Dissertationen: „Sportjournalister“

1

Alin, Annika, und Rebecka Strand. „"No cheering in the press box" : En kvalitativ intervjustudie av hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21920.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I den här studien undersöker vi hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll och hur den oskrivna regeln ”no cheering in the press box” följs i praktiken. Vi har genomfört 17 kvalitativa samtalsintervjuer med sportjournalister som bevakar fotboll och ishockey från rikstäckande medier i Stockholm. 14 av respondenterna säger sig hålla på lag. Dessa lag sträcker sig från division 4 i Sverige till topplag i olika delar av världen. En av respondenterna med lagsympatier håller på ett lag i en annan sport än fotboll och ishockey. Fokus i uppsatsen ligger på respondenterna som har lagsympatier, medan de respondenter som inte håller på lag blir komplement till de allmänna frågorna om lagsympatier i stort. En observationsstudie på pressläktaren genomfördes under fyra matchtillfällen för att undersöka om den oskrivna regeln följs. Studien visar att majoriteten av respondenterna är eniga att man inte hejar på pressläktaren. De är överens om att sportjournalister generellt hanterar sina lagsympatier bra, men nämner samtidigt tillfällen då lagsympatier har lyst igenom och även situationer då den oskrivna regeln har brutits. Journalistförbundets Yrkes- och Publicitetsregler värderas högt och därför faller sig rollen som privatperson och journalist naturligt. Flera av respondenterna som håller på lag anser att deras lagsympatier har förändrats med åren, något som till viss del har att göra med yrket, men också mognad och andra prioriteringar i livet. Studien visar också att majoriteten av respondenterna upplever ett intresse från publikens sida kring deras lagsympatier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Branting, Stina. „Kvinna, sportreporter - inte på samma villkor? : Om hur kvinnor upplever sin arbetssituation som sportjournalister“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27718.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen. Internationella studier visar att arbetsklimatet är hårt och de kvinnliga sportjournalisterna upplever att de utsätts för både diskriminering och trakasserier på grund av sitt kön. Frågeställningar: Hur upplever kvinnor sin arbetssituation som sportreporter? Hur ser de kvinnliga sportreportrarna på sportjournalistiken? Hur upplever kvinnliga sportreportrar sina villkor i yrket jämfört med sina manliga kollegor? Undersökning: En kvalitativ metod har använts för att undersöka vad sex sportreportrarna, i olika åldrar och med varierande arbetserfarenhet, tycker och tänker om sin roll på TV- och tidningsredaktioner och ute på fältet. Genom olika teoretiska genusperspektiv har frågeställningarna prövas för att få svar på hur de kvinnliga sportjournalister upplever sitt yrke, varför män är överrepresenterade inom sportjournalistiken och vilka konsekvenser det har. Slutsats: Utvecklingen går långsamt. Arbetsklimatet är hårt, det är en sned könsfördelning och det råder en ”grabbkultur” på sportredaktionerna. Arbetssituationen är inte särskilt jämlik, männen sitter på de styrande positionerna och det finns en diskriminerande attityd hos publiken. Trots det finns det kvinnor som arbetar som sportjournalister och stannar kvar inom yrket. De är utbildade, kompetenta, har ett genuint intresse för sport och har multikompetens. Med egenskaper som formats under uppväxten smälter de med lätthet in i den rådande manliga atmosfären. Men trots det har de andra förutsättningar och arbetar inte på samma villkor som sina manliga kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Kårén, Anton, und Peter Appelquist. „"Vi måste vara så mycket bättre" : En kvalitativ studie om kvinnors yrke som sportjournalister“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64720.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study look into women who works as sports journalists. The purpose is to examine how they see their own role as women and sports journalists and how the work environment has evolved over time. The purpose is answered via three questions, How does women sports journalists view their own role, How do they feel about the reactions from athletes, colleagues and the audience, and How do they experience their work environment. To answer the questions we use qualitative interviews which are examined with the theories of power and gender by Pierre Bourdieu and the perspectives of gender from Gunilla Jarlbro and Gayle Rubin. The study also uses identity theory published by Nils Hammarén and Thomas Johansson. The study shows that sports journalism is a stressful job, especially for women sports journalists, who have the pressure to create content that generates money for the business owners, and at the same time have to prove their knowledge and professionalism in the field of sports journalism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Solberger, Jonas, und Henrik Ahlström. „"Inte supporter, men ..." : En kvalitativ studie av hur lokala sportjournalister förhåller sig till "sina" elitlag“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18371.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Titus, Marcus, und Jonathan Doss. „Kvinnliga sportjournalister på frammarsch? : En jämförande kvantitativ innehållsanalys av Sportbladets kvinnliga journalisters utrymme och innehåll“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61003.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study's purpose is to examine how female sportswriters representation in physical space and as regards content has evolved over a period of ten years in the Swedish tabloid Aftonbladets sports printed supplement Sportbladet. The history of female sportswriters in press all over the world seems to have been largely outnumbered despite the fact that the practitioners of sports is very similar numerically. To investigating this matter, a content analysis was made on 30 printed papers from each year of 2006 and 2016. The results showed that female sportswriters in Sportbladet had made some significant differences in the regard of increasing their representation in both physical space and what type of journalistic work they were assigned to under this period.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Broström, Oscar. „Sportjournalisten och publiken : En studie av svenska sportjournalisters förhållande till sin publik“. Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3192.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken – publikkontakt, publikorientering och publiksyn – och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.

Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare. Utifrån det kan man dra slutsatsen att dessa sportjournalister känner sin publik tillräckligt bra för att kunna spegla det de tycker, tänker och vill ha. Vidare kan vi också se att sportjournalisterna har en ambition att producera en mer granskande och djup journalistik – men att de inte är säkra på att detta är vad läsarna vill ha. Dagens publik är kunniga och sätter höga krav, vilket tvingar sportjournalisterna att vara bättre pålästa och genererar en bättre sportjournalistik. Sportjournalisterna sätter både plus och minus till de nyare tekniska innovationerna som skapats för att öka interaktionen mellan dem och publiken. Kommentarsfältet fungerar endast som ett forum för läsarna att diskutera i, och skapar inga band mellan sportjournalist och publik. Däremot kan bloggen fungera som en utmärkt plattform för dialog mellan publiken och sportjournalisten, förutsatt att sportjournalisten har tid att engagera sig i bloggen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Bjurner, Moa. „"Det är så mycket män överallt" : En kvalitativ studie om kvinnliga sportjournalister i en mansdominerad bransch“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101745.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study was focused to highlight the problems that comes with being a minority on a workplace, in this case female sports journalist who are working in a male dominated sports field. The objective was to find out how the female sports journalist was experiencing working in such a domain, with focus on journalists who works on local news papers. The study also wanted to look on how these workplaces incorporated gender in their daily work. In combination with gender theory, with concepts as masculine hegemony and power structures, I also choose to apply the american researcher Rosabeth M Kanters concept ”token”. With these aspects in mind I analyzed the five interviews that I carried out with female sports journalist with a qualitative data analysis. The results of the study showed that the female sports journalist in some aspects were aware of the difficulties of being a woman in a male dominated area – when they were talking about the profession at large. But on the other hand they were not as aware when it came to their own situation. Even though the gender problems that comes with being a woman in a patriarchal society, in combination with the minority-issue, the respondents did not express their situation in terms of problem, even though their stories of interview situations for example showed the opposite. In conclusion, the study showed that even though the respondents really enjoyed their work, even though it was not always easy to cope with. But since their own interest in sports and the profession lead them there in the first place, the obstacles created in society like the minority role they were in or the fact that they are women in a patriarchal society, they kept working in the profession despite the resistance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Senator, Rasmus, und Andreas Westerlind. „Sportjournalister – inte lika bra på att gräva? : En kvalitativ intervjustudie om synen på objektivitetsidealet och kritisk granskning inom sportjournalistiken“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118838.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to investigate the view of the ideal of objectivity in sports journalism and other factors that can effect a journalists terms to their journalistic ethic such as the commercialization, investigative journalism and their relationship to their sources. The purpose is further to investigate if these different factors differ on a national- or local level of sports journalism. For this study we have chosen the method of a qualitative interview, where six sports journalists and two news editors are included. The interviews have been deducted with help of an interview guide, which has been used the same way the journalists that’s been interview. This particular field of journalism studies is yet to be discovered in a bigger scale. Therefore, this study has used a great bit of earlier research and also three different theories to help us in answering the purpose of the study and our question formulation; News management, Media logic and the Swedish exchange-theory. The result of the study shows that there are some differences in how journalists on a national- and a local newspaper view the importance of investigative journalism, relationships with their sources and how they apply the ideal of objectivity in their role as a journalist. The study also shows that commercialization of the sports industry has an impact on sport journalism were several new actors such as public relation-experts and organizations want to effect the media and “sell” their product to the newspapers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Andersson, Louise, und Anton Gustavsson. „Sportjournalistens två ansikten : En kvalitativ studie om sportjournalistens objektivt och subjektivt skiftande roll“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34416.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur reportrar, krönikörer och chefer inom sportjournalistiken förhåller sig till objektivitetsidealet i deras dagliga arbete. Vårt intresse har varit att ta reda på om dessa sju sportjournalister titulerar sig som reportrar, krönikörer eller både och. I fall då dessa personer titulerar sig som både reporter och krönikör har vårt syfte varit att ta reda på om skiftet mellan dessa roller går hand i hand med det objektiva arbete, som förväntas av dem som reportrar. I denna studie har vi samlat in vårt material med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom sportjournalistiken. Under våra två veckors insamlingsarbete har vi talat med sju sportjournalister och tre sportchefer på tre nationella svenska tidningar och en nationell nyhetsbyrå. Eftersom objektivitet inom sportjournalistiken i synnerhet är något som inte har undersökts i större utsträckning har vi tagit hjälp av teorier om journalistik i allmänhet för att svara på våra frågeställningar. Teorierna fokuserar på objektivitet, opartiskhet, kommersialisering och subjektivitet och genom dem har vi som avsikt att förklara skiftande roller inom sportjournalistiken. Resultatet från vår forskning visar att varje individuell journalists förhållande till objektivitet varierar utifrån deras titulerade arbetsroll och deras arbetsplats rutiner och riktlinjer. Dock har vi ur våra intervjusvar identifierat gemensamma teman i deras åsikter, som på grund av digitaliseringens och kommersialiseringens influenser påverkar deras objektiva arbetsförmåga. De tydligaste teman eller faktorer som i denna forskning visat sig kunna avgöra graden av objektivitet i sportjournalistiken är: tidsbrist, kontroversiell grad, hejarklacksjournalistik, sociala medier och rewrites från lokaltidningar. Hur stor utsträckning dessa påverkar utformningen av de fyra tidningarnas journalistik beror i sin tur på deras ekonomiska förutsättningar och förtroenderelationer.
The purpose of our study has been to investigate how sport reporters, columnists and managers handle the journalistic ideal and term objectivity in their everyday work. Our interest has been to pinpoint whether our selected sports journalists entitle themselves as reporters, columnists or perhaps both. In the circumstances in which these persons entitle themselves as both sports reporters and columnists, our purpose is to figure out if it is possible for them to maintain the same level of objectivity, that is expected in their work as reporters. In this study we have collected our material through the use of semi structured interviews with people whom are active in the field we know as sports journalism. During the two week interlude in which the material has been collected we have spoken to seven sport reporters and three heads of sports from tree national, Swedish newspapers and one national news agency. Since objectivity within sports journalism as a subject matter has not been explored thoroughly we have chosen to use common theories regarding journalists approach to objectivity. The theories focus in on objectivity, impartiality, commercialization and subjectivity in order to explain the shift of roles within sports journalism. The result of our research shows that each individual journalist´s approach to objectivity tend to vary depending on their role and on their employers work procedures. However, they all have some tendencies in common, that caused by the media's digitalisation and commercialisation tend to restrict their objective ability. The most common themes or factors that have shown to determine the level of objectivity in our research are: lack of time, controversial degree, cheering journalism, social media and rewrites of local newspapers. To what extent these factors affect the journalistic formation in these four newspapers depend on their economic prerequisites and relationships of trust.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Holmsten, Pernilla. „Genusperspektiv på sportkrönikan : En närstudie av tre sportjournalisters skrivande“. Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8085.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.

För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.

Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Forsman, Joakim, und Andreas Somnell. „Genus i svensk sportjournalistik : En studie om hur kvinnor och män gestaltas på bild och text i svensk sportjournalistik åren 1928, 1956 och 1984“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26738.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat. I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys. Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod. Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Ahlberg, Rasmus, Adam Lundberg und Isak Boström. „När journalisten blir supporter : En kvalitativ studie av lokala sportjournalisters förhållande till objektvitet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-22127.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

På journalistutbildningar i Sverige sätts objektivitet i fokus och det är en viktig hörnstenom man vill behålla sin trovärdighet i sin yrkesroll. Angående sportjournalistik finns envanlig uppfattning att objektiviteten sätts åt sidan till förmån för subjektivt tyckande. Desom blir mest ifrågasatta är framförallt lokala tidningar som följer ortens lag. Därför vill viundersöka hur journalisterna ser på sin egen objektivitet och om de är medvetna omproblematiken. Vi har genomfört två djupintervjuer med lokala sportjournalisterhemmahörande i Karlstad och Skellefteå. Till grund för detta har vi gjort en textanalys sombehandlar SM-finalserien i ishockey 2014 mellan Färjestad BK och Skellefteå AIK. De harbåde fått reflektera över sina texter och över objektiviteten i sin yrkesroll. Vi har publiceratderas intervjuer tillsammans en kommentar av problemformuleringen. Resultatet visar påatt journalisterna är medvetna om bristerna men att det finns en subjektivitet som till stordel sker på ett omedvetet plan. !" # $%! &'( &%) *& +!" (&% ,--./ +!0Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka lokalasportjournalisters förhållning till rapporterandet av det egna laget.1+! 2 30+! 4" +! +50+6 & & !+0& 5

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Abrahamsson, Joel. „"Vi vinner rättvist" : En studie i lokala sportjournalisters hantering av de journalistiska yrkesidealen“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136918.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In Sweden sports journalism has been critisised among many for lacking professionalism and sports journalists have been accused of being both restricted and biased. Especially in local sports journalism the issue is said to be evenmore prominent.Through a qualitative discourse analysis the main purpose of this essay is to study the standard of objectivity in swedish local sports journalism.Thirty two randomly selected articles written in ten local newspapers after ten games in swedish footballs top divison Allsvenskan were read and analyzed during the study. In relation to the profesional ideals of journalism some major themes of shortcomings were discovered and categorized. The most significant was the lack of hearing both sides. The reporting was very one-sided in a way that most of the time favored the local team. From an objective view questionable reporting was also found when it came to the inclusion and exclusion of certain in-game situations but also in what surrounding circumstances the journalists chose to aim their focus on. Uncertaincies were likewise exposed in the amount of personal opinions being shown by the author.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Jansson, Kujanpää Alexander. „"Pinsamt! Uselt! Värdelöst!" : En studie av kritiska omdömen i svensk sportjournalistik“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16356.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en. Jag har utgått ifrån gestaltningsteorin, som handlar om hur medierna ”ramar in” bestämda delar av verkligheten. Det jag kommit fram till är att alla tidningar med varierande fart rört sig mot ett mer sensationalistiskt språk. DN har närmat sig kvällspressens språkbruk och även SvD har tagit små steg åt det hållet. Retoriska grepp som skapar dramaturgi och intensitet har bidragit till hårdare omdömen om både laget och enskilda spelare. Det finns dock flera faktorer som kan bidra till att kritiken mildras, eller helt uteblir. Jag har även kommit fram till att utvecklingen under min undersökningsperiod är en del av en utveckling som pågått i årtionden, och inte mycket talar för att vinden kommer att vända inom en överskådlig framtid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Silverberg, Oskar, und Robert Rosén. „En himmelsblå höst : En kvalitativ innehållsanalys om etnocentrism inom svensk sportjournalistik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49516.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to see how well newspapers manage to maintain their objectivity and balance when covering a Swedish team’s matches in an European tournament. We did this by doing a qualitative content analysis of the two biggest local newspapers, Sydsvenskan and Skånska Dagbladet, and the two biggest tabloids, Aftonbladet and Expressen – and their coverage of Malmö FF’s participation in the UEFA Champions League 2015. We analyzed all the post-game texts of the six games in the group stage – except for texts based on personal opinions, such as chronicles. The results show that the newspapers lose their objectivity and write more about the Swedish team and the Swedish players than the opponent team and their non-Swedish players. The result also show that the local newspapers put the focus on Malmö FF as a team, while the major tabloids focus on Malmö FF as being a part of Sweden and Swedish football. Last but not least the results also show that the ethnocentric and nationalistic attributes of the journalists play a major role in their writing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Wärn, Sofia. „Nybildade sammansättningar inom svensk sportjournalistik : Varför skapas de och av vem?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31659.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att kartlägga nybildade sammansättningar inom sportjournalistiken och få ett svar på varför dessa nybildade sammansättningar uppstår och vilken funktion de har. Jag har valt ut en dagstidning i en mellansvensk stad och undersökt tidningens sportdel under månaderna februari, mars, april, juni, juli, oktober, september, november och december åren 2011, 2012 och 2013. Jag har excerperat samtliga nybildade sammansättningar som inte funnits med i SAOL upplaga 2006 och i Språkbankens sökmotor Korp. Jag har sedan använt mig av en modell av Edlund och Hene (1992:70) för att analysera vad orsaken samt funktionen är med att använda sig av dessa nybildade sammansättningar. I min studie visar det sig att det är oftast journalisterna som skapar nybildade sammansättningar. Luckor i språket var den vanligaste orsaken till nybildade sammansättningar och funktionen för dessa var mestadels för att beteckna en ny företeelse eller utrycka en värdering. Det finns även nybildade sammansättningar som kunde placeras under orsaken förlaga på annat språk och de var antingen fullständigt eller delvis översatta från sitt originalspråk, engelskan. Gällande nybildade sammansättningar med förlaga på annat språk var de vanligaste funktionerna att beteckna en ny företeelse och variera språket.Slutsatsen för min studie är att det finns nybildade sammansättningar inom sportjournalistik. Det är oftast journalisterna som skapar dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Funeland, Ida, Lisa Johansson und Tova Sundberg. „Timeout i sportjournalistiken : En kvantitativ studie av genus i svensk sportjournalistik“. Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77773.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga idrottsutövare porträtteras i svenska tidningars sportjournalistik, utifrån tre centrala faktorer (1) tidsperspektiv, (2) täckningstal och (3) skribentens kön. Frågeställningar: • Har #metoo påverkat porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar tidningars täckningstal porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar skribentens kön porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? Teorier: Dagordningsteorin, gestaltningsteorin, tystnadsspiralen, medielogik Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvantitativ innehållsanalys och genomfört undersökningen på två svenska tidningar, Aftonbladet och Nya Wermlands-tidningen. Vi undersökte 80 stycken artiklar, 40 stycken från vardera tidning, inhämtade från den digitala plattformen Retriever. Efter att vi genomfört den kvantitativa innehållsanalysen bearbetades vår data i IBM SPSS Statistics där vi med hjälp av resultatet skapade korstabeller. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter vår kvantitativa innehållsanalys dra slutsatsen att manliga idrottsutövare var överrepresenterade medan kvinnliga var underrepresenterade i svenska tidningars sportjournalistik. Vi kan även dra slutsatserna att manliga idrottsutövare gavs större utrymme än kvinnliga i förhållande till ordomfång, bilder och antalet personer som omskrivs. Fortsättningsvis kan vi dra slutsatsen att det skrevs mer om manliga idrottsutövare efter #metoo än vad det gjorde före #metoo. Vi kan också dra slutsatsen att den rikstäckande tidningen (Aftonbladet) och den lokala tidningen (Nya Wermlands-tidningen) skrev mer om manliga idrottsutövare än om kvinnliga. Dock höll den lokala tidningen en mer jämställd rapportering än den rikstäckande. Avslutningsvis kan vi konstatera att manliga skribenter skrev mer om manliga idrottsutövare medan kvinnliga skribenter var mer jämställda i sin rapportering. Däremot är flera av skillnaderna små. Nyckelord: kön, idrottsutövare, #metoo, täckningstal, skribentens kön, sportjournalistik
