Zeitschriftenartikel zum Thema „Styrningen av socialt arbete“

Läraragens är en viktig aspekt i talet om läraren som en professionell yrkesutövare. Läraryrkets förändring har resulterat i ökade krav av olika slag för lärarna. Ett av dessa krav är att hantera styrning genom att reflektera över och tolka olika typer av policytexter. I studien undersöks samtal när lärarna i två lärarlag diskuterar sitt arbete utifrån läsning av ett allmänt råd från Skolverket. Studiens resultat visar att samtalet blir en kraftfull tillgång i detta arbete vilket tydliggörs genom att analysera olika former av talhandlingar. Lärarna låter sig påverkas av riktlinjerna i texten, men ifrågasätter samtidigt innehållet och konstruerar ny kunskap med hjälp av sin egen praktikkunskap. Hur lärarnas reflexiva förmåga kommer till användning samt hur olika former av läraragens synliggörs har kopplats till olika samtalssituationer. Studien bidrar således till att beskriva hur lärares agens i form av talhandlingar tar sig uttryck i en skärningspunkt där den statliga styrningen av skolan och lärarnas yrkeskunskap möts.

Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.

Styrningen av professionellt arbete har förändrats, bland annat har dokumenterad kunskap – evidensbasering – kommit att bli ett ledord i många organisationer där välfärdsprofessionella verkar, detta inte minst i socionomernas arbetsvardag. Denna artikel diskuterar mötet mellan två logiker för styrningen av professionellt arbete – yrkes- och organisationsprofessionalism.

Professionaliseringen av socialt arbete inleddes vid tiden kring det förra sekelskiftet. Artikeln skildrar ett kapitel i denna historia. I blickpunkten står tre kvinnors samfällda aktiviteter i stugrörelsen, på hemgårdarna, vid etableringen av socialt arbete i industrin samt i arbetet med en ny fackutbildning för socialt arbete. Förbindelserna mellan ideella och professionella aktiviteter är påfallande.

Socialt arbete som begrep användes ursprungligen vid förra seklet 1900 i samband med att Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades. Utbildningen av socialarbetare kom snabbt igång genom CSA:s initiativ, och grunden lades för en ny yrkesgrupp. Men det tog 70 år att få forskning i direkt anslutning till utbildningen. Under århundradet har olika dimensioner adderats till innebörden av socialt arbete. De är uttryck för såväl specifika kunskapsintressen som samhälleliga behov.

Är insatser som leder till förbättringar för klienterna också samhällsekonomiskt lönsamma? Det är en av de frågor som behandlas i denna artikel där resultatet av en klienteffektstudie jämförs med resultatet av en samhällsekonomiska utvärdering av samma insatser och samma klientgrupper.

Internationellt socialt arbete röner idag allt mer uppmärksamhet. Det finns emellertid inte någon enhetlig syn på vad som utgör internationellt socialt arbete. Denna artikel bidrar med en historisk genomgång av vilka antaganden olika definitioner utgår från och vilka konsekvenserna av dessa perspektivval är.

Den frivilliga sektorns roll i det sociala arbetet betonas allt mer i samhällsdebatten, det märks bland annat i socialtjänstkommittens nya betänkande. Det tycks vara så att frivilligsektorns roll är under omprövning. I den här artikeln analyseras relationerna mellan det frivilligt organiserade sociala arbetet och staten . Med utgångspunkt i ett historiskt perspektiv diskuteras förutsättningarna för och konsekvenserna av att frivilligsektorn får en mer framträdande roll i produktionen av service på det sociala fältet.

Ett utmärkande drag för dokumentation i socialt arbete, särskilt inom socialtjänsten, är dess funktion att närmast ensidigt tjäna legala och administrativa syften. Tillämpningen präglas av en okritisk hållning och dokumentation som medel i klientarbetet är mycket svagt utvecklad. I artikeln diskuteras perspektiv och utvecklingsmöjligheter när det gäller dokumentationens roll i socialt arbete.

