Dissertationen: „Socialt välmående“

1

Julia, Ramstedt. „Sociala mediet Instagram och dess påverkan på välmående : En kvantitativ studie som undersöker hur Instagram påverkar studenters välmående utifrån social jämförelse och socialt stöd“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79917.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sociala medier används av miljarder människor världen över och har visat sig kunna påverka välmående. Studiens syfte var att ta reda på hur studenter upplever att Instagram påverkar deras välmående och hur detta kan kopplas till social jämförelse och socialt stöd. Mer specifikt undersöktes samband mellan studenters upplevda välmående och upplevelse av social jämförelse på Instagram samt upplevelse av socialt stöd på Instagram. Studien undersökte också samband mellan studenters upplevelse av socialt stöd och social jämförelse på Instagram. Undersökningen genomfördes med en enkät som besvarades av 102 studenter. Resultatet visade att det fanns samband mellan upplevt välmående och social jämförelse på Instagram. Det var främst deltagarna som i allmänhet upplevde ett negativt mående, exempelvis nedstämdhet, som angav att de jämför sig med andra på Instagram och främst med andra som de upplever vara bättre än dem själva. Studien fann inget samband mellan allmänt välmående och upplevt socialt stöd på Instagram. Deltagarna som upplevde sig ha ett negativt mående, exempelvis genom att vara nedstämda, angav däremot att de känner sig ensamma av att använda Instagram. Vidare visade resultatet också att deltagarna som upplevde socialt stöd på Instagram angav att de följde konton som höjer deras självförtroende och att de blev glada av att använda Instagram. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att Instagram kan ha både en negativ och en positiv effekt på studenters välmående.
Social media is used by billions of people around the world and have proven to be able to affect well-being. The aim of the study was to find out how students feel that Instagram affects their well-being and how this can be linked to social comparison and social support. More specifically, the relationship between students' perceived well-being and experience of social comparison was investigated on Instagram and the experience of social support on Instagram. The study also examined the relationship between students' experience of social support and social comparison on Instagram. The study was conducted with a survey answered by 102 students. The results showed that there was a correlation between experienced well-being and social comparison on Instagram. It was mainly the participants who generally experienced a negative feeling, such as depressed mood, who indicated that they compare themselves to others on Instagram and mainly with others who they feel are better than themselves. The study found no correlation between general well-being and experienced social support on Instagram. However, participants who felt negative, for example by being depressed, indicated that they feel lonely using Instagram. Furthermore, the results also showed that participants who experienced social support on Instagram indicated that they followed accounts that boost their self-confidence and that they felt happy while using Instagram. Based on the study, it can be concluded that Instagram can have both a negative and a positive effect on students' well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Hollsten, Agneta, und Petra Larsson. „Mötesplatsernas betydelse för äldre personers välmående : En kvalitativ studie om äldre personers upplevelse gällande vad som skaparmeningsfullhet och välmående, vid deltagande i de aktiviteter som erbjuds påMötesplatserna“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30560.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den psykiska ohälsan ökar i samhället idag, inte minst bland äldre personer som ofta negligeras i detförebyggande arbetet. Utifrån detta faktum efterfrågas en rad preventiva åtgärder för att förändrautvecklingen. Ett exempel på preventiva insatser är de så kallade Mötesplatserna som upprättats.Mötesplatsernas syfte är att skapa social samvaro genom aktiviteter för att på så sätt skapa bättrepsykisk hälsa för äldre personer. Denna kvalitativa studie syftar till att belysa äldre personersupplevelser av vad som för dem skapar välmående på Mötesplatserna. Sex djupintervjuer hargenomförts och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Studien visar att Mötesplatserna i sinhelhet skapar välmående och att den sociala gemenskapen har stor betydelse för äldre personersvälmående. Vidare visar vår studie på att olika förhållanden på mikro-, meso och makronivå påverkarförutsättningarna för skapandet av äldre personers välmående på Mötesplatserna. Det preventivaarbetet bör därför utgå från ovanstående för att skapa förutsättningar för välmående för äldre personer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Ronnstam, Nelly. „Endometrios och psykisk ohälsa : Hur endometrios påverkar psykiskt välmående“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36830.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Ysberg, Cecilia, und Jessica Pettersson. „Socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitets påverkan på individens välmående : En kvantitativ fallstudie“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26683.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet. Reliabilitetstestet Cronbach´s alpha utfördes på mätinstrumentet och uppvisade god reliabilitet. Den del av enkäten som berör QPS-Nordic uppvisar (α=0,771), MHC-SF (α=0,85), PSS-14 (α=0,868). Vidare beräknades resultatet med hjälp av stegvis regressionsanalys samt separata One-way ANOVA analyser. Resultatet demonstrerade att socialt stöd positivt predicerar individens välmående (p=0,000) och att arbetsrelaterad stress negativt predicerar individens välmående (p=0,000). Vidare visade resultatet att det inte fanns något samband mellan fysisk aktivitet och välmående. Beträffande demografiska faktorer påvisade resultatet att det inte fanns några signifikanta skillnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Carmesund, Siri. „Avskärmad : Studenters upplevelser av hur coronapandemin har påverkat deras välmående och studier“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86070.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Coronapandemin är idag allmän vetskap. Den globala pandemin med dess restriktioner har gjort att alla institutioner, såsom universitet, har gått över till social distansering och distansarbete i så stor utsträckning som möjligt. Pandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och individers möjligheter i vardagen begränsas. Syftet med det här examensarbetet är att mer djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Undersökningen gjordes genom intervjuer med nio studenter. Resultatet visade att studenternas välmående inte påverkats allvarligt, men att studenterna upplevt vissa besvär på grund av pandemin som påverkar välmåendet negativt. Pandemin har bidragit med en viss stress, haft påverkningar på den fysiska hälsan och missnöjdhet skapas av att sällan lämna hemmet. Den sociala distanseringen har påverkat välmående negativt. Det framkom att situationen också har bidragit med några få positiva effekter såsom större flexibilitet i vardagen. Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har försvårats genom att kvaliteten på studier sjunkit, moment inom utbildningen har försvunnit, problematik med teknik uppkommit, kontakten minskat och studiemiljön påverkats negativt. Studierna har också påverkats av att disciplinen och motivationen påverkats negativt. Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner och att inte göra sig iordning på morgonen innan studierna har negativ inverkan på motivationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Andersson, Dennis. „Relationen mellan socialt stöd, subjektivt välmående och depressiva symtom hos personermed attention-deficit hyperactivity disorder“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58539.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan socialt stöd, subjektivtvälmående och depressiva symtom för personer med ADHD. Tidigare forskning har funnitpositiva samband mellan socialt stöd och subjektivt välmående samt negativa samband mellansocialt stöd och depressiva symtom hos den generella populationen. Dessa sambandförväntades också återspeglas i denna studie för personer med ADHD. Sambandetundersöktes med en enkätstudie och deltagarna bestod av personer diagnostiserade medADHD (n=218) i olika åldrar som var medlemmar i stödgrupper på Facebook. Ävenkönsskillnader för variablerna undersöktes. Resultatet visade på en stark positiv korrelationmellan socialt stöd och subjektivt välmående och en stark negativ korrelation mellan socialtstöd och depressiva symtom, samt att socialt stöd predicerade både subjektivt välmående ochdepressiva symtom. Resultatet visade även att män och kvinnor tenderar att uppvisa liknandenivåer av socialt stöd, subjektivt välmående och depressiva symtom. Sammanfattningsvistenderar personer med ADHD som har gott socialt stöd uppleva låga nivåer av depressivasymtom och höga nivåer av subjektivt välmående. Dessa resultat är viktiga för de indikerar attde problem som personer med ADHD har i vardagslivet potentiellt kan reduceras av attpersonerna känner att de har stöd av människor runt dem.
The aim of this study is to examine the relation between social support, subjectivewell-being and depressive symptoms for people with ADHD. Earlier research has foundpositive associations between social support and subjective well-being, as well as negativeassociations between social support and depressive symptoms for the general population.These associations were anticipated to be found for people with ADHD. The associationswere examined with a survey and the participants consisted of people diagnosed with ADHD(n=218) in different ages that were members of support groups on Facebook. Genderdifferences for each variable were also examined. The result showed a strong positiveassociation between social support and subjective well-being, as well as a strong negativeassociation between social support and depressive symptoms. The result also indicated thatboth male and female tend to show similar levels of social support, subjective well-being anddepressive symptoms. In conclusion people with an ADHD diagnosis who have good socialsupport tend to show few depressive symptoms and report elevated levels of subjective wellbeing. These results are important since they indicate that the problems people with ADHD experience daily may be reduced if they feel that they are supported by the people around them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Björklund, Jenny, und Lisa Olsson. „Vikten av ett bra socialt klimat - i klassrum och skola“. Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3503.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.

Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.

Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.

Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet.