Purpose: The purpose of the essay is to examine differences in how male and female athletes are portrayed in Swedish newspaper sports journalism, through three central factors (1) time perspective, (2) coverage rate and (3) the gender of the author. Research questions: • Has #metoo affected the portrayal of genders in Swedish sports journalism? • Does the coverage rate of the newspaper affect the portrayal of genders in Swedish sports journalism? • Does the gender of the author affect the portrayal of genders in Swedish sports journalism? Theories: Agenda setting theory, Framing theory, The Spiral of Silence, Media logic Method: In this study we have been using the method quantitative content analysis. We've used this method on two Swedish newspapers; Aftonbladet and Nya Wermlands-tidningen. We’ve examined 80 articles, 40 from each newspaper, collected from the digital platform Retriever. After we collected the data it was processed in IBM SPSS Statistics, where we created cross tabulations. With the result we analysed and discussed our way to a conclusion. Conclusion: Initially we draw the conclusion that male athletes were overrepresented in Swedish newspapers’ sports journalism, while female athletes were underrepresented. We can also draw the conclusions that male athletes were given more space than female athletes seen to word scope, images and the number of people being written about. Further we can draw the conclusion that newspaper wrote more about male athletes after #metoo than they did before #metoo. We can also draw the conclusion that both the nationwide paper (Aftonbladet) and the local paper (Nya Wermlands-tidningen) tended to write more about male athletes than female. Nevertheless the local paper held a more equal reporting than the nationwide. At last we can conclude that male journalists wrote more about male athletes while female journalists were more equal in their reporting. Several of the differences are however small. Key words: gender, athletes, #metoo, coverage rate, the gender of the writer, sports journalism

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Borg, Adam, und Carl Wickström. „Nyhetsvärdering inom sportjournalistik : En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets sportsidor“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70114.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the study was to examine similarities and differences between how two Swedish newspapers value its content and what kind of news is published on the sport pages. Our method in this study was a quantitative content analysis where we analyzed 560 articles from the newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The most important results we got from our study was that most of the articles was about football and ice hockey. Especially articles about football dominated in both newspapers. Another result we found was that there was a big difference when it came to articles about men and women. In the newspaper Aftonbladet almost 85 percent of the articles were about men and in Dagens Nyheter the number were around 66 percent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Hallberg, Sevholt Christoffer, und Christoffer Asserbäck. „Inte en svarting till : En kvantitativ innehållsanalys av stereotyper inom svensk sportjournalistik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24447.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Sörensen, Joakim, und Stina Arvidsson. „"Frälzaren" : En studie i användningen av religiösa metaforer i fotbollsrapporteringen i sportjournalistik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32125.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The aim of this study was to examine how sports journalists used religious metaphors when covering football during the time span of the study, and how the athletes were portrayed as a result of the usage. The aim was also to study if the usage differed between the two newspapers chosen for the study, one of which is a morning paper (Dagens Nyheters sport section) and one which is an evening paper (Sportbladet). To answer our questions we used a quantitative and a qualitative method, the later of the two was based on a metaphor analysis. The quantitative method consisted of a content analysis where different variables were examined. The time span of the study is articles from one year. The results show that the religious metaphors were used in many ways. Some religious metaphors, such as ones including the word miracle, were more prominent than others. What is notable is that the more prominent metaphors also tended to be conventional, that is, used in a way that they are no longer looked upon as metaphorical. Many of the texts in the study were chronicles and reportages, genres where the language is more creative. This could explain why the religious metaphors were more frequent in these genres. A majority of the religious metaphors referred to individual athletes and were most of the times a part of positively angled texts. However, just as the athletes can be celebrated one day they can as easily be named scapegoats the next. As a result of the usage of religious metaphors athletes were portrayed as humans with extraordinary powers. The metaphors were used to intensify their performances. The two newspapers shared many similarities, but also showed some differences. The evening paper tended to have the religious metaphors in the headline and the introduction much more often than the morning paper. The morning paper also tended to use the religious metaphors in critical texts more often than the evening paper did.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Westlund, Eric, und Granzell Annie Sjödin. „En minoritet med samma möjlighet? : En studie av kvinnor som arbetar med sportjournalistik“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11208.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Käck, Andreas, und Gustaf Sahlén. „Stolpe ut för bredden : En analys av innehåll, urval och nyhetsvärdering i sportjournalistik“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16482.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet. Resultat från den kvalitativa delstudien, där sportjournalister, sportchefer samt representanter från olika idrottsförbund deltog som intervjupersoner, visar att den stora koncentrationen kring fotboll och ishockey inte är unik för Sportbladet, utan att de flesta svenska sportmedier har ett liknande urval. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt från bland annat Håkan Hvitfelts nyhetsvärderingsformel för att identifiera vilka faktorer som gör att vissa sporter får ett högre nyhetsvärde än andra. En viktig förklaring till varför fotboll och ishockey får mest utrymme är att många sportjournalister har dessa två sporter som sina största intressen, och då helst skriver om dem. En annan viktig förklaring är att sporterna lockar mycket publik till arenorna. En tredje förklaring till just fotbollens stora utrymme är att sporten har flest antal utövare av alla idrotter i Sverige. Undersökningens resultat visar samtidigt att vissa idrotter, som gymnastik och ridsport, trots många utövare och potentiellt intresserade mediekonsumenter ändå inte lyckas konkurrera om medieutrymmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Björklin, Maja. „Vad gör vi om två veckor? : En kvalitativ studie om sportjournalistik under coronapandemin“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174963.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This paper aims to investigate how the content of sports editorial newspapers has changed during the Covid-19 pandemic and the government’s decision to cancel all events concerning more people than 500 in Sweden on the 11th of March. The theory used in this paper is agenda setting and new values of written articles. This paper will also investigate how sports editorial newspapers experiences working under new conditions. The procedure of this investigation involved analysing the local newspaper “Upsala Nya Tidning” (UNT) and the public service format “Sveriges Television” (SVT) covering nationwide sports news. The newspaper UNT and the public service format SVT was analyzed by a thematical analysis of their covered sports news. one week before and two weeks after the government’s decision. To supplement the thematic analysis, two qualitative interviews with the head of sports (SVT) and the sports manager (UNT) was conducted. The results showed a significant shift in the covered sports content written by the newspapers and the experience of sports journalists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Söreskog, Martin, und Dan Sjöblom. „I huvudet på en sportjournalist : En kvalitativ studie om sportjournalistikens utveckling i Sverige“. Thesis, Jönköping University, HLK. Media and communication science, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11632.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Sportjournalistiken har från sin uppkomst i slutet av 1800-talet hela tiden växt sig större och starkare. Omfånget inom dagens sportjournalistik är enormt. Det uppkommer nya publiceringskanaler, konkurrensen ökar hela tiden i branschen och sportjournalistiken får en allt mer betydande del i människors vardag.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som utmärker och kännetecknar svensk sportjournalistik i dag, hur den har utvecklats och vad nästa steg i utvecklingen kan vara. Detta har undersökts genom att samtala med de som är verksamma i branschen och som följt utvecklingen på närmsta håll, sportjournalisterna.

Metod: Vi har använt oss av metoden kvalitativ intervju för insamling av material. I undersökningen har tio sportjournalister ingått med variationsbredd i geografi, tidningens storlek och sportjournalistiska erfarenheter.

Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att sportjournalisterna anser att sportjournalistiken i Sverige har blivit omfångsrikare, seriösare och mer kommersiell. Tidspressen har ökat, till stor del beroende på Internet som även påverkat sportjournalisternas arbete på många plan. Den ökade informations- strömningen har gjort att sportjournalisterna får anstränga sig mer för att hitta exklusiva vinklar.

