Thematische Bibliographien / Socialt behov

Inhaltsverzeichnis

  1. Zeitschriftenartikel
  2. Dissertationen
  3. Bücher
  4. Buchteile

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Socialt behov“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 30. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 3. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Socialt behov" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Socialt behov"

1

Poulsen, Jørgen. „Informatikken som utopi“. MedieKultur: Journal of media and communication research 2, Nr. 2 (22.08.1986): 19. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v2i2.689.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Medieforskerne mødte den nye informationsteknologi med be- tydelig skepsis i begyndelsen af 1980érne. Nu synes pendu- let at være i et andet yderpunkt og utopierne omkring in- formatikkens muligheder blomstrer. Denne artikel forsøger at se informationsteknologien i et socialt perspektiv, i forhold til brugen af andre medier, især TV og radio, og ikke som en kraft "i sig selv". Vores behov for at udføre nye kommunikative handlinger vil være afgørende for infor- matikkens succes. Og her véd vi faktisk moget: I analysen af behovene og deres sociale kontekst (som visse informa- tikutopister synes at glemme) synes indsigterne fra de sid- ste 20 års positivestiske og kritiske medieforskning at være brugbare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Hyldegård, Jette Seiden, und Hanne Nexø Jensen. „Klyngevejledning som driver for specialestuderendes videnskabelsesproces“. Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 15, Nr. 29 (02.11.2020): 87–104. http://dx.doi.org/10.7146/dut.v15i29.119330.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Øget integration mellem undervisning og forskning efterspørges både nationalt og internationalt. I artiklen ses nærmere på klyngevejledningens muligheder for at understøtte og fremme forskningslignende processer i uddannelsessammenhæng. I et pilotstudie blandt to specialeklynger på Københavns Universitet undersøges klyngevejledningens potentielle bidrag til videnskabelse. Fokus er på de studerendes feedbackaktiviteter samt deres oplevelser og udbytte af klyngevejledning fagligt, socialt og personligt over tid. Data er indsamlet i foråret 2019 gennem spørgeskemaer og observation. Undersøgelsen viste, at nytten af feedback fra vejleder og studerende samt ”at få input fra flere” vurderes højt, mens nytten af at forberede og give feedback varierer i løbet af specialeprocessen. Samlet set mener de studerende, at deltagelse i klyngen bidrager tilspecialeprocessens fremdrift. Det konkluderes, at der er potentiale for studerende som (med)videnskabere, men også behov for mere viden, der kan kvalificere brug af klyngevejledning og studerendes bidrag i forbindelse med videnskabelse gennem forskningslignende processer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Juul Kristensen, Catharina. „Social innovation i indsatsen for hjemløse kvinder – tilblivelsen af en natcafé“. Dansk Sociologi 23, Nr. 4 (08.12.2012): 55–73. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v23i4.4188.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I forbindelse med de nationale strategiplaner ”Det fælles ansvar II” og ”Den nationale hjemløsestrategi” er der blevet iværksat flere aktiviteter i Københavns Kommune for at skabe øget viden og forbedre indsatsen i forhold til hjemløse og andre grupper af socialt udsatte kvinder. Flere af disse er sociale innovationer. De har som formål at imødekomme kvindernes behov og problemer på nye og bedre måder. I artiklen analyseres tilblivelsen af en af disse sociale innovationer, ”Café Klare – Natcaféen for kvinder”. Det undersøges således hvorledes ideen til natcaféen er fremkommet, og hvordan processen bag implementeringen af den er forløbet. Analysen viser bl.a., at der er tale om en længerevarende proces, hvor medarbejdere og ledere i Socialforvaltningen og i organisationer på hjemløseområdet, mere eller mindre strategisk har skabt, udnyttet og forhandlet muligheder for at skabe en forbedret indsats for de hjemløse kvinder, heriblandt natcaféen. Analysen er baseret på et længerevarende, kvalitativt casestudie. ENGELSK ABSTRACT: Catharina Juul Kristensen: Social Innovation in Services for Homeless Women – the Creation of a Night Shelter Within the framework of the Danish national action plans ”Our Common Responsibility II” and ”The National Homeless Strategy”, the municipality of Copenhagen launched a number of initiatives to improve social services for socially vulnerable and homeless women. Another goal of these initiatives was to increase awareness and knowledge of these women’s needs. Many of these efforts are social innovations that endeavor to meet the needs and problems of homeless women in new ways. This article analyzes the emergence of one of these social innovations, ”Café Klare – the night shelter for women”. It focuses on the process of idea generation and implementation of the night shelter. The analysis shows how employees and managers in both the municipal social administration and in organizations for homelessness created, used and negotiated the opportunity to improve the social services for homeless women more or less strategically. Among these services was ”Café Klare”. The analysis is based on an in depth case study. Key words: Social innovation, innovation processes, entrepreneurship, night shelters, homeless women.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Redaktionen. „Ledelse og velfærdsprofessioner — på vej mod flertydig ledelse på de borgernære velfærdsområder“. Tidsskrift for Arbejdsliv 16, Nr. 1 (01.03.2014): 5–10. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v16i1.108957.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I deres klassiske analyse af den offentlige sektor, The Managerial State, viser John Clarke og Janet Newman hvordan 1980'ernes 'konsumerisme' eller 'brugeren i centrum' var et forsøg på både at udfordre bureaukratisk paternalisme og professionernes selvfedme (Clarke & Newman 1997). Med nye idealer for offentlig ledelse blev den gamle velfærdsstats professionsidealer, der handlede om sikring af borgernes retssikkerhed og høj kvalitet i de offentlige ydelser, nu set som træghed og arrogance fra professionernes side. 