En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Ljungberg, Johan. „Mobbning, socialt kapital och välmående hos ungdomar : En kvantitativ studie baserad på Liv och Hälsa ung 2012“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54962.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Background: More students state that they are exposed to bullying and the mental illness among adolescents increases. Previous research states that there is a connection between bullying and reduced well-being, where social factors have been emphasized as risk and protective factors for both bullying and well-being. However, it is not well studied which social factors who has the biggest impact on well-being based on positive and negative aspects. Social capital was used as a theoretical frame to explain the social factors’ influence on adolescent’s well-being. Aim: The aim of the study was to study bullying and which social factors who has the biggest impact on well-being among adolescents in the County Council of Västmanland. Method: Based on the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012, a quantitative approach was applied with a cross-sectional design. A total of 4226 students from 9th grade of compulsory school and the 2nd year of upper secondary school in the County Council of Västmanland were included. Descriptive analyzes and multiple linear regression analyzes were performed. Results: Positive influences showed greater variety in well-being and future optimism than negative influences. Negative experiences had a greater influence than positive experiences while physical, verbal and psychological bullying had a low influence. Conclusion: A majority of students had not experienced any form of bullying where physical bullying was least common while mental bullying was most common. Students’ well-being was highly rated, boys rated their well-being as better than girls. School well-being and negative experiences had the greatest influence in well-being and future optimism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Abrahamsson, Maria, und Dorota Röstén. „Hälsa för lärande, lärande för hälsa : En studie om elevhälsans arbete för hälsa och välmående“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41483.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Student health consists of several professions that together build a team with several professions. The team works to promote students' mental and physical health. The goal for student health is that all participating professions work together to ensure that all students feel involved, valuable and motivated to achieve the official school goals. Depending on how well this teamwork operates, it can either be an enabling or hindering factor for the student's participation in school activities. This study aims to investigate how a student health team can best work to create the sense of context that the school requires both by law and its required values. The study is based on two popular science books about health and unhealthiness in school and a fiction book with a "case description" of two teenage girls from different psychosocial environments feeling mentally ill. The results of the study show that student health teams can function well as there is a clear structure and determination among all participating professions. Some issues the popular science books discussed were the need to focus on health promotion and to provide adequate time for the required preventive work. A further development of this study is recommended to gain an understanding of the individual thoughts in student health and thereby make a comparison with the study that we have done through our interpretation of the literature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Danielsson, Ulrika, und Linda Sandström. „Betydelsen av reflektion : En kvalitativ studie om upplevelsen av reflektion hos socialsekreterare och biståndshandläggare i socialtjänsten“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7859.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie handlar om socialarbetares egna uppfattningar kring reflektion i deras dagliga arbete i socialtjänsten. Syftet med studien är att undersöka reflektionens betydelse inom socialt arbete i socialtjänsten. Studien har en abduktiv ansats och är genomförd med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet som har analyserats består av sex intervjuer med sex socialsekreterare/biståndshandläggare inom socialtjänsten i en kranskommun till Stockholm. Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram kring begreppet reflektion. Studiens resultat visar att reflektion kommer till uttryck på flera olika sätt i det dagliga arbetet och är en naturlig och viktig del i intervjupersonernas arbetsdag. I det praktiska arbetet sker en ostrukturerad reflektion; på egen hand och spontant tillsammans med kollegor eller mer strukturerat; vid inplanerade tillfällen under ledning till exempel i handledning och möten. Vidare framkommer det i resultatet att innebörden av reflektion handlar om ett lärande och ett välmående i arbetet. Intervjupersonerna beskriver att reflektion behövs då det sociala arbetet är komplext och känsloladdat samt att varje klient och dess problematik är unik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Lilja, Henric. „SELECTION AND PSYCHOSOCAL PREDICTORS OF WELLBEING: A STUDY AMONG FOTBALL ACADEMY PLAYERS“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16605.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The objectives were to study: (1) if psychosocial factors (such as social support from coaches and peers), within a football context, could predict psychological well-being among soccer academy players (2) the relationship between selection and well-being among football academy players and (3) compare the age categories 11-14 and 15-19 in perceived wellbeing, experiences of selection and social support from coaches and peers. In total, 443 players from four academy settings participated in the study. The player’s ages differences were between 11-19 years. The instrument used was the Swedish health survey developed by the Swedish Health Institute with a number of football specific items added. Result suggests a regression model including two variables (social support from coaches and peers) explaining 16, 6 % of the psychological well-being. Further, a negative relationship was found between selection and perceived well-being. Another finding was that the youth players (11-15 years) experienced higher levels of social support and psychological well-being, but experienced selection more negatively compared to junior players (15-19 years). Recommendations are given to coaches to be aware of developing a supportive coaching style. Another recommendation to increase well-being is to develop support mechanisms to help the youth players in academy settings to cope with the pressure of selection. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Keywords: Football academies, psychological well-being, social support and selection
Svenska fotbollsförbundet

