Dissertationen zum Thema „Socialt fältarbete“

The aim of this study was to observe the housing support team (boendestödssteamet) in Västerås City in its visiting work and how they empowered clients. Tenants are visited by social workers, in its visiting works, when the habitants have rental charge debts. Participating observations is common in case studies, but also in fieldwork which was the foundation in our study. Our method of collecting data consisted of a triangulation; unstructured interviews with social workers, participating observations and a following up with a questionnaire. We took part in participating observations of social workers whilst visiting tenants with rental charge debts. The social services in Västerås City are getting 120-125 reports concerning rental debts from the landlords every month. We visited 46 tenants and it resulted in 23 of them paying their rental debts. All of the tenants have not paid their rental debts. We have seen how em-powering social workers activity is. Empowerment has been seen in individuals while regain-ing their own power, but also in the community when taking control over their problems with too large rental debts. Empowerment becomes a social work tool, in their visiting work, in helping tenants.

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna. Författarna utgår därmed ifrån en kombination av olika sätt att inhämta kunskap. Det teoretiska ramverket utgörs av Socialstyrelsens modell för evidensbaserat arbete och tillämpad teoretisk litteratur gällande evidensbasering, socialt arbete och fältarbete. Studiens resultat visar enligt författarna att det råder en osäkerhet kring evidensbegreppet bland de fältassistenter som ingår i undersökningen. Detta leder till att den evidensbaserade praktiken till stor del utförs utan en professionell medvetenhet.
Increasingly high demands, in western welfare states, are placed on a scientifically based social work practice; a so-called evidence based practice. The aim for the study is to investigate evidence based social work practice. This is achieved through a study of the work methods of detached youth workers from Rinkeyby-Kista district administration in Stockholm and their view on evidence based social work. The study is conducted using interviews which together with various documents are analyzed and set against a theoretical framework. The documents consist of a popular science article, two job advertisements and data from detached youth workers. The authors thus use different methods of collecting data. The theoretical framework consists of the National Board model for evidence based work and applied theoretical literature regarding evidence based practice, social work and outreach work. The results demonstrate that there is uncertainty about the concept of evidence based practice among detached youth workers included in the survey. This furthermore leads to an evidence based practice which is largely carried out without a professional awareness.

Arbetets utgångspunkt är att göra en jämförelse mellan hur förutsättningar i ett socioekonomiskt svagt och ett socioekonomiskt starkare område påverkar fältarbete riktat mot ungdomar. Bakgrunden till studien är bristen på tidigare forskning och det kunskapsglapp som finns om fenomenet. Studien baseras på kvalitativ metod med empiriskt material hämtat från intervjuer. Hermeneutiskt perspektiv används som analysverktyg. Informanter från två olika fältverksamheter i områden med olika socioekonomiska förutsättningar intervjuades. Arbetets syfte är att besvara frågeställningarna: Vilka skillnader och likheter finns mellan verksamheterna gällande metoder och förhållningssätt? Hur arbetar fältverksamheten med ungdomsproblematik i området? Påverkar områdets socioekonomiska förutsättningar verksamhetens arbetssätt? Resultatet av studien visar att skillnader finns mellan de undersökta verksamheterna vilka kan kopplas till områdenas socioekonomiska status. Samband kan urskiljas mellan ett områdes socioekonomiska status, ungdomsproblematik och fältverksamheternas metoder och förhållningssätt. Däremot är det svårt att dra konkreta slutsatser eftersom flera faktorer kan påverka samtliga delar. Vidare kan ses att stort behov finns att utveckla forskning inom området och att kunskap om fältarbete sprids.
The starting point is to make a comparison between how conditions in a socio-economically weak and a socio-economically stronger area affects fieldwork targeting youths. The background of the study is the lack of previous research and the lack of knowledge about the phenomenon. The study is based on a qualitative method with empirical material collected from interviews. Hermeneutic perspective is used as the analysis tool. Informants from two different field activities in areas with different socio-economic conditions were interviewed. The purpose of the work is to answer the questions: What are the differences and similarities between the two field-groups in terms of methods and attitudes? How does the different fieldgroups work with youth issues in the area? Do the area's socio-economic conditions affect the way field-groups work? The results of the study show that there are differences between the investigated activities which can be linked to the areas' socio-economic status. Connections can be distinguished between an area's socio-economic status, youth issues and the methods and attitudes the fieldworkers use. However, it is difficult to draw concrete conclusions because several factors can affect all parts. Furthermore, it can be seen that there is a great need to develop research in the field and that knowledge about field work is spread.