'Brugeren' eller 'kunden', viser Clarke og Newman, blev den udefra skabte fiktion, som skulle skabe forstyrrelse og omstillingstvang indefra i den offentlige sektor. Havde man først sagt 'brugeren i centrum', var det ikke så nemt at henholde sig til stive regler, sin faglige ekspertviden eller blot erfaring, hvis en enkelt bruger eller en brugertilfredshedsmåling pegede på problemer. Clarke og Newman viser således, hvordan 'new managerialism'-eller New Public Management-bla. er en udfordring af professionernes monopol på viden, og de viser, hvordan ledelse og profession op gennem 1980'erne og 1990'erne ses som 'enten-eller' eller et 'versus'. I Danmark står kampen bla. om, hvem der kan definere kvalitet. Er det den professionelle, der qua sin faglighed bedst kan vurdere kvalitet, eller er det brugeren, som skal spørges med det mål, at organisationen kan rette sine ydelser efter de skiftende behov? I dette nummer af Tidsskrift for Arbejdsliv sætter vi fokus på de aktuelle og modsatrettede tendenser, når det gælder ledelse i den offentlige sektor på de borgernære velfærdsområder. Velfærdsprofessioner dækker i denne sammenhæng over de offentligt ansatte inden for uddannelse, omsorg, sundhed og socialt arbejde. De professioner, som i 1980'erne og 1990'erne blev beskrevet som problematiske, fordi de blev set som omstillings-uparate og ledelsesfjendske. Temanumret beskæftiger sig med de aktuelle brydningsflader mellem ledelse og velfærdsprofessionerne. Nummerets artikler og kronikker kommer rundt om ledelse i en række empiriske felter som hospitaler, uddannelsesinstitutioner og ældreplejen, og med en række teoretiske greb åbner de det empiriske materiale på måder, der udvider vores forståelser af ledelse på de borgernære velfærdsområder. Vi ser tre aktuelle tendenser, når det gælder borgernær ledelse: t velfærdsprofessionelle forventes at udøve strategisk selvledelse t ledelse distribueres ud til de velfærdspro. fessionelle, der får ledelsesopgaver over for kolleger t institutionsledere bliver velfærdsledere med en bred vifte af ledelsesopgaver, der
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Hagedorn-Rasmussen, Peter. „Social kapitals renæssance i en arbejdslivskontekst — jagten på guldkorn og diamanter mellem meningsskabelse og forførelse?“ Tidsskrift for Arbejdsliv 16, Nr. 4 (01.12.2014): 11–31. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v16i4.108975.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Social kapital er i de senere år blevet italesat som en positiv egenskab ved arbejdspladser. Der synes at være en velbegrundet sandsynlighed for, at arbejdspladser med høj social kapital kan forene produktivitet, kvalitet og et godt arbejdsmiljø. Det har ført til en stærkt øget opmærksomhed på den sociale kapital. Men hvad er social kapital egentlig? Artiklen viser hvordan social kapital til en vis grad er en 'sort boks', og at der delvist sker en 'projektificering' af begrebet, som både kan styrke og reducere social kapital. Artiklen peger på, at der er behov for at have øget fokus på oversættelsesprocessen af social kapital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Gotved, Stine. „Det virtuelle fællesskab - om en nyhedsgruppe på Internet“. MedieKultur: Journal of media and communication research 13, Nr. 27 (03.09.1997): 8. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v13i27.1101.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Kan basale menneskelige behov for sociale fællesskaber overleve maskinens - computerens - transformation af de sociale vilkår? Hvad sker der når vi alle får computere, og en stadig større del af vor sociale interaktion foregår over skærmen på skrivebordet? Kan der i virtuelle fællesskaber skabes reelle fællesskaber? Ifølge Stine Gotved, som i sit ph.d. projekt arbejder med at analysere computermedierede fælles- skaber, er der ingen modsætning mellem computermediering og følel- sesmæssigt engagement. I denne artikel, hvor hendes analyse af ny- hedsgruppen rec.arts.books.tolkien præsenteres, udforsker hun det virtuelle fællesskabs faktiske udtryksformer og argumenterer for, at det interaktive miljø i "cyber space" giver nogle særlige betingelser for opkomsten og bevarelsen af virtuelle fællesskaber, som dækker nogle af menneskets basale behov og værdier. De klassiske krav til fælles- skab - samtidighed i lokalitet og fysisk nærvær - er ikke nødvendige.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Ibsen, Flemming. „Betaler det sig? Fleksibilitet og løn i den danske fl exicurity-model“. Tidsskrift for Arbejdsliv 9, Nr. 4 (01.12.2007): 79. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v9i4.108625.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I beskrivelsen og fortolkningen af den danske flexicurity-model er løndannelsen normalt fraværende. Modellen beskrives som en 'balanceret model', hvor et trade-off mellem numerisk fl eksibilitet og indkomstsikkerhed via et velpolstret dagpengesystem og en aktiv arbejdsmarkedspolitik sikrer balancen mellem virksomhedernes behov for omkostningsfleksibilitet og lønmodtagernes behov for social og økonomisk tryghed. En supplerende fortolkning af modellen kunne være, at når danske lønmodtagere udviser fleksibilitet, består indkomstsikkerheden i, at de belønnes med en lønstigning. Det relevante forskningsspørgsmål i denne artikel er derfor: når danske lønmodtagere er fleksible, modtager de så en løn, der er højere eller lavere end den hidtidige løn? Betaler det sig at være fleksible på det danske arbejdsmarked, og i bekræftende fald, hvilken form for fleksibilitet betaler sig mest, intern eller ekstern fleksibilitet? Eller, betaler det sig bedst at 'blive hjemme', forstået som at blive i sit gamle job på den samme virksomhed?