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Janina, Häger, Elin Jonsson und Rebecca Strandberg. „Vägar till välmående - studenters upplevelser och erfarenheter av att börja studera hemifrån på grund av covid-19 : En kvalitativ studie“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85825.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Idag finns det begränsad kunskap om studenters välmående under en pandemi. Covid-19 har påverkat dagens skolundervisning på så sätt att Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanat att universitet och högskolor skall övergå till distansstudier. Syftet med studien var att undersöka hur universitets/högskolestudenter vidmakthållit sin hälsa efter att ha börjat studera hemifrån på grund av covid-19. En kvalitativ metod tillämpades där sex svenska universitets/högskolestudenter intervjuades individuellt med hjälp av en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys av data resulterade i en huvudkategori: “Vägar till välmående under hemmastudier” samt tre underkategorier: (1) Socialt stöd genom digitala medel, (2) Aktiviteter för kropp och själ och (3) Rutiner skapar en strukturerad vardag. Resultatet visar att deltagarna använt sig av olika vägar för att främja sitt välmående under hemmastudier. Detta genom att hålla kontakten via digitala medel, fysisk aktivitet vilket även gör gott för den psykiska hälsan och att rutiner leder till struktur i ens vardag. Slutsatsen indikerar på att deltagarnas upplevelser, erfarenheteter, hanterbarhet och meningsfullhet har gjort att de klarat av att upprätthålla välmående under covid-19. Detta bidrar med ökad kunskap till hälsovägledare och andra professioner som arbetar hälsopromotivt för att främja och vidmakthålla individers hälsa.
Today there is limited research on students well-being during a pandemic. Covid-19 has affected schools in which the Public Health Agency has given recommendations for universities to transfer to distance learning. The aim of this study was to examine how university-students maintain their health after they have started to study from home due to covid-19. The study was conducted using a qualitative method where six Swedish university-students was interviewed using an interview guide. Analysis of the data meant that the results produced a main category “Roads to well-being during distance learning” and three subcategories: (1) Social support through digital means, (2) Activities for mind and body, and (3) Routines makes for everyday structure. Results showed that participants used different paths to promote their well-being by keeping contact through digital means, physical activity which also benefits mental health and routines makes for a structured everyday life. Conclusion indicates that the participants experiences and manageability have served them to maintain well-being during covid-19. This will provide added knowledge to health counselors and other professions who work towards promoting and maintain individual health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Denis, Fazlji. „Art as a tool for social transformation : A minor field study examining the increase of social and human capital amongst the urban indigenous youth of El Alto Bolivia through active participation in local cultural association ALBORs activities“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18852.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats handlar om den andra generationens ursprungsfolks urbana migranter i El Alto området Bolivia. ALBOR är en kulturförening som arbetar med ledarskapsutbildning och tala offentligt genom skapandet och framträdandet av poesi och scenkonst. Uppsatsen bygger på idéen att socialt kapital är främst något positivt som främjar sammanhållning inom samhällen och dess medlemmar. De frågor som tas upp i studien är hur kan ALBOR genom sitt arbete öka socialt och humant kapital bland ungdomar från marginaliserade ursprungsfolkgrupper i El Alto och därmed förbättra deras välbefinnande genom aktivt deltagande i föreningens verksamhet. Metoden som användes var kvalitativ där data som rör frågorna för studien samlades in genom intervjuer och materialet analyserades sedan i enlighet med teorierna om socialt kapital och andra kapital. Studien visar att ALBOR spelar en viktig roll för dessa unga människor när det gäller att skapa och upprätthålla socialt kapital. Den visar också att det är ett incitament för ungdomarna att delta politiskt så väl som ett verktyg för att få inflytande och erkännande i samhället. Det aktiva deltagandet i föreningens verksamhet har inte bara gett dem möjligheten att skapa och upprätthålla sitt sociala kapital internt inom föreningen, men även externt genom deltagande i kultur festivaler för ungdomar och därmed möjliggjort skapandet av breda sociala nätverk i hela Bolivia genom konst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Vindelöv, Louise, und Pernilla Dahlgren. „Gör arbetet att livet blir roligt? : - en sociologisk studie om individer som stått utanför arbetsmarknaden men som idag arbetar i ett socialt företag“. Thesis, Högskolan i Halmstad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29004.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion. Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag. Här har informanternas upplevelser varit i fokus för att fånga deras unika berättelser. Resultatet visar att informanterna mådde psykiskt dåligt tiden de var utan arbete men att de idag mår bättre som en effekt av att arbetet uppfyller flera väsentliga behov för att en individ ska känna ett psykiskt välmående. Det framgick även att medbestämmande och delaktighet, som är ledord för arbetsförhållandena på det sociala företaget, spelar en stor roll för individens mående i positiv bemärkelse.
Previous research has shown that the work in various aspects is of great importance for human mental well-being. We have chosen to examine how it is to have been unemployed and then to get a job in a social enterprise. The purpose of the study was to create an understanding of the needs that work contributes to and what the importance of social enterprise is for an individual. How have individuals experienced their unemployment? Do social enterprises fulfill any particular needs for the individual? The theoretical framework we use in the study is; the latent deprivation model, humanitarian work and inclusion/exclusion. Our empirical material was gathered through seven semi-structured interviews with individuals who have been unemployed but are currently working in a social enterprise. Through these interviews, we have been able to capture the experiences of the seven individuals and focused on their unique stories. The result have shown that the informants felt mentally ill at the time they were without work, but because work satisfies several essential needs they feel much better today. Co-determination and involvement are key words for the working conditions in social enterprises, which played a major role for the individuals’ positive well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Candia, Sofia, und Sara Brodén. „Får jag vara inkluderad? : En kvantitativ studie om sambandet mellan familjestruktur, familjerelation och tillit till lärare“. Thesis, Södertörns högskola, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44343.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study was to investigate and deepen the understanding of how children's family structure interacts with trust in teachers and whether a possible connection can be explained by family relationships. We also examined whether the child's trust in teachers can be affected by the child's financial situation. The interest is based on a previous study conducted by us which showed a connection between family structure, relationship and trust. The study was conducted quantitatively by analyzing secondary data using logistic regression analysis. The results of the study showed that there may be a connection between the variables examined because children living with two parents had higher odds of trusting their teachers than children of single parents. The conclusions that could be drawn based on the results and their relation to previous research and theories were that parents may distribute their resources differently to children, depending on the family constellation, which may affect the attachment. The connection, in turn, seemed to affect the relationship between parents and children, which thus seemed to mediate with low trust in teachers, similar to family structure in the form of divorced parents. This was further discussed by mentioning that this cannot be seen as a causal link as other factors may have contributed to this impact.
Syftet med denna studie var att undersöka och fördjupa förståelsen kring hur barns familjestruktur samverkar med tillit till lärare samt huruvida ett eventuellt samband kan förklaras av familjerelationer. Vi ville även undersöka om tilliten till lärare kan bli påverkat av barnets ekonomiska situation. Intresset grundades i tidigare studier genomförda av författarna vilka visade på att det kunde finnas ett samband mellan familjestruktur, relation och tillit. Studien genomfördes kvantitativt genom att analysera sekundärdatat med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studiens resultat visade på att det fanns ett samband mellan de undersökta variablerna då barn som bor med två föräldrar hade högre odds att lita på lärare än barn till självstående föräldrar, oavsett om det gällde mödrar eller fäder. Slutsatserna som kunde dras utifrån studien och dess relation till tidigare forskning och teorier var att föräldrar kunde fördela sina resurser olika på barn, beroende på familjestruktur, vilket kunde påverka anknytningen. Anknytningen tycktes i sin tur påverka relationen mellan föräldrar och barn vilket således tycktes mediera med lågt förtroende för lärare. Detta diskuterades vidare genom att nämna att detta inte kan ses som ett orsakssamband eftersom andra faktorer kan ha bidragit till detta samband.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Rosquist, Oscar. „Adapting to the new remote work era : Improving social well-being among IT remote workers through scheduled digital social interactions“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298027.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In 2020, the world was struck by the Covid-19 pandemic. Recommendations to limit physically meeting with others caused somewhat of a paradigm shift in how office workers perform their work. A massive shift to remote work occurred and exposed the workforce to the remote work’s shortcomings and problems. Based on a literature study, remote workers were found to lack social interactions that happen automatically in an office. Therefore, a proposed solution of scheduling regular, social, and informal interaction sessions was tested in an experiment using Microsoft Teams with full-time, remote IT workers. To facilitate informal social interactions during these experiment sessions, the participants were allowed to play a few different games, participate in social activities or not participate at all. Analysis of the results from the experiment showed a slight improvement in the measured factors over the course of the experiment. However, only a decrease in emotional exhaustion was found to be statistically significant. Therefore, the results are insufficient to argue for or against the implementation of regular informal social interactions with a goal of improving employees’ remote working environment. The experiment had several areas which could be improved, particularly the scale and availability of the experiment. Future research should take into account the suggested areas of improvement for the experiment, specifically scaling up a similar experiment in order to support or refute the implementation of regular social interactions as part of a remote working environment. The increase in remote work is believed to persist in the future. Therefore, the drawbacks of remote work merit additional research to uncover techniques to mitigate them. Moreover, due to the nature of their work, IT workers have ample opportunities to work remotely. A suitable environment in which to work remotely can help them benefit from remote work while experiencing less of its negative effects.
