Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Styrningen av socialt arbete“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Styrningen av socialt arbete" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Styrningen av socialt arbete"
1
Frey, Louise, und Anette Olin. „Läraragens i lärarlagsdiskussioner om Skolverkets allmänna råd“. Forskning og Forandring 2, Nr. 2 (10.12.2019): 64–83. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v2.1532.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Läraragens är en viktig aspekt i talet om läraren som en professionell yrkesutövare. Läraryrkets förändring har resulterat i ökade krav av olika slag för lärarna. Ett av dessa krav är att hantera styrning genom att reflektera över och tolka olika typer av policytexter. I studien undersöks samtal när lärarna i två lärarlag diskuterar sitt arbete utifrån läsning av ett allmänt råd från Skolverket. Studiens resultat visar att samtalet blir en kraftfull tillgång i detta arbete vilket tydliggörs genom att analysera olika former av talhandlingar. Lärarna låter sig påverkas av riktlinjerna i texten, men ifrågasätter samtidigt innehållet och konstruerar ny kunskap med hjälp av sin egen praktikkunskap. Hur lärarnas reflexiva förmåga kommer till användning samt hur olika former av läraragens synliggörs har kopplats till olika samtalssituationer. Studien bidrar således till att beskriva hur lärares agens i form av talhandlingar tar sig uttryck i en skärningspunkt där den statliga styrningen av skolan och lärarnas yrkeskunskap möts.
2
Lidström, Allan. „EBP och verksamhet med personligt ombud“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 95–118. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4076.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.
3
Liljegren, Andreas, und Karolina Parding. „Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 17, Nr. 3-4 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.3-4.2474.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Styrningen av professionellt arbete har förändrats, bland annat har dokumenterad kunskap – evidensbasering – kommit att bli ett ledord i många organisationer där välfärdsprofessionella verkar, detta inte minst i socionomernas arbetsvardag. Denna artikel diskuterar mötet mellan två logiker för styrningen av professionellt arbete – yrkes- och organisationsprofessionalism.
4
Kollind, Anna-Karin. „Kvinnor och socialt arbete - vid övergången från filantropi till profession“. Socialvetenskaplig tidskrift 10, Nr. 2-3 (08.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.2-3.2660.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Professionaliseringen av socialt arbete inleddes vid tiden kring det förra sekelskiftet. Artikeln skildrar ett kapitel i denna historia. I blickpunkten står tre kvinnors samfällda aktiviteter i stugrörelsen, på hemgårdarna, vid etableringen av socialt arbete i industrin samt i arbetet med en ny fackutbildning för socialt arbete. Förbindelserna mellan ideella och professionella aktiviteter är påfallande.
5
Svensson, Gustav. „Nya avhandlingar: Påtvingad avflyttning från bostad. En rättssociologisk studie av socialtjänstens roll i teori och praktik“. Socialvetenskaplig tidskrift 23, Nr. 1 (08.12.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2016.23.1.2337.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Bäck-Wiklund, Margareta. „Kunskapens värde och samhällets behov“. Socialvetenskaplig tidskrift 10, Nr. 2-3 (08.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.2-3.2659.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Socialt arbete som begrep användes ursprungligen vid förra seklet 1900 i samband med att Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades. Utbildningen av socialarbetare kom snabbt igång genom CSA:s initiativ, och grunden lades för en ny yrkesgrupp. Men det tog 70 år att få forskning i direkt anslutning till utbildningen. Under århundradet har olika dimensioner adderats till innebörden av socialt arbete. De är uttryck för såväl specifika kunskapsintressen som samhälleliga behov.
7
Jess, Kari, und Siv Nyström. „En investering i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 9, Nr. 2-3 (07.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2002.9.2-3.2791.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Är insatser som leder till förbättringar för klienterna också samhällsekonomiskt lönsamma? Det är en av de frågor som behandlas i denna artikel där resultatet av en klienteffektstudie jämförs med resultatet av en samhällsekonomiska utvärdering av samma insatser och samma klientgrupper.
8
Righard, Erica. „Internationellt socialt arbete – Definitioner och perspektivval i historisk belysning“. Socialvetenskaplig tidskrift 20, Nr. 2 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.2.2437.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Internationellt socialt arbete röner idag allt mer uppmärksamhet. Det finns emellertid inte någon enhetlig syn på vad som utgör internationellt socialt arbete. Denna artikel bidrar med en historisk genomgång av vilka antaganden olika definitioner utgår från och vilka konsekvenserna av dessa perspektivval är.
