Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Språk och samhälle“

Different concepts often evoke various emotions, positive or negative. The emotions can be related to the understanding and the meaning of the concepts. Two such concepts dealing with femininity are girl (‘flicka’) and chick (‘tjej’) and the aim of this study is to linguistically investigate the meaning of these concepts in order to understand the emotions they evoke. The emotions relating to these concepts may have to do with changes over time and therefore I will also study how these concepts have changed over five decades. Theoretically I employ a socio-cultural perspective where language and society are seen as related, and how we use language is seen as a way of constructing society. Methodologically my study is in the field of corpus linguistics, since I use large computerized textcollections for the study of meaning. Meaning in this context is defined as something that is revealed in language use, more specifically, in frequency-based language patterns such as collocations, adjective attributes and lexical relations in relation to the two concepts. My conclusions are that the two concepts flicka and tjej are used very differently through the years. Flicka has decreased in importance – both quantitatively (less used) and qualitatively (in fewer different contexts/about fewer topics). Flicka is also related to more negative attributes, and is used in passive roles. At the same time tjej has increased in importance quantitatively (used more) and qualitatively (more contexts/subjects). Tjej is also at the same time used in relation to positive attributes and in active roles. The changes in usage of flicka and tjej can be seen as interrelated in that there seems to be a matter of a division of labour between the two concepts. Flicka and tjej are used in different contexts and with different functions, which could explain the different emotions towards the concepts.

Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. Det är en nödvändighet att ha god språk- läs - och skrivförmåga, att vara litterat. En viktig del i att vara litterat innebär att förstå läst text.

För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi). Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth). 1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet. Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.

Den offentliga makten, förvaltningen och den offentliga servicen grundar sig på språkanvänd­ning, men är därtill också textualiserad, dvs. baserar sig i allt högre grad på skrivna texter. Man kan tala om textualiseringen som en megatrend. I artikeln diskuteras drag som är typiska för textualiseringen särskilt inom vårdsektorn, och vilken inverkan den har på samhället. Artikelns teoriram är skrivandets sociolingvistik, som har många beröringspunkter med diskurs- och genreforskning. Blicken riktas från språket mot språk­liga betydelsehelheter, mot texter, och från språkliga produkter mot språkliga pro­cesser, till exempel mot skrivande. Jag visar att språk och texter spelar en betydande roll i hur delaktighet, jämlikhet och lik­värdighet realiseras i våra samhällen. I sista hand har de betydelse för stabiliteten i sam­hället, eftersom ojämlikhet och utslagning är betydande bakgrundsfaktorer till säkerhets­hot, till exempel brottslighet. I min artikel kommer jag att visa att språkvetenskap kan erbjuda fruktbara synvinklar och redskap för att granska samhälleliga problem. Nyckelord: skrivandets sociolingvistik, textualisering, social- och hälsovården, tillgång till rättigheterna, delaktighet

Framväxande flerspråkiga miljöer, till följd av migration, globalisering och informationsteknik, skapar nya förväntningar och krav på språkkontakt både på samhälls- och individnivå. Grundskolan i Sverige utgör en av flera samhällsarenor i vilken omfattningen av flerspråkig användning, utöver svenska och de språk som undervisas, behöver (om)förhandlas. Studiens syfte är att få ny kunskap om hur flerspråkig användning kan ta sig uttryck i ordinarie låg- och mellanstadieundervisning. Med en etnografisk ansats genomfördes observationer av fyra flerspråkiga lärares undervisnings-praktiker samt intervjusamtal med lärarna. Fokus för analysen är lärarnas praktiserade flerspråkighetspolicy i klassrummet (Bonacina-Pugh 2017). Resultaten visar att de flerspråkiga lärarna skapar ett mellanrum, third space (Bhabha 1994), i vilket flerspråkig användning legitimeras främst för att underlätta elevernas kunskapsinhämtning och språkliga medvetenhet, men även för att skapa känslomässig förståelse och trygghet. Lärarna använder dock sin flerspråkighet i undervisningen i olika grad. Det är framför allt en av lärarna som på ett systematiskt sätt använder sin flerspråkighet i de två olika årskurserna som hon undervisar. Flerspråkig användning visar sig också på flera olika sätt och har olika funktioner. En sådan multifunktionell aspekt av flerspråkig användning öppnar upp möjligheter för att en större del av elevers hela språkliga repertoar kan tillvaratas och utvecklas inom ramen för den ordinarie undervisningen.