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Rasmussen, Palle. „Uddannelse og social innovation“. Dansk Sociologi 23, Nr. 4 (08.12.2012): 75–90. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v23i4.4189.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Social innovation handler om at udvikle innovative svar på samfundsmæssige behov, som ikke i tilstrækkeligt omfang dækkes af eksisterende former for privat eller offentlig service. Der er oftest tale om svar, som udvikles af ikke-kommercielle organisationer og aktører gennem kreative processer med et væsentligt element af initiativ ”nedefra”. Uddannelse er et af de områder, hvor social innovation både historisk og aktuelt har haft betydning. Historisk er der gennem sociale innovationsprocesser blevet udkrystalliseret former for uddannelse, som har imødekommet væsentlige behov for oplysning og kompetence, og som på nogle områder har opnået lang levetid. Fremkomsten og udbredelsen af folkehøjskoler er et centralt eksempel. Ligesom anden innovation sker social innovation inden for rammerne af et kompleks af strukturer og institutioner, som kan kaldes et nationalt innovationssystem. Artiklen handler om uddannelse som – og i tilknytning til – social innovation. Som forudsætning for dette behandles også generelt karakteren af social innovation og de samfundsmæssige rammer for den. I forhold til uddannelsesfeltet fokuseres på, hvordan social innovation har præget historiske og aktuelle udviklinger. Det illustreres især gennem analyse af en case om etablering af talentundervisning i et kommunalt skolevæsen. ENGELSK ABSTRACT: Palle Rasmussen: Education and Social Innovation Social innovation is about developing original responses to societal needs that are not sufficiently met by existing types of private or public service. Innovative responses are often developed by non-commercial organizations and actors through creative processes with a strong element of initiative ”from below”. Social innovation, as well as business innovation, occurs in a complex framework of structures and institutions that may be called a national system of innovation. Education is a field in which social innovation has had a significant impact, historically as well as in the present. The history of education demonstrates how processes of social innovation have led to the emergence of new forms of education that have met changing social needs for knowledge and competence, and some of these innovations have been more or less permanent. The establishment and growth of the Danish ”folk high schools” is an important example. The article discusses education in connection with social innovation. As a basis for this, the general nature and societal context of social innovation is also discussed. This is illustrated by a case study of establishing special education for talented students in a municipal school system. Key words: Social innovation, innovation system, education, school system, social needs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Stoletova, Anna S. „The transformation of the socialist worldview of the village prose writers and the ideological basis of acutely social works about the Russian North peasant lifestyle“. Vestnik of Kostroma State University, Nr. 4 (2019): 135–39. http://dx.doi.org/10.34216/1998-0817-2019-25-4-135-139.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
We highlight the contribution of Vologda writers Alexander Yashin and Vasily Belov to the development of village prose – the phenomenon of fiction of the 20th century. The prose writers were at the origins of the formation of themes, style, ideology of creative work of the Northern authors realm, became the ancestors of the transition from socialist to critical realism. Special attention is paid to the issues of transformation of consciousness and alteration of the problematic of the writers' narration, in the aggregate leading to the publication of sensational works about the village. The processes of the literary reputation of the writers are displayed, while the points of popularity are determined – for instance the story "Vologda Wedding" and the novel "Business as Usual" of an unusual fate. Portraying a suffering village, the authors experienced a difficult time of forced silence, their figures and creative work were discussed during ideological discussions. The conclusion that having witnessed the stage of crisis phenomena in the evolution of the collective-state farm village, the breaking of the traditional peasant way of life, Alexander Yashin and Vasily Belov were among the first among the village prose writers to express a public protest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Backlund, Åsa, Katarina Thorén und Tommy Lundström. „Socialtjänstens respons på "flyktingkrisen"“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 75–94. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4075.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med artikeln är att analysera organisering av och synen på mottagandet av ensamkommande barn inom socialtjänsten våren 2016 – en tidpunkt då antalet asylsökande ensamkommande barn nyligen nått en extrem omfattning under kort tid. Artikeln baseras på en totalundersökning (enkät) av socialtjänstens resurser, organisering och insatser i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. Resultatet visar att trots en statlig ambition om normalisering och integrering av mottagandet i den sociala barnavården, har en tydlig respons från socialtjänsten varit att specialisera verksamheten utifrån den ökande klientgruppen. Den här studien ger inget belägg för att specialiseringen lett till bättre kvalitet, tvärtom indikeras ett positivt samband mellan kvalitet och en integrerad organisation. Främst tyder studien på att resurser, övergripande samverkan och engagerade politiker har varit viktigt för hur man inom socialtjänsten uppfattar möjligheten att anpassa stödinsatser efter behov och att följa upp insatser. Noterbart med tanke på tidpunkten för studien är att en majoritet av respondenterna (företrädesvis chefer inom socialtjänstens verksamhet för ensamkommande barn) var förhållandevis nöjda med det stöd som erbjöds till ensamkommande barn/ungdomar, dock påtalades brister i möjlighet att följa upp och tillgång till insatser som matchar målgruppens behov.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Socialt behov"

