Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Socialt välmående“

I den här studien utforskades ifall det förekommer sociodemografiska skillnader i upplevelse av psykiska besvär, socialt stöd och känsla av ensamhet bland finlandssvenska ungdomar. Det undersöktes även ifall ungdomarnas upplevelse av psykiska besvär kan förklaras med familje-, kamrat- och klasskamratstöd samt känsla av ensamhet. Utöver det utforskades ifall samband mellan socialt stöd och psykiska besvär kan förklaras med känsla av ensamhet. Som datamaterial användes WHO:s skolelevstudie (WHO-Koululaistutkimus) från 2018 med ett deltagarantal på 599 svenskspråkiga elever från årskurs 5, 7 och 9 (Målder = 11,9/14,0/15,9; svarsprocent 38 %). Som statistiska analysmetoder användes Pearsons chi2-test, envägs variansanalys, oberoende t-test, Spearmans rangkorrelationsanalys, multipel linjär regressionsanalys och medierande analys. Resultaten visade att flickor upplevde psykiska besvär och känsla av ensamhet i högre grad än pojkar. Elever i årskurs 7 och 9 upplevde nervositet i signifikant högre grad än eleverna i årskurs 5. De med högre upplevd socioekonomiska status upplevde i lägre grad psykiska besvär. Det förekom inte signifikanta skillnader i fråga om psykiska besvär, socialt stöd eller känsla av ensamhet mellan finlandssvenska ungdomar bosatta i stadsort och på landsbygden. Familjestöd och klasskamratstöd förklarade psykiska besvär signifikant och negativt, vilket innebar att lägre grad av familje- och klasskamratstöd associerades med högre grad av psykiska besvär. Känsla av ensamhet förklarade psykiska besvär signifikant och positivt, det vill säga högre grad av ensamhetskänslor associerades med högre grad av psykiska besvär. Kamratstöd förutsade inte psykiska besvär signifikant. Enligt resultaten kunde även samband mellan socialt stöd i form av familje-, kamrat- och klasskamratstöd och psykiska besvär delvis förklaras med känsla av ensamhet. Studien bidrar med ny kunskap om finlandssvenska ungdomars välmående och kan uppmuntra till hälsofrämjande verksamhet. För att få en djupare förståelse om lägre nivåer av socialt stöd och upplevelse av ensamhet i grundskoleålder kan vara riskfaktorer för utveckling av mental ohälsa behövs mer forskning, speciellt i form av longitudinella studier.

