course. Teachers often use textbooks in order to fulfill the course. Between the years 1938 and 1991 textbooks were reviewed by the Swedish government before entering the market. After 1991 reviewing textbooks is done by the teachers and they decide if the book fits their way of teaching. The purpose of this study is to analyze how the presentations of different genres of text in different textbooks correspond with the syllabus. The genres in focus are argumentative text, investigative text and academic text. The textbooks that are being reviewed are the series Svenska helt enkelt and Svenska impulser as well as the textbook Människans texter. Språket. The method used is a qualitative text analysis that analyzes how the selected textbooks explicitly and implicitly present the content from the syllabus. The results of the analysis show that the series Svenska helt enkelt treat all content from the syllabus while the series Svenska impulser and Människans texter. Språket does not treat all content. The conclusion is that textbooks can be used as support for teaching a course but they cannot be used as base for the course since there might be content from the syllabus that is not treated by the textbook.
37
Wijk, Ann-Katrin. „Att läsa för att lära : Om ordförståelse i ämnet historia hos gymnasieelever med svenska som andraspråk“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6740.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie undersöker brister i ordförståelsen i ämnet historia hos elever med svenska somandraspråk. Forskningsfrågorna är:Vilka ord tycker eleverna, både elever med svenska som andraspråk och elevermed svenska som modersmål, är svåra i historieboken?Vilka ord tror lärarna att eleverna har svårt med?Hur korrelerar lärarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andraspråk läste två textutdrag ur två läromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda påhur lärare tänkte om vilka ord som var svåra i ämnet historia fick dessutom fyra läraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svårt att förstå. Utifrån de markerade svåraorden genomfördes ett kvalitativt ordkunskapstest med utvalda småord som eleverna ochlärarna i stort sett inte hade markerat. Denna fick gruppen av elever med svenska somandraspråk men också en kontrollgrupp av elever med svenska som modersmål besvara.Lärarna markerade olika många ord, flest ämnesspecifika, men trodde att eleverna förstod90–98 % av hela texten. Flest ord markerade läraren i svenska som andraspråk och minst ordmarkerade modersmålsläraren. Eleverna med svenska som andraspråk markerade 36 ord ocheleverna i kontrollgruppen 17. De markerade att de förstod 80–85 % av texten.Resultatet i ordkunskapstestet visar tydligt att kontrollgruppen i stor utsträckning förstårorden i testet och är cirka 20 till 35 poäng bättre än elever med svenska som andraspråk. Detär dessutom liten eller ingen skillnad i ordförståelsetestet mellan elever med svenska somandraspråk, oavsett om de varit 1,5 år eller 17 år i Sverige. Sammantaget betyder detta attelever med svenska som andraspråk förstår betydligt mindre av texten än de säger sig göra,men detta gäller också för elever med svenska som modersmål. Ytterligare ett resultat är attlärarna i denna undersökning enbart har en vag uppfattning om vilka ord som elever medsvenska som andraspråk inte förstår, vilket kan vara ett pedagogiskt problem.
38
Hjort, Marielle. „Vad innebär ”en skola för alla” för lärare på en mellansvensk gymnasieskola? : En studie om inkludering hos lärare i ämnet svenska på gymnasiet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176714.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vid världskonferensen om undervisning av elever i behov av särskilt stöd år 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmärket för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser också igenom i den svenska läroplanen, Lpo 94. Syftet med studien är att få exempel på hur inkludering och stöd i klassrummet på en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien är en multipel fallstudie av tre lärare i ämnet svenska på en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger på direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgången läggs tyngdpunkten på intervjuerna och observationerna används för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fått fram i min fallstudie visar att lärarna använder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sätt att lära känna och se varje enskild elev. Informanterna beskriver relationen mellan elev och lärare som att det handlar om att vara personlig för att förmedla en känsla för att skapa trygghet i klassrummet och för att uppnå inkludering. Vidare visar resultaten att lärarna i studien arbetar mycket med att ge varje elev individuell tid vid varje lektionstillfälle för att uppnå inkludering. I studien har det också framgått att lärarna använder datorer i undervisningen för att nå inkludering genom till exempel diskussionsforum under lektioner men att datorerna också kan verka exkluderande genom att elever exkluderar sig själva från den verksamheten som pågår i klassrummet.During the world conference on special needs education in the year 1994 in Salamanca, Spain, it became clear that the aim for working with children in need of special education was to work inclusive in the classroom. These are also the thoughts that can be seen in the Swedish curriculum from the same year. The aim with this study is to get examples on how teachers on high school can work inclusive in their classroom. The method that is used in the study is a case study of three teachers who teach Swedish on a school situated in the mid part of Sweden. The case study is based on direct observations and qualitative interviews. The focus in the results is on the interviews and the observations are used in an illustrative way to show and support what the informants mean. The results that came out from this study were that the teachers used their own personality and also personal memories to create and build a relationship with each and everyone of the students as a way to get to know and see them as individuals and to give them individual help to gain inclusion in the classroom. The results also show that the informants work a lot with giving every student individual time on every single lesson to see everyone´s special need and to reach inclusion. In the case study it has also has shown that the informants use computers as an aid to reach inclusion in the classroom, forums are one example on when they use the computer as an aid but the study also has shown that students use the computers to exclude themselves from the classroom activities.