Syftet med denna studie var att undersöka fältarbetares egna upplevelser av relationsskapande mellan dem och ungdomar på internet och sociala medier. Åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fältarbetare från socialtjänsten som arbetar med ungdomar på internet och sociala medier. Empiriinsamlingen har bearbetats utifrån hermeneutisk tradition och har därefter analyserats genom teorin symbolisk interaktionism. Resultatet visar att fältarbetare använder sig av informationsspridning, aktiviteter och ett förenklat språk på digitala plattformar som olika tillvägagångssätt för att skapa relationer med ungdomar online. De upplever att förtjänsten med digitalt fältarbete är att relationsskapandet inte enbart är begränsat till fysiska miljöer. Internet möjliggör för anonyma möten och ungdomar kan då berätta om upplevelser som de annars inte vågar tala om. Fältarbetare kan i kommunikationen använda sig av symboler såsom emojis för att ersätta avsaknaden av kroppsspråk, gester, mimik och tonfall. Utmaningar som de upplever i relationsskapandet handlar om negativa aspekter av anonyma möten och emoji-användande samt om lagar som är förknippade till det digitala arbetet. Anonyma möten bidrar även till att fältarbetare inte kan fysiskt ingripa vid oro kring en ungdom då den har möjlighet att maskera sin identitet. De professionella upplever att emojis kan hämma etableringen av relationer med ungdomar om de unga uppfattar verktyget som opassande. Lagar kring fältarbetet online är en betydande utmaning för fältarbetarna eftersom de upplever att de inte kan interagera med ungdomar på de vis som de önskar. Slutligen tyder resultatet på att ansikte-mot-ansikte interaktion har en stor betydelse när fältarbetarna försöker skapa relationer till ungdomar digitalt. Det pekar på att digitala etableringar av relationer mer används som ett komplement till de relationer som skapas i fysiska miljöer.
The purpose of this study was to investigate field workers' own experiences of relationship building between them and young people on the internet and social media. Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with social field workers from the social services who work with young people on the internet and social media. The collection of empirics has been processed on the basis of hermeneutic tradition and has subsequently been analyzed through the theory of symbolic interactionism. The results show that social field workers use information dissemination, activities and a simplified language on digital platforms as different approaches to create relationships with young people online. The professional’s experience that the benefit of digital field work is that relationship building is not only limited to physical environments. The Internet enables anonymous meetings and for young people to share experiences that they otherwise do not dare to talk about. Social field workers can in their communication use symbols such as emojis to replace the loss of body language, gestures, facial expressions and tone of voice. Challenges that they experience in relationship building are about negative aspects of anonymous meetings and emoji usage, as well as about the legal context of this platform. Anonymous meetings also contribute to social field workers not being able to physically intervene in the event of concerns about young people as they have the opportunity to mask their identity. The professionals feel that emojis can inhibit the establishment of relationships with young people if the young people perceive the tool as inappropriate. Laws regarding social fieldwork online are a significant challenge for the professionals because they experience that they cannot interact with them in ways they want. Finally, the results suggest that face-to-face interaction is of great importance when field workers try to create relationships with young people on digital platforms. This indicates that digital establishments of relationships are more used as a complement to the relationships that are created in physical environments.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftat till att undersöka fältarbetarens syn på sin yrkesroll samt hur fältarbetaren ser på professionalitet inom fältyrket. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken socionomer som arbetar som fältarbetare med inriktning mot ungdomar, i tre olika områden i Stockholms län. Studiens teori är grundad på professionsteori och yrkesidentitetsteori. Den tidigare forskningen redogör för fältarbetets kontext i Sverige och internationellt, utmaningar inom fältverksamheten samt forskning om interprofessionellt arbete, dvs arbetsplatser där personer med olika utbildningar och kompetenser arbetar med samma arbetsuppgifter. Studiens resultat visade att samtliga informanter uppfattade en låg yrkesstatus och en ständig vilja att försvara sin utbildningsbakgrund. De bakomliggande orsakerna till den låga yrkesstatusen varierade enligt informanterna. Vissa menade att fältarbetet historiskt sett inte varit professionellt då man under lång period inte hade något utbildningskrav för fälttjänsterna. En del menade att det lever kvar än idag men att vissa arbetsplatser har börjat ha socionomexamen som krav. Andra menade att den låga statusen berodde på att arbetet är ostrukturerat och att det i och med det då inte finns något krav på kvalitet. Det som ändå var gemensamt för alla sex informanter var att de på olika sätt beskrev att en ambivalens skapats i yrkesidentiteten sedan de börjat arbeta som fältarbetare.

