Dissertationen zum Thema „Stockholm University“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-34 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Stockholm University" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Legge, Nils. „A Survey of The Linguistic Landscape of Stockholm University“. Thesis, Stockholms universitet, Engelska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126043.
Der volle Inhalt der QuelleGutehall, Maria, und Mhd Omar Korabi. „In search of alumni relationship approach : Ideal and realities in the University of Gävle and Stockholm University“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20349.
Der volle Inhalt der QuelleRazera, De Azevedo Diana. „Awareness, attitude and perception of plagiarism among students and teachers at Stockholm University“. Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-37221.
Der volle Inhalt der QuelleMeinhardt, Emil, und Valentina Rudenok. „User Interfaces in Liquid Chromatography-Mass Spectrometry : a Case Study at Stockholm University“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12045.
Der volle Inhalt der QuelleHellström, Petter. „Assessing the impact of the indoor environment on productivity : A case study in a university building in Stockholm“. Thesis, KTH, Installations- och energisystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229864.
Der volle Inhalt der QuelleRohlin, Carl-Johan A. J. „The role of migration in urban transition : studies of the relationship between migration and modernisation for Brisbane and Stockholm /“. [St. Lucia, Qld.], 2004. http://www.library.uq.edu.au/pdfserve.php?image=thesisabs/absthe18874.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleAlroth, Brita, und Charlotte Scheffer. „Attitudes towards the Past in Antiquity. Creating Identities : Proceedings of an International Conference held at Stockholm University 15-17 May 2009“. Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-109082.
Der volle Inhalt der QuelleKarlsson, Peter, und Anna Brandt. „Användarkvaliteter inom söksystem : En kvantitativ studie av söksystemen på Södertörns högskola och Stockholms universitet“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19188.
Der volle Inhalt der QuelleKritikou, Sofia Kristina. „Evaluation of acoustic, visual and thermal comfort perception of students in the Educational Building at KTH Campus : A study case in a university building in Stockholm“. Thesis, KTH, Installations- och energisystem, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-239429.
Der volle Inhalt der QuelleUnder senare år har fokus och tillämpning av hållbarhet i byggnader ökat, både för miljö och mänskligt välbefinnande. Kvaliteten på inomhusmiljön påverkar välbefinnandet, produktiviteten och arbetsprestandan. Tyvärr kan det också påverka de anställda negativt, som ökad risk för olika sjukdomar och hälsoproblem. En bra inomhusmiljö tillsammans med applikationer av hållbara material, ordentliga HVAC-installationer och byggregler bidrar till en hållbar lösning med låg miljöpåverkan och minskad energiförbrukning. Eftersom byggnader ensamma svarar för 38% av alla mänskliga växthusgasutsläpp (Wikipedia, 2017), rekommenderar de flesta länder nya mer hållbara lösningar för att minska den procentuella andelen. I EU strävar EUs klimat- och energipaket 2020 till att; minska 20% av växthusgasutsläppen, 20% av EUs energi från förnybara energikällor och 20% förbättrad energieffektivitet (European Commission, n.d.). Förutom den positiva aspekten av låg miljöpåverkan har nya konstruktioner skapat en bra levnads- och arbetsmiljö för användarna. Studier har visat att en bättre inomhuskvalitet ökar produktiviteten och arbetsprestandan men framförallt känner sig brukarna bekväma och nöjda med sin miljö. Ett stort antal rapporter har granskats enligt akustisk, visuell, termisk komfort och inomhusluftkvalitet, som är huvudaspekterna av inomhusklimatet. De flesta rapporter fokuserar på användarnas uppfattning om dessa fyra aspekter samt andra parametrar som påverkar inomhusmiljön (arkitektonisk geometri, material osv.). På samma sätt fokuserar jag på två olika metoder för att erhålla resultaten. Den objektiva metoden som innehåller innemiljömätningar och den subjektiva metoden som innehåller ett frågeformulär som skapats specifikt för detta forskningsprojekt. Genom att erhålla dessa två uppsättningar data utvecklas viktiga fokuspunkter, till exempel om byggnadens certifiering uppfyller Miljöbyggnads rekommendationer, vilka aspekter som i huvudsak påverkar elevernas uppfattning och om det finns några tydliga samband mellan uppmätta och beräknade data. Studiefallet utvecklades i en universitetsbyggnad i Stockholm, där