Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Subarktiskt“

This report describes the first translocation of reindeer Rangifer tarandus from South Georgia to the Falkland Islands, in the South Atlantic Ocean. Reindeer were introduced from Norway to the subantarctic island of South Georgia on three occasions in the early 1900s by Norwegian whalers, and today they exist as two discrete herds, numbering approximately 2600 individuals in total. Because of concerns over the impact on native vegetation, the long-term eradication of reindeer from South Georgia has recently been proposed. A translocation of reindeer to the Falkland Islands was undertaken in 2001 by the Falkland Island Government with two objectives: (1) to preserve the genetic resources of at least one of the South Georgia herds; and (2) to facilitate the diversification of the agricultural sector of the Falkland Islands by establishing a commercial reindeer herd. Techniques developed and used in North America for the successful relocation of large numbers of calves were adopted for the translocation. A total of 59 calves (26 females and 33 males) were successfully translocated from South Georgia to the Falklands Islands in 2001, and subsequently produced their first offspring in 2003. Good husbandry practices and an understanding of biology and behaviour are essential for the successful translocation of reindeer.Flytting av rein fra Sør-Georgia til FalklandsøyeneAbstract in Norwegian / Sammendrag: Artikkelen beskriver den første overføring av rein Rangifer tarandus fra Sør-Georgia til Falklandsøyene i søratlanteren. Tamrein fra Norge ble flyttet til den subarktiske øya Sør-Georgia ved tre anledninger i perioden 1911 til 1925 i forbindelse med den norske hvalfangsten der. I dag består bestanden av rundt regnet 2600 dyr fordelt på to geografisk atskilte flokker. Av hensyn til den naturlige vegetasjonen på øya er det forslag om å på sikt utrydde reinbestanden på øya. Regjeringen på Falklandsøyene foretok en første overføring av rein fra Sør-Georgia i 2001 ut fra en målsetting om å 1) bevare genetiske ressurser fra minst en av de to reinflokkene, og 2) øke mulighetene innenfor landbrukssektoren på Falklandsøyene ved å etablere en kommersiell reinflokk der. Overføringen ble utført med metoder som hadde vist seg formålstjenlige ved flytting og nylokalisering av kalver i Nord-Amerika. Totalt ble 59 kalver overført i 2001 derav 26 hunndyr. De overførte reinene produserte kalver i 2003. God driftspraksis og biologisk og atferdsmessig forståelse var viktig for en vellykket overføring.

Purpose. The study is aimed at identifying the regional features of the surface air temperature in the coastal zone and over the Pacific Ocean (to the north of 40° N) manifested as a result of global climate changes at the turn of the XX–XXI centuries, and at assessing their trends and possible causal relationships with the processes in the atmosphere and on the ocean surface. Methods and Results. Based on the Global Meteorological Network and NOAA reanalysis data, the regional features of interannual fluctuations of the surface air temperature and their relationship with variations in the fields of pressure, wind and water temperature on the ocean surface, and with climate indices over the past 4 decades were identified. In order to determine the temperature field spatialtemporal structure and to zone the water area according to the features of climate changes, the methods of cluster, correlation analysis and the apparatus of empirical orthogonal functions were used. The results obtained made it possible to characterize the degree of heterogeneity of the studied area response to the ongoing global changes, to identify different domains and to assess quantitatively the warming rate in these water areas. Conclusions. The tendencies of modern warming are manifested in the trends of interannual air temperature variability, on the average, by ~0.20°C/10 years in the subarctic, and indicate significant regional differences (1.5–2 times) in the ongoing changes. In the west of the region, the warming rate is higher than in the east, where the temperature trends are minimal or statistically insignificant. In the warm period of a year, their values are higher than those in the cold period. The alternation phases of the warm and cold periods are consistent with the variation tendencies in the characteristics both of the atmospheric action centers and various climatic parameters. The corresponding correlations are most widely manifested in variations in the empirical orthogonal functions modes of the H500 geopotential field, and the PDO, NP, SOI, PTW, AD and EP/NP indices. Stable anomalies and trends of the ocean surface temperature in the North Atlantic also play an important role in formation of the Та anomalies in the western subarctic.