En C-uppsats om sportjournalistik som belönades med VG i betyg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Engholm, Linnéa, und Stina Dahlgren. „Från komplement till konkurrent : En kvalitativ intervjustudie om hur hot och hat påverkar kvinnliga sportjournalisters arbetsroll“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32767.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att undersöka hur kvinnliga sportjournalister upplever det hat och hot de får motta och huruvida haten och hoten är kopplat till att de är kvinnor. Vi har utfört fem stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor som är eller har varit sportjournalister. Följande frågeställningar har använts i studien: - Hur upplever informanterna att det hot och hat de får motta påverkar deras yrkesroll? - I vilken utsträckning upplever informanterna att hatet och hoten är relaterade till deras kön? - På vilket sätt framförs haten och hoten mot informanterna? - I vilken utsträckning har informanterna fått anpassa sitt arbete utifrån hot och hat? - Hur upplever informanterna omfattningen av hat och hot, och har det ökat eller minskat de senaste åren? Resultatet visade att fyra av fem informanter hade fått motta hot eller hat. Alla fyra hade någon eller flertalet gånger mottagit könsrelaterat hot och hat, och de uppgav att samtliga hot kom från män. Kvinnorna berättade också att det hårda klimatet, framför allt på nätet, har gjort att de ibland undviker att skriva om vissa ämnen som de vet kan trigga hatarna. Sporten och sportjournalistiken är ett område som historiskt, och i stor utsträckning fortfarande, domineras av männen. I denna studie vittnar de kvinnliga sportjournalisterna om att det är när de kliver in på detta journalistiska fält som präglas av en manlig doxa, som de får motta hat och hot. Att kommentera matcher eller att uttrycka en åsikt är det som resulterar i mest hat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Hallin, Gustaf. „”Kvinnlig idrottare” eller bara idrottare? : En kvantitativ studie – Stereotyper och könsmönster i svensk sportjournalistik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81073.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

My ambition with this study is to seek clearance in how the media shape male and female floorball players in Sweden. I´ve used a quantitative content analysis for that purpose. One of my main questions was with which attributes female or male players gets ascribed. I studied over 300 articles in Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen. 194 articles were mainly about male players, and 112 articles were about female players. Eighteen articles couldn´t be defined, and fall under that variable. A total of 323 articles were found. I found that female players are more discriminated in terms of speaking directly in the article. The male players were more represented in the articles, with own quotes. One interesting thing found was that objectification is a rare thing on these platforms. If anything is to be said regarding that, it´s the fact that male players are more subject to objectification. But the results were so few, that it would be unwise to make a big deal out of it. Also interesting is that male players more often are mentioned as “athletes” and female players are more often mentioned as “people” or just “persons”. They are described with their name. But, female players are at the same time also more often than the male players, described with qualities as players and with achievements that follows with those skills. Another result was that male players all together, gets more space in the media, than the female players. Due to the fact that the male players gets a lot more articles, and also more pictures, if you look at the code-scheme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Skarpenhed, Tony. „Laget i ditt hjärta - tills du går till jobbet?“ Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100251.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet. Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar. De har även svarat på vad det finns för situationer som kan ställa till problem och om de anser att sportjournalister har en annorlunda syn på objektivitet jämfört med journalister som inte jobbar med sport. Några av slutsatserna som kan dras av uppsatsen är att fotbollsjournalisterna saknar en enhetlig definition av begreppet samt ett enhetligt tillvägagångssätt för hur de bör bete sig, det finns en stor tilltro till den egna förmågan att vara objektiv. Kollegor och konkurrenter ifrågasätts dock, framför allt lokaltidningsjournalister samt kvällstidningsjournalister. Det tas även upp att många av fotbollsjournalisterna hejar på ett lag när de blir intresserade av fotboll, men att känslorna ska avta efter att de har blivit journalister.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Grahn, Lundgren Erik. „Svensk damfotboll: Sportbladet skriver när avstånd är korta och resultat är bra : Hur har Sportbladet rapporterat om det svenska damlandslaget i fotboll i samband med samtliga deras mästerskapsäventyr under 2000-talet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119998.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sportbladet writes about the Swedish women’s football national team when the results are good and when the matches are not that far away How has Sportbladet been reporting about the Swedish women’s football national team during their European and World Championships in the past 15 years? I have done a quantitative content analysis in which I have looked into how the Swedish newspaper Aftonbladet, in their sport edition Sportbladet, has reported on the Swedish women’s national team in football during their European and World Championships for the past 15 years. In order to do this, I have read all the editions of Sportbladet during the last eight big tournaments that the women’s national team have been playing in. In total, I have read around 170 editions of Sportbladet. While reading these newspapers, I have been looking at a number of various aspects, for example, what these articles have been about, how big they have been and also which person is most commonly interviewed. As well as the quantitative content analysis, I have also done a series of interviews with both football personalities and journalists from Sportbladet. In total I have interviewed two former coaches of the national team, one former player with 118 games for the Swedish women’s national team caps and three journalists that have covered these tournaments for Sportbladet. In this study these six people have been given the opportunity to reflect over Sportbladets contribution during these championships. The resultat of this study was pretty much what I expected. Sportbladet have covered the most successful championships with the highest intensity and the number of articles has been raised for every year. This progress is probably because of a increased interest from Sportbladet’s readers. All the interviewees were more or less satisfied with the performance and deliverance from Sportbladet, even though most of them thought it would be great if more women got the chance to write as well as men. All of them said that there was and is a professional relationship between the newspaper and the national team and that everybody involved knows for what reason both parts are present. A tough but honest relationship exists. Keywords: football, women, Sportbladet, national team, Sweden, sports journalism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Price, Andersson Alicia, und Bahri Emilio Valdés. „"Man skriver om damfotbollen med vänsterhanden" : en kvalititativ studie om manliga sportjournalisters syn på en jämställd fotbollsrapportering“. Thesis, Södertörns högskola, Journalistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43698.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie undersöker hur manliga sportjournalister (med fotboll som främsta bevakningsområde) ser på sin roll i jämställdhetsarbete. Med avstamp i teorier om fält, doxa, kapital och genussystem intervjuas sex sportjournalister om sitt arbete och reflektioner kring damfotboll som bevakningsområde, samt hur jargongen och normen på sportredaktionerna de arbetar på ser ut. Studien finner att en majoritet av respondenterna håller med om att det är en miljö främst för män och som tenderar att utesluta kvinnor, precis som tidigare studier också funnit. Man menar däremot att det förändras till det bättre. Respondenterna tycker att det främsta ansvaret för jämställdhet ligger på chefsnivå, och att den bristande rapporteringen om damfotboll beror på bristande satsningar från fotbollsklubbarnas sida. Man menar också att man tar sitt ansvar genom att ta dam- och herrfotboll på samma allvar, och att hjälpa sina kvinnliga kollegor med nätverkande och i konflikter på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Berander, Moa, und Hugo Miller. „"Det är som att elda för kråkorna" : En kvalitativ intervjustudie om sportjournalisters syn på en jämställd rapportering“. Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446535.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sports journalism has always been a male territory, both in the editorial office and in the media reporting. This thesis examines how four male, and four female sports journalists look upon sports coverage through a gender equality perspective. The research questions regarded current sport coverage, in a gender equality perspective; why the journalists believe it is that way, what they want to change and what differences could be found between male and female journalists. The study interviewed the journalists and used constant comparative methods to analyse the result through the theories of news valuation, media logic, hierarchy of influences and gender theory. It was found that sports journalists consider current sports coverage unequal. The biggest cause is the interest from the readers, which is far larger for men’s sports. One of the most suggested ways to change the coverage is to try and report a bit more about women's sports than consumers request, to grow reader interest. Additionally, management must prioritize women’s sports higher, in order for the coverage to become more equal. One difference identified between the opinions from male and female sports journalists, is that female journalists emphasized the way sports journalists report about women, which the male journalists didn’t. Their biggest concern is instead how to report more about women’s sports and adhere to readers' interests. This study offers an understanding of which parameters affect, and what can be done for a more gender equal sports coverage, through the perspective of active sports journalists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Almén, Joakim, und Joacim Clarin. „"Är vi live nu?" : - En undersökning om sportjournalistens roll och arbetsförhållanden i det föränderliga medielandskapet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217775.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen? Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh & Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket. Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare. Detta är speciellt tydligt under stora evenemang, såsom fotbolls-VM och OS, då arbetsdagarna blir extremt hektiska och långa. Journalisterna känner också en, i olika grad, oro och osäkerhet kring deras arbete, i takt med en ökande konkurrens och tidninsbranschens kris. Tidningars steg till webben har gjort att journalisterna upplever en ökad stress att leverera snabbt och det finns tankar om en försämrad kvalité. Uppkomsten av social media har gjort att journalisterna har funnit nya sätt att hämta information på, men det har även betytt att det blivit lättare för läsare att bedöma och kritisera deras arbete, vilket kan drabba dem hårt.