Det finns tecken på att uppsökande socialt fältarbete på senare tid har gått ifrån att vara process- och relationsinriktad till att bli allt mer programinriktad, baserad på färdiga modeller och specifika insatser. Detta för att få mer mätbara resultat som kan motivera fältarbetets ofta hotade existens. Denna förskjutning kan innebära att relationen och dess betydelse undermineras. Syftet med denna studie är att undersöka hur fältarbetare tar kontakt och skapar relationer med ungdomar, vilka förutsättningar som påverkar relationsskapandet och vilken betydelse relationen mellan fältarbetare och ungdomar har. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Empirin bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta informanter, som alla är verksamma fältarbetare. Socialpedagogik, erkännande, relationskapital och bärande relationer är de begrepp som lägger grunden för studiens teoretiska ram. Studien visar att fältarbetets speciella förutsättningar, t ex att arbetet ofta utförs i miljöer som fältarbetarna själva inte kontrollerar, kräver specifika strategier i kontakttagandet och relationsskapandet. Fältarbetarna använder sig ofta av indirekt kontakttagande och ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet är ledord i arbetet. En tillitsfull relation till ungdomarna ses som en förutsättning för förändringsarbete och ger fältarbetarna legitimitet att ifrågasätta och utmana ungdomarna och ger dem tillträde till ungdomarnas arenor. Fältarbetarnas strategier för kontakttagande, deras salutogena förhållningssätt och deras processinriktade arbetssätt möjliggör en form av bärande relation som kan vara stärkande för ungdomen och ha betydelse för ungdomens utveckling.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse för hur ungdomar i Östersunds kommun upplever Uppsökande teamet Östersunds arbete och eventuella utvecklingsbehov, dels ur ett brukarperspektiv men också ur ett empowermentperspektiv. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide har ungdomarna haft möjlighet att berätta så mycket eller så lite som de önskat. Analysen av den empiri som samlats in har bestått av en innehållsanalys där fem olika teman legat till grund för analysen. I en samlad bild av den analys som färdigställts kan man se att ungdomarnas upplevelse av kontakten med det Uppsökande teamet är att teamet ”alltid finns där” och ”att de gör ett bra arbete”. Trots detta kan vi också urskilja en önskan om ett utökat team, både vad det gäller antal anställda i teamet men också arbetstiderna ”de skulle varit flera och arbetat även på helgerna för att kunna hjälpa fler och arbeta förebyggande”.

2018-08-20

Previous research on the art of military engineering indicates that the development of this support branch focuses on technological and organizational advancements whereas theory development seems to be lacking. The purpose of this study is to explore the extent to which J.F.C Fuller´s theory might be able to address the scientific gap that exists today, by considering the possible impact of military engineering on the outcome of a historical land operation. The study uses a case study to examine the four offensives of the Soviet Union’s Operation Bagration, drawing on a theoretical framework derived from contemporary maneuver warfare theory by J.F.C Fuller. This theory contains the physical elements of war: mobility, offensive power and protection and Fuller´s physical principles of war with their tactical and strategical classes. These classes and elements are applied throughout this study to analyze the occurrence of military engineering and their effect on the operation. The findings of the study show that J.F.C Fuller´s theory can be applied to historical offensives to examine the effects military engineering has on the outcome. The effects can for example be explained through the contribution military engineering has on limiting the opponent’s mobility and enabling the envelopment of the opponent’s flanks through mobility.