Under början av året 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin. Rekommendationer att minimera fysisk kontakt med andra människor förändrade kontorsarbetares arbetsmiljö drastiskt. En omfattande förflytterlse av arbete till distansarbete skedde och syngligjorde dess nackdelar. Denna ökning av distansarbete förväntas fortsätta i framtiden. Nackdelarna hos distansarbete meriterar ytterliggare undersökningar kring tillvägagångsätt för att reducera dem. En av de vanligaste rapporterade nackdelarna är den socialt isolerande effekten. Detta examensarbete kommer fokusera på att undersöka hur man kan reducera den socialt isolerande effekten av distansarbete på heltid hos IT-arbetare. IT-arbetares arbetssätt har stora möjligheter för distansarbete. Därför skulle en bra miljö för distansarbete gynna IT-arbetare och göra det möjligt för fler individer att ta del av fördelarna från distansarbete. Innan pandemin var distansarbetare selektivt utvalda utefter deras personliga möjligheter att lyckas. Under pandemin så har även de individer som passar mindre bra för distansarbete även behövt jobba på distans. Detta gör det möjligt att undersöka möljliga förbättringsätt för fler typer av individer. Baserat på en literaturstudie så har det tydligjorts att distansarbetare saknar den sociala interaktion som sker automatistk i en kontorsmiljö. På grund av detta så föreslogs och testades en möjlig lösning av planerade, regelbundna, sociala och informella tillfällen över Microsoft Teams som ett experiment. För att främja informella och sociala interaktioner under experimenttillfällena så fick deltagarna spela ett par olika spel eller utföra aktiviteter med varandra. Resultaten pekar mot en liten förbättring från experimentet men endast en minsking av känslomässig utmattning var statistiskt significant. Det fanns flera förbättringsområden för experimentet. Sammanfatningsvis var storleken av experimentet och tiden för det, de stora förbättringsområdena. Resultaten är inte starka nog för att kunna tala för eller emot implementerandet av regelbundna, informella, sociala interaktioner med ändamålet att förbättra miljön för distanarbete. Framtida forskning bör ta hänsyn till förbättringsområdena och undersöka en upskalad variant av ett liknande experiment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Albiz, Julius, und Lisa Balzar. „Dagliga sociala interaktioner för att öka studenters sociala välmående i digitala lärmiljöer“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299267.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Forskning tyder på att covid-19-pandemin har påverkat studenters välmående negativt. Studenter som har studerat hemma under pandemin är mer stressade, känner mer ångest och känner sig ensamma samtidigt som symptom som tyder på depression förvärras. Enligt studier kan detta bero på en brist av sociala interaktioner som är en konsekvens av den sociala distanseringen. De senaste åren har forskning om spels påverkan på människors välmående fokuserat på de positiva effekterna som spelandet kan ha. Studier har visat att onlinespelande kan minska stressnivåer, öka emotionell stabilitet och kan vara ett sätt att socialisera. Syftet med denna studie är att undersöka hur studenters sociala välmående påverkas av dagliga digitala sociala interaktioner när studierna bedrivs på distans under en pandemi. De sociala interaktionerna var här onlinespelande där deltagarna kunde kommunicera och interagera med varandra via ett videosamtal. Studien bestod av en kvalitativ metod i tre delar med åtta deltagare. Samtliga deltagare studerar på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och upplever att de saknar dagliga sociala interaktioner. Del ett av studien bestod av ett frågeformulär framtaget för att mäta socialt välmående som deltagarna fick fylla i. Därefter deltog deltagarna i dagliga videosamtal där onlinespelet Skribbl spelades i 10 minuter. Efter en vecka med dagligt spelande hölls individuella intervjuer med varje deltagare, och därefter gjordes en tematisk analys av de transkriberade intervjuerna. Resultaten visade att sociala interaktioner via onlinespel kan användas som ett verktyg eller hjälpmedel för studenter att umgås digitalt. Deltagarna i studien uppgav att de uppskattade speltillfällena och såg fram emot dem. Deltagarnas svar tyder på att det finns potential att sociala interaktioner av denna typ kan öka socialt välmående hos studenter men det går inte att visa i denna studie.
Research has shown that the covid-19 pandemic has affected students' well-being negatively. Students that have been studying from home during the pandemic are more stressed, feel more anxious and alone, and symptoms of depression have worsened. According to research this can be due to a lack of social interactions, which is a consequence of social distancing. In recent years, research about games' effect on human well-being has focused on the positive effects that gaming can have. Studies have shown that online gaming can reduce stress levels, increase emotional stability, and can be seen as a way to socialize. This study aims to explore how students’ social well-being is affected by daily digital social interactions when studies are conducted online during a pandemic. Specifically, where the social interactions were through an online game where the participants could communicate with each other through a video call. The study had eight participants who are currently studying at The Royal Institute of Technology (KTH) and experience a lack of daily social interactions. The study consisted of a qualitative method divided into three parts. The first part consisted of a questionnaire that was developed to measure social well-being. After all the participants had filled in the questionnaire, they participated in daily video calls where they played the online game Skribbl for 10 minutes. After a week of daily gaming sessions, individual interviews were conducted with each participant. The interviews were transcribed and analyzed with a thematic analysis. The results showed that social interactions via online games can be used as a tool for students to socialize digitally. The study’s participants shared that they appreciated the gaming sessions and looked forward to them. The participants’ answers suggest that there is potential for social interactions of this kind to increase students’ social well-being, but it cannot be shown in this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Svensson, Harald, und Katinka Wallqvist. „Joining a Social Club or Buying a Planner? : What predicts subjective wellbeing amongst Swedish university students?“ Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74821.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Research suggests that university students are at risk for developing psychiatric symptoms, but there is a lack of research targeting wellbeing amongst students in Sweden. The aim of the study was to investigate the relationship between social- and cognitive resilience factors and subjective wellbeing in university students in Sweden. Participants were 396 full-time students. The protective factors, measured by means of the test Scale of Protective Factors (SPF-24), social support, social skills, planning and prioritising behaviour and goal efficacy, were entered into a multiple regression analysis (MRA) with subjective wellbeing, measured by the test Personal Wellbeing Index Adult (PWI-A), as the criterion variable. A significant model emerged with an explanatory power of 41%, indicating that social support, social skills and goal efficacy were significant predictors of subjective wellbeing. Furthermore, employed students rated their goal efficacy higher than unemployed students, and females rated their resilience higher than males. Moreover, results indicate that females and males, as well as students who studied at university to different extents, have similar levels of social support, goal efficacy and wellbeing. Limitations and implementations are discussed.
Forskning visar att universitetsstudenter är en riskgrupp gällande utveckling av psykiatriska symptom, men det saknas studier som undersöker välmående hos svenska studenter. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan sociala- och kognitiva resiliensfaktorer och subjektivt välmående i denna grupp. Deltagarna uppgick till 396 heltidsstuderande. Resiliensfaktorerna socialt stöd, sociala färdigheter, planerings- och prioriteringsbeteende samt tilltro till att uppnå mål, uppmätta med hjälp av Scale of Protective Factors (SPF-24), lades in i en multipel regressionsanalys (MRA) med subjektivt välmående, uppmätt med Personal Wellbeing Index Adult (PWI-A), som kriterievariabel. En signifikant modell erhölls, med en förklaringskraft på 41 %, vilken antydde att socialt stöd, sociala färdigheter och tilltro till att uppnå mål signifikant predicerar subjektivt välmående. Vidare skattade arbetande studenter tilltro till att uppnå mål högre än icke-arbetande studenter. Dessutom visade resultatet att kvinnliga studenter skattade resiliens högre än manliga studenter. Kvinnliga och manliga studenter hade liknande nivåer av socialt stöd, tilltro till att uppnå mål och subjektivt välmående. Begränsningar och implementeringar diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Tomin, Vanja. „Ledarskapets roll för en välmående personal samtett motiverande arbete“. Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4065.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff.