Title: “Are we live now?” - A study about the role of the sports journalist and the working conditions in the changing media landscape Author: Joakim Almén & Joacim Clarin Tutor: Lowe Hedman Purpose: The purpose of this thesis was to study how the working conditions for sports journalists in Sweden appear and whether there have been changes in relation to the changing media landscape, with the upcoming of new technologies and the emerging crisis within the media business. The key question to answer is how the sports journalist feel about their working situations? In which way have the movement towards the web and the newspaper crisis affected them? Method/Material: The material in this paper consists of seven interviews with prominent sports journalists, all with ten or more years experience in the business. The interviews were all based on theory regarding sports journalism and media convergence, and a former study by David Hesmondhalgh & Sarah Baker, regarding the working conditions in the "creative business" in Great Britain. Main Results: The main results shows that the sports journalists often have long working days, especially during big events such as the World Cup in football and the Olympic Games, with little time for rest. The journalists have also been assigned more tasks than before, which makes their work very hectic. The journalists feel an uncertainty, in various degrees, regarding their job and the crisis within the business, with economic cuts and the increasing competition. The movement towards the web has made their work more stressful in regards to needs to write and publish faster, which in turn has created a concern for poor quality in what they create. The upcoming of social media works in two ways, either as a journalistic tool or a way in wich the public can share their critizism or abuse the journalists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Troff, Benjamin, und Joakim Öhrlin. „"Det han gjorde sedan har ingen någonsin upplevt" : En studie av framing inom lokal sportjournalistik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40855.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study aims to gain greater knowledge about the use of framing in local sports journalism. We did this by doing a qualitative content analysis of the local Swedish newspaper Barometern/OT and it’s coverage of the largest local football team, Kalmar FF. We randomly selected six of the team’s games during 2014 and analysed all the texts that had to do with the games, except for shorter texts and texts that are supposed to be based on personal opinions, such as chronicles. The results show that Barometern/OT have a tendency of defending individual players and giving them positive criticism, while they much more often give negative criticism to the team as a whole. Also, we found signs that Barometern/OT contributed to creating a local imagined community by having a incomplete use of names at a few times, amongst other factors. Because of these observations we noticed that the editorial staff both contributed to creating a local imagined community and that they were a part of it themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Adolfsson, Viktor. „Den gula armén och dess svenska hjältar : föreställda gemenskaper och nationalism i krönikörernas bevakning av fotbolls-VM“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5968.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande. Exempelvis beskrivs de svenska supportrarna som ”den gula armén” flera gånger. Sportbilagornas krönikörer, vissa mer än andra, använder sig av flera grepp som kan kopplas till nationalism och bidrar i allra högsta grad till att skapa en svensk (föreställd) gemenskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Ansari, Poyan, und Ramin Nouri. „Var är blattarna? : En studie om etnisk mångfald inom den svenska sportjournalistiken“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8894.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt. Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade. Utifrån svaren har vi sedan besvarat våra vetenskapliga frågeställningar. Vi har utgått från Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital när vi har besvarat dessa frågeställningar. Sportjournalisterna anser bland annat att bristen på förebilder, en annorlunda idrottskultur och medieföretagens oförmåga att anställa är anledningar till att det finns så få sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Enligt redaktionscheferna beror det på den låga omsättningen av personal, samtidigt som det är väldigt få med utländsk bakgrund som söker sig till sportredaktionerna. Sportjournalisterna är försvenskade och ser sig själva som svenskar vilket ses som fundamentalt för att komma in i den sportjournalistiska branschen. Det sociala kapitalet är det viktigaste för att komma in, och personer med utländsk bakgrund har svårare för att knyta åt sig de kontakter som krävs för att komma in på det sportjournalistiska fältet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Alic, Ines, und Ellinore Hallin. „"Idioter", "mörka krafter" och fotboll : en studie av mediers rapportering om fotbollsrelaterat våld“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27201.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

AIM This thesis purpose is to fill a knowledge gap of research into football-related violence and media. The objective is to create an understanding of how football-related violence is portrayed in the Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen. METHOD To reach the desideratum we used a qualitative content analysis of 198 articles concerning football-related violence. To analyse the results we used theories regarding ‘Framing’, ‘the three ‘I’s and the ‘Stigma-theory’. MAIN RESULTS The result from the initial analysis showed a heavy reliance on ‘frames’ by media outlets. This tended to make the news seem more sensational, dramatized and subsequently more readable than it otherwise would have been. When the articles are framed, the journalists’ use various keywords and metaphors to make an ordinary event into an exciting sports story that attracts readers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Andersson, Joakim, und Henrik Malmberg. „”Storstadsfixering någon…?” : En innehållsanalys av kvällspressens matchbevakning av herrallsvenskan i fotboll 2013“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26272.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering. Framförallt den kvalitativa delen av studien visar att storstadslag i större utsträckning får mer utrymme. Faktorer som kan ligga bakom storstadscentreringen är redaktionernas närhet till sin publik, kommersiella avsikter, sportsliga framgångar och förväntningar för de olika lagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Skagerström, Tobias, und Anna Nordh. „Genus i sportjournalistik : En studie av rapporteringen från två mästerskap i fotboll i SVT och TV4“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18083.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen. För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild. Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget. Det stämmer överens med tidigare forskning som användes i uppsatsen. Ett annat resultat var att rapporteringen av mästerskapen är bekönad, genom att mestadels kvinnor får uttala sig om damlandslaget medan mestadels herrar får uttala sig om herrlandslaget. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen av de båda mästerskapen skiljer sig åt. Rapporteringen om damlandslaget var mer saklig och inriktad på känslor, medan rapporteringen om herrlandslaget inriktades mer på nationalism och supporterskap. Speciella ord används för båda mästerskapen, för damlandslaget används ibland nedsättande ord och uttryck. För herrlandslaget används ord och stiliska grepp för att dramatisera händelser och inslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Lundin, Patrik, und Sara Adolfson. „Sportjournalistik och genus : en kvantitativ och kvalitativ analys av gestaltningen av kvinnor och män i Sportbladet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70083.