9
Lundström, Tommy. „Frivilligt socialt arbete under omprövning“. Socialvetenskaplig tidskrift 2, Nr. 1 (21.01.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1995.2.1.3026.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den frivilliga sektorns roll i det sociala arbetet betonas allt mer i samhällsdebatten, det märks bland annat i socialtjänstkommittens nya betänkande. Det tycks vara så att frivilligsektorns roll är under omprövning. I den här artikeln analyseras relationerna mellan det frivilligt organiserade sociala arbetet och staten . Med utgångspunkt i ett historiskt perspektiv diskuteras förutsättningarna för och konsekvenserna av att frivilligsektorn får en mer framträdande roll i produktionen av service på det sociala fältet.
10
Morén, Stefan. „Debatt: Dokumentationens roll i socialt arbete – Perspektiv och utvecklingsmöjligheter“. Socialvetenskaplig tidskrift 6, Nr. 4 (04.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1999.6.4.2886.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett utmärkande drag för dokumentation i socialt arbete, särskilt inom socialtjänsten, är dess funktion att närmast ensidigt tjäna legala och administrativa syften. Tillämpningen präglas av en okritisk hållning och dokumentation som medel i klientarbetet är mycket svagt utvecklad. I artikeln diskuteras perspektiv och utvecklingsmöjligheter när det gäller dokumentationens roll i socialt arbete.
Dissertationen zum Thema "Styrningen av socialt arbete"
1
Gustafsson, Annelie, und Nina Kaze. „Ledarskap i en människobehandlande organisation : En kvalitativ studie om enhetschefers upplevelser av sitt ledarskap“. Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26769.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att belysa enhetschefernas uppfattning av sitt ledarskap i rollen som enhetschef inom socialt arbete. För att besvara syftet har sju halvstrukturerade intervjuer genomförts med enhetschefer verksamma inom hemtjänsten. Empirin har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys samt ledarskapsteorier, rollteori och tidigare forskning kring ledarskap inom socialt arbete. Vår studie fann att enhetscheferna använder sig av ett anpassat ledarskap för att hantera en kravfylld verksamhet. De har en position som innebär krav och förväntningar från olika håll, de upplever sig ha många arbetsområden vilka präglar deras ledarskap. Informanterna var dock medvetna om sina förutsättningar inom organisationen och hur dessa spelar in sen när de hanterar sin roll. Utbildningen tycks vara en faktor som enligt enhetscheferna krävs för ett bra ledarskap då den bidrar till en trygghet och förståelse för processen. Resultatet indikerar också att enhetscheferna arbetar utefter vad som passar utifrån deras personlighet.The aim of this study is to highlight the head of sections managers perception of their leadership as section director in social work. To come to these conclusions, seven interviews were conducted with section managers for the home care. Analyses and research were done on the interviews using leadership theories, role theory and previous research on leadership in social work. Our study found that the section managers have a customized leadership in a demanding occupation. Their position involve demands and expectations from different sources. All those interviewed experienced that they have multiple areas of work which characterized their leadership. They described the awareness of their prerequisites in organization and how it affects them in their role. Education is a factor to considered necessary for good leadership because it contributes to security and understanding of the process. The results also indicated that the managers work according to their personality
2
Awidesian, Sevag. „Styrning i det praktiska sociala arbetet : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av styrning i sin arbetsvardag“. Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46464.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The Swedish welfare society can be advocated as a social safety net with the intention of giving citizens fair living conditions. However, the welfare system has recently undergone fundamental changes regarding its organization and steering within the social image work, where its impact is considered to have received far too little attention. The overall purpose of the study is to study social workers 'experiences of steering within the social services' exercise of authority. The empirical data has been considered in qualitative interviews and has brought significant knowledge and information about the subject area. The results have shown an overall control within the social authority work, which normalizes and constitutes an impact on how the practical work is conducted and how the feeling of the social work is treated. However, the results of the study have shown various causal explanations that are rooted in trust from the management team, work motives and also the social worker's individual professional experience and competence. Based on the study's analysis, four central themes have been identified and presented as both causal explanations and prerequisites for practical social authority work. These are explained as; steering and the social secretary's work situation, trust-based governance, social work - a knowledge-based practice and steering as instruments.Det svenska välfärdssamhället kan hävdas inbegripa som ett socialt skyddsnät med intention av att medborgarna får skäliga levnadsförhållanden. Välfärdsystemet har dock på senare tid genomgått grundläggande förändringar avseende dess organisering och styrning inom det sociala myndighetsarbetet, där dess påverkan allt för lite anses uppmärksammats. Studiens övergripande syfte är att studera socialarbetares upplevelser av styrning inom socialtjänstens myndighetsutövning. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer och har bringat betydande kunskaper och belysning av ämnesområdet. Resultatet har påvisat en överlagd styrning inom det sociala myndighetsarbetet, som normaliserats och utgör påverkan på hur det praktiska arbetet bedrivs och hur känslan av det sociala arbetet behandlas. Vidare har studiens resultat påvisat diverse orsaksförklaringar som bottnar i konstadsfrågor, tillit från ledningsgruppen, arbetsmotiv men också socialsekreterares individuella yrkeserfarenhet- och kompetens. Utifrån studiens analys har fyra centrala teman identifierats och framställts som både orsaksförklaring och förutsättning för ett praktiskt socialt myndighetsarbete. Dessa förklaras som; styrning och socialsekreterares arbetssituation, brist på tillit, socialt arbete – en kunskapsbaserad praktik och styrning som instrument.