In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Allfjord, Tina, und Blumenthal Charlotte. „Utomhuspedagogik och välmående : Vikten av förskollärares engagemang“. Thesis, Högskolan i Gävle, Pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35470.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det senaste året har många inom förskolans verksamhet varit ute mer än någonsin på grund av Covid-19 situationen. Utomhuspedagogiken har även en stark närvaro i den svenska förskolan. Detta gjorde att vi blev intresserade av att se hur utomhuspedagogiken kan påverka barns välmående. Är det verkligen så bra att vara ute som det påstås? Syftet med denna studie är att se hur förskollärare använder utomhuspedagogik och hur deras engagemang påverkar barns välmående. Vi har sökt på forskning från hela världen för att få relevant kunskap för att ta vår egna studie vidare. Metoderna som vi har använt för insamling av data är intervjuer samt enkäter. Både barn och förskollärare på en förskola i mellansverige har intervjuats. Enkäterna skickades ut till förskolepersonal över hela landet. Så som vi tolkade resultatet kan kunniga, intresserade och engagerade förskollärare skapa en positiv naturupplevelse för barnen. Tidigare forskning visar på att det är en viktig del för barnens fortsatta naturintresse. Vi kom fram till att en positiv naturupplevelse är en viktig del för barns fortsatta naturintresse. Vidare kom vi fram till att engagerade och kunniga förskollärare har större möjlighet att påverka barns intresse för naturen och deras välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Höglund, Anna. „Förhållandet mellan självskattat välmående, matbegär och känsla av sammanhang“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3627.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer samband mellan självskattat välmående och matbegär. Studien undersöker även känsla av sammanhangs inflytande på välmående och matbegär, eventuella könsdifferenser är också av intresse. Studien bygger på högskolestudenter och gymnasielever från en ort i södra Sverige (N= 132). Datan samlades in med tre enkäter. Antonovskys livsfrågeformulär, ett självskattningsformulär om matbegär och ett självskattningsformulär som mätte välmående. Resultatet visade att männen och högskolestudenter hade starkare känsla av sammanhang och bättre självskattat välmående vid en jämförelse än kvinnorna och gymnasieeleverna. Kvinnorna rapporterade fler matbegär än männen och ett större sug efter kolhydrater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Kauppi, Andrea. „Hundens effekt på människans välmående : En kvantitativ enkätundersökning“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65399.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of the study was to investigate how dogs affect their owners’ health, and if there are any differences in health between dog owners and statistical surveys of the Swedish population. In this study, a quantitative questionnaire was used, with questions based on previous research and recommendations of different lifestyle factors affecting human health, such as exercise, sleep, etc. A request was advertised in diverse groups on Facebook. The study group was people aged 25 to 35, who have a dog today or have had a dog earlier, and have a job. The results showed that respondents exercised more while they have dogs compared with times when they did not have a dog. Among the results, there can also be seen that there are differences in alcohol consumption, tobacco consumption, how often the respondents interact with friends or family, depending on whether the respondents have a dog or not. My conclusions are that there are interesting differences depending on whether you have a dog or not. However, the author can not draw conclusions about causation of the study.
Studienssyfte var att undersöka hur hundar påverkar sin ägares hälsa. Samt om det fanns några skillnader i hälsa mellan hundägare och befolkningen som helhet utifrån vad som rapporterats i statistiska undersökningar.I denna kvantitativa studie användes en enkät med frågor som är gjorda utifrån tidigare forskning och rekommendationer gällande olika livsstilsfaktorer som påverkar människors hälsa, exempelvis motion, sömn, etc. En förfrågan annonserades i olika grupper på Facebook. Undersökningsgruppen var personer i åldrarna 25–35år, som har hund idag eller har haft hund tidigare, samt att de har ett arbete. Resultatet visade att respondenterna motionerar mer under tiden då de har hund, jämfört med tiden de inte haft hund. I resultatet kan man skillnader mellan hundägare och personer som inte har hund när det gäller alkoholkonsumtion, tobakskonsumtion, och hur ofta man umgås med vänner eller familj. Mina slutsatser är att det finns intressanta skillnader beroende på om man har hund eller inte. Författaren kan inte dra slutsatser om orsakssamband av studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Johansson, Frida, und Sandra Richardson. „Hästunderstödda insatser vid psykisk ohälsa : En kvalitativ studie om hästens roll i terapibehandling“. Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32534.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället.
Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Ekberg, Beatrice, und Amanda Carlson. „Arbetsrelaterad social- och emotionell self-efficacy i relation till välmående hos kundtjänstpersonal“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36251.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Self-efficacy har visat sig vara en betydelsefull personlig resurs i arbetslivet. Välmående är också viktig för arbetslivet, då en mer välmående personal visar mindre tendenser till utbrändhet. Denna studie testar dimensionerna social- och emotionell self-efficacy i en specifik kontext - kundtjänstbranschen. Syftet var att undersöka arbetsrelaterad social- och emotionell self-efficacy och förhållandet till välmående. Det var 135 kundstjänstspersonal som deltog, 83 kvinnor. De svarade på en webbenkät bestående av Scale of Occupational Emotional- and Social Self-Efficacy, Emotional Exhaustion scale, Emotional irritation scale samt The EPOCH measure of adolescents wellbeing. Resultatet bekräftade hypoteserna om att hög nivå av social- och emotionell self-efficacy samvarierar med hög nivå av välmående. Resultaten diskuteras med JDR-theory där self-efficacy kan ses som en stark resurs som hjälper individen att hantera arbetskraven, vilket leder till välmående. I vidare studier hade det varit intressant att undersöka relationen mellan social- och emotionell self-efficacy och välmående i andra branscher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Agergård, Kareliusson Charlotte. „Ungdomar med ADHD – välmående, relationer och missbruk“. Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65400.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Diagnosen Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de vanligaste diagnoserna inom sitt område. ADHD är en riskfaktor för flera folkhälsoproblem såsom missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa, varför diagnosen bör mötas av tidiga, hälsofrämjande och preventiva insatser samt stöttning till både individen och individens närstående.Det övergripande syftet för den föreliggande studien är att undersöka mående, relationer och missbruk (rökning, alkohol och narkotikabruk) hos ungdomar med diagnosen ADHD med ungdomar utan ADHD som referensgrupp.Data för 4112 stycken ungdomar som, läsåret 2015/2016, gick i årskurs 7 eller årskurs 1 på gymnasiet erhölls ur Elevhälsodatabasen (ELSA) i Värmland, Sverige. Samtlig data baserades på den enkät som, av ungdomen, ifylls i samband med obligatorisk hälsoundersökning. Data innehöll information om diagnos, mående, relationer samt missbruk och analyserades genom deskriptiv statistik och logistisk regression. Av samtliga hade 269 personer diagnosen ADHD.Resultatet visade att ungdomarna med ADHD hade generellt sämre mående (aOR = 6,7), sämre relationer (aOR = 4,94) samt att de i högre utsträckning nyttjade tobak (aOR = 3,49), narkotika (aOR = 10,66) och alkohol (aOR = 1,35).Den föreliggande studiens resultat var i linje med tidigare utländska studier och visade att ungdomar med ADHD är en riskgrupp för flera av de stora folkhälsoproblemen. Resultatet visar vikten av tidiga insatser för målgruppen för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och riskbeteende senare i livet.
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is one of the most common diagnosis in its area. ADHD is a risk factor for several public health problems such as substance abuse, crime and mental illness and that’s why the diagnosis should be met with early, health promoting, preventing and supportive interventions to both the individual and his/her relatives.The over all aim of the present study is to examine well-being, relationships and substance abuse among adolescent with the diagnosis ADHD with adolescent without ADHD as reference.Data of total 4112 adolescent who, in the school year 2015/2016, were attending 7th grade or 1st grade in high school were obtained d from the Pupil Health Database in the county of Värmland, Sweden. Data included information about diagnosis, well-being, relationships and substance abuse and data were based on the questionnaire, filled out by the adolescent in connection with the mandatory health examinations. Data were analyzed by descriptive statistics and logistic regression and of all the adolescent 269 had the diagnosis ADHD.The adolescent with ADHD generally had lower well-being (aOR = 6,7), poorer relationships (aOR = 4,94) and they used more tobacco (aOR = 3,49), narcotics (aOR = 10,66) and alcohol (aOR = 1,35).The result of the present study confirmed earlier studies done in other countries and showed that adolescent with ADHD is a risk group for several major public health problems. The result shows the importance of early interventions for the target group to promote health and to prevent illness and risky behavior later in life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Börjesson, Oskar, und Martin Åkerman. „Att leda för välmående och utveckling : - En kvalitativ studie om hur välmående och utveckling främjas och uppfattas av ledare och medarbetare“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71423.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Genom samhällets utveckling från industrisamhälle till tjänstesamhälle har det blivit allt tydligare att medarbetare är den viktigaste resursen i organisationer. För att organisationer ska klara sig på dagens konkurrenskraftiga marknad är det därmed viktigt att lägga fokus på och utveckla denna resurs. Ledarens utmaning ligger i att behålla sina medarbetare och få dem att prestera. För att möjliggöra detta krävs det att organisationen har välmående medarbetare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur ledare kan arbeta för att påverka medarbetares välmående i syfte att främja deras arbetsrelaterade utveckling. Studien undersöker även hur medarbetarna uppfattar ledarens insatser för att påverka deras välmående och utvecklingsmöjligheter. För att besvara frågeställningarna har två ledare och två medarbetare inom privat sektor intervjuats. Resultatet visade att det finns en mängd olika åtgärder ledare kan nyttja för att främja välmående och utveckling. Respondenternas redogörelser visade att sociala relationer och utmanande arbetsuppgifter är de mest framträdande faktorerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Jansson, Vikström Karin, und Nylén Marie Walkes. „Välmående medarbetare -hur säkerställs social hållbarhet? : - en kvalitativ studie av en arbetsorganisations arbetsmiljö“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37423.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Rising needs and dwindling resources has caused more attention to be placed on long-termsustainability. In recent years social sustainability has taken its place, alongsideenvironmental and economic sustainability, as a subject of intense focus and inquiry. We aretwo university students in the field of behavioral sciences writing for the purposecompleting our candidate exam in pedagogy. In this paper we discuss our study into thewellbeing and social interactions of workers within an organization currently working withsocial sustainability strategies. The pedagogical focus of the paper lies in understanding thelearning processes connected with the implementation of strategies promoting socialsustainability. A qualitative methodology is used in the study. Through interviews withmanagement and personnel, we have attempted reach an understanding of how co-workersexperience their work environment and current social sustainability strategies. Evidence wasalso collected from previous scientific research. Results show that attaining a sociallysustainable workplace is complicated, time consuming and requires constant reevaluation ofprogress and processes. The results also reveal differences in opinions between managementand personnel regarding the perceived success and effectiveness of current strategies in use.We would like to continue and expand our research to other organizations in order to createmore effective implementation strategies for promotion long-term social sustainabilitywithin the workplace.

Godkännande datum: 2019-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Olsson, Lisa, und Sanne Nina C. Høysæter. „Snap out of it! : Samband mellan Snapchat och unga vuxnas välmående: en kvantitativ studie“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84610.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sociala medier utgör en stor del av det moderna, globala samhället. Som aldrig förr finns möjlighet att kommunicera med människor världen över. De unga vuxna är framtiden och majoriteten av dem har växt upp i ett teknikpräglat samhälle. I dagsläget är forskningen bristfällig när det kommer till hur sociala medier påverkar individen. En av Sveriges mest använda plattformar för sociala medier är Snapchat. Syftet med studien var att undersöka samband mellan Snapchat och välmående hos sistaårselever på gymnasiet och undersöka bakomliggande motivation, samt se om användningen skiljer sig mellan könen. Online- och pappersenkäter resulterade i 192 svar. Resultaten visar att det inte finns någon korrelation mellan SnapPoäng och välmående, inte heller mellan välmående och skattad motivation. Via en tvåvägs-ANOVA framkommer att höganvändarna har högre välmående än låganvändarna, att männen har högre välmående än kvinnorna och att det är de låganvändande kvinnorna som har lägst välmående. Ingen signifikant interaktionseffekt finns mellan kön, Snapchatanvändning och välmående. Det behövs ytterligare forskning inom området för att kunna säkerställa hur sociala medier och Snapchat påverkar välmåendet.
Social media are a major part of the modern, global society. Like never before, people have the opportunity to communicate with each other across the globe. Young adults are the future and the majority of them have grown up in a technological society. Present research is currently insufficient regarding the effects of social media on the individual. One of the most common social media platforms in Sweden is Snapchat. The purpose of the present study was to investigate the significance of Snapchat on the well-being of senior-year students in high school, and to investigate underlying motivation and gender differences. Online and paper surveys resulted in 192 respondents. According to the results, no correlation was found between SnapPoints and well-being, nor between well-being and reported motivation. Results from a two-way-ANOVA show that high-users have a higher level of well-being than low-users, that men have higher levels of well-being than the women and that the low-using women have the lowest well-being. No significant interaction is found between gender, Snapchat-usage and well-being. Further research is needed to clarify how social media and Snapchat affect well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Lindström, Lovisa. „Att arbeta internt med Corporate Social Responsibility : Hur Corporate Social Responsibility påverkar hållbarhet och välmående bland socialarbetare“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36154.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Corporate Social Responsiblity is today a well known concept in the business world. The concept contains responsibility and sustainability for those who chose to work with Corporate Social Responsibility and the three responsibility areas within the concept. Responsibility and sustainability is of importance, no matter what core business a corporation has. The responsibility goes both out from the corporation, to take care of the surrounding society and the environment. The responsibility also concerns the corporation interal, aiming for a sustainable work enivornment and good working conditions. Social workers are a group or workers in a risky work environment. Earlier studies shows that it is not uncommon with stress, fatigue and work burnout. Social worker have an important duty which is supporting an helping people with needs and that are not feeling well. It is not a sustainable work to help others when social workers are not feeling well themselves. The lack of sustainability in social workers work environment needs to improve. Eariler studies show that corporations that implements Corporate Social Responsibility tend to have more satisfied employees. Can the implementation of Corporate Social Responsibility and its areas of responsibility create a more sustaianble work environment for social workers? The empirical study has been made in a help organization working with guidelines for sustainability and where social workers are working. The empirical study is made using an open directed interview. The interviews have been recorded and transcribed, and the transcribated material have then been interpreted with a thematic analysis. The analysis of the result shows well-being among social workers in the chosen help organization, and that there is a connection between well-being among social workers and an active sustainability work according to Corporate Social Responsibility.
Corporate Social Responsibility är i dag ett välkänt och utbrett begrepp inom företagsvärlden. Begreppet innebär ansvar och hållbarhet för de som arbetar utifrån Corporate Social Responsibility och de tre ansvarsområden begreppet inbegriper. Oavsett verksamheters kärnverksamhet är ansvar och hållbarhet viktigt. Ansvaret sträcker sig delvis ut från verksamheten och syftar till att ta hand om det omgivande samhället och miljön. Ansvaret berör även verksamheten internt och syftar till exempel till en hållbar arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Socialarbetare är en yrkeskategori som befinner sig i ett riskyrke. Tidigare forskning har visat att det inte är ovanligt med stress, utmattning och utbrändhet. Socialarbetare har en viktig uppgift i att stötta och hjälpa människor som har behov av det och som mår dåligt. Det är inte hållbart att de som arbetar med att hjälpa människor som inte mår bra själva riskerar att må dåligt. Den ibland bristande hållbarheten i socialarbetarens yrkesroll behöver förstärkas. Tidigare forskning har visat att verksamheter som implementerar (och använder sig av) Corporate Social Responsibility tenderar att ha nöjda medarbetare som trivs i arbetet. Kan implementeringen av Corporate Social Responsibility och dess ansvarsområden i en verksamhet skapa mer hållbarhet för socialarbetare? Den empiriska undersökningen har utförts i en hjälporganisation som arbetar med riktlinjer för hållbarhet och där socialt arbete bedrivs. Den empiriska undersökningen är utförd genom en öppen riktad intervju. Intervjuerna har spelats in och transkriberats, och transkriberingarna har sedan tolkats utifrån tematisk analys. Analysen av resultatet visar på välmående socialarbetare inom den valda hjälporganisationen, och att det finns en koppling mellan välmående medarbetare och ett aktivt hållbarhetsarbete utifrån Corporate Social Responsibility.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Rååd, Amalia. „Arbetsmarknadspolitiskt projekt i Säffle Kommun : Dess effekter och inverkan på deltagarnas emotionella välmående“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27482.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Chamoun, Dalal. „Upplevda samband mellan användning av sociala medier och psykiskt välbefinnande“. Thesis, Högskolan i Gävle, Psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36653.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet.
The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Wiklund, Carina, und Catharina Lövqvist. „Hur ungdomars välmående, neuroticism och extroversion hänger samman med en livsstil med självdestruktivt beteende“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3987.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan ungdomars inställning till självdestruktivt beteende, välmående, neuroticism samt extroversion och sätt att leva. Genom en faktoranalys skapades en livsstils variabel som sammanfattades till variablerna medveten och konsument. En stor del av studien behandlar ungdomar då de kan vara välmående men ändå skada sig själva på grund av den livsstil de har. I studien har 96 ungdomar deltagit. Undersökningen har utförts på tre olika gymnasieskolor i Skåne. Det är en kvantitativ undersökning som har utförts genom enkätformulär. Formuläret har berört aspekterna välmående, extroversion, neuroticism och livsstil. Resultatet visade ett samband mellan välmående och extroversion samt en livsstil som uteslöt självskada. Ungdomarna trodde de vanligaste orsakerna till självdestruktivt beteende berodde på depression, uppmärksamhet, konflikt i hemmet och i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Yalda, Daniella, und Izis Mankarious. „SOCIALA MEDIER OCH DESS PÅVERKAN PÅ UNGA TJEJER“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49412.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende. Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv.
In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Dackman, Jonas. „Den avreglerade arbetsmarknadens underklass : Aktiveringsåtgärdernas, det tillfälliga arbetets samt deltidsarbetets inverkan på människors välmående“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39529.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this paper is to gather science in social work considering how activations programs, subsidized jobs that the municipalities offer affect the clients possiblities of getting steady work and how it affects their well-being professionally and socially. Subsidized jobs are temporary and part-time jobs that the clients must accept and are financed by the municipalities and the state. With the help of social citizenship and human capital and 17 peer reviewed articles this study shows that these people are the victims of the deregulated labor market. They don't know for sure if the will make enough money from one month to the next. Therefore they are not sure to be qualified for the income-related social insurances. Because of this, these people are probable to be in need of economic welfare from the social services. The purpose of these programs is to make participants employable. This study shows that many people in activation programs, in part-time employment and in temporary employment generally have worse health than people who have steady work. Furthermore the research on activation programs is poor and ambivalent at best. The research cannot show that activation programs are efficient measures to get the participants into jobs, nor a better well-being. The risk is that the social services are letting those in the most need of help down. There is a new underclass that is made out of people in part-time employment, temporary employment and in activation programs. This new underclass consists of people who live with the risk of permanent economic uncertainty.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Karlström, Daniel, und Aphisit Kulachanpeng. „Svenska restaurangarbetares välmående, avsikt att lämna jobb och upplevelser av ledarskap“. Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76866.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Zeighami, Simorgh. „RECIPROCITETENS BETYDELSE OCH PÅVERKAN PÅ HÄLSA & VÄLMÅENDE : - En kvantitativ studie“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163929.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Axelsson, Josefine, und Julia Färlin. „Planeringsarbetets påverkan på montörers välmående vid manuell montering : En fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84896.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En ökad trend mot mer kundspecifika produkter har ökat antalet produktvariationer. I och med denna ökning ställs högre krav på montörer som utför manuell montering vilket bidrar till en högre kognitiv belastning på montörerna. Vid manuell montering innefattar varje specifikt fall olika förutsättningar vilket innebär att kraven på montören i fråga varierar utifrån given situation. Om montören upplever tidspress i sådana situationer kan det resultera i ökad mental belastning vilket i sin tur kan öka risken för skador och sjukdomar samt lägre produktivitet för monteringsprocessen. Därav anses montörens välmående vara en viktig aspekt gällande hållbarhet vid manuell montering. I och med detta behöver kritiska faktorer som påverkar montörernas välmående tas i beaktning vid planering av monteringsprocesser. Syftet med denna studie är att utreda hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar välmåendet för montörer på företag som tillämpar enstycksproduktion i den svenska tillverkningsindustrin. Detta uppnåddes genom att identifiera befintliga metoder och verktyg gällande tidsestimering samt samla data kring hur ett företags anställda upplever arbetsmiljön och planeringsarbetet för den manuella monteringsprocessen. Denna information möjliggjorde sedan utformning av en förbättrad lösning i form av en tidsestimeringsmodell som tar social hållbarhet i beaktning. Studien har en kvalitativ forskningsdesign där en fallstudie har genomförts på det svenska företaget FlexQube. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument som erhölls från det studerade företaget. Resultatet påvisar att montörers välmående påverkas av faktorer såsom ljudvolym, monteringsprocessens ergonomi, tidspress, stämning i produktionen, variation av arbetsuppgifter samt mängden information montörerna erhåller. Genom att efterfölja studiens föreslagna rekommendationer, som tar dessa faktorer i beaktning, vid planering av monteringsprocesser samt implementera studiens framtagna tidsestimeringsmodell kan företags manuella montering bli mer hållbar.
An increased trend towards more customer specific products has led to an increased amount of product variants. This increase results in higher demands on the assembler who performs the manual assembly, which in turn leads to a higher cognitive load of the assembler. Every case in manual assembly includes different conditions which leads to varied demands for the assembler depending on the situation. If the assembler experiences time pressure in such situations, it can result in increased mental pressure. This can in turn increase the risk for injuries and illnesses as well as reduced productivity for the assembly process. Therefore, the wellbeing of the assembler is considered an important aspect regarding sustainability in manual assembly. Due to this, critical factors which affect the wellbeing of assemblers should be taken into consideration when planning the assembly process. The purpose of this study is to investigate how the planning work for manual assembly processes affects the wellbeing of assemblers at companies that apply one-piece production in the Swedish manufacturing industry. This was achieved by identifying existing methods and tools for time estimation, and by collecting data regarding how the employees at a company experience their work environment and planning work for the manual assembly. This information then led to the production of a time estimation model. The study has a qualitative research design where a case study was performed at the Swedish company FlexQube. The data was collected through semi structured interviews and by analysis of documents that were provided by the studied company. According to the results, the wellbeing of assemblers is affected by factors such as volume, ergonomics of the assembly process, time pressure, the atmosphere in the production area, the variety of work tasks, and the amount of information that the assemblers are provided. By following the study’s proposed recommendations, which considers these factors, when planning the assembly process and by implementing the produced time estimation model, the manual assembly for companies can become more sustainable.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Wiik, Maria, und Fredrik Sollenius. „Stress och välmående i restaurangbranschen : Sex gymnasielevers uppfattning om restaurangbranschens sociala arbetsmiljö och utbildningens förberedelse för den“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21559.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Faal, Michelle. „Övervikt hos barn“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28638.