39
Blomqvist, Gabriella. „Uppmuntrar provet till kritisk litteracitet? : En undersökning av ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen svenska 1 på gymnasiet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36353.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.
40
Sundelin, Daniel. „Vem? Vad? När? Varför? : En studie av källkritik och kritisk granskning i olika läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136273.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.
41
Svensson, Ann-Katrin, und Camilla Larsson. „Grammatiken i läroboken : - En studie över fem gymnasieläromedels överensstämmelse med svensk forsknings rekommendationer för grammatikundervisning“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6070.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har. Ett läromedel, för teoretiska program, utmärkte sig genom att ha större samstämmighet med forskningen än de övriga.
42
Söderberg, Henry. „Hur könsneutrala är läroböcker i svenskämnet egentligen? : Inkludering och exkludering av ickebinära i tryckta läromedel för gymnasiet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29749.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka i vilken utsträckning gymnasiets tryckta läromedel i svenskämnet är inkluderande gentemot ickebinära personer utifrån diskursanalysen. Frågeställningarna rör i vilken utsträckning ickebinära omnämns i de analyserade tryckta läromedlen, vilka värderingar kring ickebinära som kommer till språkliga uttryck i läromedlen samt vilka språkliga strategier som används för inkludering och exkludering av ickebinära i läromedlen. För att besvara syfte och frågeställningar genomförs en läromedelsanalys utifrån den kritiska diskursanalysen. Ett urval görs bland aktuella läromedel i svenskämnet för vidare analys. Analysen visar att ickebinära nästan inte omnämns alls i de tryckta läromedlen samt att de värderingar som finns gentemot ickebinära främst är negativa. De språkliga strategierna som används exkluderar oftast ickebinära. I de analyserade tryckta läromedlen och i tidigare forskning dominerar män, följt av kvinnor. Ickebinära osynliggörs i de tryckta läromedlen och i samband med osynliggörandet blir värderingarna om dem få. Ytterligare en slutsats som dras från resultatet är att det inte verkar användas medvetna språkliga strategier i någon större utsträckning för att inkludera ickebinära. Det könsneutrala språket som används i de tryckta läromedlen följs av binära personliga pronomen. Min reflektion är att ickebinära bör inkluderas i tryckta läromedel i svenskämnet för gymnasiet för att kunna skapa grunden till ett samhälle där alla, oberoende på könstillhörighet, känner sig inkluderade.
43
Engblom, Isabelle, und Mathilda Claesson. „Världens bästa författare är inte en författarinna : En läromedelsanalys om kvinnlig och manlig författarrepresentation och hur de beskrivs i läromedel i svenska 2 för gymnasiet“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167350.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme kvinnliga respektive manliga författare ges och hur de presenteras i läromedel i svenska 2 för gymnasiet. Inledningsvis presenteras vår teoretiska utgångspunkt som grundar sig i Yvonne Hirdmans genusteori och även centrala begrepp behandlas. Vi redogör för relevant tidigare svensk forskning gjord av Christoffer Dahl, Annica Danielsson och Caroline Graeske. Dessutom presenterar vi en australiensisk studie av Jackie F.K Lee och Peter Collins. Den tidigare forskningen sätts sedan i relation till vår studies resultat. Metoden vi använder för att uppnå studiens syfte är läromedelsanalys. Vi har dels använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, dels en kvalitativ textanalys för att kunna besvara våra frågeställningar. För att strukturera vårt resultat har vi även använt oss tematisk analys för att kunna identifiera teman i materialet. Materialet som vi har använt är fyra läromedel anpassade efter Lgy 11 som behandlar kursen svenska 2 för gymnasiet. Resultatet från våra läromedelsanalyser visar att manliga författare dominerar i samtliga läromedel, men hur starkt de dominerar varierar mellan läromedlen och mellan avsnitten. Resultatet visar även att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga författare presenteras och beskrivs i läromedlen. Dessutom visar resultatet att det finns skillnader i beskrivningarna av författarna i de olika läromedlen. I diskussionen lyfter vi de delar av resultatet från den tidigare forskningen som även går att se i vår studies resultat. Likväl diskuterar vi de delar av resultatet som skiljer sig från den tidigare forskningen. Vi diskuterar även att det har skett en förbättring gällande jämställdheten mellan kvinnliga och manliga författare i de läromedel som vi har granskat jämfört med den tidigare forskningen. Slutligen lyfter vi problematiken kring ansvaret att granska läromedel och vikten av att det genomförs.
44
Lindahl, Malin. „Vägen till kunskap – genom jaget eller genom litteraturen? : En innehållsanalys av uppgiftskulturen i tre läroböcker för kursen Svenska 3 på gymnasiet“. Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355375.
Der volle Inhalt der Quelle
45
Eriksson, Hökenström Angelika. „Språkhistorisk medvetenhet och dess möjligheter i svenskämnet : En dokumentstudie om hur språkhistoria förmedlas i tre samtida läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72366.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats har gjorts i hopp om att kunna bidra med kunskap om vad elever förväntas och vilka kunskaper de kan tillgodogöra sig genom undervisningen i svenskämnets språkhistoria. Studien har gjorts genom en dokumentstudie av tre samtida läroböcker för kursen svenska 3 för gymnasiet. Syftet med studien har varit att undersöka i vilket utsträckning läroböcker möjliggör språkhistorisk medvetenhet. För att besvara detta har huvudfokus legat på att ta reda på hur väl läroböckerna tillämpar begreppet och hur de motiverar nyttan i språkhistoria. Uppsatsens teoretiska ingång baseras på Jonathan Petterssons tankar om att undervisningen i språkhistoria kan bidra till att eleverna utvecklar en språkhistorisk medvetenhet. Det innebär att eleven kan sätta språkhistorien i relation till aktuella frågor i sin samtid och framtid, för att bygga upp ett förhållningssätt till sig själv och sin omgivning som språkvarelser. Undersökningen har visat att läroböckerna lyckas tillämpa begreppet i hög grad, genom att uppnå olika förutsättningar för att utveckla ett språkhistoriskt medvetande. Vad som är nyttan i det språkhistoriska ämnet är däremot inte något som tydligt motiveras i läroböckerna, vilket bekräftar tidigare forsknings tankar om att det råder oklarheter frågan. Avsaknaden av motiveringen speglar också nuvarande styrdokument som endast formulerar att de ska utveckla kunskaper i det svenska språkets ursprung. Sammanfattningsvis pekar därför studien på att läroböckerna i svenskämnet möjliggör utvecklandet av språkhistorisk medvetenhet. I ett större perspektiv antyder därför studien på att det finns goda möjligheter för begreppet språkhistorisk medvetenhet att ingå i svenskämnets språkhistoria, men att det fortfarande krävs att större forskning börjar intressera sig för frågan för att sätta större ljus på forskningsproblemet. Detta är också en nödvändighet för att möjliggöra en eventuell ändring i styrdokumenten i framtiden.This essay have been written with hope in contributing with knowledge about what students are expected and what they can absorb through the teaching of the Swedish language history. The study has been done through a document study of three modern textbooks for the Swedish course 3 intended for high school. The purpose of the study has been to investigate the extent to which textbooks enable language-historical awareness. To answer this, the main focus has been on finding out how well the textbooks apply the concept and how they justify the usefulness in language history. The theoretical approach is based on Jonathan Pettersson's thoughts of that the teaching of language history can contribute to the students developing a language-historical awareness. This means that the student can put the language history in relation to current issues in his or her contemporary and future, in order to build up an approach to themselves and their surroundings as language creatures. The study has shown that the textbooks succeed in applying the concept of language-historical consciousness to a great extent, by achieving different conditions for developing a language-historical consciousness. What is useful in the language-historical subject on the other hand is not something that is clearly justified in the textbooks, which confirms the earlier research's thoughts that there are uncertainties within this question. The lack of justification also reflects the current curricula of Swedish that only states that they should develop knowledge in the origin of the Swedish language. To sum up, the study therefore indicates that the textbooks enable the development of language-historical awareness. In a larger perspective, the study therefore suggests that there are good opportunities for the concept of language-historical awareness to be included in the Swedish history language, but that it is still necessary for major research to start to take an interest in the issue in order to shed more light on the research problem. This is also necessary in order to enable a possible change in the curricula in the future.
46
Tschöp, Frida. „"Helt är det som har början, mitt och slut" : En undersökning av autenticiteten i fyra läroböckers beskrivningar av argumenterande texters struktur“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295651.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den senaste forskningen inom pedagogik talar om vikten av autentisk undervisning i skolan. Autenticitet handlar bland annat om öppenhet och verklighetsanknytning i skolans uppgifter. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka autenticiteten gällande beskrivningen av argumenterande texters struktur i fyra läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet. Undersökningsmetoden har bestått i en kvalitativ tvåstegsundersökning som är förankrad i dels fyra läroböcker för svenska på gymnasiet, dels i åtta debattartiklar publicerade i etablerad media år 2016. Läroböckernas beskrivning av argumenterande text har jämförts mot publicerade debattartiklar. Resultatet visade en variation i hur den argumenterande textstrukturen och dess innehåll presenteras. Dock visade resultatet även att det fanns likheter mellan de fyra läroböckerna som inte stämde överens med debattartiklarnas struktur. Exempelvis beskrevs argumenterande text genomgående ha endast en tes, medan debattartiklarna innehöll flera teser. Läroböckernas autenticitet kan diskuteras utifrån flera dimensioner och de kan konstateras vara autentiska i olika hög grad.
47
Kärf, Josefin. „Kan kön påverka texters perspektiv och tema? : En jämförande analys av pojkars och flickors texter i det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274624.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den föreliggande studien innefattar en undersökning av flickors och pojkars texter inom det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte innefattar att utreda vilka val av teman och perspektiv som elever gör och hur det uttrycks i pojkars och flickors texter. Studien visar att det finns skillnader rörande pojkars och flickors val av makroteman, hur de förhåller sig till makroteman genom mikroteman. Studien visar också att det finns skillnad i vilka typer av perspektiv som förekommer hos pojkar respektive flickor samt hur ofta dessa förekommer.
48
Gustavsson, Pauline. „Alla har en gnista inom sig, men vad krävs för att väcka den? : En tematisk studie om hur svensklärare arbetar med ökandet av motivation i skönlitteraturundervisningen på gymnasiet“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55274.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skönlitteratur är en central del i ämnesplanen för gymnasiet men läsning bland ungdomar minskar enligt undersökningar. Denna studie fokuserar på hur svensklärare på gymnasienivå använder sig av motivationsarbete vid läsning under svenskkurserna. Studien ämnar därför undersöka vilka olika motivationsfaktorer, med utgångspunkt i skönlitteratur, som svensklärare arbetar med i undervisningssammanhang samt hur dessa faktorer kan ökas. Resultatet har framkommit genom en tematisk analys gjord utifrån den valda metoden, intervjuer. Eftersom forskarna menar att det inte finns en enhetlig teori när motivation ska undersökas gjordes valet att applicera fyra olika teorier vid diskussionen av resultatet av intervjuerna. De faktorer som framkom genom den tematiska analysen var: 1. De faktorer som ökar elevers motivation i utgångspunkt i läsning av skönlitteratur är att undervisningen är individanpassad, att det finns tydliga instruktioner och att undervisningen är verklighetsförankrad. 2. De möjligheter lärarna kan utläsa som ökar elevernas motivation till skönlitterär läsning är lärarens arbetssätt, hur de presenterar läsningen och lärarens personlighet. 3. Hur lärarna arbetar med motivation i klassrummet är att de genomför läsplaner, har högläsning, tävlingar, arbetar med lässtrategier och de lägger också en stor vikt vid gruppens delgivande av motivation till varandra. Vad som kunde utläsas av intervjuerna var att lärarna inte alltid har en grund i tidigare forskning och beprövade erfarenheter vid motivationsarbetet. Skönlitteratur är dock något som är väsentligt att individanpassa i undervisningssammanhang när det finns behov att öka motivationen hos eleven.Fiction is a central part of the subject plan for high school but reading among young people decreases, according to surveys. This study focuses on how Swedish teachers, at high school level, use motivational work within reading related assignments during Swedish courses. The study therefore intends to investigate the different motivational factors based on fiction, which Swedish teachers work with, in the educational context and how these factors can be increased. The result has been obtained through a thematic analysis based on the chosen method, interviews. Previous research claims that there is no comprehensive approach when analyzing motivational work. The choice was there for made to apply four different theories in the discussion within the outcome of the interviews. The factors identified by the thematic analysis were: 1. The factors that increase the motivation of students based on reading fiction are that the teaching is individualized, that there are clear instructions and that the teaching is authenticated.2. The possibilities the teachers can read that increase the students' motivation for fictional reading is the teacher's way of working, how they present reading and the teacher's personality. 3. How teachers work with motivation in the classroom is that they implement reading plans, reading aloud, competitions, work with reading strategies and they also attach great importance to the group's motivation to each other. The result from the interviews reviled that the teachers did not always have a foundation in previous research and proven experiences in the work of motivation. It’s essential to apply individual adaptation in the educational context affecting fiction.
49
Bjelke, Johan. „Vad gör vi med de nationella proven? : En studie i vad de nationella proven i svenska för gymnasiet faktiskt används till på tre organisatoriska nivåer inom Skolsverige“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54576.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
De nationella proven är de standardiserade test som ämnar upprätthålla reliabilitet och validitet i bedömning och betygssättning inom svenskämnet på gymnasiet. Förutom att mäta elevers förmågor och kunskap inom valda områden, kopplade till svenskämnets kursplaner, ämnar proven fortbilda lärare i vad som bör mätas inom ämnet och hur detta ska gå till. Genom en enkätundersökning med 51 informanter som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt en intervju med en utvecklare på huvudmannanivå och en utvecklare på nationell nivå, ämnar studien ta reda på huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika utvecklingsarbeten på tre organisatoriska nivåer – enhetsnivå på gymnasiet, huvudmannanivå och nationell nivå. Studien försöker även undersöka vad informanter på nationell nivå, huvudmannanivå och enhetsnivå tycker om provens användbarhet och effektivitet under normala omständigheter. Studien ämnar också belysa eventuella följdeffekter av att de nationella proven ställts in två år i rad, under rådande COVID-19-pandemi. Resultatet av studien visar att huruvida proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten ute på skolorna varierar. Vad dessa utvecklingsarbeten sedan, om de genomförs, innefattar är vidare ofta rotat i vad skolledning och den enskilde läraren bedömer är viktigt att fokusera på. Informanterna på nationell nivå, huvudmannanivå och majoriteten av de svarande på enhetsnivå får betraktas som positivt inställda till proven och deras användbarhet för fortbildning och skolutveckling. Studien visar också att det är för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad följdeffekterna är av att de nationella proven i svenska uteblivit i två år – men att det finns goda anledningar till framtida forskning inom ämnet.
50
Holmström, Mårten. „Vad krävs för ett E? : En jämförande studie över sva-elevers språkliga behärskning utefter kvantitativa textmått“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433101.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie undersöker ifall det finns någon skillnad i andraspråkselevers språkliga behärskning beroende på om de studerat på gymnasiet eller komvux. Detta diskuteras i kombination med det varierande undervisningsupplägget mellan de två skolformerna. Fem i forskning vanligt förekommande kvantitativa textmått används för att mäta språklig behärskning: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot och felstavningar. Dessa textmått analyseras via det digitala språkanalysverktyget Swegram. Materialet består av elevtexter skrivna på nationella provet i kursen svenska som andraspråk 1 och samtliga av dessa elevtexter har fått ett E i betyg. Resultatet jämförs med benchmarktexter från nationella provet för att fastställa om elevtexterna uppnår den språkliga norm som finns inom nationella provet. Undersökningen kommer fram till att komvuxeleverna får högre värden än gymnasieeleverna i samtliga textmått förutom textlängd och i vissa av textmåtten överskrider komvuxtexterna de benchmarktexter som fått ett A i betyg vilket ger en indikation på att komvuxelevernas språk i detta avseende inte är vad som orsakar deras låga prestation i betygsstatistiken.