1

Augustsson, Samantha, und Rebecca Hallberg. „Hästars behov av socialt umgänge- En studie om hur hästhållare i Laholms kommun uppfyller hästars behov av social kontakt“. Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2578.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

The problem with keeping horses with to little social contact has come to attention in a new regulation that comes into effect august 1st 2009. It states that horses’ need of social contact has to be accommodated. That’s why it feels important to try to survey the horse owners’ awareness about the regulation and its present fulfillment. To be able to carry out the survey we designed questionnaires that were sent out to chosen horse owners in Laholm municipality. The answers were analyzed with the regulation in mind. With our conclusions we hope to provide useful material that could be helpful in the future work with the regulation.

We received 128 questionnaire answers of 302 that were sent out, which corresponds to approximately 42%. We were able to deduce that the majority of the horse owners had given their horses company of other horses on the same property (circa 93%), and most of them had company more than twelve ours per day. The remaining 7% constituted partly of two owners whose horses’ social contact only consisted of the horses on the neighboring farm, and partly of seven owners who kept their horses with other animal species. Five of theses seven owners had animal species that were acceptable according to the regulation (cows and sheep), whilst the remaining two owners had unapproved animals (cats, dogs and chickens).

We could conclude that the horse owners in Laholm are well aware about how the horses’ social needs should be accommodated. We based this on that most horse owners keep their horses with other horses and/or with other acceptable animals, at least twelve ours per day. The comments of the horse owners also confirmed their awerness.

The two owners who kept their horses with unapproved animal species were the only ones who we certainly know don’t fulfill the regulation, and they correspond to 1,5%. This means that we could draw the conclusion that the regulation fulfillment in Laholm is very good right now and hence it’s likely that there will not be any major problems with the fulfillment of the regulation. But this depends on the questionnaires being representative of the general horse keeping in Laholm, and that the answers are truthful.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Bergcrona, Lou, und Sofie Jonsson. „Från behov till bistånd : Ett genusperspektiv på äldreomsorgens handläggningsprocess“. Thesis, Linnaeus University, School of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8165.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Eriksson, Helene. „Ensamhet hos äldre utifrån sociala och psykologiska behov“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2903.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Dazdarevic, Nina, und Alexandra Stünkel. „Brukarens individuella behov eller systemets behov? : en kvalitativ studie om hur personal på daglig verksamhet arbetar med brukarens individuella behov“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8283.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har de som tillhör personkrets 1 eller 2 rätt till insatsen daglig verksamhet. Av samtliga tio insatser enligt LSS är daglig verksamhet vanligast. De övergripande målen med daglig verksamhet är meningsfull sysselsättning, delaktighet i samhället, stärka individens självbestämmande och att brukaren ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Trots stora framsteg i funktionshinderpolitiken visar forskning att dessa mål kan vara svåra att uppfylla och att dessa människor ännu marginaliseras. Syftet med denna studie är att förstå och öka kunskapen om hur personal inom daglig verksamhet arbetar för att möta brukares individuella behov. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal på åtta olika dagliga verksamheter i Stockholms stad. För att analysera resultatet utgick vi från teori om empowerment och paternalism. Vi identifierade tre huvudteman under kodningen; Lära känna brukaren, Genomförandeplan och Vems behov styr som presentationen av resultatet sorterats efter. Resultatet visade att daglig verksamhet är ett forum där personer med intellektuell funktionsnedsättning har möjlighet kan få sina individuella behov tillgodosedda om rätt förutsättningar ges. Vi identifierade att personal stöter på hinder för att kunna tillgodose brukarens individuella behov som vanligtvis är av organisatorisk karaktär. Det är felaktiga nivåbedömningar, brist på ekonomiska resurser, handledning och vidareutbildning samt lokaler som inte var anpassade för brukarna. Vidare fann vi att det finns stora utmaningar med att kommunicera med personer som har kognitiva svårigheter varför det är av vikt att personal har tillgång till olika kommunikativa hjälpmedel samt kunskap för att använda dessa. För att kartlägga individuella behov använder personal olika verktyg men den huvudsakliga och centrala som vi fann var genomförandeplanen. I denna studie kommer vi beskriva närmare om personalens arbetssätt, möjligheter och dess utmaningar för att möta individuella behov som visat sig vara mycket komplext.
According to the Swedish act concerning support and service for people with certain functional impairment (LSS) those who meet the criteria 1 or 2 specified by the act have the right to daily activity centres. Of all ten initiatives according to LSS, daily activity centres are most common. The overall goals of daily activity centres are meaningful activities, community participation, strengthening the individual's self-determination and ensuring that the user is guaranteed good living conditions. Despite major advances in disability policy, research shows that these goals can be difficult to achieve and that these people are still marginalized.  The purpose of this study is to understand and increase the knowledge of how staff in daily activity centres work to meet users' individual needs. The study is based on eight qualitative semi-structured interviews with staff at eight daily activity centres in Stockholm. We used the theory of empowerment and paternalism to analyse our results. We identified three main themes during coding; Get to know the user, Implementation plan and Whose needs is in control? by which the presentation of the results is sorted. The result showed that daily activity centres is a forum where people with intellectual disabilities have the opportunity to get their individual needs met if given the right conditions. We identified that staff encounter barriers to being able to meet the user's individual needs, which are usually of an organizational nature. There are incorrect level assessments, a lack of financial resources, guidance and further education as well as facilities that were not adapted for the users. Furthermore, we found that there are major challenges in communicating with people who have cognitive difficulties, which is why it is important that staff have access to various communication aids and knowledge to use them. To identify individual needs, staff use different tools, but the main and central one we found was the implementation plan. In this study, we will describe in more detail about the staff's way of working, opportunities and its challenges in meeting individual needs that have proved very complex.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Lindell, Helena. „Arbetsförmedlingen : - en arbetsplats i behov av förändring?“ Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-83.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Den här undersökningen syftar till att svara på huruvida arbetsförmedlare anser arbetsförmedlingen som officiell institution behövs. Vidare undersöks arbetsmiljö, stress, stressorer och arbetsförmedlares bedömning av sin egen arbetsinsats. Undersökningen är kvantitativ och i form av enkät. Studien är begränsad till Gävleborgs län. Undersökningen bygger på 3 enkäter Arbetsförmedlares syn på sin arbetsinsats (ASSA) samt Percieved Stress Scale (PSS) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD). Samtliga på vald arbetsplats med yrkestiteln arbetsförmedlare erbjöds att delta i undersökningen, totalt var det 31 personer som deltog. Undersökningen visar att tidspress är en stor stressor för arbetsförmedlare men vissa buffrar finns, så som socialt stöd och utbildning. PSS-resultat har jämförts individuellt mot HAD-resultaten och ett bekymmersamt resultat framkom, samtliga deltagare (10 %) som påvisar nedstämdhet har även mild till måttlig ångest och är stressade. Majoriteten av arbetsförmedlarna anser att arbetsförmedlingen behövs och är viktig för det svenska folket men endast hälften värderar sitt arbete som viktigare än det arbete rekryterings- och bemanningsföretag utför. Den ekonomiska kontrollen arbetsförmedlingen utövar ses inte som positiv och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna anses förslappa de arbetssökande. Slutledningen blir att arbetsförmedlingens roll i dagens samhälle är något utspelad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Brolund, Frida, und Veronica Englund-Lekiqi. „Kvinnors behov av socialt stöd och dess effekter efter missfall“. Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-136.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 – 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall. Metoden som använts är en litteraturstudie med 9 kvalitativa och 1 kvantitativ samt 2 som var både och. Resultatet visar att kvinnors behov av stöd är stort och bör förbättras. Det har visat sig att sjukvårdspersonal ofta har brister i att ge stöd och lätt ignorerar kvinnans behov. Sjukvårdspersonal har en viktig roll i det emotionella och det kognitiva stödet. Det är viktigt att ge information om orsaken till missfallet och att ta sig tid med kvinnan. Dessvärre glöms detta ofta bort och det fokuseras på den medicinska behandlingen. Däremot upplevde kvinnorna stödet från närstående och vänner som bra. Det framkommer också att när stöd från både personal och närstående ges till kvinnan återhämtar hon sig och går vidare snabbare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Abrahamsson, Pernilla, und Sandra Liljemark. „Socialt arbete i skolan : En kvalitativ enkätstudie utifrån ungdomars upplevelser och behov“. Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-472.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