I det följande uppfattar jag translokala tillhörigheter som positioneringar och aktiviteter, även symboliska, virtuella och imaginära, mellan olika lokaliteter, där den ena utgörs av de inflyttade finskspråkigas nutida bonigsort på Åland och den andra av deras tidigare hem- eller boningsort på det finskspråkiga fastlandet. Lokaliteten kan i vissa sammanhang innebära enbart barndomshemmet eller hemorten, men kan gällande t.ex. språk och traditioner också få en utvidgad betydelse och tolkas som det finska fastlandet i allmänhet. Likaså kan hemorten på Åland gälla hela det åländska samhället. Det väsentliga i sammanhanget är gränsen till det finska Finland som på olika sätt överskrids. Jag kommer att diskutera, hurdana translokala praktiker de finskspråkiga har i sin vardag, dvs. hur de agerar för att upprätthålla sin finskhet på Åland samtidigt som de rotat sig där. Hurdana sociala rum skapas det för att de skall få gensvar för sitt finska ursprung? Får de sin finskhet bejakad och hur förhandlar de om den i den åländska omgivningen? Kan en dubbel identitet t.ex. vara möjlig? Enligt den konstruktivistiska synen utformas identiteten ju i växelverkan med de s.k. signifikanta andra. Med dem förstår man personer som mest bidrar till att upprätthålla och bestyrka en individs subjektiva verklighet. Vad innebär det då att en stor del av dessa viktiga personer för de finskspråkiga saknas på Åland där ålänningarna själva har en stark egen identitet?

