Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Sustainability pedagogies“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Sustainability pedagogies" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Sustainability pedagogies"
Matthews, Julie. „Hybrid Pedagogies for Sustainability Education“. Review of Education, Pedagogy, and Cultural Studies 33, Nr. 3 (Juli 2011): 260–77. http://dx.doi.org/10.1080/10714413.2011.585288.
Der volle Inhalt der QuellePapenfuss, Jason, und Eileen Merritt. „Pedagogical Laboratories: A Case Study of Transformative Sustainability Education in an Ecovillage Context“. Sustainability 11, Nr. 14 (17.07.2019): 3880. http://dx.doi.org/10.3390/su11143880.
Der volle Inhalt der QuelleNathan, Lisa P., und Eric M. Meyers. „Enriching visions of sustainability through informal public pedagogies“. Interactions 23, Nr. 5 (23.08.2016): 54–57. http://dx.doi.org/10.1145/2971484.
Der volle Inhalt der QuelleDemssie, Yared Nigussie, Harm J. A. Biemans, Renate Wesselink und Martin Mulder. „Combining Indigenous Knowledge and Modern Education to Foster Sustainability Competencies: Towards a Set of Learning Design Principles“. Sustainability 12, Nr. 17 (22.08.2020): 6823. http://dx.doi.org/10.3390/su12176823.
Der volle Inhalt der QuelleEvans. „Competencies and Pedagogies for Sustainability Education: A Roadmap for Sustainability Studies Program Development in Colleges and Universities“. Sustainability 11, Nr. 19 (07.10.2019): 5526. http://dx.doi.org/10.3390/su11195526.
Der volle Inhalt der QuelleAyers, James, Jayne Bryant und Merlina Missimer. „The Use of Reflective Pedagogies in Sustainability Leadership Education—A Case Study“. Sustainability 12, Nr. 17 (19.08.2020): 6726. http://dx.doi.org/10.3390/su12176726.
Der volle Inhalt der QuelleEvans, Neus (Snowy), Louisa Tomas und Cindy Woods. „Impact of Sustainability Pedagogies on Pre-service Teachers’ Self-efficacy“. Journal of Education for Sustainable Development 10, Nr. 2 (31.07.2016): 243–61. http://dx.doi.org/10.1177/0973408216650953.
Der volle Inhalt der QuelleMurray, Paul, Andrew Douglas-Dunbar und Sheran Murray. „Evaluating values-centred pedagogies in education for sustainable development“. International Journal of Sustainability in Higher Education 15, Nr. 3 (07.07.2014): 314–29. http://dx.doi.org/10.1108/ijshe-03-2012-0021.
Der volle Inhalt der QuelleYeung, Siu-Kit, Wing-Mui Winnie So, Nga-Yee Irene Cheng, Tsz-Yan Cheung und Cheuk-Fai Chow. „Comparing pedagogies for plastic waste management at university level“. International Journal of Sustainability in Higher Education 18, Nr. 7 (06.11.2017): 1039–59. http://dx.doi.org/10.1108/ijshe-04-2016-0073.
Der volle Inhalt der QuelleMishra, Danish, Steve Cayzer und Tracey Madden. „Tutors and gatekeepers in sustainability MOOCS“. On the Horizon 25, Nr. 1 (13.02.2017): 45–59. http://dx.doi.org/10.1108/oth-04-2016-0017.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Sustainability pedagogies"
Leandersson, Ebba. „Implementeringen av utbildning för hållbar utveckling i svensk grundskolas läroplan : En intervjustudie om hur implementeringen ser ut och fungerar i praktiken, ur lärarnas perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44048.
Der volle Inhalt der QuelleEducation for sustainable development is an indispensable component to provide the coming generations with competencies and skills to cope with and prevent the sustainability issues todays’ communities are facing. Schools are one of the most crucial determinators when it comes to inspire, motivate and educate environmentally conscious individuals. Sustainable development is a part of the Swedish curriculum since 2006. However, studies on the field show that teachers are lacking competencies and confidence to educate on sustainable development, or that the guidelines and the topic is too vague and complex, which corresponds with an inadequate implementation. Current studies on the field indicate that guidance for an effective implementation is needed, or that the guidelines that exist need an update. With these identified problems, an interview study was conducted, three primary teachers and four students in the teachers’ program participated to answer the questions and identify potential for improvement and potentially give suggestions for future changes. The findings were used together with the theory Dewey’s notion of learning, experience and habits, with the aim to answer the question of which teaching methods and strategies are the most effective to form conscious individuals and eventually create sustainable cities and communities. The interview study confirmed what previous researchers have shown, that the implementation is inadequate and needs to be reviewed and updated with a holistic perspective.