ÖREBRO UNIVERSITY

Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Programme in social care oriented towards social pedagogy C-essay, Social Work, 41-60 p

Autumn term 2005 Social Work in School A qualitative study influenced by youths experiences and needs.

Authors: Pernilla Abrahamsson & Sandra Liljemark

Tutor: Marianne Freyne-Lindhagen

Abstract

The aim with this study is to investigate young adult´s experiences and need of social work in school, and a qualitative method was used to take part of their experiences. Groupquestionnaires with open questions was formed and three year one classes in uppersecondary school participated. In the process of making the questions a testquestionnaire was tested with one of the three classes as particpants. Information has also been collected throug an interview over the phone with the school´s welfare officer, and the school´s policy dokuments have been read. Social work in schools is mentioned in the study as preventive measures with youths when it comes to bullying, alcohol, drugs, sex and coexistance and tobacco. The concept youths include individuals born in 1989 and the year they was born was chosen in the study instead of a specific age to include youths who are not yet sixteen and to exclude the ones who are born earlier. The main questions are: What kind of experiences do yoths have of social work in school? What kind of need do youths have of social work in school? The result show the respondents experiences and needs of social work in school throug quotation and the answers. The result is also illustrated throug two diagrams which show the questionnaires frequence of answer. There is a need of social work in the uppersecondary school, and the need of it is not more then what the school today can offer. The respondents had the oppotunity to freely be able to express their opinion of social work in school, but the result shows that the youths who participated do not have the interest to give their opinion in the subject. This emerge throug answers with few words and a high frequence of “don´t know”-answers in many of the questions in the questionnaire. The analysis and discussion in this study opens up for new questions that can be used as further research. Key words: social work in school, youths


ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Sociala Omsorgsprogrammet, 140 p Socialt arbete C, 10 p

Socialt arbete i skolan En kvalitativ enkätstudie utifrån ungdomars upplevelser och behov.

Författare: Pernilla Abrahamsson, Sandra Liljemark Handledare: Marianne Freyne-Lindhagen