3
Olin, Dahl Fanni. „Från praktik till juridik : en diskursanalys av promemorian ”Barnets bästa när vård enligt LVU upphör”“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9011.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fallet ”Lilla hjärtat” föranledde en granskning samt en förändringsprocess av socialnämndernas sätt att arbeta med tvångsvård av barn. Förloppet som följde ledde fram till promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör som är framtagen av en utredare på Socialdepartementet. Utredaren presenterade fyra förslag på förändring av lagstiftningen som ämnar att stärka barnets bästa. Jag har genomfört en diskursanalys av promemorian med utgångspunkt i forskningsfrågan: Hur påverkar en specifik händelse, omdebatterad såväl medialt som politiskt, det sociala arbetets styrning? Det är tydligt att de lagförslag som utredaren presenterar har en påtaglig koppling till socialnämndens hantering och debatten kring fallet Lilla hjärtat. Därtill präglas promemorian av en rättslig diskurs som i och med översättningsprocessen från det sociala arbetets praktik till en rättslig praktik förenklar representationen av problemet vilket resulterar i att socialarbetarens maktposition befästs medan barn framställs som passiva mottagare av stöd och skydd. Om lagförslagen antas kommer de påverka den enskilda socialarbetarens handlingsutrymme inom området tvångsplacering av barn.The case "Lilla hjärtat" led to an evaluation of the social welfare committees' way of working with compulsory care of children. The process that followed led to the memorandum “The child's best interests when care according to LVU ceases” prepared by an investigator at the Ministry of Social Affairs. The investigator presented four proposals for changes in the legislation that aim to strengthen the best interests of the child. I have conducted a discourse analysis of the memorandum based on the research question: How does a specific event, debated both in the media, and politically, affect the governance of social work? It is clear that the legislations presented by the investigator have a strong connection to the Social Welfare Board's handling of the case and the debate surrounding the case Lilla hjärtat. Moreover, the memorandum is characterized by a legal discourse which, through the translation process from social work practice to a legal practice, simplifies the representation of the problem, which results in the social worker's position of power being consolidated while children are portrayed as passive recipients of support and protection. If adopted, the legislations will affect the individual social worker's capacity of action in the area of child protection.
4
Bergdahl, Karoline, und Evelina Tornéus. „En uppdaterad föräldraroll 3.0 : En studie om föräldrarollen i ljuset av barnens IT-användning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135372.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föräldrarollen är i omvandling och i takt med den ökade IT-användningen i samhället stöter föräldrar på nya prövningar. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar till barn i åldern 6-12 år och deras attityder och förhållningssätt gällande barnens internet-och medieaktiviteter. Hur föräldrarna kontrollerar, styr samt skyddar sina barn har undersökts närmare. Metoden i studien var kvalitativ och två stycken fokusgruppsintervjuer användes för att inhämta det empiriska materialet. Datan analyserades med hjälp av innehållsanalys. Teorin som användes var Baumrinds (1966) teori om föräldraskapsstilar där tre olika föräldraroller är i fokus. Resultatet visade att föräldrar saknar en kommunikation gällande barnens internet- och medieaktiviteter med personal inom skola- och barnomsorg. Föräldrar såg även prövningar i sin föräldraroll på grund av IT-samhällets omfattning och dess följder.