Sociologförbundet har ordet Vi gratulerar en vital 60-åring! Det är tid att ropa hurra och säga stort och varmt grattis! I år publiceras nämligen årgång 60 av Sociologisk Forskning, en sannerligen aktningsvärd ålder. Under årens lopp har tidskriften publicerat aktuell sociologisk forskning och inspirerande och viktiga debatter som legat till grund för nya analyser och tolkningar av historiska och samtida sociologiska fenomen. Sociologisk Forskning utgör på många sätt ett levande arkiv över svensk sociologisk forskning, dess utveckling, dess problemområden, dess utövare och dess teoretiska tendenser och influenser. För den intresserade finns tidskriftens alla nummer sedan 1993 att läsa på hemsidan (https://www.sociologiskforskning.se/). Övriga nummer kan med fördel läsas i en fåtölj på närmaste universitetsbibliotek eller på många av landets stadsbibliotek. Det finns ett hundratal sociologiska tidskrifter på engelska men bara en på svenska. Det är logiskt och inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom svenska förstås av drygt tio miljoner människor, i bästa fall ytterligare några miljoner om man räknar med våra nordiska grannar. Antalet potentiella läsare är alltså få vid en jämförelse med andra språk, inte minst engelskan, som vare sig vi vill det eller ej är vår tids lingua franca. Vi menar dock att det fortfarande är mycket viktigt att behålla en sociologisk tidskrift med ett särskilt fokus på svenska och nordiska samhällsförhållanden där det huvudsakliga språket är svenska. För omkring tio år sen diskuterade Sociologförbundets styrelse Sociologisk Forsknings framtida öde. I diskussionen luftades tanken att tidskriften var alltför liten och obetydlig och att det i internationaliseringstider inte fanns tillräckligt med forskare som ville skriva på svenska. Emellertid beslutades att behålla tidskriften, men i digitaliserad form. Det var tur! Den finns i dag indexerad i de största internationella vetenskapliga online-registren, med en etta i det för svensk forskning viktiga Norska FRIDA-registret. Alla artiklar publiceras med öppen tillgång och man kan skriva såväl på svenska som på danska, norska och engelska. Att det inte längre är aktuellt att driva frågan om att lägga ner tidskriften kan ses som ett tecken på att den fyller en viktig funktion. Det finns flera anledningar till detta. Många framstående svenska sociologer har publicerat sig i Sociologisk Forskning, och både juniora och seniora forskare fortsätter att skicka in artiklar av hög kvalitet. Den höga kvaliteten synliggörs bland annat i samband med att Segerstedtpriset för bästa artikel delas ut på Sociologidagarna. Dessutom innebär möjligheten att publicera sig på svenska vissa fördelar, då vi slipper att lägga en sida eller två på att förklara kontext och relevans för en internationell publik. Förutom att man då får mer plats för det som är viktigt, till exempel själva analysen, upptäcker många att det vetenskapliga skrivandet blir lättare och till och med mer kreativt. Det går att leka med språket, att formulera metaforer eller att uttrycka sig mer precist och noggrant. Det finns också̊ ett populärvetenskapligt värde i att kunna erbjuda de senaste sociologiska rönen på svenska. Svenska är förvisso inte det enda talade språket i Sverige och inte heller modersmål för alla, men för många svenskar med annan etnisk bakgrund är svenska det viktigaste andraspråket före engelskan. Sociologiska termer och begrepp kan i och för sig utgöra en barriär för icke-sociologer, men många av dessa termer och begrepp har ändå genom åren blivit allmängods och betydelsefulla för samhällets självförståelse (till exempel normer, social struktur, social interaktion, socialt arv, maktordningar, genus och könsroller, intersektionalitet och så vidare). Tillgänglighet och spridning av sociologisk forskning påverkas också av medier, journalistik och politik. I dag är exempelvis ekonomiska, psykologiska och biomedikaliserade perspektiv på människors beteende och samhälleliga processer mer förekommande i samhällsdebatten än de sociologiska. Men inget av dessa perspektiv kan som sociologin ge människor makt och verktyg att begripliggöra sin samtid. Vår förhoppning är därför att sociologisk kunskap (återigen) ska få en mer framträdande position i samhällsdebatten, och vi menar att Sociologisk Forskning borde utgöra en viktig plattform i en sådan utveckling. Vår forskning utgör vidare ett viktigt redskap i vårt undervisningsuppdrag. För att nå ut till potentiella framtida svenska sociologer krävs en sociologiundervisning som berör. I detta sammanhang vill vi slå ytterligare ett slag för vår tidskrift: den utgör nämligen en viktig länk mellan vår forskning och studenter och allmänhet. Här tillgängliggörs aktuell sociologisk forskning på svenska som både berör och manar till vidare debatt och analys. Att publicera sig i Sociologisk Forskning innebär således att ens forskning blir läst, analyserad och diskuterad av nyfikna studenter runt om i landet! I dag finns också lyckligtvis sociologi som ämne i gymnasieskolan, och för såväl lärare som elever är det ovärderligt med direkt tillgång till den senaste forskningen på svenska. Doktorander, disputerade, juniora och seniora forskare bör därför se en artikel publicerad i Sociologisk Forskning som en fjäder i hatten och ett slag för det fortsatta bevarandet av möjligheten att förmedla sin forskning på svenska och sprida aktuell sociologi till en intresserad allmänhet i Sverige. Vi vill också påminna er alla om de kommande Sociologidagarna, som nästa gång hålls mellan den 13 och 15 mars 2024 i Göteborg. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap står som arrangörer och temat för konferensen är ”Övergång eller undergång” (Transition or Perdition). Temat syftar till att fånga det samtida tillståndet med parallella och till stor del sammankopplade kriser världen över, bland annat klimatkris, krig, ökad polarisering, skenande socioekonomiska klyftor och en generell tillbakagång för demokratier och mänskliga rättigheter. Samtidigt belyser temat pågående och omvälvande förändringsprocesser – i Sverige och i världen – vad avser allt från teknologi till arbetsmarknad och politik, liksom de möjligheter till samhällsförändring som kan avstyra krisernas värsta effekter. Dessa kriser tenderar också̊ att samverka med varandra, och med befintliga maktordningar, och ger på så sätt också olika utfall för olika samhällsgrupper. Övergång eller undergång kan också översättas till individers situation, exempelvis förutsättningarna för de många människor som hotas av personlig undergång om de inte migrerar till länder som erbjuder en tryggare situation. Att hantera dessa frågor är en särskild utmaning i dagens splittrade samhällen, där själva definitionerna och uppfattningarna om vad som utgör verkliga hot och önskvärda åtgärder skiljer sig drastiskt åt. Vi ser fram emot att diskutera och debattera den senaste sociologiska forskningen på detta breda tema i Göteborg och hoppas så klart på bred uppslutning! Anmälan öppnar i mitten av november. Innan dess kan ni givetvis skicka in era abstracts/bidrag till arbetsgruppskoordinatörerna. Som representanter för Sveriges Sociologförbunds styrelse skickar vi med dessa avslutande rader många varma och hjärtliga gratulationer till vår stolta jubilar. Må de kommande sextio åren bli lika idérika, inspirerande och utmanande som de första! Åsa Lundqvist, Åsa Wettergren och Ylva Wallinder Ps. På förbundets hemsida finns flera bra referenser för den som vill läsa mer om Sveriges Sociologförbunds och Sociologisk Forsknings historia: https://www.sverigessociologforbund.se/historik