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att få kännedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gäller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angående de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar också att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka ätgär-der som vidtas i fråga om attityder och förhållningssätt gällande övervikt. Övervikts-problemet är komplext och därför finns det inga tydliga svar på mina frågeställningar utan svaren är beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mår fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan är beroende på vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrån, i skolan och i det övriga samhället. Med andra ord så styr attityden hur överviktiga bemöts samt hur stödet och engagemanget ser ut. Min viktigaste uppgift som lärare i detta sammanhang kommer därför att vara, att tag i överviktsproblemet så att det inte leder till psykiska men som sätter spår för resten av livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Ahmed, Lisa. „Betydelsen av elevers sociala relationer för att må bra i skolan“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36206.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här. Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Kostiainen, Elin, und Jennie Wetterborg. „‘‘Allt har en negativ baksida också’’ : En kvalitativ intervjustudie om unga kvinnors upplevelser av sociala medier och deras psykiska välmående“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150949.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Ragnarsson, Anton, und Josefin Ohlsson. „Det relationsskapande studentlivet : En studie av tio studenters relationella välmående tolkat ur deras upplevelser kring förändringar och möjligheter“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21682.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I detta arbete har vi ur ett socialpsykologiskt perspektiv intresserat oss för tio studenters liv och deras uppfattningar om sina nya liv efter att de har flyttat från sina hemstäder och börjat studera. Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer har vi försökt att få en insikt i studenternas välmående. I intervjuerna har vi fått ta del av deras personliga uppfattningar kring den social förändring som skett i deras existerande förhållande, socialt bemötande av människorna i nya staden och hur väl de har lyckats bygga upp nya relationer, samt även vilka möjligheter de upplevt har funnits till att nya relationer. Efter att vi har presenterat våra intervjupersoner kommer vi att fokusera på deras svar och sedan försöka analysera det med hjälp av ett flertal teorier. Med hjälp av sociala band förstår vi deras upplevelser av eget ansvar och nollningens roll i relationskapandet, samt tolkar vi på de eventuella kopplingarna mellan goda sociala band sedan tidigare och hur det har påverkat dem i relationsskapandet nu. Vi tolkar deras svar utifrån relationsförnödenheter, följt av att vi fördjupar oss i lärarens roll och till sist även en del av studenternas övergångsfas från ungdomar till vuxna.
In this paper we are going to look closer at ten students’ lives and from a social psychological perspective view their perception regarding their new life after leaving home and beginning their lives as students in a whole new city. By using qualitative interviews we have tried to get an insight in the students’ state of wellbeing. During the interviews we have been able to take part of their personal perception regarding the social change that has happened in their lives, the social treatment by the people in their new city and how well they have managed to build new relationships, as well as what possibilities they have encountered to create new relationships. After presenting our interviewers, we are going to take a closer look at their answers and then try to analyze them with the help of multiple theories. With the help of Social Bonds we’ll interpret their experiences of sense of own responsibility and the importance of "nollningen" in the relationship creation, as well as looking at possible connections between preexisting good social bonds and how it has affected them in their current search and creation of relationships. We’ll interpret their answers through provisions of relationships followed by taking a look at the teachers’ role, and finally a part of the students’ transition phase from teenagers to young adults as well.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Burman, Pia, und Lina Lidén. „Vägen tillbaka: från utmattning till ökat välmående : - en kvalitativ studie av utmattade kvinnors berättelser“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69297.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Idag finns ett stort problem med stress i samhället där många drabbas av utmattning, särskilt kvinnor. Det är av stor vikt att hitta sätt att arbeta med detta på ett hälsopromotivt sätt för att minska problematiken. Syftet med studien var att beskriva utmattade kvinnors upplevelser av självvalda hälsofrämjande aktiviteter som fått dem att må bättre. Studien analyserades med en manifest innehållsanalys där data samlades in genom skriftliga reflektioner. Deltagarna skrev ned sina personberättelser utifrån den öppna meningen “Nu ska jag berätta om vad som hjälpte mig må bättre i samband med min utmattning/stress...”. Resultatet formulerades sedan i tre underkategorier och en huvudkategori. Huvudkategorin gavs namnet “Vägen till ett bättre mående: genom återhämtning, aktiviteter och acceptans” och underkategorierna “Insett vikten av sömn, återhämtning och vila”, “Gjort aktiviteter man mått bra av” samt “Anpassat livet till nya förutsättningar”. Resultatet visade att det som varit gemensamt för deltagarna är processen de gått igenom från utmattning till ett ökat välmående. Deras väg har startat med sömn, fyllts på med hälsofrämjande aktiviteter och sedan landat i acceptans och anpassning till den nya livssituationen. Resultatet visade även att det inte finns en universallösning utan att det är individuellt vad olika personer behöver för att behålla en balans och må bra. För att få en bättre balans behövs ett brett grepp om hälsa där flera faktorer samverkar för ett större välmående.
Today there is a major problem with stress in society where many suffer from burnout, especially women. It is of great importance to find ways to work with this in a health-promoting way to reduce these problems. The purpose of the study was to describe women's experiences of self-chosen health promoting activities that helped them feel better. The study was conducted with a manifest content analysis where data was gathered through written reflections. The participants wrote down their personal stories based on the open sentence "Now I will tell you about what helped me feel better in relation to my burnout/stress ...". The result was formulated into three subcategories and one main category. The main category was named "The way towards better wellbeing: through restoration, activities and acceptance" and the subcategories were "Realized the importance of sleep, recovery and rest", "Performed activities that made you feel good" and "Adjusted life to new conditions". The result showed that what was in common for the participants was the process they had gone through from fatigue to increased well-being. Their journey started with sleep, then they added health promoting activities and landed in acceptance and adaptation to the new life situation. The result also showed that there is no universal solution. What different people need to maintain a balance and feel good is individual. In order to achieve a greater balance, a broad approach to health is required, where a number of factors can cooperate for a greater well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Daun, Evelina, und Marika Hermansson. „Bortom den passiva aktören : En kvalitativ studie om hur relationen mellan ledare och följare påverkar deras välmående“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50032.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har syftat till att redogöra och öka förståelsen för hur relationen mellan en ledare och följare ser ut, samt hur denna relation påverkar de bådas psykiska välmående. Syftet har framkommit ur en problemdiskussion som fokuserar på att tidigare forskning till stor del baseras på endast ledarskap och inte följarskap. Att se både ledaren och följaren är dock väsentlig för att förstå relationen och hur de båda påverkar varandra. De båda är en del av samma relation och man bör därför inte utesluta den andra parten för att kunna förstå den ena bättre. Följande studie är baserad på kvalitativ forskning som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren från respondenterna har tillsammans med tidigare teori inom ämnet bidragit till nya slutsatser inom ämnet. Med hjälp av grundad teori som fungerat som studiens analysmetod har flertalet koder kunnat urskiljas som hänger ihop inom relationen mellan ledare och följare. Den sociala miljön och trivseln på arbetsplatsen upplevdes som väldigt relevant för både ledare och följare. Den sociala miljön påverkade i sin tur hur de båda såg på varandra och hur de mådde. En bra social miljö där ärlighet, öppenhet och delaktighet var vanligt förekommande mellan följare och ledare ledde även till att de mådde bra på arbetsplatsen. En bra social miljö stimulerade alltså ett gott klimat på arbetsplatsen där de inblandade kände större lust att arbeta. Hur ledarna och följarna mår inom en organisation är därför högst viktigt att beakta då påverkar bådas välmående och vilket arbete som utförs. Detta påverkar otvivelaktigt organisationen i det långa loppet. Att se på hur det psykiska välmåendet ter sig inom organisationer är därför ett ämne som bör beaktas av alla som arbetar inom en organisation just nu.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Gottling, Jonna, und Malou Bull. „"Man mår inte så bra av att vara ensam" : En kvalitativ studie om distansstudier kopplat till covid-19 pandemins påverkan på det psykiska välmåendet hos högstadieelever“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183753.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I och med rådande pandemin (covid-19) befinner sig skolungdomar i en utsatt situation gällande psykisk hälsa kopplat till distansundervisning. Distansundervisningen är en åtgärd för att bromsa smittspridningen.Syftet med studien är att kartlägga och bidra till ny kunskap om hurskolpersonal upplever attdistansundervisning till följd av covid-19 pandemin påverkar det psykiska välmåendet hos högstadieelever samt hur skolan arbetar med direkta insatser för att skapa en god psykosocial arbetsmiljösamt för att eleverna ska uppnå ett gott välmående.Studiens insamlade empiri ligger som grund till studien och har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare och kurator på högstadier i södra Sverige. Empirin har analyserats genom tematisk analys där vi skapade fyra teman: faktorer som påverkar skolsituationen underav distansundervisning, sociala faktorer som påverkas av distansundervisning, positiva aspekter under distansundervisning och insatser och anpassningar från skolan under distansundervisning. I resultatet av studiens insamlade material framkom både negativa och positiva aspekter med distansundervisning, men de negativa aspekterna är betydligt mer omfattande än de positiva. Samtliga informanter upplever en oro angående fortsatt distansundervisning och dess koppling till psykiskt välmående för skoleleverna. Vi författare vill bidra med ökad kunskap om psykiskt välmående hos skolelever, hur skolan arbetar kring det och hur vi som samhälle måste förbättra oss inom detta ämne men samtidigt dra lärdom av det som är positivt med distansundervisning kopplat till psykiskt välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Blomqvist, Sofie, und Johansson Sofie Sandell. „Ju mer desto bättre? : En studie om hur unga konsumenter upplever att marknadsföringen på sociala medier påverkar välmåendet“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41185.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The majority of Sweden's population use social media today, and the main purpose is to interact with other people and exchange information between users. The emergence of social media has contributed to companies and marketing also finding their way into the market, which has led to consumers of social media being exposed to a lot of information from different directions. The high use of social media among young people, on the other hand, has been shown to create some problems, with research indicating that consumers' well-being is negatively affected. The purpose of this study is to gain a better understanding of how young consumers feel that their well-being is affected by social media marketing. This study separates social media and social media marketing, with focus on how influencers, advertising and personal contacts affect consumers perceived well-being. The perceived well-being will be examined through perceived self-esteem, stress and fatigue. The study used a combination of qualitative and quantitative research strategy, where both questionnaires and interviews were used for collecting empiricism. The selection consisted of ten female respondents aged 16-29, and was made through an exploratory selection. The respondents were without social media for seven days in order to make it easier to estimate a possible change in their perceived well-being. The study's empirical results indicate that consumers perceived well-being is improving after a week without social media. It appears that it is the amount of information from influencers, advertising and personal contacts that contributes to an overload that leads to a deterioration in well-being. The study provides a better understanding of how social media marketing affects consumers perceived well-being, which in turn is relevant information for both companies and consumers.
Majoriteten av Sveriges befolkning använder sociala medier idag, där det huvudsakliga syftet är att interagera med andra människor och på så sätt utbyta information mellan användare. Framväxten av sociala medier har gjort att även företag och marknadsföring letat sig in på marknaden, och på så vis möts konsumenterna på sociala medier av mängder med information från olika håll. Den höga användningen av sociala medier bland unga har däremot visats sig skapa viss problematik, där forskning indikerar på att konsumenters välmående påverkas negativt. Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur unga konsumenter upplever att deras välmående påverkas av marknadsföringen i sociala medier. Därmed skiljer denna studie på sociala medier och marknadsföringen på sociala medier. Studien inriktar sig på hur influencers, annonser och personliga kontakter påverkar konsumenternas upplevda välmående. Det upplevda välmåendet kommer undersökas genom upplevd självkänsla, stress och trötthet. Studien grundar sig på en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi, där både enkäter och intervjuer har använts för insamling av empiri. Urvalet bestod av tio kvinnliga respondenter i åldern 16–29 år, och gjordes genom ett explorativt urval. Respondenterna var utan sociala medier i sju dagar för att på så sätt enklare kunna uppskatta en eventuell förändring i deras upplevda välmående. Studiens empiriska resultat tyder på att konsumenternas upplevda välmående förbättras efter en vecka utan sociala medier. Det framgick att det är mängden information från influencers, annonser och personliga kontakter som bidrar till en överbelastning, vilket leder till försämrat välmående. Studien bidrar till ökad förståelse för hur marknadsföringen på sociala medier påverkar konsumenternas upplevda välmående, vilket i sin tur är relevant information för både företag och konsumenter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Honkanen, Carina, und Daniel Lindskog. „En studie om psykosociala arbetsmiljöfaktorer på ett dykföretag i Thailand med fokus på motivation och välmående“. Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-936.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Problematik: Precis som många andra turismföretag så präglas dykföretag av säsongsarbete. Under lågsäsongen arbetar året runt personalen med få turister och kollegor och under högsäsongen arbetar de intensivt tillsammans med säsongsarbetare i ett halvårs tid i en destination full av turister. När lågsäsongen närmar sig minskar turistmängden och säsongsarbetarna. Det är en livsstil för båda grupperna, men också en tillfällig period för säsongsarbetarna och en vardag för året runt personalen. Personalen har således olika förutsättningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende på om de är åretruntarbetare eller säsongarbetare. Som arbetsgivare är det viktigt att ha förståelse för dessa skillnader för att kunna motivera personalen på bästa möjliga sätt, både under de stillsamma och de hektiska perioderna.