5
Hämberg, Eva. „Tillsyn i teori och praktik : om statlig styrning och kontroll av socialtjänstens individ- och familjeomsorg“. Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57154.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this thesis is to deepen the understanding about the function of control in the inspection process and to increase the knowledge about the legitimacy and impact from inspection on different types of social and welfare services. In the thesis the form and legitimacy of the inspection process are studied in two types of social services in Sweden: a less complex service where the task to investigate and make decisions about social care dominates (IAD), and a more complex service where the task to provide treatment interventions dominates (TI). The data consists of policy documents, inspection reports, casefile documentation, and interviews with inspectors, politicians, managers and social workers. The inspection process is discussed in relation to theories about control systems and legitimacy processes. Inspection is a policy instrument whose standards are derived from legislations and where those subject to the inspection are obliged to meet the demands made by the inspectorates. This form of disciplinary control has been questioned given that its complexity makes it hard to regulate the practice of social work through detailed rules. By including a less disciplinary form of control the instrument’s ability to impact on more complex aspects of social services are expected to increase. The results show a difference in how the inspection process is set up in the two types of services. In the IAD services the process takes the form of a disciplinary control system, whereas the process in TI services initially takes the form of a non-disciplinary system. In spite of the differences observed in the initial stages of the process, the results show that the judgments of inspectors in both types of services are almost exclusively based on information about concrete and detailed aspects. This entails that the judgements of inspectors in both types of services mostly take the form of statements on simple observable and concrete conditions, whereas judgments about more complex aspects are rarely made. The study also shows that although the propriety and relevance of the inspectors’ judgements are questioned more in TI organisations inspections seem to have greater validity and impact on TI than on IAD organisations. The results of the thesis point to two explanations. One explanation is that the costs of dealing with the problems underlying the identified deficiencies are lower for TI than IAD organisations. This in turn leads to greater acceptance of carrying out the proposed measures in TI than in IAD organisations. Another possible explanation is that the potential sanctions are greater for TI than IAD organisations.
6
Hiselius, William. „Tillit, styrning och ledning inom Sveriges offentliga sektor : En kvalitativ studie om enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning inom socialtjänsten“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175477.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.
7
Reimer, Senada. „Tillämpning av empowerment inom socialt arbete : En litteraturstudie om empowerment av våldsutsatta kvinnor inom socialt arbete“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5666.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Around the world, male violence against women is a major challenge for public health. Social workers often meet women exposed to domestic violence and therefore need qualified knowledge in how to treat and meet these women in the best way possible. Empowerment for preventing violence against women is an approach to support the victims in order to reduce risks of further domestic violence. The aim of the study is to get an enhanced knowledge of empowerment as an evaluative assessment, as used in social work with women objected to domestic violence. Problems and possibilities for change, in applying the model, are examined as relating to the different backgrounds of the women. This study is a systematic analysis of literature and social science articles on the topic, and the analysis applies to empowerment a theory. The result of the study shows that abused women´s possibilities to enforce empowerment through this model is affected by their individual basic conditions and circumstances. Some factors that contribute, to success or failure using the model, are religion, education, financial resources, residence and social context. Evaluating the empowerment model in preventing violence against women through a systems theory approach present a number of shortcomings from using the method. The models are often effective only in a specific setting and applied mostly through individually adapted support. Its usefulness for support of women around the world, affected by violence, is limited whereas background and living conditions differ. Men are not being included in the efforts for change. Another key aspect is rigid and entrenched structures of culture, religion and societal norms that present obstacles. Without support from family, friends and the community it becomes even more difficult for women to change their lives.
8
Gharib, Bano. „Socialt arbete i en modern era : Kritisk diskursanalys om mediers skildring av socialt arbete“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34576.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The main purpose of this study was to analyze how Swedish media portrays social work. The collected material underlying the analysis was published during the period 2007-01-01 to 2017-10-08 in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The study focused on how social services and social workers were constructed in the articles, what discourses could be identified and what power structures were made visible inthe discourses. The chosen method was based on Norman Fairclough's critical discourse analysis and more specifically his three-dimensional model. Furthermore, the analysis was conducted on the basis of the social constructionist and discourse theoretic perspective that formed the basis for analysis and interpretation of the material. The study's findings of the material showed that the four dominated discourses of social services in the articles were: criticizing the social services, social services bureaucracy, the work environment at social offices and progressive areas of social services. These discourses showed high interdiscursivity, which refers to are production of the current discourse regime. Furthermore, the study showed that Swedish media depreciate social work to a lesser extent in comparison with other countries. However, results showed that Swedish media often tend to portray social work with ill-founded claims, as the previous research also showed.Syftet med denna studie var att analysera hur svenska medier skildrar socialt arbete. Det insamlade materialet som låg till grund för analysen publicerades under tidsperioden 2007-01-01 till 2017-10-08 i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studien fokuserade på hur socialtjänsten och socialarbetare konstruerades i artiklarna, vilka diskurser som kunde urskiljas och vilka maktstrukturer som synliggjordes i diskurserna. Den valda metoden utgick från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och mer specifikt hans tredimensionella modell. Vidare genomfördes analysen utifrån socialkonstruktionistiskt och diskursteorietiskt perspektiv som låg till grund för analys och tolkning av materialet. Studiens resultat av empirin visade att de fyra dominerade diskurserna av socialtjänsten i artiklarna var kritik mot socialtjänsten, socialtjänstens byråkrati, arbetsmiljön på socialkontoren och progressiva yrkesområden av socialtjänsten. Dessa diskurser visade på hög interdiskursivitet, det vill säga att en reproduktion av den rådande diskursordningen. Vidare visade studiens resultat att svenska medier skildrar det sociala arbetet negativt i mindre utsträckning i jämförelse med andra länder. Dock visade resultat att svenska medier ofta tenderar att skildra socialt arbete med grundlösa påståenden, vilket den tidigare forskningen också visade.
