Dissertationen: „Styrningen av socialt arbete“

1

Gustafsson, Annelie, und Nina Kaze. „Ledarskap i en människobehandlande organisation : En kvalitativ studie om enhetschefers upplevelser av sitt ledarskap“. Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26769.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att belysa enhetschefernas uppfattning av sitt ledarskap i rollen som enhetschef inom socialt arbete. För att besvara syftet har sju halvstrukturerade intervjuer genomförts med enhetschefer verksamma inom hemtjänsten. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys samt ledarskapsteorier, rollteori och tidigare forskning kring ledarskap inom socialt arbete. Vår studie fann att enhetscheferna använder sig av ett anpassat ledarskap för att hantera en kravfylld verksamhet. De har en position som innebär krav och förväntningar från olika håll, de upplever sig ha många arbetsområden vilka präglar deras ledarskap. Informanterna var dock medvetna om sina förutsättningar inom organisationen och hur dessa spelar in sen när de hanterar sin roll. Utbildningen tycks vara en faktor som enligt enhetscheferna krävs för ett bra ledarskap då den bidrar till en trygghet och förståelse för processen. Resultatet indikerar också att enhetscheferna arbetar utefter vad som passar utifrån deras personlighet.
The aim of this study is to highlight the head of sections managers perception of their leadership as section director in social work. To come to these conclusions, seven interviews were conducted with section managers for the home care. Analyses and research were done on the interviews using leadership theories, role theory and previous research on leadership in social work. Our study found that the section managers have a customized leadership in a demanding occupation. Their position involve demands and expectations from different sources. All those interviewed experienced that they have multiple areas of work which characterized their leadership. They described the awareness of their prerequisites in organization and how it affects them in their role. Education is a factor to considered necessary for good leadership because it contributes to security and understanding of the process. The results also indicated that the managers work according to their personality