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser och behov av socialt arbete i skolan och en kvalitativ ansats valdes för att ta del av deras upplevelser. Tre 1-årsklasser på gymnasiet deltog i undersökningen och som metod användes gruppenkäter med öppna frågor. I det inledande utförandet av enkätfrågorna genomfördes en testenkät med en av de tre klasserna. Empiri har även inhämtats från skolans kurator genom telefonintervju och skolans policydokument. I studien benämns socialt arbete i skolan som preventivt arbete med ungdomar såsom mobbning, alkohol, sex och samlevnad, narkotika och tobak. Socialt arbete i skolan benämns även utifrån skolkuratorns arbetsuppgifter som exempelvis stödsamtal. Begreppet ungdomar innefattar i studien individer födda 1989. Årgång valdes istället för specifik ålder för att få med de ungdomar som ännu inte fyllt 16 år och kunna utesluta de som var födda tidigare. Studiens huvudfrågor är: Vad har ungdomar för upplevelser och erfarenheter av socialt arbete i skolan? Vad har ungdomar för behov av socialt arbete i skolan? Resultatet visar respondenternas upplevelser och behov av socialt arbete genom citat och sammanställning av svar. Resultatet illustreras även genom två diagram som visar enkätundersökningens svarsfrekvens. Det finns ett behov av socialt arbete i den aktuella gymnasieskolan och behovet är inte mer än vad skolan idag kan erbjuda. Respondenterna gavs möjlighet att fritt kunna uttrycka sina åsikter gällande socialt arbete i skolan men resultatet tyder på att de ungdomar som deltog inte har intresse av att ge sin åsikt i ämnet. Detta framkommer genom fåordiga svar och en hög frekvens av ”vet ej” på många av enkätens frågor. Studiens analys och diskussion öppnar för nya frågor som eventuellt kan användas för vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Persson, Flisager Josefine. „Biståndshandläggarens beslutsfattande : En balans mellan behov, insatser och resurser“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8555.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I Sverige har synen på hur den äldre ska bo gått från att institutionsvård är det bästa till att kvarboende i det ordinära hemmet ska eftersträvas. Under Ädelreformen på 1990-talet fördes kvarboendeprincipen fram på allvar och kostnadsansvaret för de äldre togs över till större delen av kommunerna. Idag har de flesta kommuner inrättat särskilda boenden för äldre som behöver vård och omsorg som inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. För att få komma till ett särskilt boende behöver den äldre få ett bifall på sin ansökan. Det är biståndshandläggarens uppgift att utreda den äldres ansökan och sedan fatta ett beslut. Ansatsen för denna uppsats är att försöka ta reda på vilka faktorer som väger tyngst vid biståndsbeslut av insatsen särskilt boende till individer över 65 år. Forskningsfrågorna har bland annat handlat om kommunen storlek påverkar biståndsbedömningen, om det skiljer sig beroende på hur biståndshandläggarens delegation ser ut, om det finns några alternativ mellan ordinärt boende och särskilt boende och vilken roll som kvarboendeprincipen spelar i biståndsbedömningen. För att få kunskap kring de aspekter som vägs in i biståndsbeslut fattade för särskilt boende gjordes en kvantitativ webbenkät. De aspekter som biståndshandläggaren fick värdera var den fysiska-, psykiska- och kognitiva funktionsförmågan, den sociala aspekten kring den äldre, utbudet av platser på särskilt boende samt kostnaden för hemtjänsten i jämförelse med kostnaden för särskilt boende.  Förfrågan om att besvara enkäten skickades ut till Sveriges alla 290 kommuner. Det blev ett relativt stort bortfall och det var endast 132 av kommunerna som besvarade enkäten. Respondenterna bestod av biståndshandläggare som handlade ärenden för personer under och över 65 år enligt Socialtjänstlagen på myndighetssidan. Dock var fokuset på hur de tänkte kring ärendehandläggningen av klienterna över 65 år. Det som framkom var att behovet alltid måste vara i fokus. Resultaten pekar på att den fysiska- och den kognitiva funktionsförmågan väger tyngst vid besluten. Genom fritextsvaren i webbenkäten och analysen av den insamlade data går det dock att se att det är ett komplext ämne.
In Sweden, the view of how the elderly should live has gone from institutional care being the best to the remaining accommodation in the ordinary home is something we should strive after. During the Noble Reform in the 1990s, the principle of remaining resident was taken seriously and the responsibility for the cost of the elderly was taken over by most of the municipalities. Today, most municipalities have set up housing, especially housing, for the elderly who need care and care that cannot be met in ordinary housing. In order to be allowed to come to a special accommodation, the elderly need to have their application approved. It is the task of the assistance officer to investigate the elderly person's application and then make a decision. The approach for this thesis is to try to find out which factors weigh most heavily in the development assistance decision of the initiative, especially housing for individuals over 65 years of age. The research questions have included whether the size of the municipality affects the development assistance assessment, whether it differs depending on what the development assistance officer's delegation looks like, whether there are any alternatives between ordinary housing and special housing and what role the residual housing principle plays in development assistance assessment. In order to gain knowledge about the aspects that are considered in development assistance decisions made for special housing, a quantitative online survey was conducted. The aspects that the development assistance officer had to evaluate were the physical, mental and cognitive functional ability, the social aspect around the elderly, the supply of places in special housing and the cost of home care in comparison with the cost of special housing. The request to answer the questionnaire was sent to all 290 municipalities in Sweden. There was a relatively large drop-out rate and only 132 of the municipalities answered the survey. The respondents consisted of development assistance officers who handled matters for persons under and over the age of 65 in accordance with the Social Services Act on the authority side. However, the focus was on how they thought about the case management of clients over 65 years of age. What emerged was that the need must always be in focus. The results indicate that physical and cognitive functioning weigh most heavily in decisions. However, through the free text answers in the web survey and the analysis of the collected data, it is possible to see that it is a complex topic.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Wadenholm, Eleonora. „Barnets bästa : ett flexibelt begrepp i gränslandet mellan autonomi och behov“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2921.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Stahre, Emma, und Jenny Bergström. „Närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall : en litteraturstudie“. Thesis, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6656.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier. De närstående hade ett behov av att få ärlig och förståelig information från sjuksköterskan samt att få försäkran om att sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för patienten. Att vara välinformerad hade en positiv effekt på de närståendes förmåga att bemästra sorgen. De närstående beskrev ett behov av att få möta samma personal för att känna trygghet och stöd. En avskild plats och möjlighet till ett sista farväl var högt värderat. Att få ett respektfullt och empatiskt bemötande av sjuksköterskan var betydelsefullt för de närstående samt att familjen och patienten betraktades som mänskliga. De närstående hade ett behov av att sjuksköterskan gav dem tid och var fullt närvarande. Många närstående upplevde ett behov av hjälp i ensamheten efter dödsfallet, denna hjälp kunde bestå av brev eller uppföljningssamtal. Sammanfattningsvis är det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall samt det faktum att sörjande är en individuell process.