-
Albiz, Niccolas. „Sustainability Education at Industrial Engineering Programs in Sweden : A study of the relevant and received sustainability education, and the associated challenges, at 5-year industrial engineering programs“. Thesis, KTH, Hållbarhet och industriell dynamik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-177134.
Der volle Inhalt der QuelleAllmänhetens intresse över hållbarhetsfrågor ökar samtidigt som tilliten för företag minskar. Företagsledare ser numera hållbarhet som en viktig komponent i att bibehålla deras konkurrenskraft och att återfå allmänhetens tillit. Det är således viktigt att finna nya sätt att förena samhällsnytta med företagande, vilket kräver nya sorters kompetens inom hållbarhetsområdet. Denna studie har undersökt vilka hållbarhetsämnen som är centrala för industriell ekonomistudenten, givet deras profil i näringslivet, samt vad av detta som berörs i programmen. Studien var indelad i två faser. Den första ämnade till att skapa en lista av de, för dessa ingenjörer, centrala ämnen genom intervjuer med experter inom området. Den andra fasen kartlagde de ämnen som berördes inom de fem största industriell ekonomiprogrammen (täckandes cirka 74% av studenterna) samt vilka utmaningar som associerades till detta arbete. Den första fasen var till stora delar kvalitativ. Den efterföljande fasen var en kvantitativ kartläggning där varje datapunkt representerade en kvalitativ intervju. Ur studien uppkom fem nyckelinsikter, som står sig oavsett normativ ståndpunkt. Dessa inkluderade: 1) De hållbarhetsämnen som ansågs relevanta för denna målgrupp spänner en vid area av discipliner och aspekter. 2) Fördelningen på ämnen som täcks inom programmen påvisar en preferens mot den miljömässiga aspekten. 3) Det finns en brist på integrerande instanser i utbildningarna, där kunskap från olika aspekter och källor sammankopplas. 4) Nyckelutmaningarna centreras runt definiering och kommunikation. 5) Normativitet, sammankoppling och pedagogik bidrar alla till osäkerhet och komplexitet i bedömning av hållbarhetsutbildningar. Studien avslutas med en syntes av de olika insikterna för att komma till slutsatsen att hållbart företagande som övergripande syfte för utbildningarna, en gemensam målbild för innehållet samt komplettering med ”active learning” metodiker skulle övervinna många av de uppfattade utmaningarna samtidigt som det skulle uppfylla näringslivets kompetensbehov för framtida konkurrenskraft. Denna studie bidrar till förståelsen över vilken hållbarhetsutbildning som bedrivs och vilken som anses behövd av industriell ekonomistudenter i Sverige. Studien har därmed praktiska implikationer för de program som studerades. Teoretiska bidrag inkluderas av den empiriska data som framtagits gällande relevanta hållbarhetsämnen vilka uppvisar hög konvergens med litteraturen inom ämnen, samt de upplevda utmaningar kring att inkludera detta ämne i befintliga program. Vidare bidrar studien med empirisk data kring det som faktiskt berörs idag på de olika industriell ekonomiprogrammen.
BORNATICI, SARA. „Riflessione pedagogica, Green Marketing, Sostenibilità“. Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2012. http://hdl.handle.net/10280/1372.
Der volle Inhalt der QuelleHeuristic connections between green marketing procedures and pedagogical reflection imply good educational practices, in view of a full human development. Thinking today about the educability of the person and about the training of human resources, beyond interpretations related to media sensationalism and short-term profit, means deepen lifestyles, social responsibility, critical consumption and green marketing. Attention to the market is not seen as a mere requirement able to increase productivity, but it is essential, in relational terms, to build an open, sustainable and equitable society. The aim of this dissertation is to investigate the potential educational value of the market, as well as freedom of expression and regulation of socio-economic relationships.
Nilsson, Eva. „Pedagogers syn på en stimulerande miljö för läs- och skrivutveckling“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1163.
Der volle Inhalt der QuelleDet har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ studie med inslag av den hermeneutiska inriktningen. Jag har gjort sju intervjuer med pedagoger för att få deras uppfattning om vad en stimulerande miljö är när det gäller läs- och skrivutveckling, barns nyfikenhet och olika sätt att lära. Undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om hur de skall arbeta för att barnen skall få en stimulerande miljö. Det skiljer sig lite vad man tycker är viktigast. En del anser att det måste finnas mycket olika material framme som lockar och inspirerar barnen medan andra tycker att det viktigaste är att lokalen är inbjudande med varma färger och att det är ordning och reda. Några betonade också vikten av att man själv som pedagog måste må bra för att barnen skall må bra. På det stora hela hade pedagogerna samma åsikt och gav mycket goda exempel på hur de arbetade. De menade också att barns nyfikenhet är helt olika beroende på vad de har med sig från tidigare och var i sin utveckling de befinner sig. Pedagogerna använder ett arbetssätt som uppmuntrar barnen och tar tillvara på deras initiativ. Då får barnen lust att lära på ett naturligt sätt. Pedagogerna tycker att barnen måste få behålla sina egna sätt att lära. Men som pedagog måste man vara uppmärksam och se om strategien är hållbar i längden, så att det inte uppstår läs- och skrivsvårigheter i framtiden. Därför måste undervisningen göras individuell utifrån varje barns utgångsläge. Här måste man ta vara på barnens egna intresse och behov för att arbeta vidare med läs- och skrivutvecklingen.
