Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Sportjournalister“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Inhaltsverzeichnis
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Sportjournalister" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Sportjournalister"
Schaffrath, Michael, Fabian Kautz und Thorsten Schulz. „Kompetenzprobleme wegen Komplexität. Wissensdefizite von Sportjournalisten beim Thema Doping“. Medien & Kommunikationswissenschaft 64, Nr. 2 (2016): 219–43. http://dx.doi.org/10.5771/1615-634x-2016-2-219.
Der volle Inhalt der QuelleSchaffrath, Michael. „Vermittler, Vermarkter und Verkäufer. Empirische Studie zum beruflichen Selbstverständnis von TV-Sportjournalisten“. Medien & Kommunikationswissenschaft 58, Nr. 2 (2010): 247–67. http://dx.doi.org/10.5771/1615-634x-2010-2-247.
Der volle Inhalt der QuelleIhle, Holger. „Wiske, Jana: Die Elite. Die Bedeutung der Live-Berichterstattung im deutschen Spitzensport aus der Sicht von Sportjournalisten“. Publizistik 64, Nr. 2 (12.03.2019): 299–301. http://dx.doi.org/10.1007/s11616-019-00499-x.
Der volle Inhalt der QuelleAdriaen, Luc. „Sportjournalist Berten Bafcop“. Van Mensen en Dingen: tijdschrift voor volkscultuur in Vlaanderen 3, Nr. 1 (11.02.2005). http://dx.doi.org/10.21825/vmend.v3i1.5291.
Der volle Inhalt der QuelleBackelandt, Frederik. „Vlaamse kerels twee wielen. Ons rijke Vlaamse wielerleven en het wielerflamingantisme: Sportwereld als gangmaker van identiteit in het interbellum. Een discoursanalytische benadering.“ Van Mensen en Dingen: tijdschrift voor volkscultuur in Vlaanderen 3, Nr. 1 (11.02.2005). http://dx.doi.org/10.21825/vmend.v3i1.5278.
Der volle Inhalt der QuelleBenoit, Erik. „Sportjournalistiek en agressie: een analyse van commentaar op agressief gedrag in voetbal op televisie“. Tijdschrift voor Sociologie 7, Nr. 3 (20.05.1986). http://dx.doi.org/10.21825/sociologos.85954.
Der volle Inhalt der QuelleBauer, Thomas, und Joris Vincent. „Die Vertreter der Rugbyliteratur im Frankreich der 1920er Jahre“. apropos [Perspektiven auf die Romania], Nr. 2 (24.06.2019). http://dx.doi.org/10.15460/apropos.0.1361.
Der volle Inhalt der QuelleRenson, Roland. „Bestaat er zoiets als een Vlaamse wieler(sub)cultuur?“ Van Mensen en Dingen: tijdschrift voor volkscultuur in Vlaanderen 3, Nr. 1 (11.02.2005). http://dx.doi.org/10.21825/vmend.v3i1.5280.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Sportjournalister"
Alin, Annika, und Rebecka Strand. „"No cheering in the press box" : En kvalitativ intervjustudie av hur sportjournalister hanterar lagsympatier i sin yrkesroll“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21920.
Der volle Inhalt der QuelleBranting, Stina. „Kvinna, sportreporter - inte på samma villkor? : Om hur kvinnor upplever sin arbetssituation som sportjournalister“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27718.
Der volle Inhalt der QuelleKårén, Anton, und Peter Appelquist. „"Vi måste vara så mycket bättre" : En kvalitativ studie om kvinnors yrke som sportjournalister“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64720.
Der volle Inhalt der QuelleSolberger, Jonas, und Henrik Ahlström. „"Inte supporter, men ..." : En kvalitativ studie av hur lokala sportjournalister förhåller sig till "sina" elitlag“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18371.
Der volle Inhalt der QuelleTitus, Marcus, und Jonathan Doss. „Kvinnliga sportjournalister på frammarsch? : En jämförande kvantitativ innehållsanalys av Sportbladets kvinnliga journalisters utrymme och innehåll“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61003.
Der volle Inhalt der QuelleBroström, Oscar. „Sportjournalisten och publiken : En studie av svenska sportjournalisters förhållande till sin publik“. Thesis, Södertörn University College, School of Communication, Media and it, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3192.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken – publikkontakt, publikorientering och publiksyn – och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.
Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare. Utifrån det kan man dra slutsatsen att dessa sportjournalister känner sin publik tillräckligt bra för att kunna spegla det de tycker, tänker och vill ha. Vidare kan vi också se att sportjournalisterna har en ambition att producera en mer granskande och djup journalistik – men att de inte är säkra på att detta är vad läsarna vill ha. Dagens publik är kunniga och sätter höga krav, vilket tvingar sportjournalisterna att vara bättre pålästa och genererar en bättre sportjournalistik. Sportjournalisterna sätter både plus och minus till de nyare tekniska innovationerna som skapats för att öka interaktionen mellan dem och publiken. Kommentarsfältet fungerar endast som ett forum för läsarna att diskutera i, och skapar inga band mellan sportjournalist och publik. Däremot kan bloggen fungera som en utmärkt plattform för dialog mellan publiken och sportjournalisten, förutsatt att sportjournalisten har tid att engagera sig i bloggen.