de fyra huvudaspekterna av inomhusmiljön utvärderades. De fysiska parametrarna mättes såsom temperatur, lufthastighet, relativ fuktighet, CO2-koncentration och akustiken i fem olika klassrum. Dessutom har en undersökning utvecklats för detta studieprojekt som inkluderade uppfattningsfrågor inom termisk, visuell, akustisk komfort och inomhusluftkvalitet. Kön och klimatzonens ursprung var två andra parametrar som påverkade den övergripande inomhusmiljöuppfattningen, enligt andra studier. Även om majoriteten av båda könen röstade för "ingen förändring" svarade restrerande kvinnor att de föredrog klasrummet varmare. Dessutom svarade flertalet från alla klimatzoner "ingen förändring", även om den näst högsta åsikten för studenter från varmare klimatzoner var "varmare", vilket också har hittats i andra studier. Höga negativa korrelationer hittades mellan akustiken och tillfredsställningsnivån för den akustiska komforten. På samma sätt observerades höga korrelationer mellan den visuella komfortnöjdhetsnivån och de tre aspekter som påverkar den. Vidare visade resultaten att alla fysiska mätningar påverkade elevernas termiska komfort och upplevelse av inomhusluftkvalitet. Alla erhållna mätningar indikerade en bra inomhusmiljö i alla klassrum och att alla värden var inom svensk standards rekommendationer. Låg korrelation hittades mellan den uppmätta PVM (predicted mean vote) och AMV (actual mean vote) från frågeformulären även om alla värden var inom gränserna. Dessutom granskar studien metoder som kan tillämpas på liknande framtida studier liksom vilka slags fel som bör undvikas i framtiden. Det finns fortfarande mycket forskning som kan utvecklas för att förstå mer om inomhusmiljön och hur människor uppfattar den.
Kitano, Megumi. „The Role of Role Language in Japanese Language Education : A Study on the Involvement of Role Language in the Japanese-as-a-Foreign-Language Education at Stockholm University“. Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för japanska, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-158714.
Der volle Inhalt der QuelleArvidsson, Emelie, und Emma Arvidsson. „Är det öppet köp på utbildningen? : En kvalitativ studie om två högskolors utformande av strategisk kommunikation till presumtiva studenter“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82731.
Der volle Inhalt der QuelleThe education market that has developed in recent decades has meant that higher education institutions work strategically with relationship-communication in order to sell their education. The problem area targets therefore a complexity in educational communication in schools at university level. We use a theoretical framework that includes Bourdieu, Mayhew, Carlbaum and Allelin to analyze web-based texts at a state university and a private university, with the use of a qualitative text analysis. The purpose of this study is to contribute to increased attention regarding how schools actively work with strategic communication to recruit students, and to discuss how the market development has influenced strategic communication within the school area. We want to receive a deeper insight into what characterizes the communication of the selected universities of this study. The study is based on the following question: How does the strategic communication work differ between the Stockholm School of Economics and Gothenburg School of Business, Economics and Law regarding the recruitment of students? The result shows many similarities in the content of the texts, but we see differences in the form of tonality and what is highlighted. The two universities allude to social capital and a secure labor market after completing their studies, but in different ways where tonality is crucial. The Gothenburg School of Business, Economics and Law alludes to a community and freedom of choice for the student, and the Stockholm School of Economics alludes to a strong network and a successful professional career at large companies. Depending on a prospective student's preferences, he or she is attracted to various forms of strategic communication, and thus chooses a university according to this.
Lindholm, Sebastian. „Facebook as a tool to integrate : A qualitative- and quantitative historically contextual analysis of the use of Facebook among international students at Stockholm University in 2011 – and how they use it 10 years later in 2021“. Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194049.
Der volle Inhalt der QuelleBådner, Christer, und Fredrik Enblom. „Intern kontroll på Stockholms universitet“. Thesis, Stockholm University, School of Business, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6287.