Sociala medier används av miljarder människor världen över och har visat sig kunna påverka välmående. Studiens syfte var att ta reda på hur studenter upplever att Instagram påverkar deras välmående och hur detta kan kopplas till social jämförelse och socialt stöd. Mer specifikt undersöktes samband mellan studenters upplevda välmående och upplevelse av social jämförelse på Instagram samt upplevelse av socialt stöd på Instagram. Studien undersökte också samband mellan studenters upplevelse av socialt stöd och social jämförelse på Instagram. Undersökningen genomfördes med en enkät som besvarades av 102 studenter. Resultatet visade att det fanns samband mellan upplevt välmående och social jämförelse på Instagram. Det var främst deltagarna som i allmänhet upplevde ett negativt mående, exempelvis nedstämdhet, som angav att de jämför sig med andra på Instagram och främst med andra som de upplever vara bättre än dem själva. Studien fann inget samband mellan allmänt välmående och upplevt socialt stöd på Instagram. Deltagarna som upplevde sig ha ett negativt mående, exempelvis genom att vara nedstämda, angav däremot att de känner sig ensamma av att använda Instagram. Vidare visade resultatet också att deltagarna som upplevde socialt stöd på Instagram angav att de följde konton som höjer deras självförtroende och att de blev glada av att använda Instagram. Utifrån studien går det att dra slutsatsen att Instagram kan ha både en negativ och en positiv effekt på studenters välmående.
Social media is used by billions of people around the world and have proven to be able to affect  well-being. The aim of the study was to find out how students feel that Instagram affects their well-being and how this can be linked to social comparison and social support. More specifically, the relationship between students' perceived well-being and experience of social comparison was investigated on Instagram and the experience of social support on Instagram. The study also examined the relationship between students' experience of social support and social comparison on Instagram. The study was conducted with a survey answered by 102 students. The results showed that there was a correlation between experienced well-being and social comparison on Instagram. It was mainly the participants who generally experienced a negative feeling, such as depressed mood, who indicated that they compare themselves to others on Instagram and mainly with others who they feel are better than themselves. The study found no correlation between general well-being and experienced social support on Instagram. However, participants who felt negative, for example by being depressed, indicated that they feel lonely using Instagram. Furthermore, the results also showed that participants who experienced social support on Instagram indicated that they followed accounts that boost their self-confidence and that they felt happy while using Instagram. Based on the study, it can be concluded that Instagram can have both a negative and a positive effect on students' well-being.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället idag, inte minst bland äldre personer som ofta negligeras i detförebyggande arbetet. Utifrån detta faktum efterfrågas en rad preventiva åtgärder för att förändrautvecklingen. Ett exempel på preventiva insatser är de så kallade Mötesplatserna som upprättats.Mötesplatsernas syfte är att skapa social samvaro genom aktiviteter för att på så sätt skapa bättrepsykisk hälsa för äldre personer. Denna kvalitativa studie syftar till att belysa äldre personersupplevelser av vad som för dem skapar välmående på Mötesplatserna. Sex djupintervjuer hargenomförts och analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Studien visar att Mötesplatserna i sinhelhet skapar välmående och att den sociala gemenskapen har stor betydelse för äldre personersvälmående. Vidare visar vår studie på att olika förhållanden på mikro-, meso och makronivå påverkarförutsättningarna för skapandet av äldre personers välmående på Mötesplatserna. Det preventivaarbetet bör därför utgå från ovanstående för att skapa förutsättningar för välmående för äldre personer.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet. Reliabilitetstestet Cronbach´s alpha utfördes på mätinstrumentet och uppvisade god reliabilitet. Den del av enkäten som berör QPS-Nordic uppvisar (α=0,771), MHC-SF (α=0,85), PSS-14 (α=0,868). Vidare beräknades resultatet med hjälp av stegvis regressionsanalys samt separata One-way ANOVA analyser. Resultatet demonstrerade att socialt stöd positivt predicerar individens välmående (p=0,000) och att arbetsrelaterad stress negativt predicerar individens välmående (p=0,000). Vidare visade resultatet att det inte fanns något samband mellan fysisk aktivitet och välmående. Beträffande demografiska faktorer påvisade resultatet att det inte fanns några signifikanta skillnader.

Coronapandemin är idag allmän vetskap. Den globala pandemin med dess restriktioner har gjort att alla institutioner, såsom universitet, har gått över till social distansering och distansarbete i så stor utsträckning som möjligt. Pandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och individers möjligheter i vardagen begränsas. Syftet med det här examensarbetet är att mer djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Undersökningen gjordes genom intervjuer med nio studenter. Resultatet visade att studenternas välmående inte påverkats allvarligt, men att studenterna upplevt vissa besvär på grund av pandemin som påverkar välmåendet negativt. Pandemin har bidragit med en viss stress, haft påverkningar på den fysiska hälsan och missnöjdhet skapas av att sällan lämna hemmet. Den sociala distanseringen har påverkat välmående negativt. Det framkom att situationen också har bidragit med några få positiva effekter såsom större flexibilitet i vardagen. Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har försvårats genom att kvaliteten på studier sjunkit, moment inom utbildningen har försvunnit, problematik med teknik uppkommit, kontakten minskat och studiemiljön påverkats negativt. Studierna har också påverkats av att disciplinen och motivationen påverkats negativt. Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner och att inte göra sig iordning på morgonen innan studierna har negativ inverkan på motivationen.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan socialt stöd, subjektivtvälmående och depressiva symtom för personer med ADHD. Tidigare forskning har funnitpositiva samband mellan socialt stöd och subjektivt välmående samt negativa samband mellansocialt stöd och depressiva symtom hos den generella populationen. Dessa sambandförväntades också återspeglas i denna studie för personer med ADHD. Sambandetundersöktes med en enkätstudie och deltagarna bestod av personer diagnostiserade medADHD (n=218) i olika åldrar som var medlemmar i stödgrupper på Facebook. Ävenkönsskillnader för variablerna undersöktes. Resultatet visade på en stark positiv korrelationmellan socialt stöd och subjektivt välmående och en stark negativ korrelation mellan socialtstöd och depressiva symtom, samt att socialt stöd predicerade både subjektivt välmående ochdepressiva symtom. Resultatet visade även att män och kvinnor tenderar att uppvisa liknandenivåer av socialt stöd, subjektivt välmående och depressiva symtom. Sammanfattningsvistenderar personer med ADHD som har gott socialt stöd uppleva låga nivåer av depressivasymtom och höga nivåer av subjektivt välmående. Dessa resultat är viktiga för de indikerar attde problem som personer med ADHD har i vardagslivet potentiellt kan reduceras av attpersonerna känner att de har stöd av människor runt dem.
The aim of this study is to examine the relation between social support, subjectivewell-being and depressive symptoms for people with ADHD. Earlier research has foundpositive associations between social support and subjective well-being, as well as negativeassociations between social support and depressive symptoms for the general population.These associations were anticipated to be found for people with ADHD. The associationswere examined with a survey and the participants consisted of people diagnosed with ADHD(n=218) in different ages that were members of support groups on Facebook. Genderdifferences for each variable were also examined. The result showed a strong positiveassociation between social support and subjective well-being, as well as a strong negativeassociation between social support and depressive symptoms. The result also indicated thatboth male and female tend to show similar levels of social support, subjective well-being anddepressive symptoms. In conclusion people with an ADHD diagnosis who have good socialsupport tend to show few depressive symptoms and report elevated levels of subjective wellbeing. These results are important since they indicate that the problems people with ADHD experience daily may be reduced if they feel that they are supported by the people around them.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.

Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.

Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.

Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet.

En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.

Background: More students state that they are exposed to bullying and the mental illness among adolescents increases. Previous research states that there is a connection between bullying and reduced well-being, where social factors have been emphasized as risk and protective factors for both bullying and well-being. However, it is not well studied which social factors who has the biggest impact on well-being based on positive and negative aspects. Social capital was used as a theoretical frame to explain the social factors’ influence on adolescent’s well-being. Aim: The aim of the study was to study bullying and which social factors who has the biggest impact on well-being among adolescents in the County Council of Västmanland. Method: Based on the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012, a quantitative approach was applied with a cross-sectional design. A total of 4226 students from 9th grade of compulsory school and the 2nd year of upper secondary school in the County Council of Västmanland were included. Descriptive analyzes and multiple linear regression analyzes were performed. Results: Positive influences showed greater variety in well-being and future optimism than negative influences. Negative experiences had a greater influence than positive experiences while physical, verbal and psychological bullying had a low influence. Conclusion: A majority of students had not experienced any form of bullying where physical bullying was least common while mental bullying was most common. Students’ well-being was highly rated, boys rated their well-being as better than girls. School well-being and negative experiences had the greatest influence in well-being and future optimism.

Student health consists of several professions that together build a team with several professions. The team works to promote students' mental and physical health. The goal for student health is that all participating professions work together to ensure that all students feel involved, valuable and motivated to achieve the official school goals. Depending on how well this teamwork operates, it can either be an enabling or hindering factor for the student's participation in school activities. This study aims to investigate how a student health team can best work to create the sense of context that the school requires both by law and its required values. The study is based on two popular science books about health and unhealthiness in school and a fiction book with a "case description" of two teenage girls from different psychosocial environments feeling mentally ill. The results of the study show that student health teams can function well as there is a clear structure and determination among all participating professions. Some issues the popular science books discussed were the need to focus on health promotion and to provide adequate time for the required preventive work. A further development of this study is recommended to gain an understanding of the individual thoughts in student health and thereby make a comparison with the study that we have done through our interpretation of the literature.

Denna studie handlar om socialarbetares egna uppfattningar kring reflektion i deras dagliga arbete i socialtjänsten. Syftet med studien är att undersöka reflektionens betydelse inom socialt arbete i socialtjänsten. Studien har en abduktiv ansats och är genomförd med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet som har analyserats består av sex intervjuer med sex socialsekreterare/biståndshandläggare inom socialtjänsten i en kranskommun till Stockholm. Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram kring begreppet reflektion. Studiens resultat visar att reflektion kommer till uttryck på flera olika sätt i det dagliga arbetet och är en naturlig och viktig del i intervjupersonernas arbetsdag. I det praktiska arbetet sker en ostrukturerad reflektion; på egen hand och spontant tillsammans med kollegor eller mer strukturerat; vid inplanerade tillfällen under ledning till exempel i handledning och möten. Vidare framkommer det i resultatet att innebörden av reflektion handlar om ett lärande och ett välmående i arbetet. Intervjupersonerna beskriver att reflektion behövs då det sociala arbetet är komplext och känsloladdat samt att varje klient och dess problematik är unik.