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

Vid Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola samlas stora delar av forskningen under en gemensam programförklaring om social utsatthet. Vi beskriver här några teoretiska och normativa utgångspunkter, centrala forskningsområden och den relation vi försöker bygga upp med forskningsfältet. Vi ger även konkreta exempel på vår forskning.

Fattigdom, bostadsbrist och sjuklighet var några av de sociala problem som utmärkte tiden kring sekelskiftet 1900. Genom bildandet av Centralförbundet för socialt arbete samlades tidens sociala reformivrare i en gemensam strävan att utveckla det sociala arbetet och påverka den allmänna socialpolitiken.

Kraven på ett evidensbaserat socialt arbete har ofta hänvisat till det medicinska fältet, något som gör det intressant att undersöka hur Socialstyrelsen och svensk psykiatri tillämpar de egna kraven på evidens. En granskning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt av »schizofrenin« visar att dessa krav används på ett subjektivt sätt, vilket förstärker en ensidig biomedicinsk syn på schizofreni.

Doktorsavhandlingar har en speciell roll i den akademiska kunskapsbildningen. Förutom att producera ny vetenskaplig kunskap återspeglar de i varierande grad inomdisciplinära traditioner, strömningar och forskningsfronter. I artikeln görs en kartläggning av former och innehåll i samtliga doktorsavhandlingar i socialt arbete fram t o m år 2009. Genomgången visar att vissa mönster består men också att nya tendenser gör sig gällande. Under 2000-talet ökade t.ex. inslaget av studier av sociala arbetsmetoder och sammanläggningsavhandlingar.

Vidareutbildningar, handledning och ackumulerade yrkeserfarenheter kan alla ses som inslag i socionomers individuella professionalisering. I denna artikel visas hur socionomernas karriärvägar kännetecknas av förflyttningar från områden med lägre status och autonomi till områden med högre sådan. Även privatisering kan utifrån ett individuellt perspektiv tolkas som en professionaliseringsstrategi.

I början av 1900-talet kom socialingenjören/socialsekreteraren från Amerika och England till Sverige i skepnad av personalkonsulent, förmedlad av yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren. Flera kvinnliga personalkonsulenter tog steget över till yrkesinspektionen. Ett par av dem – Signe Holst och Iris Christiansson – reste till USA för att studera företagens personalarbete. Historien om »Signe & Iris« berättar en del om idéspridning från Amerika till Sverige och om den sociala ingenjörskonstens förvandling från socialt arbete i företagens regi till reformarbete i statlig regi.

Stat och kommun träffade 2010 en grundöverenskommelse om att införa en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Sedan dess har överenskommelsen preciserats, en process som analyseras i denna artikel. Som vi kommer att visa återstår betydande oklarheter som det sociala arbetets aktörer behöver klargöra via förhandlingar. Detta är ett numera vanligt sätt att söka implementera politik och vi diskuterar konsekvenserna av en sådan ambition.

A domain theory for the organization of social work in the public sector The article presents outlines of a domain theory for the organization of social work in the public sector. e aim is to describe – from a Nordic perspective – how social workers’ professional prac- tice is shaped by local level politics and administration, and how such shaping processes at the local level are conditioned and controlled by general structural and institutional conditions at the national and international level. We argue that public sector arenas for social work are constituted by three domains with different tasks and logics, yet interconnected and interdependent: the policy domain, the domain of administration and the profession’s domain. Organizations at the local level – constituted by the three domains and their respective logics – are, in turn, conditioned by a fourth domain: the domain of institutional conditions. The latter domain is about control ideals, norms, knowledge, epistemological approaches and technologies prevailing in society, legitimized and disseminated by central institutions that affect how local level organizations operate.

Artikeln diskuterar homo- och bisexuella mäns förhållande till familj, dels förhållandet till ursprungsfamiljen, dels till de nya familjemönster som männen skapar. Frågan ingår i ett större komplex av frågor kring homo och bisexuellas livsmönster och sociala nätverk som ingår i projektet "Fyra generationer homo- och bisexuella". Projektet är förlagt till institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och leds av professor Sven-Axel Månsson.

Bristen på tillräckligt stora datamaterial av god kvalitet anges ofta som ett hinder att genomföra effektutvärderingar inom socialt arbete. I det dagliga arbetet dokumenterar socialarbetarna emellertid en mängd uppgifter om sina klienter i de sociala akterna. I den här artikeln diskuterar jag möjligheter och begränsningar i att använda social akter som informationskälla i utvärdering av socialbidragsarbetets effekter utifrån erfarenheterna från en nyligen genomförd studie.

Arbetsrehabilitering för den som är både arbetslös och långtidssjkukskriven förutsätter ofta kontakt med ett flertal olika myndigheter, vilka har olika regler, mål och avgränsning för sina hjälpinsatser. Detta kan ur den enskildes synvinkel vara en mycket krävande uppgift särskilt om individens sociala situation, problem med hälsa och arbete är sammanflätad. Artikeln visar att ett informellt socialt stöd från en facklig organisation kan vara ett viktigt led i arbetsrehabiliteringen för arbetslösa långtidssjukskrivna kvinnor, både för att stärka självkänsla och motivation och för att få igång konkreta rehabiliteringsåtgärder.

Om vi forskare i socialt arbete vill lyssna till människors berättelser om erfarenheter som tidigare inte uttryckts, utan snarare aktivt undertryckts, hur skall vi då gå till väga? Om vi vill förhålla oss öppet till en komplex och pluralistisk förståelse av kön, vilka konsekvenser bör det få för vår metod? I artikeln presenteras en intervjumetod som har vuxit fram ur ett behov av finna svar på dessa frågor. Den är särskilt utformad med tanke på studier om känsliga ämnen.

Utgångspunkt för artikeln är resultat från sådan forskning som problematiserar förhållandet mellan forskningen och dess användare, samt teorier om vilka former för att informera och samarbeta som är gynnsamma för forskningsanvändning. På basis av sådan forskning presenteras en analytisk modell som syftar till att systematisera förståelsen av hinder och möjligheter i samarbete och samverkan mellan forskningen och användarna. Modellen redogörs för genom att åskådliggöra potentiella kontroverser mellan användare och forskning med anknytning till regionala FoU-verksamheter inriktade på socialt arbete.

Svensk översättning av "Multi-site Evaluation and Research". Denna artikel undersöker multi-site utvärdering och forskning och anger hur denna skiljer sig från single-site forskning och utvärdering. Författaren visar på olika former och typer av multi-site forskning för att illustrera varierande tillämpningar. Artikeln presenterar exempel på multi-site forskning som utförts i USA, på nationell nivå, med referens till mentalhälsoservice och behandling av alkoholmissbruk. Ytterligare exempel är hämtade från mentalhälsovård, barnavård och praktiskt socialt arbete och den forskning som utförts vid Center for the Study of Social Work Practice in New York City. Fördelar och nackdelar med multi-site forskning diskuteras liksom förslag på hur forskningen ska genomföras.

I en utvärdering av KrAmi-verksamheten i Örebro, som ett socialt program för kriminella och missbrukare, intervjuades 1993 29 personer. Dessa har följts upp i den studie som är underlag för denna artikel. Syftet är att belysa frågan om förändring med avseende på deltagarnas levnadsförhållanden som 1993 års studie visade har förblivit stabila. Det resultat som studien visar är att förändringar vad gäller arbete, bostad, familj, missbruk, självförtroende har blivit bestående för en majoritet av de intervjuade. Klienterna själva tolkar KrAmis bidrag till förändringen i starka positiva termer. Slutsatsen är att KrAmi tycks ha återgivit deltagarna deras sociala värdighet.

Det sociala arbetets praktik, de metoder och insatser som tillämpas i det direkta klientarbetet, är ett förvånansvärt outforskat område. Artikeln försöker fylla ut detta tomrum genom att redovisa resultaten från en empirisk undersökning av socialtjänstens individ och familjeomsorg.

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning