Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Socio-ecological fixes“

För att studera hur omställningen från vertikal till horisontell energiutvinning kommer att påverka samhället har två fallstudier gjorts. Fallstudierna tillsammans med teorin om socialekologiska fix har använts för att analysera de socialekologiska transformationerna som sker på landskap och politiken som finns kring dessa transformationer. En fallstudie har studerat vindkrafts projektet Markbygden i Norrbottens län och den andra studerar vindkraftsetableringen i Östergötlands län. Dessa fallstudier har genomförts genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med aktörer som är med och påverkar samt påverkas av dessa vindkraftsetableringar. Fallstudierna visar att landskapet har förändrats fysiskt av byggnationen av vindkraftverken vilket har bidragit till en transformation av markanvändningen. Karteringar som har gjorts i samband med vindkraftsetablering har påverkat hur människor använder och förhåller sig till marken samt hur ägandeförhållandena ser ut. Vidare har vindkraftsetableringen i Östergötland och Norrbotten lett till olika konflikter som exempelvis störningar av ljus och buller samt konflikter med renskötseln som tidigare bedrivits i området Markbygden. Dessa konflikter har alltså uppkommit till följd av den landskapstransformation som har skett i samband med vindkraftsutbyggnaden. I Norrbotten och Östergötland är en ekonomisk kompensation respektive en markhyra aktuell, dock anses dessa vara otillräckliga för att kompensera för den förlust av betesmark för renar som sker i Norrbotten respektive för de besvär lokalbefolkningen upplever med bullret i Östergötland. Slutligen visar resultatet även på att den största drivkraften för företag att etablera vindkraft är vinst och därmed sker otillräckliga karteringar av vind och markanvändning vilket försvårar implementeringen av vindkraft. Slutsatserna för denna rapport är därmed att olika kartläggningar av främst vind har förändrat markanvändningen och andra verksamheter som tidigare bedrivits i landskapet har begränsats och i stor utsträckning ersatts av produktion av vindkraft. Då vindkraften i Östergötland och Norrbotten har byggts ut med otillräckliga kartläggningar som inte tar de sociala relationerna i beaktning har dessa olika konflikter uppstått.<br>To study how the transition from vertical to horizontal energy recovery will affect society, two case studies have been conducted. The case studies, together with the theory of socio-ecological fixes, have been used to analyze the socio-ecological transformations that take place on landscapes and the politics that exist around these transformations. The first case study concerned the wind power project called Markbygden in Norrbotten County and the second case study concerned wind power establishment in Östergötland County. These case studies were conducted through a qualitative study in the form of interviews with actors who are involved in and are affected by these wind power establishments. The case studies show that the landscape has changed physically by the construction of wind turbines, which has contributed to a transformation of land use. Mappings that have been made in correlation with wind power establishment have affected how people use and relate to the land and what the ownership conditions look like. Furthermore, the establishment of wind power in Östergötland and Norrbotten has led to various conflicts such as disturbances caused by light and noise as well as conflicts with reindeer husbandry that was previously conducted in the Markbygden area. These conflicts have thus arisen as a result of the landscape transformation that has taken place in connection with the expansion of wind power. In Norrbotten and Östergötland, financial compensation and land rent are current, however, these are considered insufficient to compensate for the loss of grazing land for reindeer that occurs in Norrbotten and for the problems the local population experiences with the noise in Östergötland. Finally, the results also show that the biggest driving force for companies to establish wind power is profit and thus insufficient mapping of wind and land use takes place, which makes it more difficult to implement wind power. The conclusions of this report are thus that various mappings of mainly wind have changed land use and other activities previously conducted in the landscape have been limited and to a great extent been replaced by the production of wind power. As wind power in Östergötland and Norrbotten has expanded with insufficient mappings that disregard existing social relations, the various conflicts have arisen.