Bjurner, Moa. „"Det är så mycket män överallt" : En kvalitativ studie om kvinnliga sportjournalister i en mansdominerad bransch“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101745.
Der volle Inhalt der QuelleSenator, Rasmus, und Andreas Westerlind. „Sportjournalister – inte lika bra på att gräva? : En kvalitativ intervjustudie om synen på objektivitetsidealet och kritisk granskning inom sportjournalistiken“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118838.
Der volle Inhalt der QuelleAndersson, Louise, und Anton Gustavsson. „Sportjournalistens två ansikten : En kvalitativ studie om sportjournalistens objektivt och subjektivt skiftande roll“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34416.
Der volle Inhalt der QuelleThe purpose of our study has been to investigate how sport reporters, columnists and managers handle the journalistic ideal and term objectivity in their everyday work. Our interest has been to pinpoint whether our selected sports journalists entitle themselves as reporters, columnists or perhaps both. In the circumstances in which these persons entitle themselves as both sports reporters and columnists, our purpose is to figure out if it is possible for them to maintain the same level of objectivity, that is expected in their work as reporters. In this study we have collected our material through the use of semi structured interviews with people whom are active in the field we know as sports journalism. During the two week interlude in which the material has been collected we have spoken to seven sport reporters and three heads of sports from tree national, Swedish newspapers and one national news agency. Since objectivity within sports journalism as a subject matter has not been explored thoroughly we have chosen to use common theories regarding journalists approach to objectivity. The theories focus in on objectivity, impartiality, commercialization and subjectivity in order to explain the shift of roles within sports journalism. The result of our research shows that each individual journalist´s approach to objectivity tend to vary depending on their role and on their employers work procedures. However, they all have some tendencies in common, that caused by the media's digitalisation and commercialisation tend to restrict their objective ability. The most common themes or factors that have shown to determine the level of objectivity in our research are: lack of time, controversial degree, cheering journalism, social media and rewrites of local newspapers. To what extent these factors affect the journalistic formation in these four newspapers depend on their economic prerequisites and relationships of trust.
Holmsten, Pernilla. „Genusperspektiv på sportkrönikan : En närstudie av tre sportjournalisters skrivande“. Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8085.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.
För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.
Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.
Bücher zum Thema "Sportjournalister"
Bölz, Marcus. Sportjournalistik. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1.
Der volle Inhalt der QuelleLudwig, Udo. Kabale und Liebe: Sportjournalisten an Tageszeitungen und Profi-Fussballvereine. Münster: Lit, 1987.
Den vollen Inhalt der Quelle findenSmeets, Mart. Stoempen, snot en sterven. Amsterdam: Veen, 1991.
Den vollen Inhalt der Quelle findenGörner, Felix. Vom Aussenseiter zum Aufsteiger: Ergebnisse der ersten repräsentativen Befragung von Sportjournalisten in Deutschland. Berlin: Vistas, 1995.
Den vollen Inhalt der Quelle findenAbraham, Aamidor, Hrsg. Real sports reporting. Bloomington: Indiana University Press, 2003.
Den vollen Inhalt der Quelle findenKautz, Fabian. Blickpunkt Doping: Eine explorative Studie zu Meinungen und Einstellungen von Sportjournalisten im Bezug auf Doping, die Berichterstattung darüber und mögliche Lösungen des Dopingproblems. Berlin: Lit, 2011.
Den vollen Inhalt der Quelle findenPhil, Andrews. Sports journalism: A practical guide. London: SAGE, 2005.
Den vollen Inhalt der Quelle findenRichard, Orodenker, Hrsg. American sportswriters and writers on sport. Detroit: Gale Group, 2001.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBlain, Neil. Sport and national identity in the European media. Leicester: Leicester University Press, 1993.
Den vollen Inhalt der Quelle findenKoppett, Leonard. Sports illusion, sports reality: A reporter's view of sports, journalism, and society. Urbana: University of Illinois Press, 1994.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Sportjournalister"
Bölz, Marcus. „Theorien des Sportjournalismus“. In Sportjournalistik, 1–42. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_1.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Führung und Redaktionsmanagement – Zur Kultur innovativer Sportredaktionen“. In Sportjournalistik, 285–310. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_10.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Sportjournalisten und ihre alltagskulturelle Bedeutung“. In Sportjournalistik, 43–54. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_2.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Sportjournalisten und ihre professionelle Aufgabe“. In Sportjournalistik, 55–88. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_3.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Geschichte und Gegenwart des Sportjournalismus“. In Sportjournalistik, 89–127. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_4.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Sportjournalismus und seine ethischen Normen“. In Sportjournalistik, 129–44. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_5.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Qualität im Sportjournalismus“. In Sportjournalistik, 145–85. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_6.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Sportjournalismus und seine Rezipienten“. In Sportjournalistik, 187–226. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_7.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Sportjournalismus: Ein Hybrid aus Information und Unterhaltung?“ In Sportjournalistik, 227–45. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_8.
Der volle Inhalt der QuelleBölz, Marcus. „Redaktionsmanagement im Sportjournalismus zwischen ökonomischen Druck und publizistischer Freiheit“. In Sportjournalistik, 247–84. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18905-1_9.
Der volle Inhalt der Quelle