Syfte: Syftet är att klargöra vilka motivations- och välmåendefaktorer som driver de åretruntanställda och säsongsanställda på Kon-Tiki att arbeta i en verksamhet med sådana speciella arbetsförhållanden, vad som motiverar dem att prestera sitt yttersta både för sin egen och företagets skull. Detta bidrar till en ökad förståelse för hur man som chef ska kunna leda och arbeta med motivation och välmående av anställda inom ett dykföretag i turismbranschen. Syftet är även att se på om det finns skillnader och likheter mellan grupperna angående deras syn på motivations- och välmåendefaktorer.

Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få en djupare förståelse för vår problematik och vårt syfte. Arbetet innehåller litteratur om psykosocial arbetsmiljö, motivation, välmående och tourism employee management. Teorierna baseras främst på Herzbergs två-faktor teori, Hackman och Oldhams arbetskaraktäristiska modell för arbetsmotivation samt Karasek och Theorells krav-kontroll modell. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer med anställda på Kon-Tiki. Intervjufrågorna är baserade på 25 faktorer vilka har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön.

Resultat: Tillsammans skapar faktorerna en helhetsbild av upplevelsen av att vara arbetstagare på Kon-Tiki och de är därför lika viktiga för personalens motivation och välmående. Åretruntarna är generellt mer nöjda på Kon-Tiki än vad säsongarna är. Detta kan bero på att åretruntarna har varit anställda länge, arbetar året runt och därmed har god insikt om verksamheten samt bättre kontakt med ledningen, vilket gör att de har ett större inflytande och ansvar. Säsongarna arbetar endast för en tillfällig period och har kanske inte samma företagstänk som de tillsvidareanställda har, vilket gör att de ser olika på saker. Trots detta, och att man mest umgås med personer inom sin egen grupp, upplevs gemenskapen vara bra. Resultatet visade att anställningsformen har stor betydelse för den anställdes upplevelser av att vara arbetstagare på Kon-Tiki. Deras förutsättningar och behov skiljer sig, vilket måste beaktas av ledningen i dennes arbete mot en mer nöjd och motiverad personal.

Problem: Diving companies are distinguished by seasonal work just as many other tourism companies. The all year around staff work with few tourists and colleagues during the low season and during the high season they work intense for six months together with seasonal workers in a destination full of tourists. When the low season approaches, both the tourists and seasonal workers decrease. It is a lifestyle for both groups, but a temporary period for the seasonal workers and an everyday life for the all year around workers. So the staff have different conditions, interests and needs and their work motivation differ depending on if they work all year around or seasonal. It is significant to have understanding for these differences as an employer to be able to motivate the employees in the best way possible, both during the tranquil and hectic work periods.

Purpose: The purpose is to clarify which motivation and well-being factors that strive the all year around workers and seasonal workers at Kon-Tiki to work in a business with such special work conditions, what motivates them to perform to their fullest both for their own and the companies sake. This contributes to a greater understanding for how managers can lead and work with motivation and the well-being of employees in a diving company and in the tourism business. The purpose is also to see if there are differences or similarities between the groups.

Methodology: We chose to do a qualitative study to be able to get a deeper understanding of our problem and purpose. It includes literature about psychosocial work environment, motivation, well-being and tourism employee management. The theories are mainly based on Herzbergs two-factor theory, Hackman and Oldham's Job Characteristics Model and Job Design as well as Karasek and Theorell's demand-control model. The empirical material was collected through interviews with employees at Kon-Tiki. The interview questions are based on 25 factors that have significance for the psychosocial work environment.

Results: Together the factors create a comprehensive view of the experience of being an employee at Kon-Tiki, why they are equally important for the employees' motivation and well-being. The all year around staff are generally more pleased at Kon-Tiki than the seasonal workers. Reasons might be the fact that the all year around staff have been employed for a long time, work all year around and therefore have a greater knowledge of the company and a better contact with the leadership, which gives them more influence and responsibility. The seasonal staff only work for shorter periods and might not have the same business think as the others, which might cause their different opinions. In spite of this, and the fact that the personnel mostly associate with people within their own groups, they believe they have a good fellowship at work. The results show that the type of employment has a big significance for the employee's experience of being an employee at Kon-Tiki. Their conditions and needs differ, which must be considered by the management in their work towards a happier and motivated personnel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Karlsson, Sara, und Halimi Fjona Ibishi. „"Man känner sig lite mer... distant" : En kvalitativ intervjustudie av gymnasieelevers psykiska välmående underdistansundervisningen i samband med Covid-19 pandemin“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44873.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att undersöka elevers välmående under distansundervisningen i samband med Covid-19 pandemin. Vid studiens genomförande har distansundervisningen pågått under ett års tid. Till studien har Vygorskijs teori om sociokulturellt lärande utgjort en stor del, även gränsteori och det salutogena perspektivet på hälsa. Metoden har bestått av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasieelever i årskurs 3 vid studieförberedande program på två olika gymnasieskolor. Genom en hypotetiskt-deduktiv metod har vi utgått från fem kategorier; studiemiljö, stöd och hjälp, sociala relationer, fysisk aktivitet och mående. Med hjälp av vår insamlade empiri, vår tidigare forskning samt teorier har vi undersökt hur elevernas psykiska välmående påverkats av distansundervisningen med fokus på de fem kategorierna. Vårt resultat visar att det finns en påverkan hos eleverna samtidigt elevsvaren är av stor variation. En del av eleverna ansåg att distansen har givit dem positiva effekter då den inneburit en frihet för dem medan andra elever ansåg att effekterna av distansundervisningen var negativa. De negativa följder som kunnat urskiljas ur vår empiri är en minskad energi och brist på rutiner. Utifrån de varierade resultatet dras slutsatserna att distansundervisningen har en påverkan på eleverna, men att denna påverkan kan vara varierande. Utifrån empirin tenderar rutiner och tydlig struktur att höra ihop med positiva effekter av distansundervisningen medan det motsatta, brist på rutiner och struktur, verkar vara likt med en negativ påverkan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Karlström, Petra, und Linda Mårtensson. „Parkinsons sjukdom och livskvalitet - en kvalitativ litteraturstudie utifrån parkinsonsjuka personers upplevelser av livskvalitet“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24613.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Karlström, P & Mårtensson, L. Sjukdomen Parkinson och livskvalitet. En kvalitativ studie utifrån Parkinsonsjuka personers upplevelser av livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2016. Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv neurologiskt sjukdom. Orsaken till sjukdomen är okänd. Årligen insjuknar omkring 2000 personer i Sverige. Prevalensen i Sverige uppskattas till 20 000 fall. Medelåldern vid symtomdebut är 55 år. De tre kardinalsymtomen är rörelsehämning, skakning och muskelstelhet. Ofta finns också psykiska symtom så som depression, ångest och initiativlöshet. Parkinsons sjukdom påverkar den drabbade personens dagliga liv och livskvalitet.Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer som lever med Parkinsons sjukdom upplevde sitt dagliga liv samt deras beskrivning av hur livskvaliteten påverkades. Metoden var en litteraturstudie för att sammanställa tidigare vetenskaplig forskning av kvalitativ ansats. Databasökning utfördes i tre olika databaser. De aktuella artiklarna värderades kritisk utifrån granskningsprotokoll. Resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar. Slutresultatet delades in fyra huvudkategorier med underkategorier där fynden presenteras. Huvudkategorierna var Relationer och social samvaro, Hälsa och ohälsa, Kroppsliga förändringar samt Leva vidare trots sjukdomen Parkinson. Konklusion är att Parkinsons sjukdom är en komplicerad sjukdom som påverkar patientens liv och livskvalitet. Nyckelord: Acceptans, , Framtid, Livskvalitet, Parkinsons sjukdom och Socialt, Välmående
Karlström, P & Mårtensson, L. Parkinson`s Disease and Quality of Life - An qualitative literature review from the perspective of the patients with Parkinson`s Disease about Quality of life. A literature review. Degree project in Nursing science, 15 Credit Points. Malmö University. Faculty of Health and Society. Department of Caring Science, 2016.Parkinson`s Disease is a progressive neurological disease. The cause of the disease is still unknown. In Sweden, there are 2000 new sufferers each year. The prevalence in Sweden is about 20 000. The average age due to the first symtoms appearing, is 55 years old. The three main symtoms are: akinesia, shakiness and muscle stifness. The disease also includes symtoms as depression, anxiety and apathy. Parkinson`s Disease has an effect on many aspects of life. The aim of the study was to examine how grown adults experienced their daily life and how they described the Quality of life changing. The method was a literature review using qualitative data. Data was gathered from three different databases. The material was then critically evaluated using a qualityprotocall.The results were gathered from ten different articles. Four main qualitative categories were found: Relations and socializing and Health and ill-health, body changes and Live on despite having Parkinson`s Disease. The main categories were later on further divided into subcategories. Conclusions that was drawn explained that Parkinson`s disease is a complicated disease envolving many aspects of the patients life which contributes to the experience of Ouality of life. Keywords: Acceptance, Future, Parkinson`s Disease and Socially wellbeing. Quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Nsubuga, Paula, und Noora Vilonen. „"Och då tänker man gud vad hon är så fin. Jag vill också, varför ser inte jag ut såhär..." : Upplever unga kvinnor att det finns ett samband mellan kvinnliga skönhetsideal på sociala medier och självupplevt välmående?“ Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150659.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka om kvinnliga skönhetsideal på sociala medier påverkar unga kvinnors självupplevda välmående. Studiens frågeställningar är följande: Finns det ett samband mellan kvinnliga skönhetsideal på sociala medier och självupplevt välmående? Hur förhåller sig kvinnliga skönhetsideal på sociala medier till ditt självupplevda välmående? För att få svar på dessa frågeställningar gjorde vi tio semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som studerade vid ett universitet i Stockholm. Det har tidigare gjorts många internationella kvantitativa studier om hur kvinnoideal på media påverkar unga kvinnors välmående. Däremot finns det mindre kvalitativ forskning om ämnet vilket motiverade vårt val för denna ansats. Den tidigare forskningen på området har visat att det finns ett negativt samband mellan unga kvinnors välmående och kvinnliga skönhetsideal som förmedlas via sociala medier. De teoretiska ramverken som tillämpas i denna studie baseras på Erving Goffmans teori om självpresentation och Maarit Johnsons teorier om självkänsla och dess former. Det empiriska materialet analyseras utifrån fyra huvudteman som är återkommande under intervjuerna: bekräftelse, självpresentation, social jämförelse samt åtgärder. Studiens resultat visar att kvinnliga skönhetsideal på sociala medier har främst negativt, men även positivt, inflytande över respondenternas självupplevda välmående. I enlighet med den tidigare forskningen har respondenterna vidtagit strategier för att minska det negativa inflytandet över sitt självupplevda välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Socialt välmående“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an