Der volle Inhalt der QuelleBegreppet intern kontroll har fått allt större fokus under de senaste åren, inte bara inom den privata sektorn utan även inom den offentliga verksamheten. Olika revisionsskandaler såsom exempel Enronaffären i USA, har resulterat i att debatten kring behovet av ökad kontroll växt. I samband med detta har regler och lagar trätt i kraft för att skärpa den interna kontrollen. Dessa lagar har även fått stor påverkan på flera företag och verksamheter i Sverige. Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om begreppet intern kontroll, främst för en offentlig verksamhet, vad det har för betydelse och hur det används inom universitetets värld. Våra frågeställningar har varit: • Hur tolkar användarna i en universitetsmiljö begreppet intern kontroll? • Hur ser utformningen av den interna kontrollen ut på en fakultets olika institutioner? • Vilka modeller eller verktyg används för hanteringen av den interna kontrollen? Vi har ett kvalitativt angreppssätt där vi främst använt en mer hermeneutisk metod. Datainsamlingen har dels gjorts från olika dokument och dels genom intervjuer. Vi har studerat den interna kontrollen i praktiken på universitet i Sverige och har avgränsat oss till universitet med samhällsvetenskaplig fakultet. Vi har främst valt att närmare studera Stockholms universitet. Där har vi undersökt hur den interna kontrollen utformats på institutionsnivå. Undersökningen bygger på intervjuer med tre prefekter, en administrativ chef och en internrevisor samt sekundärstudier av dokumentation. Utifrån COSO-modellens ramverk har vi analyserat data från intervjuer och annan dokumentation. Prefekterna på institutionerna ger bilden av att intern kontroll som begrepp inte är något som ännu blivit institutionaliserat. Främst kopplas begreppet till den ekonomiska redovisningen och ekonomisk uppföljning. För prefekten är det idag svårt att få en övergripande bild över alla de olika regler som ska följas och uppgifter som ska uppfyllas över alla de ansvarsområden prefekten har. På en större institution eller där prefekterna saknar tid eller kompetens, är en kompetent administrativ chef nödvändigt för institutionerna ska kunna upprätthålla god intern kontroll. Ett problem är att prefekterna måste vara väl medvetna om att detta behov finns, eftersom det är prefekten som avgör vilka tjänster som ska tillsättas på institutionen. Även om det är en decentraliserad organisation är institutionerna hårt styrda av lagar och förordningar. Detta begränsar prefekterna att vidta åtgärder som de ibland anser nödvändiga för att styra och kontrollera verksamheten på ett effektivt sätt.
Josefsson, Sven-Olof. „Årets var 1968. universitetskris och studentrevolt i Stockholm och Lund /“. Göteborg : Göteborgs universitet, 1996. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37619726c.
Der volle Inhalt der QuelleMcCoy, Niklas. „Omkonstruktion av kolvlod : På uppdrag av institutionen för geologiska vetenskaper Stockholms universitet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200583.
Der volle Inhalt der QuelleBälter, Johanna, und Malin Andersson. „Attityder kring personalvetarprogrammet hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet“. Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-39164.
Der volle Inhalt der QuellePersonalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet.
Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).
Nordin, Pia. „Vägledd via webben : En analys av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-56954.
Der volle Inhalt der QuelleNilsson, Jacobina, und Ebbe Nyman. „"Att vara eller icke vara" : En analys av Stockholms universitets studentkårs legitimitetsskapande“. Thesis, Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-106687.
Der volle Inhalt der QuelleJunker, Nicklas. „Akademisk skriftspråklig progression : En medierad diskursanalys av två föreläsningar på Studie- och språkverkstaden, Stockholms universitet“. Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131602.
Der volle Inhalt der QuelleHultgren, Lisa. „Samverkan som strategi. En studie om informationskompetens och samverkan mellan bibliotekarier och högskolelärare på Stockholms Universitet“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18813.
Der volle Inhalt der QuelleUppsatsnivå: D
Hellerström, Andreas. „Hur mår studenter på Stockholms universitet? En studie om hur studenter på grund- respektive forskarutbildning upplever sin livskvalitet“. Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1131.
Der volle Inhalt der QuelleHögskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen. Vidare framkom att kvinnor skattar sin livskvalitet som högre än män och att gifta och samboende skattar sin livskvalitet som högre än ogifta. Resultaten överrensstämmer med den forskning som tidigare genomförts för högskolestudenters subjektivt upplevda livskvalitet.
Widéen, Maria. „Lärares upplevelser inför samgåendet mellan två lärosäten“. Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7442.
Der volle Inhalt der QuelleDen 1:a januari 2008 blev Lärarhögskolan i Stockholm, på grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat Lärarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lärosäte ansågs ge förbättrad kvalitet. Forskning har visat att det är mycket svårt att hantera den starkt negativa påverkan samgåenden kan ha på anställda, såsom personalomsättning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anställdas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lärosäte undersöka attityder till och upplevelser kring samgåendet med avseende på kulturella och statusmässiga aspekter. Sju lärare intervjuades och data analyserades tematiskt. Resultatet visar att det finns upplevelser av kulturella och statusmässiga skillnader mellan lärosätena. Farhågor om kulturkrockar och förhoppningar om att kunna höja lärarutbildningens status och kraven på lärarstudenterna finns. Studiens resultat stöds av tidigare forskning kring de mänskliga aspekterna av samgåenden.
Skoglund, Rebecka. „Vilka författare möter lärarstudenter? : En kvantitativ studie av litteraturlistor i ämneslärarutbildningen i svenska från tre lärosäten år 1980, 2000 och 2020“. Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445134.