VDenna artikel undersöker hur språk och integration tas upp i svenska valrörelser med fokus på valrörelsen 2022. Språkfrågor har inte haft en framträdande roll i svensk politik men blivit alltmer omdiskuterade i samband med frågor om invandring och integration, inte minst inför valet 2022. Artikeln presenterar två delundersökningar som utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv på ämnes i texter. Båda undersökningarna gör analyser av valmanifest där den första delundersökningen ger en översikt av hur språk- och integrationsämnen fått utrymme i tidigare valrörelser. Huvudundersökningen analyserar valmanifest från riksdagspartierna inför valet 2022 och har tre resultatteman. 1) Ett bristperspektiv när det gäller invandrares språkkunskaper som återkommer hos flera partier och som skiljer sig från tidigare valrörelser. 2) Betoning på kunskapskrav i svenska för att kunna etablera sig i det svenska samhället och 3) att aktuella partier bidrar till ett svenskspråkigt samhälle genom att erbjuda utbildning. Resultaten visar en förskjutning mot att ett ensidigt bristperspektiv alltmer dominerar debatten om språk och integration samt att frågor om språk ofta verkar användas som underlag för andra integrationsfrågor som sysselsättning eller utanförskap.

Arvioidut teokset Marika Tandefelt (toim.): Språk i prosa och press. Svenskan i Finland – i dag och i går II:1. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2017. 242 s. isbn 978-951-583-362-4. Marika Tandefelt (toim.): Språk i skola och samhälle. Svenskan i Finland – i dag och i går II:2. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland 2017. 207 s. isbn 978-951-583-363-1.

Denna artikel analyserar läroplaner för grundskolan i Finland, Norge och Sverige med fokus på hur språklig mångfald konstrueras och med intresse för vilka maktrelationer som kommer till uttryck genom läroplanerna. Språksituationen som förbinder språk och språkgrupper över riksgränserna och den språkliga mångfalden i respektive samhälle gör en analys av de tre läroplanerna särskilt intressant. Syftet är att beskriva och problematisera språklig mångfald samt de normer och ideologi som reflekteras i läroplanerna och organiserar språklig mångfald. Den kritiska diskursanalysen visar att den finska och norska läroplanen har en positiv inställning till och normaliserar språklig mångfald. Samtidigt har det betydelse vilka språk som ingår i den flerspråkiga kompetensen. I den svenska läroplanen är enspråkighet norm. Läroplanernas språksyn och hierarkiseringen av språk antyder att det råder konkurrensförhållande mellan olika språk. I studien framkommer att språkurvalet i läroplanerna bidrar till att upprätthålla ojämna maktrelationer mellan de som behärskar prioriterade språk och de som inte gör det. Diskussionen belyser vikten av att kritiskt ifrågasätta läroplanernas implicita särskiljande av språk och därmed talare av dessa språk.