The aim of this literature study was to describe the needs of family members when a loved one dies. Searches were carried out in the databases Medline and Cinahl. This resulted in 19 scientific articles from which 3 were excluded. The results of this study were based on 16 scientific articles which were examined and analyzed. The result showed six categories. The family members had a need of getting honest and understandable information from the nurse and to get reassurance that everything has been done for the patient. When the family members were well informed, they could easier cope with their grief. The family members described a need of meeting the same staff to feel secure and supported. A separate area and a possibility to say a last goodbye were important needs. To be met with respect and empathy and to be treated as humans were valuable for the family members. The family members also expressed a need of having a nurse who gave them time and was fully present. The family members felt a need to be helped in the lonely times that can occur after the death of a loved one, letters and follow up calls were appreciated. In conclusion, it is very important that nurses are aware of the needs of the family members when their loved one dies and also the fact that grieving is an individual process.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Socialt behov"

1

Norling, Ingemar. Fritid som socialt fenomen: Om miljöer, behov, intressen, hinder, utövande och effekter samt historiska och kulturella perspektiv. Stockholm: Liber utbildning, 1994.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Voje, Kirsten. Norsk samfunnsvitenskap mot år 2010: En analyse av forskerpersonalet, mobilitet, rekruttering og behov for rekrutteringsstillinger. Oslo: NAVFs utredningsinstitutt, Norges allmennvitenskapelige forskningsråd, 1988.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Christensen, Else. Opvækst med særlig risiko: Indkredsning af børn med behov for en tidlig forebyggende indsats. København: Socialforskningsinstituttet, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Christensen, Else. Opvækst med særlig risiko: Indkredsning af børn med behov for en tidlig forebyggende indsats. København: Socialforskningsinstituttet, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Ramsey, Guthrie P. Race music: Black cultures from behop to hip-hop. Berkeley: University of California Press, 2003.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Kusuoka, S. Advances in Mathematical Economics Volume 16. Tokyo: Springer Japan, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Francisco, Facchinei, Lasserre Jean B und SpringerLink (Online service), Hrsg. Modern Optimization Modelling Techniques. Basel: Springer Basel, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

service), SpringerLink (Online, Hrsg. Social Self-Organization: Agent-Based Simulations and Experiments to Study Emergent Social Behavior. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Edmonds, Bruce. Simulating Social Complexity: A Handbook. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Glattfelder, James B. Decoding Complexity: Uncovering Patterns in Economic Networks. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Socialt behov"

1

Guimaraes, Paula, und Marta Gontarska. „Adult education policies and sustainable development in Poland and Portugal: a comparative analysis of policies and practices“. In International and Comparative Studies in Adult and Continuing Education, 115–29. Florence: Firenze University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.36253/978-88-5518-155-6.08.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Education for sustainable development is presently a relevant topic in the policies of interna-tional organisations (such as UN/UNESCO and the European Union) and in national contexts such as Poland and Portugal. Within the policies implemented, civil society organisations and social movements undertake (adult) education for sustainable development projects and activ-ities that have an important impact by raising awareness and promoting changes in the behav-iour and attitudes of both countries’ populations. However, several challenges can be pointed out regarding the implementation of these initiatives. These challenges will be highlighted in this article, which focuses on the comparison of policies and practices implemented in Poland and Portugal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Popeliushko, Roman. „ANALYSIS OF THE RESULTS OF THE INITIAL STAGE OF THE PROGRAM OF PSYCHOLOGICAL SUPPORT OF COMBATIANS AND THEIR FAMILIES“. In Priority areas for development of scientific research: domestic and foreign experience. Publishing House “Baltija Publishing”, 2021. http://dx.doi.org/10.30525/978-9934-26-049-0-27.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The article emphasizes that Ukrainian society is suffering from the effects of the war in the east of the country. These consequences are manifested both in the direct participants in the hostilities and in their family members, who have been in a state of stress for a long time, waiting for the disappointing news from the east about their relatives and friends. It is noted that while participating in hostilities, many combatants receive combat mental injuries. These injuries further lead to post-traumatic stress disorder and other psychosomatic disorders that cause his psychoso-cial self-isolation, disruption of relationships with family and self-destructive behav-ior that leads to premature death. An urgent and urgent problem of today's Ukrainian state is the organization of effective social and psychological rehabilitation of combatants and their families. But at the moment, Ukraine has not created a single comprehensive program of social and psychological rehabilitation of combatants and their families. Therefore, the aim of the article is to analyze the initial diagnostic indicators of psychological trauma of combatants who took part in our proposed program of psy-chological support of combatants and their families, at the initial, first stage of this program. The methodological bases of the work were such general scientific and special methods as: method of analysis and generalization of psychodiagnostic indicators, formal-logical method, psychological and clinical methods and tests. This paper briefly considers the purpose, main tasks and structural components of the proposed program of psychological support of combatants and their families. The main focus of the work is focused on the first (diagnostic) phase of the program. The purpose of this stage was to carry out a psychological diagnosis of the long-term effects of stressors in combatants. The implementation of the diagnostic stage was carried out during 2018, on the basis of military units, recreational facilities, social, volunteer and rehabilitation centers, etc. The total number of combatants covered by the study was 356 people. It is emphasized that for the experimental study of long-term effects of stress-ors in combatants, a proven set of clinical-psychopathological and psychodiagnostic techniques was proposed to study 5 factors that have become key in building a sys-tem of psychological rehabilitation of combatants. These factors included: the pres-ence of signs of post-traumatic stress disorder; the presence of signs of stress; the presence of signs of anxiety; the presence of signs of depression; and combat experi-ence of the combatant. Analysis of the results of the first stage of the program of psychological sup-port combatants noted the presence of a large number of subjects, such phenomena as post-traumatic stress disorder (more than 60% of combatants), stress (more than 45% of combatants), anxiety (more than 35% of combatants), depression (more than 30% of combatants). Also drawn attention to the fact that the findings confirm the results of previ-ous studies of domestic and foreign researchers and practitioners that some of the combatants who participated in the fighting eventually begin to suffer from long-term effects of stress effects. Therefore, further implementation of the program of psychological support of combatants, with long-term effects of stress, and their families, on the basis of genetic-psychological-axiological approach, namely the second stage, which provides psychological and social assistance or support to combatants and their families, is a promising and effective means of their psychological rehabilitation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