This study aims to investigate and evaluate design principles that are important or central for developing a mobile application for fieldworkers. By developing a design proposal for a case company, the design principles can be evaluated and reflected on. The theoretical framework, used in the analysis, includes definition of mobile units, design principles for information system and challenges for developers of mobile units. Qualitative data has been collected during the study by interviews and prototype testing at the chosen company. Two interviews were completed with field workers, each interview took about one hour. A development of low and high detailed prototypes were also done, to enhance communication and visualization during user testing. Service experience blueprint was applied for the concept to visualize the customer journey together with the mobile application. The prototype testing included three field workers and took about one hour. To complement the interviews and prototype testing the author(developer) gathered information about the context the field workers are in during the study. The information was in the form of photographs taken of the context and the field workers field notes describing different variables that affected the work. Action design research has been used as a strategy that has enabled design principles to be explored, evaluated, tested and finally presented in a proposed design solution. Finally, the result presented important design principles and specifically, highlights new design principles that are central for developing a mobile office for field workers. The result of the study shows that the field worker want to have informative feedback when the context change and has an effect on the documentation process. The proposed application can provide the right information that the field worker needs by gathering information from small devices called Internet of Things (IoT). The information can then be used to support the user in their customer journey. The secondary data also shows that the field worker are in a noisy context. In that perspective, the developer needs to be restricted to use sound as informative feedback. The study also provides new design principles. The fieldworkers prefer to make interact with a digital pencil when documenting information during a project. The context is also changeable in for example light. To make it easier for the field worker (the user), the system should make it possible to change color and contrast of the layout. Also, due to perspective, the navigation and the structure of the layout should make it possible for the field worker to choose alternatives ways beside the standardized menus.

The aim of this thesis is to examine information behavioursamongst a group of social anthropologists. The thesis alsohas a special focus on issues concerning information andinformation behaviour during periods of ethnographicfieldwork. As a empirical foundation for this studyinterviews where made between may – september in 2011with seven social anthropologists active at a swedishuniversity. The results from the conducted interviews areanalysed with the theoretical framework of the informationbehaviour theory as presented by T.D Wilson. Furthermorethe concept of “information worlds” by Paul T. Jeager andGary Burnett is another theoretical viewpoint in this thesis.Results in this study shows that the social anthropologistsduring periods of ethnographic fieldwork, in addition to theempirical data gathering process by participant observationand similar methods, actively search for relevant informationin other information sources. These types of informationseeking amongst the social anthropologists in this studyshows strong connections to the intervening variablespresented in T.D Wilson´s models of information behaviour.Overall the study shows that it´s possible to observe anotable change in the information behaviour amongst thesocial anthropologists during ethnographic fieldwork. Theempirical data collection presents by natural reasons a bigtime consuming part of the fieldwork. But the study alsoreveals different perceptions and views amongst the socialanthropologists on issues concerning searching and usingdifferent types of information sources, and especially issuesconcerning theoretical literature and likewise duringfieldwork.
Program: Bibliotekarie

In asymmetric warfare the focus is often about irregular warfare and little about regular warfare. This study focuses on asymmetric regular warfare and Arreguín-Tofts theory about how the weak win wars. His theory has a hypothesis that in asymmetric wars, with direct methods, the strong actor would win directly and decisive over the weak actor. The purpose of this study is to examine if combat engineering can provide the weak defensive actor with time. The study uses case study of the Swedish definition of combat engineering, to examine if it did occur during the Winter War. And if combat engineering did, had it any effect on the results of the Winter War. The overwhelming purpose of this study is to contribute to a discourse about combat support. Also illustrate that combat engineering is not always an established determinant, despite its effect in the results of war. The findings of the study are that combat engineering did occur during the Winter War. Combat engineering did provide the Finnish soldier with protection against artillery fire and delayed the attack of the Soviets tanks during the winter war.