Today there is a comprehensive urban transformation going on in Kiruna and Malmberget. The two towns need to be moved to continue mining iron ore. The first building in the new centre in Kiruna is a new city hall named Kristallen. To build more sustainable and to secure that the building fulfils high standard within energy, indoor climate and built with good materials and quality, the municipality of Kiruna has the ambition to certify Kristallen with Miljöbyggnad level Silver. The purpose with this thesis has been to increase the knowledge of certification with Miljöbyggnad in a subarctic climate. To understand how Kristallen fulfils the requirements in Miljöbyggnad, documents including simulation- and calculation results has been collected and analysed. People that have been working with the project was interviewed in order to examine if Kiruna and its subarctic climate has meant some difficulties with the certification with Miljöbyggnad. The results of this study shows that some of the interviewed persons experienced some difficulties to fulfil the requirements for indicator solar heat load, fraction of energy carriers, thermal climate summer and daylight. The difficulties were considered mostly because of the solar insolation and the midnight sun that occur during the summer period in Kiruna. All of the interviewed people experienced that the certification resulted in higher building costs but agreed that Kristallen fulfils high standard within energy, indoor climate and quality. Miljöbyggnad is a complex subject that is depending on many factors when deciding if the certification results in higher building costs, added values for the building or difficulties with the certification. This study shows experienced difficulties and factors that results in higher building costs for just one building in a subarctic climate. Therefore, more studies about certification with Miljöbyggnad in similar climate should be done to decide if the climate or a buildings design is the reason for the experienced difficulties.
I Kiruna och Malmberget sker idag en omfattande samhällsomvandling där stora delar av samhällena behöver flyttas för att säkerställa en fortsatt gruvbrytning för framtiden. Den första byggnaden i Kirunas nya stadskärna är Kristallen och är stadens nya stadshus. För att bygga mer hållbart och uppfylla viktiga kriterier inom energi, inomhusmiljö och kvalité har kommunen ambitionen att Kristallen ska certifieras enligt Miljöbyggnad och uppnå nivå Silver. Syftet med detta arbete har varit att öka kunskapen om certifiering med Miljöbyggnad i ett subarktiskt klimat som Kiruna befinner sig i. Arbetet har utförts genom att samla in beräkning- och simuleringsresultat från projekteringen för att redogöra hur Kristallen uppnår Miljöbyggnadsnivå Silver. För att undersöka vilka svårigheter som går att koppla till Kirunas klimat och läge har intervjuer gjorts med flera aktörer som varit verksamma inom byggandet av Kristallen. Resultatet visar på att några av de tillfrågade personerna upplevt svårigheter med miljöcertifieringen som går att koppla till Kirunas klimat och läge. Svårigheterna har framförallt varit kopplade till uppfyllandet av kraven för indikatorerna Solvärmelast, Energislag, Termiskt klimat Sommar och Dagsljus. Svårigheterna ansågs främst bero på att solen har en missgynnsam instrålningsvinkel och att midnattssol inträffar i Kiruna under sommarperioden. Samtliga av de tillfrågade i denna studie ansåg även att certifieringen inneburit en merkostnad, men att Kristallen uppnår hög standard inom energi, inomhusklimat och kvalité. Miljöbyggnad är ett komplext ämne där en mängd olika faktorer måste tas i beaktning för att fastställa eventuella merkostnader och mervärden, rimlighetsnivåer och svårigheter. Denna studie visar upplevda svårigheter och merkostnader för endast en byggnad i ett subarktiskt klimat. Fler studier om certifierade byggnader i liknande klimat bör tillkomma för att avgöra i vilken utsträckning klimatet eller byggnadens utformning styr vilka svårigheter och merkostnader som upplevs.