2018-06-04
9
von, Bahr Mikael. „Religion och socialt arbete : En religionssociologisk diskussion av olika förståelser av religion i socialt arbete riktat mot unga“. Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353257.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstract Religion and social work has a historical connection. A lot of social work comes from religious roots. In my career as a social worker I have wondered why religious aspects of social work are marginalized. The aim of this paper is to discuss how religious dimensions can be included to develop culture competence in social work with youth in Sweden The research questions asked are: - What views on religion held by young people are presented in the text “Främmande är skrämmande”? - How can this be analysed based on theories of the functioning of religions in the lives of young people? - What approaches in previous research may be relevant to pay attention to religious dimensions to develop understanding of cultural competence in social work? The method I used was qualitative thematic analysis and the theories for the analysis were deprivation theory and socialization theory. The conclusion shows that the young people in the text differentiate their own view of religion and others' views on religion. Clearly, they describe the views of others on religion on the basis of a functional religious definition where religion becomes the explanation model for devastating behavior, for example in the media's production of perpetrators in terrorism councils and the like. The work shows that earlier research examples of the introduction of religion in social work would also be possible approaches for attending to religious dimensions in order to develop the understanding of cultural competence in social work in Sweden today. This in terms of education, method and approach.
10
Gustafsson, Hanna, und Sandra Johnsen. „En normkritisk analys av "Socialt arbete - en grundbok"“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45328.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study present a norm-critical analysis of a Swedish social work academic textbook. The aim is to make visible how norms can be created and maintained through written text, but also to analyze whether the current book is inclusive in its language. The study also aim to analyze how the authors write about and portray, for example, gender, sexuality, ethnicity and functionality. The analysis uses a number of discourse analytical tools and focus on norms and normalization processes. The study makes use of a social constructivist perspective and queer theory. An initial quantification of the use of sex-based and gender-neutral pronouns is supplemented by an analysis of these occasions, where the discursive tools are used. In conclusion, the study's results can show how norms about sex, sexuality, ethnicity and functionality can be created and reproduced through text. Because there is only room for two sexes and heterosexuality, the view on gender is maintained as a binary category and heterosexuality as the "normal". The result also shows how clients are categorized and presented as "the other", which contributes to how social workers look at different groups, individuals and social problems.
Bücher zum Thema "Styrningen av socialt arbete"
1
Holmberg, Stina. Socialt arbete bland zigenare: En utvärdering av zigenarprojekt 1985-91. [Stockholm]: Socialstyrelsen, 1991.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Muhli, Ulla Hellström. Att överbrygga perspektiv: En studie av behovsbedömningssamtal inom äldreinriktat socialt arbete. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
Muhli, Ulla Hellström. Att överbrygga perspektiv: En studie av behovsbedömningssamtal inom äldreinriktat socialt arbete. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
4
Bergstrom, Lars. Att se det mojliga i det verkliga: Om utveckling av sociokulturell kompetens i socialt arbete pa landsbygden i norra Bohuslan (Skriftserien / Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete). Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete, 1996.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
5
Lindberg, Odd. Emotioner, sociala band och ritualer: En kvalitativ analys av narkotikakarriarer (Skriftserien / Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete). O. Lindberg, 1998.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
6
Billquist, Leila. Rummet, motet och ritualerna: En studie av socialbyran, klientarbetet och klientskapet (Skriftserien / Institutionen for socialt arbete, Goteborgs universitet). L. Billquist, 1999.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
7
Mattsson, Matts. Vinter i folkhemmet: En studie av den svenska modellen pa lokalplanet (Skriftserien / Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete). Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete, 1996.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
8
Tornquist, Kristina. Att faststalla och mata formaga till dagliga livets aktiviteter (ADL): En kritisk granskning av ADL-instrument och arbetsterapipraxis (Skriftserien / Goteborgs ... Institutionen for socialt arbete). Goteborgs universitet, Institutionen for socialt arbete, 1995.
Den vollen Inhalt der Quelle finden