Syfte Vårt syfte är att undersöka hur det är med barns språkutveckling idag. Det framkomer ofta i den offentliga debatten att barnens språk blivit sämre, det gäller talet såväl som läs-och skrivkunnigheten. Hur förhåller det sig egentligen? Vi har därför valt att vända oss till förskole – och lågstadielärarna med vår fråga. Forskningsfrågan Hur är lärarens syn på barns språkutveckling? Metod Vår undersökning är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Den grundar sig på intervjuer med 9 förskollärare och 6 lågstadielärare. Samtliga intervjuer, förutom 2, är bandade. Här avböjde lärarna att låta oss banda intervjun. Intervjuformen har en lägre grad av både stadardisering och strukturering, eftersom vi önskar få klarlägga kvalitativa aspekter från den intervjuades livsvärld. Lärarna, som vi fått tillfälle att intervjua, är verksamma i Halland. Resultat Verkligheten är inte alltid lätt att fånga. Den är inte svart eller vit eller likadan för alla. Men utgår man från en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats, får man räkna med att resultatet kanske inte blir entydigt. Det finns olika svar på vår forskningsfråga: hur lärarens syn är på barns språkutveckling. För somliga lärare upplevs språksvårigheterna som mer påtagliga, för andra handlar det mer om språkutveckling, dvs. stimulera barnet att utveckla ett mera rikt och nyanserat språk. Men gemensamt är, att alla har åsikter i frågan. Och det var ju egentligen lärarens syn på språkutvecling vi ville undersöka – inte få vårt eget tyckande bekräftat. Vi anser att detta är ett område, där det krävs en mer omfattande forskning.