„ley, 1999). The impetus for understanding the underlying dynamics of dishonest behavior among students stems from the conviction that, apart from assuming the role of an educational and credentialing agency, the primary focus of an academic institution is to provide an environment for personal development of our youth in the moral, cognitive, physical, social, and aesthetic spheres. An atmosphere that promotes academic honesty and integrity is a precondition for generating, evaluat-ing, and discussing ideas in the pursuit of truth, which are at the very heart of aca-demic life. Research has shown that dishonesty in college, cheating in particular, is a predic-tor of unethical behavior in subsequent professional settings (e.g., Sierles, Hendrickx, & Circel, 1980). More recently, Sims (1993) also found academic dis-honesty to be significantly related to employee theft and other forms of dishonesty at the workplace. Sim's findings suggest that people who engaged in dishonest behav-iors during their college days continue to do so in their professional careers. Further-more, Sim's findings indicate that people who engaged in dishonest behaviors during college are more likely to commit dishonest acts of greater severity at work. Existing research on academic dishonesty has largely been conducted in Eu-rope and North America. The results of these studies suggest that a large percent-age of university students indulge in some form of cheating behaviors during their undergraduate studies (e.g., Newstead, Franklyn-Stokes, & Armstead, 1996). Sur-vey findings also suggest that not only is student cheating pervasive, it is also ac-cepted by students as typical behavior (e.g., Faulkender et al., 1994). Although the research conducted in the Western context has increased our under-standing of academic dishonesty among students, the relevance of these results to the Asian context is questionable. Differences in sociocultural settings, demo-graphic composition, and specific educational policies may render some compari-sons meaningless. Different colleges also vary widely in fundamental ways, such as size, admission criteria, and learning climate. These factors render the comparabil-ity of results obtained from different campuses difficult. Cross-cultural studies con-ducted to examine students' attitudes toward academic dishonesty have found evidence that students of different nationalities and of different cultures vary signifi-cantly in their perceptions of cheating (e.g., Burns, Davis, Hoshino, & Miller, 1998; Davis, Noble, Zak, & Dreyer, 1994; Waugh, Godfrey, Evans, & Craig, 1995). For example, in their study of U.S., Japanese, and South African students, Burns et al. found evidence suggesting that the South Africans exhibited fewer cheating behav-iors than the Americans but more than the Japanese at the high school level. How-ever, at the college level, the cheating rates for South African students were lower compared to both their American and Japanese counterparts. In another cross-national study on academic dishonesty, Waugh et al. (1995) examined cheating behaviors and attitudes among students from six countries (Australia, the former East and West Germany, Costa Rica, the United States, and Austria) and found significant differences in their perceptions of cheating. Stu-“. In Academic Dishonesty, 47–56. Psychology Press, 2003. http://dx.doi.org/10.4324/9781410608277-7.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

„Outside those who have tried it, few appreciate the difficulties of behav-ioral scientists attempting to teach in medical settings. The problem for those who are primarily engaged in and who identify themselves with research is not as great. It seems that however antagonizing the research results some-times turn out to be for mainstream medical care and the health professions, behavioral science researchers are of substantial value in medical centers if only because of their comparative superiority and leadership in research design and methodology. The problems of those who primarily teach, how-ever, are enormous, and stem from several sources: from the demands in-herent in the educational context of the medical center (usually a tertiary care base striving to prepare technical specialists), and from the three most relevent groups involved-the medical faculty, students, and often from their own colleagues. Explorations of these difficulties together with a reexamina-tion of the role of behavioral science in medical education have become popular subjects. Useful discussions can be found in the December 1973 Special Issue of Social Science and Medicine, Hunt, 1974; Williams et al., 1974; Sluzki, 1974; Volpe, 1974; Routh & Clarke, 1976; Cohen & Kelner, 1976; and Wexler, 1976. A most penetrating analysis from a sociologist's viewpoint is provided by Jeffries, 1974. The presence of increasing numbers of behavioral scientists in care delivery settings such as kidney dialysis units, pediatric hospitals, primary care clinics, and family practice centers is beginning to contribute examples of how services and teaching can work hand in hand. From these experiences, especial-ly those in family practice programs (e.g., Johnson et al., 1977), a number of observations are beginning to provide the basis for consensus on several issues. These are the subject of another paper in preparation. In closing this discussion, I shall suggest only that the clinical behavioral scientist model advocated here provides a hopeful response to increasing pressure from a major prevailing issue: what and how to teach in order to make behavioral science "clinically relevent," i.e., to help health providers achieve immediate goals and to "actually demonstrate in concrete situatons that (our) knowl-edge and skills can improve the quality of health care" (Cohen & Kelner, 1976, p. 27).* This approach to teaching is admittedly labor intensive and deliberately clinically biased. It also requires that "student" and "teacher" work closely together to construct the ground rules for their relationships, two by two and“. In Family Medicine, 70–72. Routledge, 2014. http://dx.doi.org/10.4324/9781315060781-13.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Die Auswahlen zum Thema "Socialt behov" für konkrete Quellenarten können Sie auch interessieren:
Zeitschriftenartikel Dissertationen Bücher
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie