Dissertationen: „Svenska ämnet“

1

Damsgaard, Sara. „Kursplanen i ämnet Svenska“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-13113.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning är att söka efter likheter och skillnader mellan kursplanen i svenska från år 2000 och kursplanen som ska implementeras i undervisningen från och med hösten 2011. Ett par av mina frågeställningar är på vilket sätt den gamla och den nya kursplanen skiljer sig åt samt på vilket sätt den nya kursplanen skapar ökad tydlighet. Jag har utfört en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska i jämförelse med kursplanen från år 2000, intervjuat fyra lärare på högstadiet samt lämnat ut enkäter till totalt 31 elever. Enligt innehållsanalysen skiljer sig kursplanerna åt gällande meningslängd, att rubrikerna är annorlunda samt att bedömningsunderlaget är mer detaljerat än innan. Lärarna i min undersökning anser att kursplanerna är ganska lika, att de skiljer sig åt gällande uttryck och formuleringar men att båda är målrelaterade och tydliga. De tyckte dock att kursplanen från år 2000:s betygssystem är missvisande och att 2011:s kunskapskrav inte är specificerade nog för varje årskurs. Huvuddelen av eleverna i min undersökning anser att svenska är viktigt och att grammatik är det viktigaste innehållet i ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Johansson, Ing-Marie. „Organisationen av ämnet svenska som andraspråk och lärarkompetensens roll inom ämnet“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33095.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Djerdj, Kristina, und Maria Lydevik. „Motivation i ämnet svenska som andraspråk : En studie om motivation i ämnet svenska som andraspråk bland högstadieelverna“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27721.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken motivationsorientering, integrativ eller instrumentell, som är den mest framträdande bland svenska som andraspråkselever samt vilken motivationsfaktor är den som är mest avgörande för detta. Uppsatsen undersöker även vilka strategier lärarna tar sig till för att väcka och upprätthålla elevernas motivation. Studien är genomförd på en högstadieskola och baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där elevernas enkätssvaren kompletteras med lärarintervjuer. I undersökningen användes även första- och andraspråksinlärningsteorier samt teorier om integrativ och instrumentell motivation vid andraspråkinlärning. Resultatet visar att eleverna drivs främst av den instrumentella motivationen och att betyget är den mest framträdande motivationsfaktorn. Studieresultatet tyder även på att lärarna är lyhörda och medvetna om motivationens betydelse för andraspråksinlärning eftersom undersökningen visar att deras elever anser sig nöjda med den grad utmaning och motivation som undervisningen erbjuder dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Eriksson, Lisa. „Läsinlärning och läsinlärningsmetoder : - en studie om lärares val av läsinlärningsmetoder i ämnet svenska och ämnet svenska som andraspråk“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10967.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Andersson, Annekatrin. „ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMT LÄRANDE I ÄMNET SVENSKA“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6739.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRACT Det talas om livslångt lärande och att kunna läsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhälle vi ska leva och verka i. Frågan kan ställas om vad det livslånga lärandet innebär och vad som krävs av skola och samhälle. Både internationella och nationella undersökningar visar att läs- och skrivkunskaper hos elever som går i svensk skola är i en nedåtgående spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera på varför det är så och vad som måste göras för att vända spiralen uppåt så att det ökar igen. Genom den här kvalitativa undersökningen har målet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lärande i relation till ämnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlättar och som är en framkomlig väg till läs och skrivinlärning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser på pedagogen, arbetssättet, miljön, material och kamraterna. Även verksamma pedagoger har tillfrågats om deras syn på inlärning och förhållningssätt för att möjliggöra att entreprenörer skapas i klassen. Entreprenörer med entreprenöriella attityder som att världen inte är problemfri och att det finns många intressanta lösningar på världens problem och att de vill vara med och genomföra minst en av dessa lösningar. Resultatet ger klara indikationer. De elever som redan kan och har hög självkänsla och är intresserade av ämnet svenska har nytta av entreprenörsskap och företagsamt lärande. De elever som har sämre självkänsla och tycker ämnet svenska är tråkigt tror inte att de kan påverka. De har inte så stor nytta av entreprenörskap och företagsamt lärande för de ser ändå inte möjligheter. Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig pedagogen är för elever i skolan. Läraren framstår inte som den som ska lära ut utan som den som ska visa vägen, visa på alternativen och överlåta åt eleven att själv få ta ställning och göra val. Det är inte metoderna som är saliggörande utan relationerna som blir avgörande om motiverade entreprenörer skapas i ämnet svenska. Nyckelord: entreprenörskap, intersubjektivitet och utvecklingszon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Håkansson, Akyüz Johanna. „Estetiska lärprocesser i ämnet svenska : Ett lärarperspektiv“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85259.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring.
The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Nigutova, Svatava, und Anastasia Teterina. „Läsläxa i ämnet svenska för flerspråkiga elever“. Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72774.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här uppsatsen är en del av pilotprojektet ”Läsläxa i ämnet svenska för flerspråkiga elever”. Projektet tar avstamp i forskning om läsning på ett andraspråk, inkluderande och flerkulturell undervisning samt samverkan mellan hem och skola kring läsläxor. Syftet med studien är att erhålla ny kunskap om hur läsläxor i ämnet svenska fungerar för flerspråkiga elever i årskurs 3 i grundskolan. Ett av de viktiga intresseområdena är lärarnas, elevernas och föräldrarnas erfarenheter, uppfattningar och frågor kring läsläxor och deras utformning. Sammanlagt genomfördes sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna är medvetna om flerspråkighet och att de arbetar med läsläxor på ett strukturerat sätt och ständigt utvärderar sitt arbete. De är engagerade i sitt arbete och försöker att ge rätt verktyg till de flerspråkiga eleverna så att de ska kunna utveckla lässtrategier och förbättra sin läsförståelse. Som det framgår från intervjuerna är eleverna medvetna om syftet med läsläxor och upplever att den största svårigheten är att förstå svåra ord i texten. När det gäller föräldrarna är de positivt inställda till skolan, lärarna och läsläxorna och trots sin korta skolbakgrund försöker att stötta sina barn enligt förmåga. Då läsläxorna enbart ges på svenska är det samtidigt tydligt att den enspråkiga normen dominerar.
This is a part of a project called ”Reading Homeworks for Multilingual Pupils” that aims at monitoring the practices, behaviour, notions and current discourses in elementary classes in Sweden where multilingual pupils from migrant families are included. Six different interviews have been conducted with Swedish teachers, multilingual pupils and their parents in order to map the factors that influence the activity of reading homeworks both at home and at school. Both the construction of interview questions and the discussion of data gathered in participants’ answers have been influenced by nexus analysis where reading homework constitutes the social interaction platform on which all three parts, teachers, pupils and parents, meet. The results have been discussed through the lens of theories by J. Cummins, P. Gibbons and O. García. There has been a significant change in schools in Sweden with larger number of multilingual pupils that have Swedish as their second language, in the classrooms. That is why new requirements are laid regarding teachers’ competencies and practices. Interaction between teachers and parents and positive opinions about homework can influence pupils’ reading comprehension. Homework design and individual support of pupils in need are some of the issues observed in the paper.
Läsläxa i ämnet svenska för flerspråkiga elever

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Kågesson, Anette, und Annika Pettersson. „Lyssna en osynlig aspekt av ämnet svenska“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28828.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här arbetet började som ett allmänt intresse för hur vi lyssnar på varandra. Eftersom vi är lärare så blev intresset riktat mot skolan och så småningom mot ämnet svenska i skolan vars ena aspekt är Lyssna. Lyssna är enligt litteraturen den aspekt som får minst utrymme i ämnet svenska. Fokus ligger som regel på läsa och skriva men även tala får som regel större utrymme i undervisningen än Lyssna. Vi har därför valt att undersöka lärares tankar genom att göra sex kvalitativa intervjuer. Vi intresserade oss för hur lärarna resonerar kring lyssnande och hur de jobbar med lyssnande och var de fått sin kunskap om lyssundervisning. Vi såg väldigt tydligt i våra intervjuer att det inte är i vår lärarutbildning som vi får kunskaper om hur man undervisar om lyssnande. Lärarna ansåg istället att de fått sina kunskaper genom sin yrkeserfarenhet. Vi uppmärksammade efter våra intervjuer att flera av lärarna uttryckte att det varit intressant att få diskutera kring lyssnande eftersom det vanligtvis inte görs på skolorna. Vi fick även syn på att lärare gör många bra saker i sin lyssundervisning men att de skedde mer eller mindre reflekterat, något som en del av lärarna också själva fick syn på under intervjun.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Ryhänen, Roosa-Maria, und Elin Valbrand. „Svenska som andraspråksundervisning: utformning, innehåll och attityder : En kvalitativ studie om ämnet svenska som andraspråk enligt sju lärare i ämnet svenska som andraspråk“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47164.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om hur undervisningen i svenska som andraspråk kan utformas, vilket innehåll som undervisningen har och vilka attityder och uppfattningar som finn till ämnet svenska som andra språk, enligt sju lärare i svenska som andraspråk. Datainsamlingsmetoden består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Föreliggande studies slutsatser är (1) Det finns olikheter gällande utformningen i undervisningen i svenska som andraspråk, men vanligast var att undervisningen är utformad som en stödundervisning i form av stödtimmar. (2) Undervisningen i svenska som andraspråk omfattar olika arbetssätt och innehåll, men fokus ligger på att utveckla elevernas ordförråd. (3) Det råder inga negativa uppfattningar till ämnet svenska som andraspråk utifrån informanternas redogörelser; tidigare studier visar dock motsatsen. Det finns ifrågasättande elever som undrar varför de ska läsa ämnet svenska som andraspråk istället för ämnet svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Zisko, Ajla, und Pontus Nyhemer. „Interkulturellt förhållningssätt i skolans värld i ämnet svenska“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29595.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur verksamma lärare på språkligt heterogena respektive homogena skolor förhåller sig till interkulturellt arbete och hur de bedriver ett interkulturellt arbete i svenskundervisningen. Undersökningen utgår ifrån två teoretiska perspektiv: sociokulturellt och interkulturellt perspektiv. Båda dessa perspektiv hävdar att lärande sker i sociala och kulturella sammanhang (Säljö, 2014; Lahdenperä, 2004). Metoderna för att undersöka detta har varit kvalitativa: intervjuer och observationer. Totalt har fem lärare intervjuats och observerats på tre olika skolor. Undersökningens resultat visar att samtliga fem lärare ger uttryck för en interkulturell kompetens och den undervisning som bedrivs har interkulturella inslag. Olika aspekter har tagits upp, bland annat syn på flerspråkighet, läromedel, modersmålsanvändning och samverkan mellan lärare, olika skolor och närsamhälle. Det framkommer i resultatet att lärare både på den homogena skolan och de heterogena skolorna har gett uttryck för svårigheten med att arbeta interkulturellt på grund av elevsammansättningen. Att ta tillvara på elevernas olika språkliga bakgrunder ser samtliga lärare som något positivt men det framkommer även att det är svårt att skapa sådana möjligheter i praktiken. Lärarna hävdar att det interkulturella arbetet hade gynnats av ett större samarbete mellan modersmålslärare och ordinarie lärare och i enskilda fall mer utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Olsson, Mats. „Undervisning i läsförståelse inom ämnet svenska som andraspråk“. Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189496.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse i undervisningen kopplat till det centrala innehållet i läroplanen för svenska som andraspråk för högstadiet samt hur läsförståelse generellt finns med i planeringen och undervisningen. Empirin har samlats in genom kvalitativ semistrukturerad intervju hur två lärare i svenska som andraspråk upplever att de planerar och undervisar i ämnet svenska som andraspråk med fokus på läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar att de två lärarna utgår ifrån elevernas individuella behov när de väljer ut de delarna i läroplanens centrala innehåll som svarar på behoven där eleverna befinner sig just för tillfället. Den ena läraren arbetade uttalat med det centrala innehållet när hon gjorde sin planering medan den andra läraren beskrev sin undervisning på ett sådant sätt att jag kunde tolka av hennes svar att även hon utgick ifrån det centrala innehållet. De två lärarna arbetar ofta med skönlitteratur i samband med läsförståelse. De kunskapsmål som de två lärarna tycker är centrala i det centrala innehållet samt vilka metoder lärarna använder för att nå kunskapsmålen, kan knyta an till olika studier och vetenskaplig litteratur gällande läsförståelse. Dessutom visar analyserna och diskussionen av resultatet att de två lärarna använder sig i stor utsträckning av elevgruppens olika erfarenheter när de planerar sin undervisning gällande läsförståelse. De beskriver bl.a. hur de arbetar med elevernas förförståelse inför en text som de ska läsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Mölder, Charlott. „Gymnasieelevers syn på bedömning och betyg i ämnet svenska“. Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7629.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Sjöberg, Anna, und Linda Josefsson. „Svenska som andraspråk : inställningen till ämnet bland några lärare“. Thesis, Jönköping University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-695.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur några lärares inställning till ämnet svenska som andraspråk är.

Frågeställningarna vi utgick ifrån var:

• Vilken inställningen har några olika lärare till ämnet SVA?

• Påverkar lärarens kunskap om ämnet SVA dennes inställning till det?

• Hur arbetar de olika skolorna med SVA?

• Under vilka omständigheter bedrivs SVA-undervisningen på några skolor?

Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sex kvinnliga lärare i varierande åldrar och med olika utbildningar. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju för att på bästa sätt få fram lärarnas inställning till ämnet.

Resultatet visar att inställningen till ämnet till viss del påverkas av lärarnas utbildning och erfarenhet på så sätt att lärare med en god utbildning eller lång erfarenhet inom yrket har en mer positiv inställning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lägger SVA-undervisningen på den tid det passar läraren, vilket även kan vara efter elevens skoldag. Läraren som bedriver undervisningen har mycket sällan någon utbildningen i ämnet. De flesta lärarna tycker att resurserna är för dåliga och att det finns för få utbildade lärare i svenska som andraspråk i de tidiga skolåren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Moberg, Monica. „Responsgruppsarbete : - Är det en lämplig metod inom ämnet svenska?“ Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5977.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Didrichsen, Lena. „En styrningsanalys av ämnet Bild i den svenska skolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33549.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammandragStudiens syfte är att synliggöra olika styrningsmekanismer som påverkar undervisningen i ämnet Bild. Studien utgår från frågan vad det är som påverkar lärarens val av tekniker, arbetsformer och material hen vill att eleverna ska arbeta med. Analysmaterialet består av intervjusvar från fem bildlärare gällande vad som styr vilket arbetssätt och material de arbetar med. Jag utför analysen med hjälp av styrningsteori eller som det även kallas av Michael Foucault Governmentality (Axelsson 2017). Det som först fick mig att vilja undersöka detta var en fundering över hur samt på vilket sätt lärare arbetar med digitala verktyg i ämnet bild. Detta väckte ett större intresse av att undersöka mer generellt vadsom styr valen av tekniker, arbetsformer och material. Respondenterna kommer från fem olika skolor i nordvästra Skåne. Resultatet visar att det arbetas mestadels med analog bild, detta kan bero på att många bildlärare anser att eleverna måste träna på sin finmotorik då de ser en tydlig försämring i den hos eleverna. Andra faktorer som styr i ämnet är till exempel budgeten, lokalen och undervisningstiden. Resultatet presenteras även i form av en gestaltning. Det är en tavla som är tänkt att bidra till fortsatta diskussioner kring styrningen, skolutvecklingen och digitaliseringen i bildämnet vilket jag anser är viktigt att diskutera. Mottagaren bjuds in att tolka tavlan samt titeln och utifrån detta fundera, reflektera och diskutera vidare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Alkaiat, Luma. „Formativ bedömning i undervisning ur lärarperspektiv i ämnet svenska“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31478.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Formativ bedömning är en typ av bedömning som förbättrar elevernas lärande och förståelse och syftar till att rikta sig till elevers möjligheter snarare än att fokusera på betyg. Dessutom ger den svenska läroplanen 2011 tydlig vägledning att formativ bedömning bör ingå i skolan. Min diskussion i detta arbete är därför nödvändig och den handlar om hur formativ bedömning används i en svensk grundskola, det vill säga vilka bedömningsformer samt vilka aspekter arbetet med formativa bedömningen grundar sig på. Dessutom är syftet med detta arbete att få en djupare kunskap om formativ bedömning för mig själv och för lärare som redan är i tjänst. Man förutsätter att många lärare inte har tillräcklig kunskap om formativ bedömning därför är min förväntan är att detta arbete ska fungera som ett verktyg för lärare som arbetar eller vill arbeta med formativ bedömning. Två halvstrukturerade intervjuer utfördes med verksamma lärare på F-6 grundskola. Resultatet visade att arbetet med formativ bedömning tydligt syns i varenda ett av lärarnas arbetssätt så båda lärarna representerar en jämställd syn på formativ bedömning i sin undervisning. Den slutsats som kan dras är att arbetet med formativ bedömning bör präglas av tre aspekter, vilka är en konstruktiv framåtsyftande återkoppling, tydliga mål, tydliga instruktioner, positiva förväntningar, elevaktivt och individanpassat arbetssätt samt kamrat- och självbedömning vilket gör eleverna medvetna om sitt lärande och får möjligheten att föra lärandet framåt.
Formative assessment is a type of assessment that improves students' learning and understanding and aims to focus on pupils opportunities rather than focusing on grades. In addition, the Swedish curriculum 2011 provides clear guidance that formative assessment should be included in the school. My discussion in this work is therefore necessary and it is about how formative assessment is used in a Swedish elementary school, that is, what assessment forms and what aspects of the work on the formative assessment are based. In addition, the purpose of this work is to get a deeper knowledge of formative assessment for myself and for teachers already in service. It is assumed that many teachers do not have sufficient knowledge of formative assessment, so my expectation is that this work should be a tool for teachers who work or want to work with formative assessment. Two semi-structured interviews were conducted with effective teachers at F-6 primary school. The results showed that the work of formative assessment is clearly visible in each of the teachers' working methods, so both teachers represent a gender perspective on formative assessment in their teaching. The conclusion that can be drawn is that the work of formative assessment should be characterized by three aspects, which are constructive forward-looking feedback, clear goals, clear instructions, positive expectations, student-oriented and individualized work methods, and companion and self-assessment, which makes students aware of their learning and get the opportunity to bring learning forward.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Abdullahi, Bayan. „Inlärningsprocessen hos andraspråkselever i ämnet Svenska : En intervjustudie med svensklärare“. Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7167.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att belysa och få kunskap om inlärningsprocessen av andraspråk när de äger rum genom ämnet svenska. Jag vill kartlägga vad det innebär att lära sig ett andra språk samt hur det kan gå till. Undersökningen utgår ifrån intervjuer med lärare i ämnet svenska och visar vilken syn samt vilka erfarenheter av område de har. Syftet är att ge en översikt med förbättring för elever med svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Peterson, Elin, und Mohammed Abdigani. „Lättläst? : Är basläroböcker i ämnet svenska för år ett lättlästa?“ Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-54350.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens syfte är att utifrån kriterier som Lundberg och Reichenberg ställt upp för lättlästhet pröva omdet är möjligt att göra bedömningar om huruvida en lärobokstext är lättläst eller inte. Utifrån Lundberg &Reichenbergs kriterier granskas tre läroböcker som heter Vi läser, Huset på Alvägen och Förstagluttarna a,b och c. Vi läser gavs ut första gången 1989 och andra upplagan 2005, Huset på Alvägen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gången 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lättlästhet handlar om att lättlästa texter är ganska korta, att texten innehåller ett tilltal tillläsaren, att meningarna i texten är varierande olika långa, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehåller långa substantiv. Dessutom ska texten inte ha för många olika och svåra ord, textenska vara skriven så att sambanden mellan olika händelser är tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten är skriven med konkreta begrepp. Utifrån kriterierna ställdes följande tre frågeställningar: Är detmöjligt att utifrån Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lättlästhet? Skiljer sigläroböckerna åt ifråga om de är lättlästa utifrån kriterierna? Om ja! På vilket sätt skiljer de sig åt?Utifrån kvantitativa och kvalitativa metoder däribland uträkning av LIX, beräkning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgång visar resultaten att läroböckerna är lättlästa utifrån de uppställda kriterierna.Resultaten visar också att böckerna skiljer sig en del åt i utformning och i de olika kriterierna för lättlästhet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lättlästa texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Muftic, Meliha. „Språkets betydelse i matematikundervisningen : -jämförelse mellan ämnet matematik och svenska“. Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1215.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract:

Syftet med arbetet var att ta reda på om invandrarelever har lättare för matematik än för svenska. Syftet formulerades utifrån tanken om att matematiken skulle vara enklare att behärska då kravet på språket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.

Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkät och dessutom tittade man på undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i åk 5 av de medverkande.

Resultatet av detta arbete har varit svårt att redovisa då detta arbete bygger på en liten grund. Utifrån materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna själva anser att ämnet svenska är lättare än ämnet matematik. Vad som ligger bakom detta är svårt att få fram utifrån materialet som finns tillgängligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Silkisberg, Anna. „Språkdidaktik i ämnet Svenska : En studie om textkompetens och undervisning“. Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13807.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Karlsson, Katarina. „Kreativt textskapande : – Lärares uppfattningar om kreativt textskapande i ämnet svenska“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8322.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The study highlights teachers´ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to one´s own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation. The result also shows that many of the teachers have a negative attitude towards creativity. The study also shows that the teacher´s role is important for the students´ creation of texts. The literature highlights the importance of a broader language concept to students´ language development. The creation of texts is an important part of this language development and language itself invites a creative approach.
Studien belyser lärares uppfattningar om kreativt skrivande som en del av lärandeprocesser i ämnet svenska med utgångspunkt från skapande verksamhet. Bakgrunden till denna studie kommer från styrdokument som beskriver möjligheter till att få uppleva olika uttryck för kunskaper. Skapande verksamhet i olika former och förmåga till eget skapande betonas. Det empiriska materialet för studien är insamlad genom kvalitativa intervjuer från fyra verksamma lärare. Resultatet visar att det förekommer två skilda uppfattningar om kreativt skrivande som textskapande. Jag kunde även utläsa att ett flertal av lärarna ger uttryck för ett negativt förhållningssätt till kreativitet. Studien visar även att lärarens roll är viktig för elevers textskapande. Litteraturen belyser vikten av ett vidgat språkbegrepp för elevernas språkutveckling. Textskapande är en viktig del i denna språkutveckling och språket inbjuder till ett kreativt arbetssätt, vilket diskuteras i studien avslutningsvis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Johansson, Annakarin. „Könsfördelning i två läromedel i ämnet Svenska för årskurs 9“. Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3731.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ett genusperspektiv bidrar till att justera ”modellbyggen” av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare. Min tes var att männen skulle dominera den äldre boken och att representationen av kvinnor skulle ha ökat till den nyare boken. Mina huvudsakliga frågeställningar var hur många män respektive kvinnor förekommer i de två böckerna, hur många män respektive kvinnor förekommer på bilder i de båda böckerna samt om det faktum att läroböckerna är skrivna av kvinnor skulle ha något genomslag i valet av författare och bildmaterial. För att svara på detta räknade jag förekomsten av män och kvinnor i ord och bild, och för att synliggöra resultaten använde jag mig av diagram där jag fann det belysande. Jag valde också att göra vissa kvalitativa bedömningar om beskrivning samt representationen av könen. För att möjliggöra detta behövdes en redogörelse av några begrepp som jag behövde använda mig av, kön, genus samt kanon. Kön kan anses vara ett vardagligt samt biologiskt laddat ord, mer statiskt än det mer dynamiska ordet genus som förklarar konstruktionen av kön som en pågående process. Kanon kan betyda fastställd norm och inom den litterära västerländska kanon som Harold Bloom försvarar finns det bara 15 % kvinnor. I min närläsning av US3 samt SS4 kom jag fram till att den äldre boken hade en lägre andel kvinnliga författare än den senare. Sättet man skrev om kvinnor hade också förändrats men huruvida detta beror på att de är skrivna av kvinnor går inte att fastslå eftersom jag då skulle behövt jämföra med en lärobok skriven av män. Däremot verkar en medvetenhet om genusordningen ha gjort sig gällande. Slutsatsen jag drog var att min tes stämde. Männen dominerade den äldre boken och fler kvinnor fanns representerade i den nyare. Kvinnobilden hade förändrats till det bättre men gick inte att betraktas som jämställd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Siegrist, Milena. „Svenska som andraspråk på högstadiet: Organisering och behovsprövning av ämnet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34524.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens övergripande syfte är att genom fem intervjuer undersöka sva-lärares uppfattningar om hur sva organiseras på högstadiet, med fokus på hur behovsprövningen av ämnet görs. I undersökningen används en kvalitativ datainsamlingsmetod bestående av fem semistrukturerade intervjuer. Som analysmetod används kategorisering. Det teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är Cummins teori om skolframgång och olika typer av språkbehärskning. Följande slutsatser dras: Skolornas organisering av sva-ämnet ser delvis olika ut. Elevers behov av sva kartläggs inte i början av högstadiet på alla skolor. Inte heller på alla skolor görs kontinuerliga bedömningar av huruvida elevers behov av sva kvarstår. Då initiala och kontinuerliga behovsprövningar görs är det i regel på initiativ av sva-lärarna själva, trots att det formellt är rektor som beslutar vilka elever som skall läsa sva. Att behovsprövningen av sva på många skolor brister drabbar både elever i behov av sva och elevers vars tidigare behov av sva upphört. Ett sätt att komma till rätta med problemet vore att i styrdokumenten konkretisera vad som menas med att elever har behov av sva samt hur dessa behov skall identifieras. Vidare skulle rektorer kunna tillskrivas större ansvar för att säkerställa att beslut om vilka elever som skall läsa sva föregås av gedigna kartläggningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Edlund, Nathalie, und Robin Svensson. „En litteraturstudie beträffande effekter av kooperativt lärande i ämnet svenska“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36416.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Arwskog, Rebecca. „Vilket ordförråd uttrycks i svenska läseböcker? : En läromedelsanalys av två läromedels ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie fokuserar på vilket ordförråd som används i svenska läromedel för lågstadiet årskurserna 1-3. Den empiriska undersökningen består av en analys av två läromedel som används inom ämnena svenska och svenska som andraspråk inom läsning. De båda böckerna är läseböcker bestående av historier om de olika karaktärerna texten bygger på. Från varje bok har sedan två kapitel valts som grund för det empiriska materialet. Metoden till denna studie består av en innehållsanalytisk metod med inriktning på den textuella strukturen. Analysverktyget till studien bygger på textens innehåll som fokuserar på ordförrådets olika delar Vanliga/ovanliga ord, Ordklasser, Ordpackning och Bildspråk. Under denna studie har två frågeställningar bearbetats. Den första frågeställningen bearbetade varje kapitel separat. Den andra frågeställningen uppmärksammade skillnader och likheter mellan respektive bok. Vid undersökningens gång framkom det att respektive bok består av liknande ordförråd, exempelvis består de båda böckerna av ungefär samma mängd ovanliga ord trots att ena boken är anpassad för svenska som andraspråk. Sammanfattningsvis har denna undersökning granskat två läseböckers ordförråd inom ämnet svenska och svenska som andraspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Nilsson, Helena. „Svenska i gymnasieskolan : En studie om hur några lärare tolkar ämnet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22113.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Gustafsson, Emanuel, Emma Hansson und Jenny Storck. „Lika möjligheter för alla? : En undersökning av ämnet svenska som andraspråk“. Thesis, Jönköping University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1103.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:

• Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?

• Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?

• Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?

För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.

Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär.

Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools.

Our study are based on these following questions:

• How do schools organize education of the subject Swedish as a second language?

• How do schools operate a language developed education in this subject?

• What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue?

The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists.

The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists.

The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Ramstedt, Erik. „När filologerna refererar : En referensanalys av svenska doktorsavhandlingar i ämnet latin“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353531.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study presents a citation analysis of 20 doctoral dissertations in the subject field of Latin which is part of the broader field of classical philology. The dissertations were all written at Swedish universities and were published during two measurement periods between 1979-2017. The aim of the study is to provide a basis for decision-making for librarians who are responsible for collections of books and journals on classical philology at Swedish university libraries. The study takes as its starting point and theoretical background a citation analysis made by Gregory A. Crawford and published in an article in 2013. That citation analysis was made with a philological journal as empirical object and found a remarkable stability over time in citation practices by scholars involved in classical philology especially regarding the language, age and type of material cited. With Crawfords results as background this present study finds similar patterns of stability in citation practices in the Swedish dissertations analysed. The conclusion of this study is that Swedish university libraries should retain their older books on classical philology as well as continue to develop their collections with books as well as journals written in the English, German, French, and Italian languages. This is a two years master´s thesis in Library and Information Science.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Enoksson, Alexandra. „Läsförståelsemetoder : - En läromedelsanalys av två kursböcker på Grundlärarprogrammet i ämnet svenska“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67418.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen analyserar Monica Reichenbergs bok Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet (2014) och Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik (2012). Syftet med analysen är att undersöka vad blivande lärare erbjuds när det gäller specifika metoder och arbetssätt i två av de läromedel som används i grundlärarutbildningen med avseende på undervisning i läsförståelse i skolan. Fokus ligger på vad böckerna innehåller när det gäller olika metoder som används i arbetet med elevers läsförståelse. Men även lärarens roll i undervisningen av metoderna och hur läroböckerna stämmer med läroplanen avseende undervisningen i läsförståelse. Uppsatsen utgår från metoden komparativ analys och fokuserar på likheter och skillnader genom att systematiskt undersöka vad som har tagits med eller uteslutits och vad som betonas eller tonas ner Analysen visar att medan Reichenberg fördjupar sig mest i faktatexter fördjupar sig Westlund i olika slags texter exempelvis skönlitteratur och faktatexter och Westlunds bok går mer på djupet än Reichenbergs bok som är mer kortfattad. Innehållet i båda böckerna ger mycket kunskaper om läsförståelse, olika metoder och arbetssätt och stämmer väl ihop med läroplanen för grundskolan för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen i läsförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Mårtensson, Linnéa, und Kruuse Rebecka Borglin. „Leka sig till lärande i ämnet svenska med fokus på språkutveckling“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32268.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur lek påverkar både språkutveckling, framförallt i ämnet svenska, i undervisningen utifrån kunskapskraven samt elevers utvecklingsförmågor gällande det muntliga språket i de tidiga årskurserna. Sökning på utbildningsdatabaser ledde till elva slutliga artiklar om studier med utgångspunkt för lek och muntligt språk i undervisning, gjorda i olika länder. Artiklarna innehåller studier gjorda utifrån olika syften där ämnet svenska inte specifikt behandlats. Majoriteten har inriktning på andra ämnen men innefattar huvudsakligen det muntliga språket. Språkutveckling sker ständigt i all undervisning oavsett ämne, vilket gör att kunskapsöversikten även behandlar studier som inte är direkt kopplade till svenskämnets språkutveckling. Materialet visar på positiva resultat av implementering av lek i undervisning gällande kognitiva förmågor, sociala relationer och språkutveckling för elever i tidiga årskurser. Resultatet visar att elevers språkutveckling påverkas positivt av implementering av lek i undervisning

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Lagerlöf, Andreas. „Språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk : En kvalitativ studie av lärares berättelser om språkutveckling, skönlitteratur och litterär kanon i ämnet svenska som andraspråk“. Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31093.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att utifrån kvalitativ fokusgruppintervju undersöka fyra gymnasielärares i svenska som andraspråks arbete med skönlitteratur och språkutveckling inom ämnet svenska som andraspråk. Lärarna arbetar på de nationella gymnasieprogrammens sva-kurser. I studien undersöks också hur lärarna förhåller sig till litterär kanon i undervisningen. Studiens metod är fokusgruppintervju och studiens teoretiska perspektiv är postkolonial litteraturteori, det vidgade textbegreppet samt litterär kanon. Resultatet visar att språkutveckling är en central del av lärarnas litteraturundervisning men att det språkutvecklande arbetet ser olika ut i lärarnas praktiker. Den explicit språkutvecklande undervisningen sker främst inom andra arbetsområden än skönlitteratur, såsom grammatik. Studiens informanter förhåller sig kritiskt till en litterär kanon i sin undervisning, centralt är istället att visa på olika aspekter av världslitteraturen och att undervisningen kretsar kring att främja demokrati och utveckling av elevernas identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Cederlund, Emma. „Intentionen med ämnet svenska som andraspråk : En kvalitativ intervjustudie med undervisande gymnasielärare om gymnasieämnet svenska som andraspråk“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115637.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svenska som andraspråk är alltid omdebatterat men finns just nu som ett eget ämne med egen kursplan på ungdomsgymnasiet. Den här studien undersöker hur fem undervisande lärare i gymnasieämnet svenska som andraspråk ser på ämnet; vilka för-och nackdelar som finns, hur det organiseras på olika skolor samt hur behovet av SVA ämnet ser ut och hur lärarna tror att framtiden kommer att se ut. Metoden som valts för att genomföra studien är semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem undervisande lärare på olika gymnasieskolor och i olika kommuner i norra Sverige. Fördelar som lärarna lyfte fram med att ha två separata svenskämnen är mindre elevgrupper, lägre tempo och ett material anpassat till eleverna. Nackdelar som framkom var en syn på ämnet som något med lägre status än SVE, för få engagerade kollegor och för lite utbildning/fortbildning av pedagoger i skolan. Alla deltagare i studien pratade enbart ur ett elevperspektiv när de diskuterade nödvändigheten av att ha SVA som eget ämne. De ansåg att det i dagsläget finns ett behov av att ha kurserna separerade, men några deltagare ansåg att organiseringen av hur detta ska lösas borde ses över. I framtiden tror lärarna att ämnet kommer att se ut ungefär som det gör för tillfället men att det kommer ske små förbättringar i och med ett förmodat ökat elevantal under de kommande åren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Nyström, Avander Caroline. „Ny kursplan i ämnet svenska : En jämförande analys av Lgr11 och Lpo94“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174942.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Lyck, Mattias. „Inkluderande arbetssätt ur ett lärarperspektiv. : En intervjustudie med lärare i ämnet svenska, årskurs 6-9“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21724.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lärarperspektiv. De perspektiv som behandlas är lärares syn på arbetssätt och undervisningsmetoder. Intervjuer genomfördes med tre lärare i ämnet svenska i årskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns både möjligheter och hinder med inkludering i ämnet svenska. Lärarna ansåg att inkludering bland annat beror på klassernas storlek, ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Slutsatser som dragits är att lärarna i sin helhet både använder ett relationellt och kategoriskt perspektiv men att två av lärarna till större del använder ett relationellt perspektiv och den tredje läraren mer använder ett kategoriskt perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Bengtsson, Martin, und Jens Persson. „Kan lärare och fritidspedagoger samverka? - en studie om samarbete i ämnet svenska“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4076.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på varandras kompetens att undervisa i ämnet svenska, samt hur detta påverkar arbetsfördelningen. Uppsatsen ger en förklaring till vad fritidspedagogyrket och läraryrket innebär. I vår litteraturstudie tar vi upp begreppen kompetens och samverkan och klargör vad de betyder, samt vad tidigare forskning har att säga om hur fritidspedagoger och lärare uppfattar varandras kompetens. I vår kvalitativa undersökning har vi tagit hjälp av tio stycken pedagoger, fem fritidspedagoger och fem lärare som vi intervjuat. Svaren på intervjufrågorna har vi sedan bearbetat och analyserat. Vårt resultat går inte att generalisera men kan ge en inblick hur samverkan i ämnet svenska kan ske. Resultatet visar också att läraren och fritidspedagogen har bristande kunskap om varandras kompetens. Resultatet visar även att fritidspedagogen har olika uppgifter i ämnet svenska men att läraren har huvudansvaret. Vårt huvudresultat är att samverkan skall ske för att ta tillvara på det samlade arbetslagets kompetens för elevens bästa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Zobel, Wendelin. „Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2066.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund

Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor.

Syftet

Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen.

Metod

Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats. Metoden är vald för att ge en djupare förståelse av lärarnas och elevernas uppfattningar kring ämnet.

Resultat

Resultatet visar att uppfattningarna kring läroämnet svenska är individuella, både bland lärare och elever. Vissa skillnader mellan elevers och lärares syn kan urskiljas. Lärarna har en allmänt sett mer bred och djup definition av kunskap, eleverna har en mer ytlig, färdighetspräglad kunskapssyn. Lärarna lägger tyngd på färdighets- och bildningskunskaper, där läsandet och skrivandet är en viktig beståndsdel, medan eleverna efterfrågar en större betoning på muntliga kommunikationsfärdigheter som har anknytning till deras individuella intressen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Jägerström, Magdalena. „Kampen om den svenska kärnkraften : Det klyvbara ämnet som väcker starka känslor“. Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1638.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med klimatförändringar och stigande oljepriser står vi inför en utmaning. Energifrågan måste lösas. Allt fler anser att vi måste satsa mer på kärnkraften istället för att avveckla de svenska kärnkraftverken.

Men det finns miljöproblem kopplade till kärnkraften, främst när det gäller uranbrytningen. Frågan om slutförvaret av använt kärnbränsle är inte löst. Med en mer global terrorism finns också rädslan för att terrorister ska komma över kärnvapen. Eller bygga egna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Fridén, Sara. „Lärande på lika villkor : En intervjustudie om individanpassad undervisning i ämnet svenska“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36750.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study is a survey concerning learning on equal terms. The purpose of the survey is to get a look into how teachers of today integrate students to obtain an individually adapt education. A good education is where every single student can evolve from an individual level and how education is adapted to let high-achieving students keep their motivation and thus develop from their own level of knowledge. Data has been collected through a qualitative method using semi-structured interviews. In the result the answers of the interviews are presented and it shows that teachers turn their focus towards low-achieving students. Low-achieving students are more in need of support to reach the required amount of knowledge, but that the high-achieving students must not be forgotten by the teachers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Megas, Alexandra, und Merna Kifork. „Äppel, päppel, pirum, parum... : En litteraturstudie om barns läsförståelse i ämnet svenska“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28800.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Reading in Sweden has not always looked like it does today. Reading and reading comprehension has a history and it has been influenced by different factors, earlier as well as today. Today the society has a different view of reading and reading comprehension than before. Reading today is more like a central part of a human’s everyday life where we are surrounded by different forms of writing that requires reading constantly. The purpose of this essay is to examine how the past and current research looks at children´s reading and reading comprehension in Sweden, within the school subject Swedish. What the literature says about how the society sees reading today what it looked like in the past and also its development over time. This study also aims to analyze if there are any socio-economic factors that affects children's reading and reading comprehension. In order to pursue this study, we have chosen to use the following questions: What does the previous research say about reading comprehension? How does the previous research look at reading in a historical perspective? What does the previous research say about children's reading comprehension today? Which socio-economic factors have influence on children’s reading and reading comprehension? We have chosen to do a literature-study which is based on previous research about children´s reading and reading comprehension, both national and international. In order to obtain relevant research for our area, the research was made on different databases such as DiVA, ERIC and the school library. We have chosen to look at the previous research through the transactional theory made by Louise Rosenblatt (2002). This study showed that the view of reading and reading comprehension has changed through time. The study showed that the socio-economic factors as gender, heredity and environment has an effect on children´s reading and reading comprehension.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Carlsson, Hanna, und Annicka Lundberg. „Språkutvecklande undervisning i ämnet svenska som andraspråk? : Åtta pedagoger beskriver sitt arbete“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19279.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BAKGRUND: I vår bakgrund redogör vi för forskares åsikter kring ettspråkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vår resultatanalys. Vår teoretiska utgångspunkt ärCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt somligger till grund för vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur lärare på olika sätt beskriversin undervisning i svenska som andraspråk.METOD: Vi använder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen är baserad på åtta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vår forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar på ett språkutvecklande sätt med hjälp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgångspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för många pedagoger påverkas av tidsbristdär alla elever inte får den hjälp de är berättigade till.
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Borglin, Kruuse Rebecka, und Linnéa Mårtensson. „Sex lärares perspektiv på skrivutveckling i ämnet svenska i åk F-3“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41392.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

We have, based on recent studies, observed that pupil’s writing has deteriorated and their texts are often very similar to each other due to similar instructions. The purpose of this study is to understand how teachers in Swedish schools work with pupil’s writing development and if they use any kind of formative forms of expression in the process of becoming a successful writer. The study is based on three theories: a sociocultural perspective, literacy and multimodal teaching. This study is based on interviews with six teachers and focuses on their perspective on how they work with pupil’s writing development. The results of the study shows that teachers use variable ways of teaching, including formative forms and expressions, in order to reach out to the individual pupil and enhance their writing skills. Teachers point out that the use of different tactics, to be able to give the pupils an all-around preceptive, is still needed. Formative forms of expression motivate and extend pupil’s writing skills. When pupil’s individually write stories after dramatizing them together, their stories get a more detailed and expressive description than before because they have experienced the story with their bodies and minds in a different way than they normally do.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Boström, Johanna, und Lisa Larsson. „Att möta alla elever : Differentierad läsundervisning inom ämnet svenska i årskurs 1“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42744.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Alla elever är olika och läsundervisningen ska anpassas så att alla elever får möjlighet att uppnå de kunskapskrav som styrdokument kräver. Läsforskning visar att den tidiga läsutvecklingen hos barn är komplex och ett dilemma gällande lärarens bemötande av elevernas olika bakgrunder och erfarenheter föreligger. Att anpassa läsundervisningen, differentiera, till alla elevers olika behov samtidigt är en komplex uppgift, vilken kräver goda förutsättningar både gällande lärarens kompetens och organisationen kring undervisningen. Här har även forskning visat på en begränsning gällande lärarens kompetens. Kompetensen kan betraktas vara tillräcklig endast när elevernas skriftspråksutveckling är ideal och andra professioner som specialpedagoger på skolorna får kompensera för den bristande kunskapen. Syftet med denna studie är därför att med ett specialpedagogiskt perspektiv, klargöra vad som kännetecknar forskning inom området differentierad läsundervisning och att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till en läsundervisning som bemöter olika elevers behov. Mer specifikt besvaras frågan hur en differentierad läsundervisning som tillgodoser olika elevers behov i årskurs ett inom ämnet svenska skapas. I denna litteraturstudie har databassökningar och manuella sökningar lett till att tre avhandlingar och sex artiklar analyserats. Ett sammanställande resultat visar tre faktorer som påverkar kvaliteten på en differentierad läsundervisning och på vilka sätt. Den första och den mest avgörande är lärarens kompetens i läsinlärning, läsundervisning samt inverkan av pedagogiskt förhållningssätt. Den andra faktorn utgörs av undervisningsstrategier så som stöttning, en till en- eller smågruppsundervisning och den tredje är organisatoriska förutsättningar som elevvariationen och skolans förhållningssätt till stödinsatser samt kompetensutveckling. Diskussionen visar hur de tre faktorerna är sammanlänkande. Det sociokulturella perspektivet har en stark position i många studier och inom den svenska läroplanen. Ett steg vidare inom området är att studera i vilken utsträckning detta perspektiv har påverkat lärares förhållningssätt och undervisningsstrategier samt vilka konsekvenser denna dominans har medfört i den svenska läsundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