We want in this paper, by using participant observation and qualitative interviews, come closer to an understanding of what meaning a language café might have for the people who go there. Many of the visitors are people who recently moved to Sweden and are in the middle of a process of learning Swedish. We want to get a further insight into how they feel about their situation and what the social encounters on the language café might mean to them. The purpose is to examine how this can have significance for the identity development of the visitors. The result shows that the language café is an important place for the visitors because it is the only place they can go to in order to practice speaking Swedish, which is important for them to find their place in Sweden. The language café also fulfils an important function of a place where the visitors can receive an understanding of the Swedish society and reflect about it, but also a place for self-reflection to see the opportunities in the situations they find themselves in. Consistently for the language café is the importance of the social function it fulfils, as many of the visitors has experienced loneliness and isolation of society here in Sweden. At the language café they can connect with new people and spend time with others who are in the same situation as they are in. These social meetings with other people, we believe is the basis for the identity to be created and developed, and this is done through language.
Vi vill i denna uppsats med hjälp av deltagande observation och kvalitativa intervjuer närma oss en förståelse för vad ett språkcafé kan ha för betydelser för de som går dit. Många av besökarna är personer som nyligen flyttat till Sverige och som är mitt uppe i processen att lära sig svenska. Vi vill få en vidare insikt i hur de upplever sin situation i Sverige och vad språkcaféet med de sociala möten som finns där fyller för funktion för dem. Syftet är att undersöka vad det i sin tur kan ha för betydelse för besökarnas identitetsutveckling. Resultatet visar att språkcaféet är en viktig plats för besökarna just för att det är den enda plats de kan gå till för att träna på att tala svenska, vilket är viktigt för dem för att finna sin plats i Sverige. Språkcaféet fyller även en funktion som en plats där besökarna kan få en förståelse för det svenska samhället och reflektera kring detta, men även få reflektera kring sig själva och se möjligheter i de situationer de befinner sig i. Genomgående för vad språkcaféet har för betydelse är den sociala funktion den fyller, då många av besökarna upplevt ensamhet och isolering från samhället här i Sverige. På språkcaféet kan de få en gemenskap med nya människor och umgås med personer i samma situation som de själva är i. Dessa sociala möten med andra människor tror vi ligger som grund för att identiteten ska kunna skapas och utvecklas, och att detta sker via språket.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem. De beskrev relationen på ett positivt sätt, men omsorgsgivandet beskrevs som tungt och tidskrävande. Dessa uppgifter var ibland svåra att kombinera med förvärvsarbete för den som ger omsorg till sin förälder. Betydelsefulla faktorer för de vuxna barnens val att bli anhörigvårdare visade sig vara mellanmänskliga relationer, kultur och språk - språket både som ett praktiskt hinder och en del av kulturen. Slutsatser var att anledningar bakom att inte ta emot offentlig äldreomsorg var en kombination av de vuxna barnens önskan att bevara sin kultur och deras föräldrars hjälplöshet när de inte kunde uttrycka sina behov på sitt eget språk.
The main purpose of this study was to study and understand the situation of adult children and their experiences of providing daily care for their elderly parents in need who have an immigrant background. One of the aims was to describe and analyze the motives of adult children choosing to become caregivers, without recourses to the right of using the public elderly care in form of home care and/or elderly care homes. Qualitative semi-structured interviews were conducted with five adult children who cared for their parents. The theoretical frames of analysis were symbolic interactionism with the concepts “I” and “Me” and “significant others”, the theory of reciprocity and finally risk factors for social exclusion. The theoretical frames were used to give deeper insight and different perspectives of the social reality of informal caring. Important results found in our study are that adult children who care for their parents believe it is their duty to help the person who used to take care of them. They described the relationship to their care receiving parents in positive words, but their care duties were described also as heavy and time consuming. These duties were sometimes hard to combine with employment for the family caregiver. Important factors for the adult childrens’ choice to become caregivers were interpersonal relationships, culture and language - language as a practical obstacle but also as part of the culture. Conclusions that could be drawn were that reasons behind the refrain from receiving assistance from the public eldercare was a combination of the wish of the adult children to preserve their culture and their parents’ helplessness in not being able to make themselves and their needs understood in their own language.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska. En slutsats som drogs av studien är att samtliga av studiens informanter, oavsett i vilken kommun de arbetade och om de själva var tvåspråkiga, såg positivt på tvåspråkighet och ansåg att det är bra för barns senare utveckling att vara tvåspråkiga. En annan slutsats var deras pedagogiska anpassning utifrån tvåspråkiga barns behov. I Tornedalen fokuserade de mer på att barnen skulle lära sig svenska eftersom finskan dominerade både i hemmet och i samhället. Det kunde anses som en problematik för barnen om de inte hade lärt sig att behärska det svenska språket innan de börja skolan. En annan skillnad var att man i det andra samhället i Sverige använde sig mer av hemspråksundervisning för att utveckla barns tvåspråkighet, men i Tornedalen hade man i varje avdelning en förskollärare eller barnskötare som behärskade både finska och svenska.

The aim of this study is to examine attitudes towards the use of English in the Swedish language, in Swedish society in general, and in Swedish academia. Mainly a quantitative method was used to examine these attitudes. An online questionnaire was constructed, consisting of different statements regarding the current linguistic situation in Sweden. It also contained a section where the participants had to choose between using an English word or a corresponding Swedish word. The study indicates that people tend to choose the English word instead of the corresponding Swedish word. In addition, people answering this questionnaire seem to be more worried about the use of English in the Swedish language than they are about the use of English in Swedish society in general and in academia. This study also shows that the younger you are, the more positive you tend to be towards the usage of English.