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Awidesian, Sevag. „Styrning i det praktiska sociala arbetet : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av styrning i sin arbetsvardag“. Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46464.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The Swedish welfare society can be advocated as a social safety net with the intention of giving citizens fair living conditions. However, the welfare system has recently undergone fundamental changes regarding its organization and steering within the social image work, where its impact is considered to have received far too little attention. The overall purpose of the study is to study social workers 'experiences of steering within the social services' exercise of authority. The empirical data has been considered in qualitative interviews and has brought significant knowledge and information about the subject area. The results have shown an overall control within the social authority work, which normalizes and constitutes an impact on how the practical work is conducted and how the feeling of the social work is treated. However, the results of the study have shown various causal explanations that are rooted in trust from the management team, work motives and also the social worker's individual professional experience and competence. Based on the study's analysis, four central themes have been identified and presented as both causal explanations and prerequisites for practical social authority work. These are explained as; steering and the social secretary's work situation, trust-based governance, social work - a knowledge-based practice and steering as instruments.
Det svenska välfärdssamhället kan hävdas inbegripa som ett socialt skyddsnät med intention av att medborgarna får skäliga levnadsförhållanden. Välfärdsystemet har dock på senare tid genomgått grundläggande förändringar avseende dess organisering och styrning inom det sociala myndighetsarbetet, där dess påverkan allt för lite anses uppmärksammats. Studiens övergripande syfte är att studera socialarbetares upplevelser av styrning inom socialtjänstens myndighetsutövning. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer och har bringat betydande kunskaper och belysning av ämnesområdet. Resultatet har påvisat en överlagd styrning inom det sociala myndighetsarbetet, som normaliserats och utgör påverkan på hur det praktiska arbetet bedrivs och hur känslan av det sociala arbetet behandlas. Vidare har studiens resultat påvisat diverse orsaksförklaringar som bottnar i konstadsfrågor, tillit från ledningsgruppen, arbetsmotiv men också socialsekreterares individuella yrkeserfarenhet- och kompetens. Utifrån studiens analys har fyra centrala teman identifierats och framställts som både orsaksförklaring och förutsättning för ett praktiskt socialt myndighetsarbete. Dessa förklaras som; styrning och socialsekreterares arbetssituation, brist på tillit, socialt arbete – en kunskapsbaserad praktik och styrning som instrument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Olin, Dahl Fanni. „Från praktik till juridik : en diskursanalys av promemorian ”Barnets bästa när vård enligt LVU upphör”“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9011.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Fallet ”Lilla hjärtat” föranledde en granskning samt en förändringsprocess av socialnämndernas sätt att arbeta med tvångsvård av barn. Förloppet som följde ledde fram till promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör som är framtagen av en utredare på Socialdepartementet. Utredaren presenterade fyra förslag på förändring av lagstiftningen som ämnar att stärka barnets bästa. Jag har genomfört en diskursanalys av promemorian med utgångspunkt i forskningsfrågan: Hur påverkar en specifik händelse, omdebatterad såväl medialt som politiskt, det sociala arbetets styrning? Det är tydligt att de lagförslag som utredaren presenterar har en påtaglig koppling till socialnämndens hantering och debatten kring fallet Lilla hjärtat. Därtill präglas promemorian av en rättslig diskurs som i och med översättningsprocessen från det sociala arbetets praktik till en rättslig praktik förenklar representationen av problemet vilket resulterar i att socialarbetarens maktposition befästs medan barn framställs som passiva mottagare av stöd och skydd. Om lagförslagen antas kommer de påverka den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme inom området tvångsplacering av barn.
The case "Lilla hjärtat" led to an evaluation of the social welfare committees' way of working with compulsory care of children. The process that followed led to the memorandum “The child's best interests when care according to LVU ceases” prepared by an investigator at the Ministry of Social Affairs. The investigator presented four proposals for changes in the legislation that aim to strengthen the best interests of the child. I have conducted a discourse analysis of the memorandum based on the research question: How does a specific event, debated both in the media, and politically, affect the governance of social work? It is clear that the legislations presented by the investigator have a strong connection to the Social Welfare Board's handling of the case and the debate surrounding the case Lilla hjärtat. Moreover, the memorandum is characterized by a legal discourse which, through the translation process from social work practice to a legal practice, simplifies the representation of the problem, which results in the social worker's position of power being consolidated while children are portrayed as passive recipients of support and protection. If adopted, the legislations will affect the individual social worker's capacity of action in the area of child protection.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Bergdahl, Karoline, und Evelina Tornéus. „En uppdaterad föräldraroll 3.0 : En studie om föräldrarollen i ljuset av barnens IT-användning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135372.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föräldrarollen är i omvandling och i takt med den ökade IT-användningen i samhället stöter föräldrar på nya prövningar. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar till barn i åldern 6-12 år och deras attityder och förhållningssätt gällande barnens internet-och medieaktiviteter. Hur föräldrarna kontrollerar, styr samt skyddar sina barn har undersökts närmare. Metoden i studien var kvalitativ och två stycken fokusgruppsintervjuer användes för att inhämta det empiriska materialet. Datan analyserades med hjälp av innehållsanalys. Teorin som användes var Baumrinds (1966) teori om föräldraskapsstilar där tre olika föräldraroller är i fokus. Resultatet visade att föräldrar saknar en kommunikation gällande barnens internet- och medieaktiviteter med personal inom skola- och barnomsorg. Föräldrar såg även prövningar i sin föräldraroll på grund av IT-samhällets omfattning och dess följder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Hämberg, Eva. „Tillsyn i teori och praktik : om statlig styrning och kontroll av socialtjänstens individ- och familjeomsorg“. Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57154.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this thesis is to deepen the understanding about the function of control in the inspection process and to increase the knowledge about the legitimacy and impact from inspection on different types of social and welfare services. In the thesis the form and legitimacy of the inspection process are studied in two types of social services in Sweden: a less complex service where the task to investigate and make decisions about social care dominates (IAD), and a more complex service where the task to provide treatment interventions dominates (TI). The data consists of policy documents, inspection reports, casefile documentation, and interviews with inspectors, politicians, managers and social workers. The inspection process is discussed in relation to theories about control systems and legitimacy processes. Inspection is a policy instrument whose standards are derived from legislations and where those subject to the inspection are obliged to meet the demands made by the inspectorates. This form of disciplinary control has been questioned given that its complexity makes it hard to regulate the practice of social work through detailed rules. By including a less disciplinary form of control the instrument’s ability to impact on more complex aspects of social services are expected to increase. The results show a difference in how the inspection process is set up in the two types of services. In the IAD services the process takes the form of a disciplinary control system, whereas the process in TI services initially takes the form of a non-disciplinary system. In spite of the differences observed in the initial stages of the process, the results show that the judgments of inspectors in both types of services are almost exclusively based on information about concrete and detailed aspects. This entails that the judgements of inspectors in both types of services mostly take the form of statements on simple observable and concrete conditions, whereas judgments about more complex aspects are rarely made. The study also shows that although the propriety and relevance of the inspectors’ judgements are questioned more in TI organisations inspections seem to have greater validity and impact on TI than on IAD organisations. The results of the thesis point to two explanations. One explanation is that the costs of dealing with the problems underlying the identified deficiencies are lower for TI than IAD organisations. This in turn leads to greater acceptance of carrying out the proposed measures in TI than in IAD organisations. Another possible explanation is that the potential sanctions are greater for TI than IAD organisations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Hiselius, William. „Tillit, styrning och ledning inom Sveriges offentliga sektor : En kvalitativ studie om enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning inom socialtjänsten“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175477.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Reimer, Senada. „Tillämpning av empowerment inom socialt arbete : En litteraturstudie om empowerment av våldsutsatta kvinnor inom socialt arbete“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5666.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Around the world, male violence against women is a major challenge for public health. Social workers often meet women exposed to domestic violence and therefore need qualified knowledge in how to treat and meet these women in the best way possible. Empowerment for preventing violence against women is an approach to support the victims in order to reduce risks of further domestic violence. The aim of the study is to get an enhanced knowledge of empowerment as an evaluative assessment, as used in social work with women objected to domestic violence. Problems and possibilities for change, in applying the model, are examined as relating to the different backgrounds of the women. This study is a systematic analysis of literature and social science articles on the topic, and the analysis applies to empowerment a theory. The result of the study shows that abused women´s possibilities to enforce empowerment through this model is affected by their individual basic conditions and circumstances. Some factors that contribute, to success or failure using the model, are religion, education, financial resources, residence and social context. Evaluating the empowerment model in preventing violence against women through a systems theory approach present a number of shortcomings from using the method. The models are often effective only in a specific setting and applied mostly through individually adapted support. Its usefulness for support of women around the world, affected by violence, is limited whereas background and living conditions differ. Men are not being included in the efforts for change. Another key aspect is rigid and entrenched structures of culture, religion and societal norms that present obstacles. Without support from family, friends and the community it becomes even more difficult for women to change their lives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Gharib, Bano. „Socialt arbete i en modern era : Kritisk diskursanalys om mediers skildring av socialt arbete“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34576.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The main purpose of this study was to analyze how Swedish media portrays social work. The collected material underlying the analysis was published during the period 2007-01-01 to 2017-10-08 in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study focused on how social services and social workers were constructed in the articles, what discourses could be identified and what power structures were made visible inthe discourses. The chosen method was based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and more specifically his three-dimensional model. Furthermore, the analysis was conducted on the basis of the social constructionist and discourse theoretic perspective that formed the basis for analysis and interpretation of the material. The study's findings of the material showed that the four dominated discourses of social services in the articles were: criticizing the social services, social services bureaucracy, the work environment at social offices and progressive areas of social services. These discourses showed high interdiscursivity, which refers to are production of the current discourse regime. Furthermore, the study showed that Swedish media depreciate social work to a lesser extent in comparison with other countries. However, results showed that Swedish media often tend to portray social work with ill-founded claims, as the previous research also showed.
Syftet med denna studie var att analysera hur svenska medier skildrar socialt arbete. Det insamlade materialet som låg till grund för analysen publicerades under tidsperioden 2007-01-01 till 2017-10-08 i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien fokuserade på hur socialtjänsten och socialarbetare konstruerades i artiklarna, vilka diskurser som kunde urskiljas och vilka maktstrukturer som synliggjordes i diskurserna. Den valda metoden utgick från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och mer specifikt hans tredimensionella modell. Vidare genomfördes analysen utifrån socialkonstruktionistiskt och diskursteorietiskt perspektiv som låg till grund för analys och tolkning av materialet. Studiens resultat av empirin visade att de fyra dominerade diskurserna av socialtjänsten i artiklarna var kritik mot socialtjänsten, socialtjänstens byråkrati, arbetsmiljön på socialkontoren och progressiva yrkesområden av socialtjänsten. Dessa diskurser visade på hög interdiskursivitet, det vill säga att en reproduktion av den rådande diskursordningen. Vidare visade studiens resultat att svenska medier skildrar det sociala arbetet negativt i mindre utsträckning i jämförelse med andra länder. Dock visade resultat att svenska medier ofta tenderar att skildra socialt arbete med grundlösa påståenden, vilket den tidigare forskningen också visade.