El, Zaher Rasha, und Moa Lundström. „Musikens betydelse för elevers språkutveckling i ämnet svenska i årskurs 4–6“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32605.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med undersökningen är att undersöka svensklärares förhållningssätt till användandet av den estetiska uttrycksformen musik och hur musik kan stimulera elevernas språkutveckling i samband med svenska. Studien inleds med en kort bakgrund till vårt valda forskningsområde, följt av att vi presenterar arbetets syfte och frågeställningar. Därefter redogör vi för två teoretiska perspektiv – det multimodala perspektivet och det sociokulturella perspektivet och två centrala begrepp - estetiska uttrycksformer och mediering. Efter det avsnittet kommer ett kapitel om tidigare forskning som vi funnit intressant och relevant för vår studie. Därpå följer metodavsnittet där vi motiverar och argumenterar för kvalitativ metod och intervjuer samt de urval som gjorts i vår genomförda undersökning. Under samma kapitel framförs de forskningsetiska överväganden vi gjort mot bakgrund av Vetenskapsrådets – forskningsetiska principer (2002), det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet. Därefter redogör vi för vårt tillvägagångssätt och hur vi bearbetat vårt material. I det näst sista kapitlet redogör vi för studiens resultat som bygger på analys av materialet där vi knyter an till teorier och begrepp. Resultatet visar musikens påverkan på språkutvecklingen, lärares förhållningssätt till användningen av musik i svenskundervisningen och de svårigheter som kan uppstå. Slutligen förs en diskussion om arbetets upplägg och utfall, där vi bland annat riktar en kritisk blick mot vårt eget arbete och förslag på vidare forskning. Utifrån studiens resultat, drar vi slutsatsen att när det sker en ämnesintegrering mellan musik och svenska främjar det inte endast elevernas språkutveckling, utan även deras läs- och skrivutveckling. Genom musik ges eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor med hjälp av hela kroppen och inte enbart genom det skrivna ordet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Hessle, Maja. „Nyanlända elevers möte med ämnet idrott och hälsa i den svenska gymnasieskolan“. Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47796.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Nilsson, Gisela. „Läxor i grundskolan : - en forskningssammanställning med fokus på läxor i ämnet svenska“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50625.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Fahmi, Yosif, und Tim Gomes. „Digitala verktyg som kompletterande hjälpmedel i ämnet svenska i årskurs 1–3 : En kvalitativ studie om hur lärare använder digitala verktyg i kompletterande syfte i ämnet svenska i lågstadiet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44175.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna kvalitativa studie handlar om att förstå hur lärare kan använda digitala verktyg i ämnet svenska och vilka hinder och möjligheter som finns i användandet av digitala verktyg. Intervjuer och observationer har skett för att förstå lärarens sätt att använda digitala verktyg och hur det kan påverka undervisningen. Studien visar att digitala verktyg kan användas i kompletterande syfte för att utvecklas i ämnet svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Khdryan, Irana. „Anpassning av kursinnehåll i ämnet historia till elever med invandrarbakgrund“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5720.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.

Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.

Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Hanisch, Daniela. „Språket i skolan : Lärobokstexter och konkretiseringar av ämnesinnehåll inom ämnet historia“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12218.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare hanterar elevers svårigheter med skolspråket inom ämnet historia, och på vilket sätt lärarna konkretiserar ämnesinnehållet för elever med svårigheter att hantera skolspråket. Vilka metoder använder lärarna för att konkretisera sitt ämne för elever som har svårt att ta till sig skolspråket? Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer, samt en inledande textanalys av några textstycken ur en lärobok i historia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Persson, Elin. „Kommunikationsmedel och tillvägagångssätt i ämnet svenska som andraspråk : En kvalitativ undersökning med fyra högstadielärare“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43975.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens syfte är att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielärare i ämnet svenska som andraspråk använder i sin undervisning för att kommunicera med andraspråkselever samt att lyfta fram tillvägagångssätt som dessa lärare använder för att eleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket. Frågeställningarna är: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lärarna med andraspråkseleverna i ämnet svenska som andraspråk? samt Vilka tillvägagångssätt använder lärarna i ämnet svenska som andraspråk för att andraspråkseleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket? Undersökningens empiri består av fyra narrativa intervjuer utifrån två öppna frågor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom både huvud- och underkategorier. Resultatet gällande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter använder verbal-, icke-verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmål. Resultatet angående respondenternas tillvägagångssätt visar att samtliga respondenter använder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom använder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmål. Slutsatserna utifrån undersökningen är att lärarna använder de kommunikationsmedel som de anser vara passande och givande. Det framkommer också att lärarna använder olika tillvägagångssätt som språkstöttar eleverna till att utveckla sin språkproduktion, det vill säga att utveckla förmågan att uttrycka sig genom språket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Jönsson, Eva. „Det börjar med språket-att undervisa barn med ett annat modersmål i ämnet svenska“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31085.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar:Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola?Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut?Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska?Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna. Vid bedömning i svenska används LUS-testet samt ett eget, för just denna skolan framtaget material, vilket samtliga lärare är nöjda med. Min slutsats är att lärarna inte följer kursplanen i svenska som andraspråk och detta beror på att lärarna inte har utbildning i hur undervisningen, för elever med ett annat modersmål än svenska, bör bedrivas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Svenska ämnet“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an