Ingenjörtrupperna har nyligen tillförts två nya typer av fältarbetsfordon. Då ett avingenjörförbandens största uppgifter är att understödja med ökad rörlighet för förband, anserförfattaren det vara relevant att studera hur dessa fordon kan understödja med detta.Enligt den struktur som ingenjörbataljonen skall vara organiserad 2014 skall dessa nya fordonutgöra huvudstommen i maskinplutonerna på de bandgående och hjulgåendeingenjörkompanierna, vilket kan föranleda vissa begränsningar och/eller fördelar då demaskinplutonerna tidigare har utgjorts av mer specialiserade arbetsmaskiner såsom hjullastare,grävmaskin och grävlastare. Detta kan innebära att de bandgående och hjulgåendeingenjörkompanierna blir till viss del mer lämpade att genomföra olika sorters arbetsuppgifterför att öka rörligheten för förband. Slutsatser ifrån undersökningen påvisar bland annat attIngbv 120 är mer lämpad att genomföra fältarbeten för rörlighet i bebyggelse än vad HMEEär, och att båda fordonen kan genomföra i stort sett lika många olika sorters fältarbeten förrörlighet, med undantag för minbrytning vilket bara Ingbv 120 kan genomföra.
The swedish engineer corps have recently aquired two new different combat engineeringvehicles: the HMEE and the Ingbv 120. One of the engineer corps main tasks is to createand maintain mobility for other military units, and the author argues that a study wherethese two new vehicles are compared by how well they manage to conduct field worksfor mobility is relevant. The HMEE and the Ingbv 120 will in 2014 be the backbone ofthe heavy engineer platoons in the two different engineer companies. Before thesevehicles were purchased, the heavy engineer platoons consisted of more traditionalengineering vehicles such as wheel loaders and excavators and this new structure cancreate both possibilities as well as limitations. Conclusions of the study indicates forexample that the Ingbv 120 is more able than the HMEE to conduct fieldworks formobility in urban operations and that both vehicles can conduct almost the same amountof different fieldworks for mobility, with one exception: the HMEE can not performmine breaching while the Ingbv 120 can.

Defence against an amphibious assault is an extremely difficult endeavour as is evident by the long line of successful amphibious assaults undertaken throughout history. Field fortifications has to a large extent been present in defences, yet little research has been done on the effects of field fortifications in preventing successful landing operations. Therefore, this thesis examines the specific role of field fortifications in defence against amphibious assaults. The purpose is to combine theories about amphibious operations with concepts of field fortifications to add depth to existing theories as two historical examples are examined.  Results show that the existing theories’ notions, especially regarding the devastating effects of indirect fire and pre-bombardment, are not true for the two cases of study. It is furthermore shown that avoiding terrain where the enemy’s defence is focused was of little consequence for whether the assault was successful or not. Of greater importance was the power imbalance of attacker versus defender. Lastly, it is argued that the development of advanced weaponry plausibly levels out the power imbalance as effects of pre-bombardment is more likely to be successful.

The primary purpose of this thesis was to examine the work methods implemented by outreach workers in their interaction with at risk youths. The secondary purpose was to research the possible difficulties that may occur and the tactics to deal with these difficulties. In order to examine the purposes presented the authors produced a qualitative study with 5 semi-structured interviews with outreach workers. After conducting the interviews, the authors used thematization in order to illustrate the empirical data. The theoretical framework used to analyze the empirical data consist of three theories; the theory of communication, system theory and social bond theory. The results of the empirical material gathered from the interviews and from the analyzation of the interviews using out theoretical framework, provided multiple answers as it relates to the purpose. The results regarding the primary purpose showed that there is a lack of evidence-practice within the field of outreach work, which in turn leads to the fact that there is a vast variety of work methods applicable within their field. The results of interviews implied that outreach workers adapt their work methods depending on the situation and their personal expertise indicating that there are no specific set of methods that have to be used. As it pertains to the secondary purpose a clear correlation is shown between the vast variety of work methods and the many difficulties that may occur. Subsequently the occurrence of the different difficulties ensues based on the diverse established work methods. The study highlights the knowledge, communicational abilities and social skills of the individual outreach worker as way to reduce the probability of the conceivable diverse difficulties from occurring.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagsläget finns för att minera. De hjälpmedel som finns och är brukbara är ytterst begränsade. Ett system som skulle kunna vända denna trend är en minkastare, något som bland annat tas upp i, för fältarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebära för Försvarsmaktens förmåga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sådant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp. Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nära knytningen till Försvarsmakten används de grundläggande förmågorna som analysverktyg och som teorikoppling. Uppsatsens resultat påvisar att införandet av ett sådant system skulle utveckla arméns, och framförallt då ingenjörförbandens förmåga att minera. Dock kan den faktiska nyttan av ett sådant system ifrågasättas i dagens insatsinriktade Försvarsmakt.