2018-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

von, Bahr Mikael. „Religion och socialt arbete : En religionssociologisk diskussion av olika förståelser av religion i socialt arbete riktat mot unga“. Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353257.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Abstract Religion and social work has a historical connection. A lot of social work comes from religious roots. In my career as a social worker I have wondered why religious aspects of social work are marginalized. The aim of this paper is to discuss how religious dimensions can be included to develop culture competence in social work with youth in Sweden The research questions asked are: - What views on religion held by young people are presented in the text “Främmande är skrämmande”? - How can this be analysed based on theories of the functioning of religions in the lives of young people? - What approaches in previous research may be relevant to pay attention to religious dimensions to develop understanding of cultural competence in social work? The method I used was qualitative thematic analysis and the theories for the analysis were deprivation theory and socialization theory. The conclusion shows that the young people in the text differentiate their own view of religion and others' views on religion. Clearly, they describe the views of others on religion on the basis of a functional religious definition where religion becomes the explanation model for devastating behavior, for example in the media's production of perpetrators in terrorism councils and the like. The work shows that earlier research examples of the introduction of religion in social work would also be possible approaches for attending to religious dimensions in order to develop the understanding of cultural competence in social work in Sweden today. This in terms of education, method and approach.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Gustafsson, Hanna, und Sandra Johnsen. „En normkritisk analys av "Socialt arbete - en grundbok"“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45328.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study present a norm-critical analysis of a Swedish social work academic textbook. The aim is to make visible how norms can be created and maintained through written text, but also to analyze whether the current book is inclusive in its language. The study also aim to analyze how the authors write about and portray, for example, gender, sexuality, ethnicity and functionality. The analysis uses a number of discourse analytical tools and focus on norms and normalization processes. The study makes use of a social constructivist perspective and queer theory. An initial quantification of the use of sex-based and gender-neutral pronouns is supplemented by an analysis of these occasions, where the discursive tools are used. In conclusion, the study's results can show how norms about sex, sexuality, ethnicity and functionality can be created and reproduced through text. Because there is only room for two sexes and heterosexuality, the view on gender is maintained as a binary category and heterosexuality as the "normal". The result also shows how clients are categorized and presented as "the other", which contributes to how social workers look at different groups, individuals and social problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Batti, Arin, und Jasmin Adam. „Socialt arbete i skuggan av det hedersrelaterade våldet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32532.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den aktuella studien är att utforska hur socialarbetare upplever sin kunskap och resurser i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare från två olika kommuner i Sverige, som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på bristande kunskap och resurser inom området, vilket resulterade i bristande trygghet på arbetsplatsen. Resultatet visade även på kopplingen mellan makt och kunskap och att dessa är förbundna och beroende av varandra. På så sätt utgör bristande kunskap i sin tur maktlöshet. Kunskapen blir därmed en livlina för att socialarbetaren ska kunna utöva den makt som behövs för att kunna hjälpa offer för hedersrelaterat våld och förtryck. Vår studie visar att det behövs mer forskning som ger nya infallsvinklar kring ett arbete med hedersrelaterat våld och förtryck.
The purpose of the current study was to explore how social workers experience their knowledge and resources in their work with honor-related violence and oppression. We conducted a qualitative study based on semi-structured interviews with five social workers from two different municipalities in Sweden, who worked with honor-related violence and oppression. Collected data were analyzed using thematic analysis. The result showed a lack of knowledge and resources in the area, which resulted in a lack of security in the workplace. The result also showed the connection between power and knowledge and that these are interconnected and interdependent. Lack of knowledge in turn constitutes powerlessness. Knowledge thus becomes a lifeline for the social worker to be able to exercise the power needed to help victims of honor-related violence and oppression. Our study indicates that more research is needed that gives new perspectives on a work with honor-related violence and oppression.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Braunstein, Carl, und Emma Forsgren. „Strategisk styrning av intranät : Centrala val att uppmärksamma“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19971.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Having an intranet as a source for information and communication is common in most contemporary organizations. Research shows that the intranet in itself does not have an explicit area of use, and that leaves every organization to make decisions of the associated functionality on their own. At the same time the strategic opportunities that the intranet could bring get lost somewhere along the way. This means that problems regarding the strategic use of an intranet becomes apparent and may result in loss of investments for the organization. The purpose of this thesis is to identify central choices that can be used as points of discussion and help organizations to work with their intranets on a more strategic level. In order to achieve this purpose, we have conducted four in-depth and semi-structured interviews with four different organizations, ranging from entertainment to logistics. The results from these interviews are analyzed with a theoretical framework based on a thorough study of earlier research. Finally, we present the points of discussion gathered from our study in the shape of four different focus areas: Goal vision and strategy; Intranet organization; Development; and Organizational culture. The focus areas contain a certain amount of questions to be discussed when working with intranets as a strategic tool and are based on earlier research in relation to our findings as well as problems identified during the study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Kylmänen, Jonathan, und Anton Blomdahl. „Att styra Generation Z : En explorativ studie i syfte att förbättra styrningen av nästa generation“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69527.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Management happens in all organizations. An important part of the management area is motivation. Motivating individuals within the organization leads to more efficient work and higher target compliance. In order to be able to manage, it’s important to know what the individuals are motivated by. Previous research has shown that different generations are motivated by different things. Today's technological society has led to fact that the latest generation, Generation Z, has had a different upbringing which may distinguish them from previous generations. This may affect how they look at work and what motivates them at work. The purpose of this paper is to identify the motivational factors that organizations should take into account in order to best manage Generation Z. In order to achieve the purpose, two studies were conducted. Interviews were conducted with two people belonging to Generation Z, the interviews were the basis for the essay's main survey, the questionnaire. The questionnaire was conducted at Luleå Gymnasium, where all the students belonged to Generation Z. In total, 113 respondents answered the questionnaire, but three of the answers were incomplete, which mean that 110 answers were the basis for the analysis. To analyse the questionnaire, hypothesis testing has been used. The result shows that meaningful tasks, clear goals and feedback are factors that Generation Z are motivated by. The result also shows that organizations operate best through situational management, as motivation factors differ between individuals within the generation. The essay contributes knowledge in how organizations should best manage the latest generation that now enters the market.
Styrning sker i alla organisationer. En viktig del inom styrningsområdet är motivation. Att motivera individerna som är verksamma inom organisationen leder till effektivare arbete och högre målöverrensstämmelse. För att lyckas bäst med styrning är det därför viktigt att veta vad individerna motiveras av. Tidigare forskning har visat att olika generationer motiveras av olika saker. Dagens teknologiska samhälle har lett till att den senaste generationen, Generation Z, har haft en uppväxt som särskiljer sig från tidigare generationer vilket kan påverka hur de ser på arbetslivet och vad som skapar motivation på arbetet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera vilka motivationsfaktorer som organisationer bör ta hänsyn till för att på bästa sätt styra Generation Z. För att uppnå syftet genomfördes två undersökningar. Först genomfördes intervjuer med två personer som tillhör Generation Z, intervjuerna kom att ligga till grund för uppsatsens huvudsakliga undersökning, enkäten. Enkätundersökning genomfördes på Luleå Gymnasieskola där samtliga elever tillhör Generation Z. Totalt besvarade 113 respondenter enkäten men tre av svaren var ofullständiga vilket gjorde att 110 svar låg till grund för analysen. För att analysera enkätsvaren har hypotesprövning använts. Resultatet visar att betydelsefullt arbete, tydliga mål och feedback är de faktorer som Generation Z främst motiveras av. Resultatet visar också att organisationer styr bäst genom situationsanpassad styrning då motivationsfaktorerna skiljer sig åt mellan individerna inom generationen. Uppsatsen bidrar med kunskap om hur organisationer på bästa sätt bör styra den senaste generationen som nu intar arbetsmarknaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Heidari, Ladän. „En kvalitativ studie om fältarbetares upplevelse av sin yrkesidentitet och profession“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8242.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Norstedt, Sara. „Corporate Social Responsibility : redovisning och kommunikation av socialt arbete“. Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88203.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Larsson, Alexander, und Zebastian Karlsson. „Perspektiv på erfarenheter av socialt arbete som potentiell skyddsfaktor“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19505.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Jess, Kari. „Att räkna med nytta : samhällsekonomisk utvärdering av socialt arbete“. Doctoral thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-458.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The general purpose of this dissertation is to evaluate KrAmi – a correctional program for young offenders – regarding socioeconomic profitability. Evaluating socioeconomic results enables us to examine and reflect upon the possibilities of applying socioeconomic models to social work. The basic data, from a long-term follow up study of 140 persons in two KrAmi programs, one Knuff program and two probation programs (treatment as usual), also allow systematic comparisons with more traditional evaluation models

The data have been presented in one research report and three articles.

The research report examines both the effects in an effect study and the socioeconomic results in a CBA (Cost-Benefit Analysis) and a CEA (Cost-Effectiveness analysis). The overall aim of the socioeconomic study was to examine the socioeconomic profitability of the programmes. We found a halving of expenditure for the KrAmi and Knuff groups and a 25 percent reduction for the two probation programmes compared to the cost one year before rehabilitation started.

The 15-year investment analysis (CBA) showed that expenditures decreased and benefits increased by about 2.5 million SEK per individual for the two KrAmi programmes and one non-custodial program, by 0.5-1.0 million SEK for the Knuff program and the other non-custodial program. For the KrAmi programs investment in rehabilitation pays off in 1-1.5 years, for probation in 2.5-4 years and for Knuff in 4 years after the intervention. The benefit-cost ratios were 17.8 - 12.7 for the two KrAmi programs and 5.1 - 5.8 for the two non-custodial programs. For the Knuff program the benefit-cost ratio was 13.2. KrAmi rates are higher for rehabilitation rate (pension points), rehabilitation rate compared to investment costs and benefit-cost ratio, pay-off time is the shortest.

The results of both the effect study and socio-economic study, which were presented in the first article, suggest that social improvements for the clients corresponded with socio-economic profitability. However, these findings should be interpreted with caution due to difficulties in comparing short-term data on effects from ASI interviews collected in one period with long-term data concerning socio-economic costs per day per client in a different period. The second article elaborated on these design issues and also examined whether approaching an evaluation from different perspectives and employing different research methods can increase understanding. The conclusion drawn was that it was essential to have knowledge on the dissimilarities in design and measures between the two studies to come to the correct interpretations. These interpretations led to new questions to illuminate the results of the evaluations.

In the third article the focus was the long-term follow up period. In this study the Knuff program was excluded from the study and the two KrAmi programs formed the program group and the two probation group formed the control group. The follow-up period was two years during which the socioeconomic costs decreased stepwise for both groups, probation groups more so than program groups. The deteriorations were 70-80% compared to the period before treatment. However rehabilitation to labour market was more successful for program groups than for control groups thanks to the greater socio-economic profitability for program groups.

The introductory part of this dissertation focuses on methodological difficulties, and a multivariate regression analysis (MRA) is presented which shows that pre-existing differences in the composition of the program groups and control groups were not responsible for the differences on the socio-economic results. Moreover the introductory section includes a research presentation and the rationale for socioeconomic evaluation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Jess, Kari. „Att räkna med nytta : samhällsekonomisk utvärdering av socialt arbete /“. Stockholm : Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholms universitet, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-458.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Wiegert, Helene, und Eva-Lott Andersson. „Bemötande av äldre“. Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-227.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Lööv, My, und Hedda Unosson. „Digitalisering av hemtjänstverksamhet : En kvalitativ studie om hemtjänstpersonals upplevelser av digitalisering“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42435.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Digitaliseringens utveckling inom hemtjänsten går framåt och förhoppningen är attkunna öka möjligheter och effektivitet i arbete och välfärd. Med hänsyn tillutvecklingen inom hemtjänsten, var en studie relaterat till hemtjänstpersonalsuppfattningar om digitalisering aktuellt. Därför är syftet med denna studie attanalysera hemtjänstpersonals upplevelser av digitaliseringen av verksamheten för attskapa en djupare förståelse för både positiva och negativa effekter av att införadigitalisering inom äldreomsorgen. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats ochhar genomsyrats av ett induktivt förhållningssätt. Utgångspunkten för studien var enkvalitativ forskningsansats där sju semi-strukturerade intervjuer låg till grund för detempiriska materialet. Urvalet bestod av individer som arbetade inom hemtjänsten.Resultatet visade att det fanns positiva och negativa attityder gentemot digitaliseringoch att lärandet om de digitala verktygen kan påverkas av utbildning, erfarenhet,samarbete och användande. Resultatet visade även att digitaliseringen kan leda tillpositiva eller negativa effekter för tryggheten, säkerheten, kommunikationen,arbetsmängden och effektiviteten. En slutsats som framkom i studien var atteffekterna och attityderna till digitalisering kan påverkas beroende på om de digitalaverktygen är funktionella.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Green, Niklas, und Tobias Johansson. „Stress i socialt arbete : om socialarbetares upplevelser och hantering av stress i sitt arbete“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23781.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Jonsson, Anette. „Kartläggning av långtidsberoende av försörjningsstöd : En kvalitativ studie i Söderhamns kommun“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-458.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att kartlägga de klienter som är långtidsberoende av försörjningsstöd utifrån faktorer som t.ex. ålder, kön, sysselsättning, utbildningsnivå och civilstånd m.m. . Datainsamlingen skedde i Söderhamns kommun under våren 2008 genom aktstudier. Kartläggningen omfattas av 108 klienter som har uppburit försörjningsstöd under minst 10 månader under ett kalenderår. Resultatet visar att den största gruppen som är långtidsberoende av försörjningsstöd är ensamstående klienter mellan 20-29 år, relativt jämt fördelat mellan män och kvinnor. Majoriteten är arbetssökande men många är även sjukskriven utan sjukpenniggrundande inkomst. Majoriteten har en låg utbildningsnivå med endast genomförd grundskoleutbildning. I studien har även teorierna marginalitet och social uteslutning applicerats till ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Floberg, Ulla-Karin, und Maria Lindfors. „Bedömning av hjälpinsatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett genusperspektiv“. Thesis, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9973.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Johansson, Anna-Maria, und Maria Andersson. „Anställdas upplevelser av alkoholscreening“. Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11303.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Willebrand, Pernilla. „Svenska forskares framställning av New Public Management i socialt arbete : En kritisk diskursanalys av samtiden sociala arbete“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43253.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to investigate how Swedish researchers portray a counter-discourse of New Public management in contemporary social work thru a Swedish context. The selection of empirical material is limited to Manifest: för ett socialt arbete i tiden which is an anthology with different research grants. The empirical material is limited to two chapters in the book; ”Det sociala arbetets kontrollmaskineri” written by Marcus Herz and ”Privatisering av individ- och familjeomsorgen” written by Marie Sallnäs and Stefan Wiklund. For analysis of the empirical material a critical discourse analysis will be applied which also is a part of social constructivist theory. When analysing Winther-Jørgensen and Phillips (2000) interpretation of Norman Faircloughs three-dimensional model will be applied. The goal with the critical analysis is to expose linguistic constructions that has been dominated by society for analysis. In this way liberation from incorporated images and power relationships can be received by challenging them. A counter-discourse occurs when different meanings try to take place in the same domain. This means that different values collide in the same domain and therefore they can be challenged. NPM has a salience roll in social work but many researchers are questioning if it is the right way to go for the social work. The conclusions show that researchers highlight the consequences of the implementation of NPM and challenges the establishment by highlighting values they consider being elementary for the welfare system and social work. In this way a welfare discourse is portrayed as the counter-discourse against NPM.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Abraham, Daniella, und Babke Mariana Moayed. „Varför stannar hon? : En kvalitativ studie av kvarhållande mekanismer i biografiska skildringar av kvinnors erfarenheter av mäns våld i nära relation“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42844.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Cano, Jacqueline, und Olivia Bergqvist. „I skuggan av en förälder : En analys av barnperspektivets manifestation i LVU domar“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171588.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Få ämnen är så omdiskuterade som socialtjänstens arbete med barn. Den kritik som ofta förekommer i samhällsdebatten är riktad mot myndigheter som inte vidtagit nödvändiga åtgärder för barn som farit illa. Samtidigt är tvångsomhändertagande av barn en av de mest ingripande åtgärder som staten kan vidta, då det inkräktar på rätten till privat- och familjeliv. För att trygga barns rättigheter och säkerställa myndigheters arbete utifrån ett barnperspektiv har Sverige nyligen valt att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Forskning visar dock hur barnkonventionen inte haft någon betydelsefull inverkan hos de grannländer som inkorporerat den (Vamstad, 2016). Flertalet studier belyser svårigheter med att anamma ett barnperspektiv och att det existerar ett globalt dilemma för myndigheter som tvingas beakta både barnets och vårdnadshavarnas rättigheter i barnavårdsärenden. Syftet med den här studien är att undersöka barnperspektivets och barnrättsperspektivets manifestation i upphörande av LVU domar, för att tydliggöra hur myndigheter tillämpat barnkonventionen innan den blev inkorporerad i svensk lag. I studiens resultat framkommer att barnets vilja och grad av delaktighet är avsevärt begränsad, trots att barnet har en ställföreträdare som skall föra dess talan. Det framgår även att förvaltningsrätten utgår från ett föräldraperspektiv där fokus ligger på föräldrarnas omsorgsförmåga och vad de saknar eller brister i för att uppnå bilden av en ideal förälder. Analysen synliggör en koppling mellan en starkt etablerad föräldrarätt med rötter i anknytningsteori och ett vagt barnperspektiv, vilket i sin tur tyder på en bristande implementering av barnkonventionens ledande artiklar. En sådan information är relevant kunskap i det fortsatta arbetet med barn samt förhållningssätt för flertalet instanser. Sammanfattningsvis visar studien att det krävs en samhällelig konsensus kring barnperspektivet för att internalisera och säkerställa bilden av barn som rättighetsbärande individer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Folkesson, Hanna, und Sara Jegham. „Något vi helst inte pratar om : En kvalitativ studie av professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har utsatts för könsstympning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147876.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie var att analysera de professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har blivit utsatta för könsstympning. Mer ingående studeras vad de professionella upplever är deras skyldighet, vilka utmaningar man ställs inför samt vad man som professionell anser behöver utvecklas i arbetet mot kvinnlig könsstympning. I studien har nio kvalitativa intervjuer genomförts med personer som genom sin profession kommer i kontakt med kvinnor och flickor som blivit könsstympade. Där exempelvis socialsekreterare, skolkurator och sjuksköterskor har medverkat. Det insamlade materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska perspektiv och begrepp som systemteori, genusperspektivet och stigma. Resultatet visar att i arbetet med kvinnlig könsstympning upplever de professionella sig ha en roll att som skyldighetsbärare tillgodose kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare visar studien att det finns viss osäkerhet hos professionella då könsstympning ses som obekvämt och känsligt att prata om. Flera har upplevt en rädsla för hur målgruppen ska reagera när problematiken framförs. Det har även beskrivits som en svårighet att hantera de känslor som uppstår i arbetet, känslor som ilska, sorg och frustration. Samtidigt behöver den professionella möta målgruppen och medföljande kultur på ett respektfullt och ödmjukt sätt för att i sin tur minimera risken av stigmatisering. Flera av intervjupersonerna upplever även att arbetet som idag sker ligger på en eldsjäls nivå, problematiken anses därför behövas lyftas från personbundet arbete till myndighetsnivå. Myndigheterna måste därmed bli mer insatta och det behövs mer resurser samt kunskap till de som arbetar med kvinnor och flickor som blivit könsstympade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Astrup, Nicolai, Nils-johan Gynther und Kristoffer Nowén. „Mellan det säkra och det osäkra : en problematisering av evidensbasering i socialt arbete ur ett internationellt perspektiv“. Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-562.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens syfte är att ge en överblick av EBP (Evidence Based-Practice) i socialt arbete och beskriva de mest centrala frågorna kring EBP i litteraturen. Den använda metoden är en systematisk litteraturstudie som utgått från sökningar i British Journal Of Social Work och databasen Libris. Övergripande frågor som berörs handlar om vad EBP är, dess metod, spridning av EBP och dess tillämpning. Resultatet visar att EBP:s framväxt utifrån dess ideologiska egenskaper passar bra in i neoliberal ideologi. EBP kan utifrån detta ses som en samling innovationer som den neoliberala ideologin bedömer som lämpliga att implementera i socialt arbete. EBP-förespråkarna delas upp i två huvudsakliga riktningar. Den ena riktningen förespråkar produktion av evidens i form av effektstudier med experimentell design. Den bästa tillgängliga evidensen skall sedan tillämpas, annat vore oetiskt med hänsyn till klienten. Den andra riktningen förespråkar en bredare arsenal av metoder för evidensproduktion. Här uttrycks en viss oro för att en allt för stark fokusering på effektstudier, kan störa förståelsen för kontexter och processer i det sociala arbetet. Evidensens överförbarhet till praktiken tas inte heller för given. Den bästa tillgängliga evidensen bör enligt denna riktning konsulteras i beslut. En tredje riktning utgörs av EBP-kritikerna. Dessa hänvisar till att det sociala arbetets kärna ofrånkomligt utgörs av en stor grad av osäkerhet, förvirring och tvivel, och så måste det vara. EBP skall enligt dessa kritiker inte tillämpas i sin nuvarande form. EBP sägs ha en felaktig syn på hur forskningsresultat kan tillämpas i praktiken och överföras mellan kontexter och på hur beslutsprocesser går till, vilket innebär att EBP inte fungerar som förespråkarna avsett. Att arbeta på något annat sätt anses inte vara etiskt riktigt gentemot klienten. Sammanfattningsvis föreligger alltså stora skillnader i synen på vilken kunskap som är mest relevant i praktiken, den ”tysta” eller den ”tekniskt-rationella”. Författarna menar slutligen att det kvarstår viktiga frågor som inte får tillfredställande svar i denna överblick av EBP. En mycket strikt forskningsdesign för att producera evidens är ypperlig för att minska felkällor, men möjligheterna att tillämpa evidensen i praktiken kan ifrågasättas, eftersom det finns för lite kunskap om hur tillämpningen fungerar i praktiken. En annan fråga handlar om brukarens relation till evidens. Bristen på detta perspektiv i materialet pekar mot att denna fråga kräver mer forskning. Ska den bästa tillgängliga evidensen vara bindande för hur beslut fattas eller ska det vara en förhandling mellan socialarbetaren och brukaren? Om det ska vara en förhandling, hur ska den se ut?

The purpose of this essay is to provide a survey of Evidence-Based Practice (EBP) in social work within the literature. The method employed is a systematic literature study that is based in the British Journal of Social Work and the database Libris. Overall questions posed concerns what EBP is, what its method is, the spread of EBP and its application.

The result shows that EBP is on the one hand an ideological movement that fits well with neoliberalism and on the other hand a collection of innovations which this ideological movement deems are proper to implement in social work. The advocates of EBP are in the essay split into two main standpoints. One standpoint advocates that the production of evidence are made as effect studies with experimental design. It is said that the best available evidence should be used. The other standpoint is that the production of evidence should use a broader range of methods, particularly including qualitative research designs. A concern is expressed that a too narrow focus on effect studies will hamper the understanding of context and process, an understanding which is crucial to knowing for whom and when an intervention will work. It is said that the best available evidence should be consulted. A third standpoint is taken by the critics of EBP. They claim that social work have a high degree of uncertainty, confusion and doubt which can not and should not be avoided. According to these critics, EBP in its present form should not be implemented. EBP is said to contain a mistaken view about how decisions are made and how research findings can be implemented in practice and transferred between different contexts. In conclusion it could be said that there are great differences concerning which knowledge is seen to be most relevant for social work practice, silent or technical-rational knowledge. The authors estimate that there are important questions that need more attention. Questions concerning how to best produce evidence and how to best use it have not been exhausted yet, neither in this essay nor in the literature. Many questions regarding how to minimize bias and regarding the transferability of results remain to be answered. The relationship between evidence and the service user has not yet been fully covered. The question needs more attention. Should the best available evidence decide the course of action or should this be decided by the social worker and the service user who jointly assess and take evidence into consideration when making their decisions? If the decisions should be made by the social worker and the service user, how should the process be like?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Sinita, Naomi. „Kön i behandling av missbruk“. Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-159323.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att undersöka hur kön förstås i behandling av missbruk. Det empiriska materialet och urvalet består av fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom missbruk. Materialet har analyserats med hjälp av meningskoncentrering som genererade tre teman. Temana som genererades är följande:

Kvinnor och män tillsammans men inte för nära Kvinnor behöver skyddas Kvinnor och män tillsammans är inte ett problem Dessa teman utgör själva grunden för analysprocessen för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i socialkonstruktivism och Yvonne Hirdmans genusteori. Tidigare forskning som var relevant för studien behandlar bland annat skillnader mellan män och kvinnor i missbruksbehandling, uppfattningar om kön och missbruk, normer och attityder. Studiens resultat visar på att det förekommer sammanhang där klienters och personalens kön tillskrivs betydelse i behandling av missbruk. Det är i mötet mellan kvinnliga klienter och manlig personal och i mötet mellan manlig personal och manliga klienter. Det har dock visat sig att kön inte tillskrivs betydelse i mötet mellan en manlig klient och kvinnlig personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Riddez, Andreas, und Clara Sundberg. „EBP- É vi mé?! : En nationell kartläggning av förekomsten av evidensbaserad praktik på socionomutbildningarna“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1136.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Wouda, Karina, und Magnus Eriksson. „Vårdnadsöverflyttningar av familjehemsplacerade barn och ungdomar : En kvalitativ studie utifrån socialsekreterares upplevelser av vårdnadsöverflyttningar“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7439.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

When a child has been in foster care for three years, the Municipal Welfare Committee has to, according to Swedish legislation, evaluate whether or not to transfer the custody of the child to the foster family. Foster families are accepting children with severe physical and mental trauma into their homes, giving them everyday care, and raising and guiding them on their journey to adulthood. Still, the number of transferred custodies is small in comparison to the number of children in foster care. We are asking ourselves why this is the case. Unlike other studies on the subject, we have chosen to approach the matter from the perspective of case workers within the Social Services who, by law, are obligated to instigate the transfer of custody after three years. The aim of this thesis is to, through an Interpretive Phenomenological Analysis (IPA) of a series of semi-structured deep interviews with social workers and their supervisors, investigate which organizational and emotional parameters in the responsible case worker’s everyday reality might be affecting the low number of instigated transfers of custody among children in Swedish foster care. The result shows five emerging themes among our respondents – Organization, Time, Responsibility, Information and Conflict. These five factors are impacting one other, but also the case worker. Discussed against a background of Organizational theory and the Front-line bureaucrat’s level of discretion, we aim to let the case workers’ relation to these five emerging themes put the matter of the low number of transferred custodies into a new light.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Brolund, Emmelie, und Lina Brolund. „Den svenska idyllen vs hotet utifrån : En kritisk diskursanalys av medias framställning av gängkriminalitet“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41072.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Milstam, Fanny, und Amanda Sundberg. „Sjuk av stress Socialsekreterares upplevelser av arbetsrelaterad stress i relation till deras professionella identitet och tillgång till socialt stöd“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65184.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av stressrelaterad problematik i arbetet, samt hur dessa upplevelser kan förstås med hjälp av begreppen professionell identitet och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta socialsekreterare som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning, ökade dokumentationskrav och brist på resurser präglar socialsekreterarnas berättelser om stress i arbetet. Resultaten tyder även på att brister i olika arbetsrelaterade identitetsdimensioner samt drag av en vårdgivarrollidentitet bland socialsekreterare kan bidra till en upplevelse av missnöje och ökad stress i socialsekreteraryrket. Utifrån socialsekreterarnas upplevelser framstår socialt stöd från chefer och ledning som en särskilt viktig resurs, och brist på stöd från ledningen tycks vara en riskfaktor för arbetsrelaterad stress. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det framförallt bör sättas in förebyggande åtgärder mot stress, samt att en diskussion kring problematiken behöver föras på arbetsplatserna för att genom kunskapsspridning motverka risken för stressrelaterad sjukskrivning. Arbetsrelaterad stress är ett stort problem inom det sociala arbetet och denna studies ambition är att ge förslag till hur stress och sjukskrivning bland socialsekreterare kan motverkas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Åhman, Rasmus. „Om vikten av relationer i förebyggande socialt arbete : en kvalitativ studie om förebyggande socialt arbete, nyckelaktörer och perspektiv från professionella“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41518.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study explores two key actors when it comes to preventative social work with adolescents, and in what way these actors can have an impact on the adolescent’s drug consumption. The study identifies and focus on the school and social services as two important performers and therefore also key actors. The aim of the study is to explore in what way these actors affect adolescents and how professionals who represent these key actors construct preventative social work with adolescents. This case study does not allow generalization, because of it´s small group of informants. The professionals in this study consists of individuals from the social services and from the school. Previous research focuses on in what areas professionals can affect adolescents, but the social worker´s perspective shines with its absence. All informants illuminate the relational work as a key of success, and how relations postulate their ability to carry out their work. It´s not until professionals have established relationships with their targeted groups, the public can see results of their work. Building relations takes time and continuity, things they don’t always have. To highlight the needs of the professionals is therefore an important issue.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Möller, Filip, und Emelie Hansson. „Hur kan vi nå ett hållbart socialt arbete? : En studie om anställdas erfarenheter av utbrändhet på kommunalaverksamheter inom socialt arbete“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30561.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Enligt svensk statistik ökar utbrändhet för varje år i vårt samhälle. Det synsframförallt hos individer med emotionella arbeten. Det drabbar inte bara individen påett personligt plan utan påverkar även arbetsplatser och ökar samhällskostnader.Syftet är att genom kvalitativa intervjuer undersöka anställdas erfarenhet avutbrändhet inom socialt arbete på kommunala arbetsplatser, samt även belysa resurseroch hur vi kan nå ett hållbart socialt arbete. Resultatet har visat tydliga centrala temansom är följande; likartade varningssignaler, chefens påverkan, arbetsstruktur,samhällets roll och interventioner för ett hållbart socialt arbete. Teman har analyseratsgenom valda teorier och tidigare forskning. Avslutningsvis diskuteras framtidautmaningar för att motverka utbrändhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Alm, Mäntyniemi Lina. „Vem har ansvaret? : Mediebilder av frivilligt socialt arbete 1994-2003“. Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6687.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?

Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna.

Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Hill, Fors Clara. „Tolkens upplevelser av särskilt svåra samtal i offentligt socialt arbete“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7543.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Kling, Emelie. „Normalisering av relationsvåld och kvinnors uppbrottsprocesser : Vad kan vi lära oss av kvinnors våldsamma självbiografier?“ Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41108.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Kumlin, Maria, und Alva Wädel. „Föräldrarollen - En fråga om kön? En diskursanalys av tidskriften Vi föräldrar om framställningen av föräldraroller“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65161.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande studie är en diskursanalys vars syfte är att undersöka hur den svenska tidskriften Vi föräldrar framställer föräldraroller samt om det skett en förändring gällande detta mellan åren 1987-2017. Studiens utgångspunkt är socialkonstruktivistisk varpå diskursbegreppet används både som metod och teoretiskt analysverktyg, för att uppnå en bredare förståelse av resultatet. Det empiriska materialet består av utgåvor från tidskriften Vi föräldrar vilka begränsas till åren 1987, 1996, 2005 och 2017. Diskursanalys används då ambitionen är att synliggöra och problematisera tidskriftens innehåll, både i text och bild. Studiens resultat visar att mamma- och papparoller framställs olika beroende på förälderns könstillhörighet. Resultatet visar även att det skett en förändring gällande mamma- och papparollerna i Vi föräldrar. Papparollen förändras från att mellan 1987 och 2005 skildras som lekpappa, hjälpare och assistent till mamman, till att under 2017 framställas som en mer deltagande och ansvarstagande pappa. Mammarollen förändras från att under 1987 och 1996 framställas som husmoder till att 2005 inta en mer projektliknande roll, under 2017 synliggörs diskursen om eftersträvandet av den perfekta mamman. Vidare framkommer att tidskriftens innehåll och framställning av föräldraroller följer det svenska samhällets utveckling mot ett mer jämställt föräldraskap. Studien ämnar bidra till förståelse för medias påverkan och bidragande till reproducering av traditionella könsroller med ambitionen att påverka till ett ökat normkritiskt förhållningssätt inom socialt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Carrass, Kerstin, und Cathrine Rosenlöf. „Framtidsverkstad som metod inom socialt arbete bland äldre : - aspekter av empowerment“. Thesis, Jönköping University, HHJ, Dep. of Behavioural Science and Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1214.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad på seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjälp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att se vilka erfarenheter och upplevelser några av deltagarna har från verkstaden. Utifrån intervjuer med tre av de äldre deltagarna och med samordnaren på Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks främja respektive hindra empowerment i praktiken.

Resultatet verkar tyda på att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden på Snickaren. Vad framtidsverkstaden och tiden därefter har betytt för intervjupersonerna skiljer sig något åt. Det har betytt mindre för någon och mer för andra. Fler aktiviteter har kommit igång och fler människor tycks ha anslutit sig till Snickarens verksamhet. Vidare visar resultatet på att det går att se aspekter av empowerment på både individuell och kollektiv nivå samt faktorer som verkar främja respektive hindra empowerment i praktiken.

In autumn 2005 a future workshop was implemented at Snickaren, an accommodation for seniors in Eksjö. The politicians in Eksjö wanted to engender an “all-activity-house”, a form of meeting place with good fellowship, meaningful activities and a developed influence among older persons. The aim of this qualitative interview study is to see which experiences some of the participants have from the workshop. On the basis of interviews with three of the older participants and with the coordinator of Snickaren we want to look into what the future workshop and the time after have meant for the interview persons and for Snickaren as an “all-activity-house”. Further the aim has been to see which aspects of empowerment we can find and what seems to promote respectively prevent empowerment in practice.

The result indicates that most of the interview persons had positive experiences from the future workshop at Snickaren. It differs from one to another of our interview persons what the future workshop and the time after have meant. The workshop has meant less to someone and more to others. Several activities have started and more people seem to have joined Snickaren. Further more the result indicates that we can see aspects of empowerment on both individual and collective level and some factors that seem to promote respectively prevent empowerment in practice.

Title: Future workshop as a method within social work with elderly people – aspects of empowerment

Keywords: future workshop, empowerment, participation, social work – older people