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur: - Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare - Biltestningsindustrin - Ökande naturturism - Bra serviceutbud - Exotisk natur och klimat - God infrastruktur På grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet. De söker också oftast aktivitetsbaserade, uppstyrda och fartfyllda upplevelser (satisfaction guaranteed). I Arvidsjaur finns det gott om exotisk natur, bred kompetens som kan ge en aktiv upplevelse av naturen, bra kommunikationer och brett serviceutbud. Vårt förslag blev ett upplevelsecenter för fysiska aktiviteter och tester i subarktiskt klimat, North Base. Anläggningen består av en byggnad med ett kallt inomhusvinterlandskap samt ett omgivande landskap med bilbanor på mark och is. I byggnaden finns ett hotell och en restaurang. I inomhusvinterlandskapet ska man bland annat kunna klättra glaciärvägg, bada isvak och lavinträna.
The starting point for our thesis project was to comment urbanization´s effect on rural villages by an architectural proposal. The project's first faze was an extensive analysis of the village Arvidsjaur. The second faze was the development of the proposal. The result became an innovation based on a fusion between the following qualities of Arvidsjaur: - The army's winter unit and special forces - Car testing industry - Growing nature tourism - Good service - Exotic nature and climate - Good infrastructure As a result of urbanisation nature tourism has increased significantly. The fastest growing group are those who want to visit nature but still have access to service and comfort. These people also seek activity based experiences. Arvidsjaur has an abundance of exotic nature, they have competence that can provide lively nature experiences and good communications and service. Our proposal is an experience centre for physical activities and tests in subarctic climate. The facility consists of a building with an indoor-winter-landscape, hotel and restaurant. And an outdoor landscape of racetracks on ground and ice. A visitor at “North Base” can climb a glacier wall, swim in ice cold water and train avalanche rescue among many other things.

I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet.
There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

Low-energy houses are a good concept for reducing energy use during the building's use. Especially when studies have shown economic profitability in buildings that meet the requirements for the definition of low-energy houses - that the energy performance is at least 25% better than the building standard from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. The investment cost of houses with low energy performance is higher, but the economic profitability is achieved under the reduced operating costs. However, it can be difficult to ensure the quality of all new construction techniques and installations, which can lead to worse energy performance than projected values ​​show. To maintain economic profitability, buildings must be maintained throughout their lifetime without unexpected costs to a greater extent. Moisture damage, which can seriously damage the construction and add odors that lead to a bad indoor climate, has over time caused great costs in our buildings. Poor indoor climate can have consequences that create or strengthen mental and physical symptoms. This is something we want to counteract with knowledge of how the indoor climate is in use. In Sweden, most evaluations of low-energy houses have treated houses in the southern parts of the country. There are large climate differences across the country. Construction techniques that are proven to work in the south, do not always perform as well in the north. In the northernmost parts, there is a subarctic climate - where the average temperature exceeds  for a maximum of three months a year. The purpose of this study is to evaluate a low-energy house in a subarctic climate and make a contribution to increased knowledge regarding the type of building in this climate. To achieve the project's goal, to map the house's performance in terms of energy use, indoor climate and moisture migration, literature and case studies have been carried out. These studies are aimed at one of four apartment buildings that are located in the northernmost parts of Sweden and have been built according to a concept with environmental thinking in focus. The evaluation is based on previously performed field measurements during 2016/2017 as well as a survey of residents in the case study building and its three adjacent almost identical houses. The energy performance in operation turns out to exceed the projected value. The house is designed with very small margins for the construction year's low-energy house requirements. Requirements from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning are achieved, but the specific energy use of buildings exceeds the low-energy house requirement and achieves energy class C according to the Lågans definition. If the house's energy performance is set against today's stricter requirements and with the new calculation method with primary energy, it will not be able to achieve class C. Possible causes can be heat losses related to the house's supply air system and storage of domestic hot water. To evaluate the indoor climate, the thermal climate, humidity and carbon dioxide content of the house are studied. This is weighed together with the survey about the living experience of residents. The case study building is considered to perform well regarding the indoor climate, as no critical values ​​have been identified according to the field measurement and very little dissatisfaction from the survey study. The moisture content of the house's wall construction exceeds the critical moisture condition several times in all facades during parts of the year. There is no risk of microbial growth as this is during very short periods or periods where the corresponding temperature in the wall is too low. However, inactive measurement periods during the holiday season in the summer creates uncertainties. There may be value in continued control that runs continuously over the warmer period of the year. The general conclusion from the evaluation of the low-energy house is positive. A good concept with the environment in focus that has also tested modern technical solutions in the northern parts of the country.

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem:

-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?

-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat?

 Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.

Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig. Jag har då kommit fram till både likheter och skillnader i uppträdandet mellan respektive klimat. Detta har då resulterat i vilka färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat saknar för att kunna göra en insats i tropiskt klimat och behöver kompletteras med.

Some of the problems with today’s urban civilizations are the lack of green areas and that the cities are getting warmer and warmer. Building green roofs contributes to a reduced greenhouse effect, as plants have a cooling effect that reduces the heat generated in both houses and cities. The greenhouse effect is reduced by the fact that the plants on the roof reflect much more solar energy than a black ceiling, which instead absorbs the heat. The plants help to make the building more energy efficient. Green roofs also contribute to the emergence of new green areas in cities where the settlement has taken over the city. The purpose of the study has been to, from an energy perspective, examine the advantages and potential disadvantages of green roof energy performance in the subarctic climate. The study has been conducted by analyzing measured heat flow and temperature conditions during a winter season. The study was delimited to the green roof of Sjunde Huset in Kiruna, Norrbotten, Sweden. The research questions examined are the advantages and disadvantages of energy performance for green roofs, how does the energy performance vary for green roofs in cold climate during the season and what energy performance has the green roof under investigation in the subarctic climate. The study has been done through analysis of measurement data to see if the cooling effect from an energy perspective can be a disadvantage in a so-called subarctic climate. The analysis has also investigated whether the heat-insulating and heat-storing effect can be an advantage from an energy perspective in a so-called subarctic climate. The test period under review is from October 25, 2016 to January 4, 2017. The test period shows changes at different times. These times have been explored more closely. Collected measurement data has been analyzed using Excel chart against data for different weather conditions from SMHI. The different weather conditions are solar time, global radiation, wind speed and wind direction. Parameters that are also taken into account are polar night, night radiation, night cooling and snow conditions. The results show that green roofs are more beneficial in the subarctic climate from an energy perspective compared to black roofs. The green roof has lower temperature changes and heat flow than a traditional black roof. The internal temperature and heat flow of the green roof remain stable with minor changes during the winter period that is studied. The green roof has less temperature changes, heat flow and more stable indoor temperature than the black roof can depend, inter alia, on the thermal mass of the roof and the insulating capacity of the soil layer, which provides better thermal insulation. High wind velocities and low outdoor air temperatures can also be contributing factors to a cooling that causes slight changes in heat flow. Since the snow layer can function as an extra insulating layer and the test period only lasted until January 4, it would be interesting to see further studies where the entire winter season is analyzed. This is to see how the green roof behaves during a whole winter season, but also in the spring when large amounts of melt water can contribute to condensation that can affect heat flow. In the spring, large temperature differences can occur during day and night times that can affect heat flow through the green roof.

Due to the continued advancing of the building industry and the growing number of housing shortages, building on floating components has become an alternative to that on solid land or coastal areas that are geotechnically unsuitable for filling. This can even be done using portable and movable homes. The work is written for Aquashell and the study will describe the possibility of establishing homes on the water surface in Luleå using given floating components. By using suitable building materials and energy supply methods, the building is adapted to Luleå’s sub-arctic climate.   The aim of the work is to design flexible housing which is portable and movable that enables settling on the water surface in colder climates in northern latitudes by the use of suitable materials and building modules.   Firstly, a literature study was conducted on the subject together with studies in the form of interviews and location visits. Then a program was created with requirements for the building. After that a design proposal was made containing appropriate material choices which were then chosen to be visualized in Luleå’s Norra Hamn as a possible residential area.   The floating homes are adapted to the climate and designed with respect to the surrounding environment in order to optimally take advantage of the scenic views in the area.   The hope of the work is to demonstrate the possibility for housing on water by use of floating buildings even in sub-arctic climates. The work can also provide a potential solution in response to the ever-increasing shortage of housing.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

Skandinavien har en lång tradition att bygga vägar i asfalt framför att konstruera dem i betong. Examensarbetets syfte är att ta reda på om alternativet betong är mer lönsamt och miljövänligare ur ett livscykelperspektiv. Som jämförelse har en möjlig omläggning av Väg 97 i Norrbotten studerats. Programmen som använts för dimensionering och klimatanalys är PMS Objekt och Trafikverkets Klimatkalkyl. Rapporten har utrett hur beläggningsmaterialen asfalt och betong fungerar i ett subarktiskt klimat, där betongens styvhet kan vara en nackdel eftersom den är mer känslig för sprickbildning vid tjällyft i jämförelse med asfalt (men detta kan förändras om klimatet blir varmare). En fördel med betongen är dess livslängd på 40 år jämfört med asfaltens livslängd på 8 år. Asfalten behöver underhållas och bytas oftare samtidigt som kostnaden för bytet är mindre och enklare att genomföra jämfört med betongvägar. Därutöver har examensarbetet studerat tjälsprickor, hur de uppkommer, preventiva metoder och underhåll. Det sker även ett klargörs vad en Livscykelanalys är och hur den genomförs för att beräkna en teoretisk mängd koldioxid vid produktion av vägen. Resultatet har delats upp i tre fallstudier: tjällyft i PMS Object, handberäkningar av spänningar i betong och storlek på möjlig tjälspricka och CO2 som generas vid produktion av vägkropp i de två olika materialen. Betongen klarar av 20 mm tjällyft och det beräknas bli 6 mm medan asfalt klarar av upp till 50 mm och har en beräknat värde på 41 mm. Därutöver släpper asfalten bara 39 136 ton vilket är en mindre mängd än betongen. Asfalten vinner därför över betongen i det här fallet, men när vägarna blir mer trafikerade eller/och om tjälen blir mindre på grund av klimatförändringar kan detta förändras. En av de mest bidragande faktorerna till att asfalten vinner är att betongen klarar av mindre deformation på grund av sina styva egenskaper. När två fall studerades och jämfördes med betongens tryckhållfasthet klarades sig enbart det ena (spänningar på 10 kPa/m och 2,21 kPa/m uppstår i betongen på grund av temperaturskiftningar, detta jämfört med betongens tryckhållfasthet på 4,1 kPa/m). För det värsta fallet, där plattan beräknas spricka på mitten, har en teoretisk spricka beräknats till ca 0,3 mm. En felkälla vid dessa beräkningar är att det enbart tar hänsyn till 16 års tjällyft, trots att betongen är beräknad att ligga i 40 år. Vår rekommendation är därför att bygga vägen i asfalt eftersom det i dagsläget är för få trafikanter (<9000 ÅDT) och att beläggningen belastas av för mycket deformationer av temperaturskiftningar. Att betong även genererar mer koldioxid spelar även in, men vi misstänker att detta kan bero på att denna skillnad kan bero på för generella dimensioneringsprogram. Vi har resonerat kring möjliga merkostnader med att bygga med ett mer koldioxidgenererande material vilket kan orsaka stora kostnader för samhället på grund av dess inverkan på klimatförändringar i efterhand trots att den initiala kostnaden kan bli lägre. Dock är denna kostnad problematisk att beräkna på grund av många okända faktorer. Det som skulle vara intressant att studera vidare i framtida forskning är att med handberäkningar, alternativ skapa ett nytt program, som på ett mer rättvisande sätt kan beräkna de två olika materialen skillnader och styrkor. I dagsläget är det för många generaliseringar för att verkligen ställa de två materialen mot varandra. Däröver skulle det också vara intressant att se hur betong och asfalt kan användas tillsammans, i hybridvägar. Att till exempel använda asfalt på det generella vägnätet och betong i rondeller, korsningar, eller busshållplatser där belastningen på beläggningen är större (mer specifikt undersöka hur fogarna mellan dessa material skulle utformas).
Scandinavia has a long tradition of building roads in asphalt rather than constructing them in concrete. Therefore, this report's purpose is to find out which material would be more profitable in an environmentally perspective while building an extension of the regional Road 97 located in the subarctic county of Norrbotten. Software’s the industry use to design roads are, among others, PMS Object and Trafikverkets Klimatkalkyl. The report analyzes how asphalt and concrete differ in subarctic climate, and concludes that concrete has great disadvantage because it cannot deform sufficiently enough as needed to due to frost heaves, especially compared to asphalt. The concrete should last for 40 years compared with asphalts estimated lifespan of 8 years. This means that the asphalt needs a shorter maintenance plan and if something goes wrong in the production it’s not the same amount money wasted. The report concluded what frost cracks are, how they occur and are counteracted (during the construction phase and maintenance).  Furthermore it clarifies what a Life Cycle Analysis is and how it is implemented to calculate the amount of carbon dioxide in the production of a road. The result has been divided into three cases: 1. PMS Object Simulations of frost heaves, 2. hand calculations of tension in concrete resulting and the size of the formed frost cracks, 3. the amount of CO2 generated in the production. Those three cases gives the outcome that concrete has a frost heave capability of 20 mm and a calculated value of 6 mm thermal expansion while asphalt is able to handle 50 mm and have a calculated 41 mm expansion. The asphalt releases only 39 136 tons of CO2, which is less than the concrete. Asphalt therefore wins over the concrete, but the tables might turn if the roads get more traffic and frost heave reduces due to climate changes. The decisive factor in making asphalt the winner in this race is that the concrete can handle less deformation due to its stiffed properties.  In order to show this phenomena two cases were studied and compared to the standardized compressive strength of the concrete (4,1 kPa/m for C50); the worst case scenario ended up with 10 kPa/m (and would crack) and the normal case created a tension of 2.21 kPa/m. The crack of the worst case scenario has about a 0,3 mm theoretical crack width. A source of error in these calculations is that it only takes into account the 16 seasons of frost heaves, despite that the concrete is estimated to last for 40 years. Our recommendation is therefore to build the road in asphalt since the current traffic on the road is below 9000 AADT and the pavement is greatly affected by frost heaves. Concrete would also increase release more carbon dioxide during its production, but we suspect this may be because of insufficient amount of critical factors in the design software. We have discussed the possible additional costs of building the road with a material that generates high amount carbon dioxide, and studied the future costs for the society due to its impact on climate change. However, this cost is problematic to calculate due to its many unknown factors. It would be interesting to do further research and determine what hand calculations should be used, or alternatively, create a new program that can calculate the differences between the two materials more accurately. At present, there are too many generalizations that makes it nearly impossible to compare the two materials against each other. Moreover, it would also be interesting to see how concrete and asphalt can be used together, in hybrid roads. For example, using asphalt on the general road network and concrete in roundabouts, intersections, or bus stops where the load on the pavement can be greater (more specifically, examine how the joints between these materials should be designed).

Att verka med ett militärt förband i subarktisk miljö är krävande då det alltid finns en naturlig fiende närvarande – den ständiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit något om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklande ledarskap är en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger på kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940. Resultatet i denna uppsats visar att utvecklande ledarskap är en bra ledarstil i subarktisk miljö, en miljö som kan beskrivas som en extrem miljö. Dock så skiftar de olika delarnas betydelse i utvecklande ledarskap beroende på vilket uppdrag som gruppen har samt i vilken situation som gruppen befinner sig i vid ett specifikt tillfälle.

To work with a military unit in the subarctic environment is demanding, and then there is always a natural enemy of the moment - the constant cold. There's a lot written about leadership, subarctic environment and the Finnish Winter War, but I have not seen anything on the leadership role in the subarctic environment. The purpose of this paper is to examine whether developing leadership is a leadership style in applicable subarctic environment. This essay is based on qualitative text analysis with an analysis of the subarctic environment, developing leadership and the Finnish Winter War of 1939-1940. The results in this paper show that developing leadership is a good leadership style in the subarctic environment, one environment that can be described as an extreme environment. However, as the shifting importance of different parts developing leadership, depending on the mission that the team has and in what situation the group is in at a specific time.