Moon, Hyesoo. „Local Community Based Outdoor Activities through Integrating Subjects in Social Studies for Sustainability“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65862.
Der volle Inhalt der QuelleStrömberg, Isabelle, und Ida Nielsen. „Undervisning för hållbar utveckling : Förskollärares uppfattningar och beskrivningar av variationer på undervisning: innehåll, aktiviteter och den egna rollen“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75070.
Der volle Inhalt der QuelleBryant, Jayne. „Learning as a Key Leverage Point for Sustainability Transformations“. Licentiate thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för strategisk hållbar utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-20864.
Der volle Inhalt der QuelleSANDRINI, SIMONA. „PROGETTAZIONE PEDAGOGICA, "KMETRO VERDE". MOBILITA' E TRASPORTI SOSTENIBILI NEI SISTEMI AGROALIMENTARI“. Doctoral thesis, Università Cattolica del Sacro Cuore, 2016. http://hdl.handle.net/10280/10804.
Der volle Inhalt der QuelleThe transportation of agro-alimentary products is constantly evolving. The research has been focusing on long distances, tied with the global market. But results in a lack of investigations in medium and short distances which also possess some efficiency gain. The investigation of these shorter mode of transport is paramount as they have significant impact on the triptych of sustainability. In this context, the concepts of "food miles" and of "km-zero" have spread widely among the consumers, attesting the community awareness regarding sustainability issues. However, as environmental concerns arise, such concept has showed it's limit. Therefore the question, "Can transportation of food become economically, socially and culturally sustainable, to preserve the ecosystem?", that lead to this concept, needs to be reassessed. Starting from a pedagogical standpoint, this question can be rephrased as “How can consumers, economical stakeholders and policy makers become environmentally friendly about transportation of food, to preserve the ecosystem?”. For a successful undertaking of such problematic, it is paramount to evaluate the need of novel training practises as well as the design of interdisciplinary research. A new formulation of such concept, embodied in "kmeter green", would aim to promote sustainable mobility on all the distances and chains' lengths.
Pacheco, Luci Mary Duso. „Práticas educativas escolares de enfrentamento da exclusão social no meio rural: a pedagogia da alternância e a casa familiar rural em Frederico Westphalen“. Universidade do Vale do Rio do Sinos, 2010. http://www.repositorio.jesuita.org.br/handle/UNISINOS/2109.
Der volle Inhalt der QuelleNenhuma
A pesquisa sobre PRÁTICAS EDUCATIVAS ESCOLARES DE ENFRENTAMENTO DA EXCLUSÃO SOCIAL NO MEIO RURAL: A Pedagogia da Alternância e a Casa Familiar Rural em Frederico Westphalen tem como objetivo analisar qual o lugar da Pedagogia da Alternância, enquanto prática educativa desenvolvida nas Casas Familiares Rurais, na construção de uma nova organização escolar que possibilite o enfrentamento da exclusão social no meio rural, espaço marcado por desigualdades, privações, limitações, mas também, por oportunidades. A pedagogia da Alternância é uma proposta educativa que visa à formação integral do jovem rural no aspecto intelectual e profissional, enfatizando a iniciativa própria, a criatividade individual, o trabalho em equipe, o senso de responsabilidade, de cooperação e de solidariedade. A Pedagogia da Alternância estimula o aprender a viver com os outros e melhor interagir com o meio ambiente, estabelecendo relações entre sujeito, escola, comunidade e propriedade. Essa pedagogia possibilita ao aluno períodos de for
The research on EDUCATIONAL SCHOOL PRACTICES IN FACING OF SOCIAL EXCLUSION IN RURAL AREAS: The Pedagogy of Alternance and the Rural Family House in Frederico Westphalen which aims to analyze the place of the Pedagogy of Alternance, while educational practice developed in the Rural Family Houses, in the construction of a new school organization that allows the facing of social exclusion in the rural area, space marked by inequality, deprivations, restrictions, but also for opportunities. The Pedagogy of Alternance is an educational approach that seeks the integral formation of rural youth in the intellectual and professional aspects, emphasizing the own initiative, individual creativity, teamwork, sense of responsibility, of cooperation and of solidarity. The Pedagogy of Alternance stimulates the learning to live with others and have a better interact with the environment, establishing relationships between subject, school, community and property. This pedagogy allows the student to have periods of complete t
Toma, Andreea Lavinia. „Hållbar utveckling – hur ser pedagogerna på det? : En kvalitativ undersökning om förskolepedagogernas arbete med hållbar utveckling i förskolan“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45416.