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study aimed to examine how a Swedish sports tabloid represented male and female athletes in headlines and preambles from a gender perspective. Furthermore, the study also analyzed how much coverage each gender got in Sportbladet, which was the chosen tabloid on which we conducted our study. We used a method triangulation and performed both a critical discourse analysis and a quantitative content analysis. The quantitative content analysis was made on strategically selected pictures inside the paper and the critical discourse analysis was made on the most significant article. The intention with a method triangulation was to provide both understanding in the big picture as well as on a deeper level. Our study shows that, not only do women receive a lot less coverage than men, but also that Sportbladet represented both men and women in a very gender stereotypical manner. An especially interesting finding we did was that women actually occurred in big pictures more often than men in terms of percentage. That is contrary to both our expectations and the rest of our results.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Gunnarsson, Sara. „"Alla kan ju inte vara Janne Josefsson" : En kvalitativ studie om publikens förväntningar på objektivitet i sportjournalistik“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56997.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Objektivitet anses vara en central del av journalistik i en demokratisk och västerländsk värld, som bör vara ett vägledande ideal för de yrkesverksamma i deras arbete med att samla och presentera information. Deras professionella uppgifter består bland annat av att återge en sann bild av verkligheten, att visa lojalitet mot medborgare samt att vara opartiska och oberoende. Kritik riktas stundtals mot journalisters brister i att presentera nyheter som fullt ut följer objektivitetens principer, med argument om att journalistiken påverkas negativt av ökade kommersiella intressen. Sport är en genre inom nyhetsrapportering som har ett lågt anseende och utesluts från mer prestigefylld journalistik, som detta till trots är populär att konsumera ur ett publikperspektiv. Denna undersökning har haft sportjournalistikens låga status tillsammans med människors förhoppning om att fylla särskilda behov med hjälp av sportkonsumtion, som utgångspunkt för att vidare studera objektivitet inom området. Med detta som bakgrund ämnar studien att klargöra och belysa om publiken har förväntningar på objektivitet i sportjournalistik och i sådant fall vilka förväntningar. Metoden som tillämpats för att kunna undersöka publikens åsikter kring ämnet är kvalitativ, detta i syfte om att skapa djupare förståelse för publikens attityder och uppfattningar. Fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts där de personer som intervjuats har representerat en grupp sportintresserade unga vuxna i åldern 20–30 år, med totalt 24 deltagande, samtliga bosatta i Karlstad, Sverige. Resultat av studien visar att publiken gör skillnad på vilka krav som kan ställas på att följa journalistiska etiska riktlinjer utifrån; medial kanal, enskilda sportjournalister, public service, kommersiella kanaler och lokal- och nationell nyhetspress. Ett samband kan i denna studie synliggöras mellan publikens uppfattning om sport som en nyhetskälla av lättsam och underhållande natur, som således skapar lägre förväntningar på att objektivitetsidealet efterföljs. Det bör poängteras att olika faktorer inom journalistisk objektivitet, förväntas att uppnås av publiken med väldig variation. Trovärdigheten hos sportjournalister tenderar att bedömas av publiken efter huruvida de uppgifter och resultat som presenteras är korrekta medan ett oberoende mot de som bevakas anses vara mycket svårt och ovanligt att uppfylla. En annan viktig aspekt som belysts i studien är att sportjournalistik berörs av det geografiska läget för nyhetsredaktionen, där ett prioriterat medialt utrymme för lokala och nationella lag tillsammans med redaktionernas beroende av goda relationer till föreningar och lag, uppfattas som orsaker till bristande objektivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Kasurinen, Anton, und Simon Ridell. „När hjältarna får sin dom : En undersökning av hur betyg på svenska herrlandslagsspelare i fotboll används i svensk rikstäckande dagspress“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15037.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här studien är baserad på betyg som har satts av dagstidningar på spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under åren 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor är med i undersökningenär Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tävlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrån frågeställningarna: Använder sig fyra rikstäckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i användningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvällspress? Studien är utförd med en kvantitativ metod där betygen samlats in och organiserats efter olika variabler. För att analysera spelarbetygen har vi utgått från teorier om sensationalism inom medier av forskaren Marina Ghersetti och medieforskaren Knut Hellands teorier om symbiosen mellan idrott och medier. För att förstå sportjournalistens roll har vi använt oss av sociologen Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Våra resultat visar att spelarbetygen är ett sätt att förstärka intrycken från en match. En dålig match av landslaget förstärks av dåliga betyg och vice versa. Undersökningen visar att kvällstidningarna är mer benägna att sätta de allra lägsta och högsta betygen. Dessa betyg kan ses som sensationella. Spelarbetygen är en indikator på om det går bra för landslaget eller inte och även en indikator på pressens förväntningar på landslaget. Undersökningen visar också att förväntningarna från pressen är höga på det svenska landslaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Rossäng, Sanna, und Oliver Åbonde. „OS i kommersiell tv : En jämförande studie av SVT och TV3:s sändningar av vinter-OS 2010 och 2014“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-25885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen var att undersö̈ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, då̊ OS i Sotji var det fö̈rsta som sä̈ndes i kommersiell tv i Sverige. Frågestä̈llningarna utgick från vilka idrotter, sä̈ndningstyper och kö̈n de två kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader. Studien baserades på två metoder: En kvantitativ innehållsanalys av båda kanalernas sändningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att båda kanalerna är lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö̈nsrepresentationen. Den stö̈rsta skillnaden fanns i sändningstyper, dä̈r TV3 lade mer tid på studiosändningar än SVT, som i sin tur lade mer tid på eftersändningar och sammandrag. De kvalitativa intervjuerna visade att båda kanalerna resonerade på ett liknande sätt kring sina sändningar, vilket förstärker kanalernas likhet. Den teoretiska ramen för uppsatsen innefattade teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering, maskulin hegemoni och sportjournalistiken som institution. Samtliga teorier har i olika grad använts för att förklara olika resultat, men störst vikt har lagts vid Peter Dahléns teori om sportjournalistiken som institution. Den viktigaste slutsatsen från resultatet var att de två kanalerna inte skiljde sig särskilt mycket åt i sina respektive bevakningar av OS. En förklaring till det kan vara att sportjournalistiken som institution är kommersiell i sig, och på detta sätt skiljer sig kraftigt från nyhetsjournalistiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Moro, David. „”När jag gjorde mål i u-21 landslaget stod mitt namn i alla tidningar” : En kvalitativ undersökning av elitfotbollsspelares uppfattningar om den journalistiska bevakningen i svenska och internationella medier“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30574.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta examensarbete är att nå större kunskap om hur journalistisk bevakning i framför allt press, men även andra medier, kan påverka elitfotbollsspelare. Ett delsyfte är även att göra en jämförelse mellan hur elitfotbollsspelare beskriver den journalistiska bevakningen i svenska och internationella medier. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella manliga fotbollsspelare som alla har erfarenhet av att spela på hög nivå i Sverige i Allsvenskan och Superettan och internationellt i motsvarande ligor. Resultatet visar att mediebevakningen, enligt många av undersökningsdeltagarna påverkar dem, mest negativt, men också att det påverkar dem olika beroende på vilken nivå de spelar eller har spelat på. Ett tydligt resultat är att de spelare som varit verksamma på hög nivå, framför allt internationellt, har påverkats mer negativt än de som spelat på en lägre nivå internationellt och framför allt i Sverige. Undersökningsdeltagarna hade olika uppfattningar om hur den journalistiska bevakningen skiljer sig mellan svenska och internationella medier. Som en konsekvens av detta har undersökningsdeltagarna också olika uppfattningar om hur de har påverkats av mediebevakningen. Även om flera undersökningsdeltagare har upplevt negativa effekter av kritisk medierapportering så finns det exempel i materialet på att spelare kan tycka att rapporteringen varit berättigad. Det finns också exempel på att på att den journalistiska bevakningen har haft positiva effekter för några av undersökningsdeltagarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Sjöberg, Hanna, und Andreas Eriksson. „Damernas OS-år - syns det även i rapporteringen? : En kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys av Sportbladets bildinnehåll under OS i Rio de Janeiro 2016“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30103.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Problemformulering och syfte: Herrarna har länge dominerat i idrottsvärlden och samma har även gällt inom sportjournalistiken. Förr var kvinnor inte tillåtna att idrotta och det blev stora diskussioner när de fick ta plats i sportens värld och även när de fick ta plats i tidningsspalterna (Larsson, 2003:4). Hur ser detta fenomen ut i dag? Denna studie har till syfte att undersöka hur mycket plats kvinnliga idrottare, förbundskaptener och tränare respektive manliga idrottare, förbundskaptener och tränare får synas i en av Sveriges största sportbilagor. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys av Sportbladet. Undersökningen omfattar Sportbladets OS-bevakning 2016, vilket innefattar de dagar OS i Rio de Janeiro pågick – 5 augusti till 21 augusti. Huvudresultat: Resultatet av denna studie kan spegla på att idrottsrapporteringen blivit mer jämställd och att även idrottsvärlden blivit mer jämställd – åtminstone i hänseendet att båda könen får delta i samtliga idrotter och synas i rapporteringen. Resultatet kan även ge en fingervisning om att det är idrottarens prestation som får ta plats i Sportbladets bildinnehåll, helt oberoende på vilket kön idrottaren har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Persson, Ludwig. „Pia Sundhage - Fått mer än Zlatans signerade cykel : Studie kring gestaltningen av damfotboll isvensk kvällspress under mästerskapsåren 2009 och 2013“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22271.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringenförändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för attjämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår därEuropamästerskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll. Damfotbollen fickmycket större utrymme under 2013 än 2009, framförallt under Europamästerskapet påhemmaplan under sommaren. Rapporteringen år 2013 blev också allt mer personifierad dåmedierna lade stort fokus på Sveriges förbundskapten Pia Sundhage.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Majak, Annika, und Johan Velagic. „Svart fysik och vit mentalitet : En kvantitativ innehållsanalys av Expressens sportjournalisters presentation av spelarna inför fotbolls-VM i Brasilien 2014“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49713.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Jacobson, Jonas, und David Hagman. „Nationalism inom sportjournalistik : En kritisk diskursanalys av Aftonbladet och Dagens Nyheters bevakning av skid-VM i Oslo 2011“. Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15935.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Bergqvist, Berg Jacob, Viktor Algurén und Oscar Walldén. „Objektivitet inom sportjournalistik : En kvantitativ innehållsanalys om hur lokalpress porträtterar sitt största idrottslag i jämförelse med rikstäckande press“. Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71894.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Berg, Jacob, Viktor Algurén und Oscar Walldén. „Objektivitet inom sportjournalistik : En kvantitativ innehållsanalys om hur lokalpress porträtterar sitt största idrottslag i jämförelse med rikstäckande press“. Thesis, Karlstads universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71911.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Briselius, Fredrik. „Fotbollsmördare : En studie av pressens skildring av fotbollsrelaterat våld i Sverige“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5958.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark. För att ge läsarna en inblick i hur sportjournalistiken är beskaffad, och på vilka premisser de utför sitt arbete, kommer jag att använda mig av såväl utländsk, som inhemsk litteratur. David Rowe är sociologiprofessor vid University of Western Sidney (UWS), och har gett ut boken Sport, Culture and the Media: The Unruly Trinity. För att ta del av forskning kring sportjournalistiken ur ett mer svenskt perspektiv, tar jag hjälp av antologin Sport och medier. En introduktion, av Peter Dahlén, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. För att skärskåda det fundamentala inom huliganismen redogör jag även för fenomenet huliganism, dess uppkomst, och medlemmarnas egna uppfattningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Lublin, David, und Niklas Sandberg. „Nationalism inom sportjournalistiken : En analys av rapporteringen kring fyra uppmärksammade idrottshändelser“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16889.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie har varit att undersöka om ett nationalistiskt budskap förekommer i tre svenska morgontidningars rapportering om fyra uppmärksammade extraordinära händelser inom svensk idrott. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvalitativ textanalys och dels en intervjuundersökning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i teorier som grundar sig i journalistiska arbetsmetoder så som gatekeeping-teorin och tidigare forskning om nationalism och sport som teorin om National Sporting Heroes. I den kvalitativa textanalysen var syftet att undersöka hur sportjournalister vid Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Sydsvenskan rapporterade om de fyra uppmärksammade svenska idrottshändelserna: Tennisspelaren Mats Wilanders kokainskandal, häcklöperskan och bobåkaren Ludmila Engquists dopningskandal, Sverige och Danmarks 2-2-match i fotbolls-EM 2004 och brottaren Ara Abrahamians pallprotest i Peking-OS 2008. Den centrala forskningsfrågan var om det funnits ett nationalistiskt budskap i rapporteringen och hur det i så fall kom till uttryck. För att få en tydligare bild av hur journalister som skrev artiklar om de fyra utvalda idrottshändelserna reflekterar över hur de rapporterade genomförde vi en andra delstudie med kvalitativa samtalsintervjuer med journalister som undersökningsdeltagare. Ett viktigt syfte med denna delstudie var att fånga in de verksamma journalisternas reflektioner över hur nyhetsvärderingen går till på de undersökta tidningarnas sportredaktioner vid skandaler och bragder. Utöver dessa två delstudier, som alltså är undersökningens empiriska del, har vi även gjort några nedslag i utländsk press för att få en bild av hur utländska medier rapporterade om de fyra undersökta idrottshändelserna. Undersökningens resultat visar att de undersökta tidningarna, förmedlade ett tydligt nationalistiskt budskap i sin rapportering om de fyra idrottshändelserna med uttalade starka åsikter i såväl krönikor som i artiklar. Vidare är ett resultat att de journalister som deltog som intervjupersoner inte har en samstämmig bild av hur de uppfattar och förhåller sig till nationalism som begrepp och företeelse. Undersökningens resultat visar också att intresset för de fyra aktuella idrottshändelserna förefaller ha varit låg i utlandet jämfört med hur dessa händelser uppmärksammades i svenska medier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Sportjournalister“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an