Urban operations is one of the most difficult challenges a modern army can be tasked with. These challenges have been studied in history and present with various perspectives, but rarely from a combat engineering point of view. The purpose of this thesis has been to study the urban capabilities of a Swedish combat engineer company by examining if it can perform similar combat engineering fieldwork that supported the basic capabilities mobility, defence and effect in Operation AL FAJR, Fallujah Iraq 2004. These are the capabilities a Swedish engineer company are primarily designed to support in urban operations. For example, the study of Operation AL FAJR has shown that fieldwork supported mobility with breaching minefields, obstacles, walls and doors. Defence by creating defensive positions and obstacles. Effect by destroying weapons caches and fortified buildings with bulldozers and explosives.  The results of this study indicates that a Swedish combat engineer company has the capability to perform most of the fieldwork performed in Operation AL FAJR. However, the company lacks capability to destroy fortified buildings and perform explosive mine and obstacle breaching, all examples on fieldwork performed in AL FAJR.
Operationer i bebyggelse är kanske en av de svåraste utmaningar en modern armé kan ställas inför. Dessa utmaningar har studerats i historien och i nutid med olika utgångspunkter, men väldigt sällan ur ett fältarbetsperspektiv. Syftet med det här arbetet har varit att studera de urbana förmågorna hos ett svenskt ingenjörkompani genom att undersöka om det kan utföra liknande fältarbeten som genomfördes för att stödja de grundläggande förmågorna rörlighet, skydd och verkan i Operation AL FAJR, Fallujah Iraq 2004. Dessa är de förmågor som ett svenskt ingenjörkompani huvudsakligen ska kunna understödja i urbana operationer. Studien av Operation AL FAJR har till exempel visat på att fältarbeten understödde rörlighet genom minbrytning, forcering av hinder och inbrytningar genom väggar och dörrar. Skydd genom att bygga stridsfordonsvärn. Verkan genom att förstöra vapengömmor samt förstöra byggnader och motståndsnästen med sprängmedel och bandschaktare. Resultatet av det här arbetet tyder på att ett svenskt ingenjörkompani har förmåga till att genomföra huvuddelen av de fältarbeten som förekom i Operation AL FAJR. Dock saknar kompaniet till exempel förmåga för att förstöra motståndsnästen och genomföra explosiv hinderröjning och minbrytning, samtliga exempel på fältarbeten som förekom i AL FAJR.

The subject of my essay concerns the images of refugees that have been taken on Lesvos during the last year. The aim of this essay is to examine the relationship between the photographer, the camera and the island as a scene för photographers, through the images that were taken there. The main scene is the beaches of Lesvos where tragedies and (sometimes) even comedies take place. I am working in a field where photography, aesthetics and social anthropology intersect. As regards to method, I have applied researcher Ruben Anderssson's ”extended field site” to my own field studies concerning Lesvos. The refugee situation that recently found its centre on the Greek islands is built up of networks that stretch far and wide across the globe. Events in one part of the world affect what is happening on Lesvos and vice versa. The media and NGOs are also part of larger networks. Therefore the field site needs to be extended beyond the geographical borders of Lesvos. I did field studies on Lesvos two times during the last year. I interviewed photographers and volunteers and took photographs of my own. Intuition is an integral part of my work and I have also applied it to my field studies. One of my starting points has been Judith Butler’s thoughts on what makes a life grievable. Butler's main hypothesis is that we view certain lives as having less value than others and thereby we will be less likely to grieve the passing of such lives. I examine the images of refugees to see if photography can help us better regard their lives as grievable. Refugees are people whose exposed bodies live precarious lives. Photographers can capture this in images but it is the spectator who has the final say in how images affect him or her. I end the essay by examining the spectator and what happens when we are confronted with disturbing images. Images of refugees in need exhort us to react whether we want to or not. We can turn away, but once images have entered out consciousness, there is no turning back.