Der volle Inhalt der QuelleHolmertz, Adam, und Julian Evans. „Mordförsöket i Strömsund : Examensarbete Journalistprogrammet, våren 2017, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. En radiodokumentär om en skjuten imam och en tafflig torped“. Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143978.
Der volle Inhalt der QuelleWållberg, Per Emil. „Franska och italienska formtyper i den svenska nationaloperan Gustaf Wasa : Examensarbete i musikvetenskap vid Institutionen för Kultur och Estetik på Stockholms Universitet under höst-terminen 2016“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154010.
Der volle Inhalt der QuelleGustafsson, Peter, und Anders Hed. „Är det efternamnet eller prestationerna som avgör betyget? : Om etnisk diskriminering vid jämförelser av betyg före och efter anonymiseringen av salstentamina vid Stockholms universitet“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101161.
Der volle Inhalt der QuelleEriksson, Rikard. „Psykoteknik : kulturell fabricering av personlig identitet /“. Stockholm : Carlsson, 1999. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp99/arts200s.htm.
Der volle Inhalt der QuelleKorkiakoski, Julia. „Irakiska Kurdistans betydelse för diasporan i Sverige : En studie av transnationella aktiviteter ochgränsöverskridande relationer“. Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för mellanösternstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-125412.
Der volle Inhalt der QuelleKorkiakoski, Julia. „Irakiska Kurdistans betydelse för diasporan i Sverige : En studie av transnationella aktiviteter och gränsöverskridande relationer“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121012.
Der volle Inhalt der QuelleOlsson, Simon. „Journalistutbildningar - till vad? : Fyra företrädare för högskolornas journalistutbildningar om kvantitet, kvalitet, arbetsmarknad och ansvar“. Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1121.
Der volle Inhalt der QuelleHögskolorna utbildar fler journaliststudenter, men antalet arbetstillfällen i branschen ökar inte alls i samma takt. För att belysa det här förhållandet har fyra företrädare för olika journalistutbildningar på högskolenivå intervjuats – vid Göteborgs universitet, Högskolan i Kalmar, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Intervjuerna har genomförts genom en halvstrukturerad metod. Huvudfrågorna i de halvstrukturerade intervjuerna har varit journalistutbildningens uppgift och ansvar, vad journaliststudenterna bör kunna och hur väl de är anpassade för arbetslivet samt vilken attityd studenterna har till sin utbildning. Intervjupersonernas uttalanden har jämförts med bland annat Högskoleverkets utvärdering av journalistutbildningarna, där begreppet högskolemässighet, att vissa kvaliteter skiljer ut högskolornas utbildningar från övriga, är centralt.
Studien visar ett synsätt där studenternas behov och önskemål tillvaratas och där målet för de intervjuade är att studenterna ska vara anpassade till arbetsmarknaden. Företrädarna för högskolorna är relativt nöjda med sina utbildningar och tror att även journalisterna är tillfredsställda. Det finns också en strävan att blanda momenten i utbildningarna så optimalt som möjligt, för att göra utbildningarna mer högskolemässiga. Studenterna ska med andra ord erhålla särskilda akademiska kunskaper i kombination med att de också anpassas till yrkeslivet. Sökandet efter den optimala utformningen av utbildningsprogrammen ska förhoppningsvis ske med hänsyn till balans i integrationen mellan teori och praktik, anser högskolornas företrädare. Vidare menar de att studenternas medelålder ska vara tillräckligt hög och att dessas följsamhet i såväl teknisk utveckling som tendenser på arbetsmarknaden vad gäller exempelvis anställningsformer ska vara god.
Bogren, Jonas, und Jim Engstrand. „Stress - nu och i framtiden : En studie om socionomstudenters stress under studietiden och deras förväntade stress inför det framtida arbete“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152499.
Der volle Inhalt der QuelleSørensen, Bengt Algot. „Otto Fischer, Tecknets tragedi. Symbol och allegori i P.D.A. Atterboms sagospel Lycksalighetens ö. (Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 36). Stockhom 1998“. Uppsala : Svenska Litteratursällskapet, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200730.
Der volle Inhalt der QuelleRahman, Farhana, und Heaven Tesfay. „“Socialt arbete är inte möjligt utan perspektiv på etnicitet och kultur” : En kvalitativ studie om socionomstudenters upplevelser av undervisning om etnicitet och kultur på socionomutbildningen vid Stockholms Universitet“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191450.
Der volle Inhalt der QuelleFanny, Selemark Södergren. „Inkluderad och osynlig : En kvalitativ analys om hur transpersoner förhåller sig till representationen av trans i nyhetsartiklar“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148553.
Der volle Inhalt der Quelle