I denna uppsats har två myndigheters webbaserade kommunikation analyserats ur ett kritiskt perspektiv. Detta har gjorts med syfte att undersöka hur dessa myndigheter ägnar sig åt identitetsskapande och ger uttryck för värderingar genom sin visuella och verbalspråkliga kommunikation, huruvida det finns motsättningar mellan detta identitetsskapande och de lagstadgade klarspråkskraven samt ifall det går att se influenser från en kommersiell diskurs i myndighetskommunikationens diskurs. För att göra detta har Försäkringskassans och Skatteverkets hemsidor analyserats och kontrasterats mot den kommersiella aktören Adlibris’ hemsida med hjälp av verktyg från den multimodala systemisk-funktionella grammatiken. Studiens resultat visar att de båda myndigheterna ägnar sig åt identitetsskapande och värderingsuttryck i varierande utsträckning och med hjälp av olika visuella och verbalspråkliga resurser. Resultaten visade även på att det kan finnas en viss motsättning mellan klarspråklig tydlighet och begriplighet och ett stort fokus på identitetsskapande. Sist men inte minst kunde studien visa på ett mått av kommersiella influenser i den webbaserade myndighetskommunikationen.

Ett litet folkbibliotek kartläggs som språkligt landskap och dessutom granskas bibliotekets förmåga att vara ett socialt rum för alla åldrar inom den flerspråkiga befolkningen. Resultaten visar att det språkliga landskapet huvudsakligt består av det svenska, arabiska och engelska språket. Tyska, braille och minoritetsspråken representeras i olika grad, men i mycket mindre utsträckning. Biblioteket erbjuder sociala rum för den flerspråkiga befolkningen och skapar även digitala alternativlösningar under tiden, då biblioteket tillfälligt behöver stängas, för att begränsa smittspridningen av Covid-19.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt. Det innebär att deltagarnas ord och berättelser spelar den största roll i uppsatsens tolkningar.  I resultatet framkommer att integration handlar om lika rättigheter och möjligheter, jämlikhet, respekt samt acceptans bland olika sociala grupper i samhället. Samtidigt har jag kommit fram till att flyktingar upplever diskriminering, utanförskap samt känner att de befinner sig i en process av ovilliganpassning i samhället.

Litteratur berättar för oss om världen och oss själva i den – litteraturen är en del av samhället, den formar vår värld och förmår tänka nytt. Tanke/världar. Studier i nordisk litteratur presenterar Norden som en plats för gränsövergångar och experiment, men också kontinuiteter. I boken samsas vetenskapliga artiklar och essäer på svenska, finska, norska och danska i en helhet som sträcker sig från danskt 1500-tal till digital poesi. Skribenten ställer frågor om vårt förhållande till naturen, om litteraturens och samhällets växelverkan, om texters rörelse mellan språk, länder och medier – och om själva litteraturforskningen. Tanke/världar. Studier i nordisk litteratur är tillägnad professor Kristina Malmio.

Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda

Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda Sociala medier Instagram Youtube Facebook #diginär

Vi som står bakom The Green Way Project är Iulia och Sara, två studenter som läser vår sista termin på Linköpings Universitets program SLM (Språk, Litteratur och Medier). Projektidén The Green Way fick vi eftersom vi tyckte att det saknades en samlingsplats för fakta om miljön, gröntvättning, företags miljöpåverkan och vad man som enskild individ kan göra själv för att leva och agera hållbart i ett konsumtionsbaserat samhälle. Informationen finns utspridd över hela internet, men vi ville ha den samlad på ett ställe, både för oss och alla andra.

Hej! Jag är en student på kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier från Linköpings Universitet som gör ett projektarbete om den etniska mångfalden bland Sveriges bästsäljande författare! Mångfald och inkludering pratas det mycket om i samhället, på arbetsplatser och inom litteratur. Ett viktigt arbete som fortfarande har långt att gå. Jag har sett över hur den svenska bokmarknaden har sett ut 2022 och kunde snabbt se att mångfaldsarbetet inte verkar ha nått författaryrket. Som del av mitt arbete har jag skapat bloggen “Vem får skriva?” för att redogöra för situationen idag. Det har jag gjort genom statistik, representationens betydelse för samhället och en reflektion över mina egna läsvanor.