Der volle Inhalt der QuelleBuchteile zum Thema "Sustainability pedagogies"
Smith, Caroline. „Education for Sustainability and the Role of Future-Focus Pedagogy“. In Global Pedagogies, 145–56. Dordrecht: Springer Netherlands, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-481-3617-9_9.
Der volle Inhalt der QuelleSalonen, Arto O., und Jani Siirilä. „Transformative Pedagogies for Sustainable Development“. In Encyclopedia of Sustainability in Higher Education, 1–7. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-63951-2_369-1.
Der volle Inhalt der QuelleSalonen, Arto O., und Jani Siirilä. „Transformative Pedagogies for Sustainable Development“. In Encyclopedia of Sustainability in Higher Education, 1966–72. Cham: Springer International Publishing, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-11352-0_369.
Der volle Inhalt der QuelleGannon, Susanne. „Watery Configurations of Animals, Children, Pedagogies and Politics in a Suburban Wetland“. In Reimagining Sustainability in Precarious Times, 253–67. Singapore: Springer Singapore, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-10-2550-1_17.
Der volle Inhalt der QuelleTaylor, Affrica. „Romancing or Re-configuring Nature in the Anthropocene? Towards Common Worlding Pedagogies“. In Reimagining Sustainability in Precarious Times, 61–75. Singapore: Springer Singapore, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-10-2550-1_5.
Der volle Inhalt der QuelleWall, Tony, David Clough, Eva Österlind und Ann Hindley. „Conjuring a ‘Spirit’ for Sustainability: A Review of the Socio-Materialist Effects of Provocative Pedagogies“. In Sustainability and the Humanities, 313–27. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-95336-6_17.
Der volle Inhalt der QuelleMorley, Dawn A., Tracey Gleeson, Kerstin Mey, Anne Warren-Perkinson, Tracey Bourne, Amy E. King, Linda Cooper und Duncan Reavey. „Working and Learning Through the Local Community: Four Case Studies from Higher Education That Promote Civic Engagement“. In Applied Pedagogies for Higher Education, 91–106. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-46951-1_5.
Der volle Inhalt der QuelleMason O’Connor, Kristine, und Lindsey McEwen. „Real World Learning Through Civic Engagement: Principles, Pedagogies and Practices“. In Applied Pedagogies for Higher Education, 63–89. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-46951-1_4.
Der volle Inhalt der QuelleWilliams, Lewis, Tracey Bunda, Nicholas XEMŦOLTW̱ Claxton und Iain MacKinnon. „A global decolonial praxis of sustainability—undoing epistemic violences through critical pedagogies of place“. In Indigenous Intergenerational Resilience, 162–85. London: Routledge, 2021. http://dx.doi.org/10.4324/9781003008347-6.
Der volle Inhalt der QuelleLeder, Stephanie. „The Transformative Potential of Pedagogic Practice“. In Education for Sustainability, 231–56. Singapore: Springer Singapore, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-13-2369-0_9.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "Sustainability pedagogies"
Sclater, Madeleine. „CREATIVITY, TECHNOLOGY ENHANCED LEARNING AND LEARNER AGENCY: DEVELOPING PEDAGOGIES OF SUSTAINABILITY THROUGH AN INTERDISCIPLINARY LENS“. In 11th annual International Conference of Education, Research and Innovation. IATED, 2018. http://dx.doi.org/10.21125/iceri.2018.2534.
Der volle Inhalt der QuelleWest, Matthew, Mariana Silva Sohn und Geoffrey L. Herman. „Sustainable Reform of an Introductory Mechanics Course Sequence Driven by a Community of Practice“. In ASME 2015 International Mechanical Engineering Congress and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2015. http://dx.doi.org/10.1115/imece2015-51493.
Der volle Inhalt der QuelleFerreira, Manuel E., João Ferreira und Celina P. Leão. „A Reflection of a Pedagogic Approach in an Engineering Course“. In ASME 2018 International Mechanical Engineering Congress and Exposition. American Society of Mechanical Engineers, 2018. http://dx.doi.org/10.1115/imece2018-88538.
Der volle Inhalt der Quelle