Operation Market Garden is famous for its failure, although before its execution, all signs pointed to an imminent Allied victory. As well as being outnumbered in both men and weapons the Germans were also disorganized due to previous defeats. The reason why the operation failed has, therefore, interested many. Various explanations include logistics and communications as well as politics. However, today there is still no commonly accepted explanation and new books about the operation are being written. At the strategic level the problem for the Allies was to get across the rivers and canals in Holland to reach the industrial Ruhr in Germany. At the tactical level each watercourse was a problem. Because there is a lack of study of the operation from an engineering perspective, the purpose of this essay is to achieve that by combining land warfare theory with engineering lessons learned. In this qualitative case study J. F. C. Fuller’s theory of protection, offensive power, and movement is used to explain how engineering affected the outcome of the operation. The analysis shows that engineering played a decisive role in the operation and concludes that the outcome of the operation depended on a few critical situations. The Germans used counter mobility effectively to dictate where to fight the battles. At these chosen locations they used survivability measures, which enabled them to fight a static battle and hold key terrain. Allied mobility operations were vital to their assault, and without engineers the land component would have been stopped on the first day of the operation.

Denna uppsats skrivs som examensarbete under sista terminen på officersprogrammet på Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det finns någon skillnad i hur fältarbetsförmågan används i en nationell insats i Sverige och i en internationell insats i Afghanistan och om det finns några slutsatser att dra om eventuell skillnad. Genomgående i uppsatsen har de fyra inriktningarna; fältarbeten för rörlighet, fördröjandefältarbeten, fältarbeten för överlevnad och övriga fältarbeten används för att förklara fältarbetsförmågan. De resultat som visade sig efter jämförelsen var att det finns ett litet behov av broresurser och fördröjande fältarbeten i Afghanistan jämfört med Sverige. De dragna slutsatserna är att fältarbetsförmågans storlek i Afghanistan är beroende av den totala insatsens storlek. Men ett ökatbidrag från ingenjörsförbanden är möjlig genom att förändra utbildningen och hur ingenjörsförbanden kan komma att användas.

This essay is written as thesis during the last term of the officer program at the National Defense College. The purpose of this essay was to investigate whether there is any difference how the engineer ability are used in a national operation in Sweden and an international operation in Afghanistan, and if there are any conclusions to draw about the difference. Throughout this essay has the four classification engineering for movability, delaying engineering, engineering for survival and other engineering been used to explain the engineering ability? The results showed after the comparison was that there is little need for the ability to lay bridges and delaying engineering in Afghanistan compared with Sweden. The conclusions drawn are that the engineer forces size in Afghanistan is dependent on the overall scale of the operation. But a increased contribution from engineer forces is possible by changing the training and how the engineer forces may be used

This study aims to compare two ethnographies of organizational culture – one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies – considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology. Further – the Organizational Studies has more focus on power and structure, while Social Anthropology has more focus on meaning and interpretation. Finally – the research purpose of studies in Organizational Studies is a bit more normative in its characteristic, than that of Social Anthropology. The study is concluded with a discussion of the future of Social Anthropology and its studies of organizational culture. An argumentation is conducted intended to get the two disciplines to learn from each other in the area of organizational culture, and also intended to show the discipline of Social Anthropology a road to relevant studies in the area of organizational culture.

 

Denna studie syftar till att jämföra två etnografier inom organisationskultur - en från disciplinen socialantropologi och en från disciplinen organisationsteori - med fokus på deras respektive syfte, metod och kulturbegrepp. Trots stora likheter, eller kanske tack vare likheterna, syns några grundläggande skillnader. Organisationsteorin har, jämfört med socialantropologin, angående forskningsmetod, mindre fokus på och mindre deltagande i det informella sociala livet i den studerade organisationskulturen. Angående kulturbegreppet så ser organisationsteorin kultur som något enhetligt, stabilt och tydligt avgränsat i större utsträckning än socialantropologin. Vidare har organisationsteorin större fokus på makt och struktur, medan socialantropologin har mer fokus på mening och tolkning. Slutligen är organisationsteorins syfte något mer normativ i sin karaktär än hos socialantropologin. Studien avslutas med en diskussion om socialantropologins framtid på området organisationskultur. En argumentation drivs i syfte att de två disciplinerna ska kunna lära från varandra och i syfte att visa en väg för socialantropologin att bedriva relevanta studier på området organisationskultur.