Medieanvändning är uttryck för demokratiskt deltagande, och fria samt opartiska medier blir därför en förutsättning för att vår demokrati ska kunna fungera. Idag, när samhället blir alltmer digitalt, är det väsentligt att gemensamma och offentliga värden upprätthålls. I hållbara demokratier behöver alla medborgare därför ha såväl möjligheter som lämplig kompetens att ta del av dessa medier. Nya digitala medier används allt mer och blir därför mer betydelsefulla för kunskap om och dialog kring demokrati, särskilt bland ungdomar Flera tidigare studier har visat att ungdomars medieanvändning och demokratiska deltagande går hand-i-hand med utvecklingen av ny teknik. Men människor som av olika orsaker inte har samma förutsättningar att tillgodogöra sig den nya digitala tekniken riskerar således att hamna utanför. En av dessa grupper som övergripande har sämre förutsättningar att nyttja den digitala tekniken är invånare, och inte minst unga sådana, i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Denna grupp av unga har generellt visat sig vara svårstuderad, och detta gäller även specifikt deras användning av digitala medier. Vi resonerar därför i denna rapport kring två övergripande frågor. Dels ämnar vi visa vilka metoder som använts i internationell forskning om ungas användning av digitala medier, särskilt i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar, dels diskuterar vi möjliga alternativa metoder för att kunna beskriva ungas användning av digitala medier, särskilt i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Rapportens resultat visar bland annat att det finns få studier i internationell forskning som direkt pekar på hur just unga i områden med socioekonomiska utmaningar använder digitala medier. Därför vet vi fortsatt lite om denna grupps användning av dessa medier i olika sammanhang. Det finns dock en del exempel på hur forskare försöker nå dessa grupper i mer utforskande studier, exempelvis genom att samverka med olika samhällsaktörer kopplade till just socioekonomiskt utsatta områden. Sådan samverkan med olika samhällsorganisationer framstår därmed som ett viktigt verktyg för att hitta och inkludera dem som annars inte nås av samhällsvetenskapliga studier. Vi visar också på vissa alternativa, och ibland okonventionella, metodval som har potential att bättre inkludera denna grupp i undersökningar och vetenskapliga studier. Att anpassa studiers enkät- eller intervjufrågor till de olika språk som är vanligt förekommande i dessa områden är ett bredare applicerbart tillvägagångssätt, som därtill kan vara stödja en rad andra vetenskapliga metoder. Att därtill ta användning av personal med språkkunskaper i dessa språk kan förbättra både den initiala rekryteringen av respondenter samt deras motivation att delta. I tidigare forskning finns goda exempel på att använda observationer som metod vid tillställningar som äger rum av andra skäl än forskning. För att beskriva just användningen av digitala medier finns några studier som visar på hur appar kan användas för att samla in data om denna grupp, men ett sådant tillvägagångssätt för med sig viss etisk problematik som måste tas i beaktande. Mediaanvändning, kan enligt tidigare studier, kartläggas med appar både etablerade teknik och specifikt utformade appar där deltagare själva (aktivt eller inaktivt) rapporterar sitt medieanvändande. Vi ser även att så kallad ”gamification”, det vill säga att apparna och därmed studien konstrueras med spelliknande moment, i tidigare studier har visat sig nå bättre resultat. Slutsatserna är således att tidigare forskning visar att det finns behov av mer prövande och utforskande metoder för att skapa kunskap om hur unga särskilt i socioekonomiskt utsatta områden använder digitala medier. Sådan kunskap är viktig för att offentliga organisationer och aktörer ska kunna möta även dessa grupper och tillsammans utveckla hållbar och inkluderande demokrati med tillit till våra medier.