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Bergstedt, Lindgren Alida. „Medias skildring av socialtjänsten : En studie kring dagstidningars framställning av socialtjänsten i Sverige“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136737.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats syftar till att undersöka hur dagspressen framställer socialtjänsten och analysera hur denna bild kan förstås i relation till grundförutsättningarna för det sociala arbetet i Sverige. För att besvara detta syfte har jag undersökt hur socialtjänsten beskrevs, i vilket sammanhang det beskrevs samt vilka aktörer det var som beskrev myndigheten i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 2006-2016. Material för uppsatsens bakgrund och tidigare forskning utgjordes av böcker, rapporter och artiklar. Resultatet av uppsatsen utgjordes av 87 tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Materialet från tidningarna analyserades utifrån en summerande och konventionell innehållsanalys, med inspiration från diskursanalys. De huvudresultat som jag kom fram till var att de flesta av tidningsartiklarna beskrev socialtjänsten negativt samt att majoriteten av artiklarna fokuserade på socialtjänstens arbete med barn och unga. Mycket av kritiken som riktades mot socialtjänsten hade att göra med resurser, riktlinjer och rutiner. Dessa tre områden ansågs begränsa socialtjänsten i sitt arbete. Utöver detta visade resultatet på att nyckelpersoner ifrån myndigheter, politiker, personal från socialtjänsten eller socialnämnden samt representanter från organisationer och förbund var de vanligaste aktörerna som fick plats i nyheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Ramic, Azra, Nadia Etemady und Claudia Basmahji. „SKUGGAN AV STOCKHOLMS FÖRORTER : Ett perspektiv av unga kriminella pojkars förklaringar till val att begå brott“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-166076.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att undersöka vilka förklaringar som kan finnas till att unga kriminella pojkar i åldrarna 15 till 20 år som är bosatta i någon Stockholmsförort begår kriminella handlingar. Studiens undersökning har utförts genom en kvalitativ enkätundersökning som omfattats av åtta övergripande frågor som berör studiens ändamål. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av 10 unga pojkar som medverkat och besvarat på enkätens frågor. Vår tolkning av respondenternas svar visade på samband mellan kriminalitet, skolgång samt familjesituation. Ungdomar som bodde tillsammans med en eller skilda förälder och har yngre syskon tenderade att se kriminalitet som ett verktyg för att bibehålla en ekonomisk trygghet för samtliga i familjen. Vidare tydliggjordes hur de ungdomar som valt att inte slutföra sin gymnasieutbildning, var präglade av ett grövre kriminellt beteende jämfört med de som begår kriminella handlingar parallellt med sin skolgång. Resultatet visade även att 5 av 10 av de medverkande har tankar om att studera senare i livet, vilket enligt dem är den anledning som kommer att bidra till att de slutar begå kriminella handlingar. Våra slutsatser av denna studie har varit att familjeförhållanden, behov av pengar, adrenalin/spontanitet och skolan bidrog till att ungdomarna begått brottsliga handlingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Nadife, Simohammed. „Svårighet att fatta rätt beslut : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av hanteringen av våldsutsatta barn“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-50207.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to gain an understanding of how social workers experience the handling of administrative processes in children who have been exposed to violence. Seven social secretaries from different municipalities were interviewed, the answers were after related to the theories children's perspective and room for maneuver. The main finding of the study was that the social secretaries perceived the processing processes as problematic as they were characterized by lack of time and various stressors. Although the Convention on the Rights of the Child is the starting point for the activities of social secretaries, they believe that sometimes it is not easy to fully follow there’s work, however, they emphasize that training on the subject is underway. Common to the social workers' experiences was that they considered it a wonderful job, however, experienced colleagues and more specific policies and directives are needed on how to handle different cases and how these should be interpreted in order to best see it from a children's perspectives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Andersson, Tarja, und Sandra Viklund. „Hur fyra aspekter av kontroll påverkar arbetet på verkstadsgolvet : En studie av Volvos tillämpning av dockmontering respektive löpandeband“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19383.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SammanfattningVi har i vårt fördjupningsarbete ingått i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Chalmers Tekniska Högskola, vi har därigenom fått ta del av genomförda forskningsprojekt mellan Chalmers Tekniska Högskola och fordonsindustrin, främst Volvo. Syftet med vårt fördjupningsarbete är att belysa makt och kontroll inom vissa delar av fordonsindustrin under perioden 1990-2005, specifikt har vi undersökt vilka uttryck kontrollen tagit sig på verkstadsgolvet i de båda produktionssystemen, löpandeband respektive alternativ montering. Vi granskar diverse argument för och emot alternativ montering, sedan presenterar vi våra skilda erfarenheter av de båda produktionssystemen, samt vår gemensamma förförståelse av att alternativ montering är att föredra samt att en tydlig kontroll inte gynnar människan. Vi har gjort en genomgång av tidigare forskning bl.a. inom områdena egenkontroll och ledarskap, och även tittat på valet av kontroll eller motivation som en styrningsstrategi. Därefter introducerar vi de teorier som vi använt oss av och då framför allt Mintzbergs strukturering av organisationer. Dessa mynnar sedan ut i en beskrivning av de fyra aspekter av kontroll som vi själva konstruerat inför analys och diskussion; egenkontroll, socialkontroll, direktkontroll och tekniskkontroll. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv och en tidigare, i samband med nämnda forskningsprojekt, insamlad empiri, vilken utgörs av filmade intervjuer samt observationer. I vårt metodkapitel ger vi fallbeskrivningar och redogör för etiska överväganden. Resultatkapitlet inleds med en presentation av kategorier vi skapat för att underlätta bearbetningen av empirin. Vi har kommit fram till att den tydligaste kontrollmekanismen vid löpandebandet är bandets rörelse och vid dockmonteringen ansvarskänslan. Kontrollen tycks ha en rutinartad effekt i båda produktionssystemen. Vid dockmonteringen framkommer det att kontrollen får negativa konsekvenser för det sociala samspelet, på så sätt att det uppstår konflikter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Hofberg, Malin, und Joakim Stoor. „FÖRÄLDRARS UPPFATTNING AV BEMÖTANDE VID VÅRDNADSTVIST“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-25927.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Stoltz, Julia. „Mekanismerna bakom hemlöshet : En tematisk analys av två kommuners definition av hemlöshet“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45589.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The construction of homelessness as a social problem is a part of the policymaking amongst politicians when planning and regulating interventions and supply that best suit the public. This responsibility has been bestowed upon the Swedish municipalities as there is no official national homelessness policy. The purpose of this essay is therefore to analyze how municipalities construct homelessness on a policy level. This will be done through at thematic analysis of Stockholm and Umeås action plans against homelessness. In this analysis it becomes evident that the municipalites does not see structural issues that are connected to the housing market as their responsibility, instead people who are structurally homeless are expected to solve their housing situation by themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Mostashari, Natasha. „Språkets konst och mening : skapandet av en dialog med klienten“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-558.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet.

Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav. Socialarbetarnas konstruktion visar att de medvetet och omedvetet bekräftar könsroller på direkta och indirekta sätt och därmed det kvinnliga och manliga språkbruket. Socialarbetarna upplevde också att språkbruket måste anpassas till olika etniska klientgruppers språknivå för att undvika missförstånd och därmed ömsesidiga frustrationer för att uppnå samförstånd och samtalets syfte. Tolkanvändning upplevdes både positivt och negativt. Kulturell kompetens uppfattades mest positivt. Socialarbetarna upplever på olika sätt att andra faktorer såsom ålder, utbildning och klassbakgrund i relation till kön och etnicitet också kan påverka olikheter i språkbruket. Parallellt med denna syn har samtliga socialarbetare också en annan syn som visar att språkbrukets skillnader mellan olika klientgrupper finns på individnivån oberoende av kön och etnicitet eller andra bakgrundsvariabler.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Nadmyr, Alma, und Johan Harder. „Arbetsmiljöarbetet ställs på sin spets : - En kvalitativ studie av enhetschefers upplevelse av arbetsmiljöarbetet under pandemin Covid-19“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42578.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Enoksson, Linnéa. „Hög personalomsättning inom socialtjänsten -möjliga orsaker och åtgärder : En kvalitativ studie av myndighetsutövande socionomers erfarenheter av socialtjänsten“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49265.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the work has been to investigate the causes of the difficulties in recruiting and retaining graduated social workers in the social services of the authorities. The method chosen has been a qualitative interview study with a semi-structured interview guide as the basis. Two questions have been formulated to find factors that are important for finding answers. The first: What makes the social worker happy with his work? Here it has emerged that good leadership where one feels listened to and taken seriously is of great importance. The areas that were mainly affected in this regard have been workload and appreciation for well done work. The second question was: what factors influence the manager to leave his/her work? The work has shown that support and appreciation from colleagues as well as trust from the management in the form of room for action to be able to promote the client's needs is of importance for not leaving. Decisive according to all respondents for the feeling of doing a good job that you want to stay in is time. Time to meet increased requirements for documentation, time for the client and time for reflection and recovery. Key words: social work, exercise of authority, workload, support, recognition, organization

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Styrningen av socialt arbete“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an