Dissertationen: „Socialkonstruktivistiska perspektivet“

1

Darius, Marie-Thérèse, und Susanne Malmgren. „”Alla metoder passar inte alla” : En kvalitativ intervjustudie om studie- och yrkesvägledares metoder i karriärvägledning med långtidsarbetslösa“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185395.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetslösheten i Sverige har ökat och långtidsarbetslösheten bedöms vara den stora utmaningen i samhället de närmsta åren samtidigt som undersökningar visar att insatser inte har eller har haft önskvärd effektivitet. Undersökningar visar att en fördjupad vägledning skulle vara mer effektiv för långtidsarbetslösa, samt att fokus på insatser bör ligga på ett stöttande av humankapital före utlärandet av jobbsökningsfärdigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas syn på vilka metoder de ansåg vara effektiva i vägledningsarbetet för långtidsarbetslösa, på vilka grunder metoder valdes, hur de såg på utmaningarna hos långtidsarbetslösa och hur de ansåg att dessa skulle adresseras. Studien var en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med eller har arbetat med långtidsarbetslösa. Studien utfördes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tematiska analyser av materialet har genomförts. Resultaten blev att många olika metoder framkom och några mer frekvent men utan stora skillnader mellan dessa. Bakom valet av metoder framkom teorier i ett eklektiskt synsätt direkt eller indirekt utifrån individen och dennes situation. De ofta förekommande utmaningarna för långtidsarbetslösa som framkom var bland annat dåligt självförtroende och låg motivation. För hanterandet av dessa framkom ett fokus på styrkor och ett stöttande motivationsarbete i vägledningen. Några slutsatser ur studien är att kunskap om många metoder ökar möjligheterna för ett individanpassat val för ökad effektivitet i vägledningen. Att utmaningar hanterades genom ett fokus på individen och att denne äger lösningarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Persson, Josefine, und Paria Sanai-Farid. „Elevers föreställningar om liv : undersökning av elevers lärande ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13195.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions. Without such guidance, misconceptions will be strengthened which might create difficulties in future learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Qorri, Serjon. „Svenska muslimer och svensk skola - konflikter, attityder och skolavslutning i kyrkan : Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4424.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer. Enkäten har besvarats av 92 elever från fem olika klasser och de semistrukturerade intervjuerna har besvarats av två skolsköterskor, två religionslärare och fyra elever. Studien visar att konflikter mellan muslimer och skola ofta rör könsroller och föreställningar om muslimer. Vidare visar studien att undervisning om islam och muslimer inte kan likställas med tolerantare attityder mot muslimer och att inställningen till skolavslutning i kyrkan inte konsekvent följer trosåskådningsmässiga kategorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Gunnar, Kerstin, und Ehinger Monica. „Bemötande av barn i förskolan som har könsöverskridande identitet : En analys av två fokusgruppssamtal med pedagoger i förskolan“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42010.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om och förståelse för hur pedagoger kan uppfatta barn i förskolan med könsöverskridande identitet. Metoden som användes var fokusgruppsamtal där deltagarna fick ett dilemma att diskutera kring. Detta spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras. Resultatet visar att pedagogerna har frågor och funderingar kring hur och när barns könsidentitet skapas och vad det är som påverkar barnen när de konstruerar sin identitet. I fokusgruppsamtalen framträder även de normer och den normkreativitet som barn möter i förskolan. Flera pedagoger har ett motstånd mot pronomenet "hen" och några pedagoger är oroliga för att "hen" gör barnet könlöst. Dock uttalar pedagogerna att de ser barn som individer och inte som ett "kön". Det framkommer också att pedagogerna anser sig vara normkritiska då dom säger att pojkar och flickor ges samma möjligheter på förskolan. Trots detta finns det uppfattningar bland pedagoger att barnen föds med ett fysiologiskt kön och att dessa pedagoger utgår ifrån att barnet känner tillhörighet till sitt fysiska kön. Dessutom anser flera pedagoger att barnen påverkas av sammhällets normer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Åslund, Celina. „Gränsdragningen mellan våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn : Om begreppet frivillighet, särskilt ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv“. Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-207785.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Pischner, Kim. „EU-medborgares nationella och transnationella identiteter och dess påverkan på europeisk integration : Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på europeiskt integration“. Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157385.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this thesis is to examine the role of identity when it comes to European integration. Specifically, the citizen of the European Union’s identity as exclusive national or as transnational. What does the social constructivist theory say when it comes to the role of EU-citizens identity and European integration? I also want to contribute to strengthen the social constructivist theory in political science and international politics. I will examine this through a discourse analysis on four different selected materials. A campaign webpage from the Vote Leave group who ran a campaign to make the Great Britain leave the European Union, an interview the German newspaper der SPIEGEL did with Marine Le Pen who is the party leader of the French right-winged party Rassemblent National, a debate article written by the French president Emmanuel Macron and the Swedish party Liberalernas webpage campaign for the European Parliament elections 2019. I analyse how the discourse these four examples shape and creates the feeling of national or transnational identity and what the message connected to that identity-making says about European integration. With my discourse analysis and the theories of Thomas Risse and Catherine E. De Vries on social constructivism, identity and European integration I analyse and see that those who identify exclusively with a national identity are less keen on solidarity between nations, common policies and have a xenophobic view as oppose to those who have a transnational identity who are positive towards solidarity between nations, want a closer European integration and are not hostile towards migrants. I come to the conclusion that the identity of the EU-citizens is a major factor in human action, political mobilization, political action as in choosing and voting for a party, the EU-institutions way of negotiating on common political issues, public opinion and election outcomes. This means that feeling of an exclusive national or transnational identity is an important factor of European integration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Högberg, Moa. „Aspergers syndrom- svårigheter och förmågor : En studie om diskurserna som verkar kring elever diagnosticerade med Aspergers syndrom ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv Moa Högberg“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32123.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ett inom forskningen, såväl som inom media och bland allmänheten, omtvistat ämne är det om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aspergers syndrom är per definition en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studies syfte är att genom en kritisk diskursanalys synliggöra diskurserna kring elever som är diagnosticerade med Aspergers syndrom och få en förståelse för dessa diskursers relation till den bredare sociala praktiken som de är en del av genom de inkluderingsdiskurser som genomsyrar skolan. Studiens utgångspunkt ligger i ett antal artiklar som är publicerade i tidningen Specialpedagogik, vilken riktar sig till specialpedagoger som möter barn dessa som beskrivs ha särskilda behov. Tidigare forskning kring barn i svårigheter, barn med särskilda behov eller barn i särskilda undervisningsgrupper påvisar att problemorsakerna ofta beskrivs som individuella och biologiska och därmed problematiseras inte den sociala kontextens reciproka påverkan. Denna studies resultat befäster tidigare forskningsresultat om att problemorsaker oftast beskrivs som individuella och biologiska. I studien framkommer tre huvudteman kring hur eleverna som är diagnosticerade med Aspergers syndrom framställs. Dessa teman är: svårigheter, förmågor och inkludering. Svårigheter är vidare det tema som förekommer mest frekvent i samtliga artiklar vilket påvisar att dessa elever övervägande gestaltas, av sig själva och av andra, utifrån det som kan tänkas vara orsaken till deras svårigheter, konsekvenser av deras svårigheter och genom olika beskrivningar av de som avviker och är annorlunda. I resultatet påvisas att inkluderingsdiskurserna kan ha motstridiga betydelsebildningar med underliggande diskurser som får motsats effekt.

Godkännande datum: 2017-06-02

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Afshin, Gilda. „Genusperspektiv i en interkulturell förskola : En kvalitativ studie av pedagogers förhållningssätt till genusperspektiv ur ett socialkonstruktivistiskt och intersektionellt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34467.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This work is a qualitative study that aims to create a deeper knowledge regarding teacher's perceptions on gender and gender equality in an intercultural preschool. This study also clarifies whether preschool can counteract the stereotypicaltraditional gender norms andif so, how it iscapable todo that. Based on a social constructivistperspective,in this study I indicate that children constructgender through interaction with othersin different social contexts. Additionally, based on intersectional perspective, I suggest that it is the relationship between various categories such as ethnicity and gender which is detrimental in constructing gender for preschool children. For example, in meeting with other cultures boys may gain more value than girls. The method of the study is based on interviews and observations and for interpretation of the collected data Iused literature and web based documents. The results show that preschool teachers have some degree of awareness when it comes to gender and equality between sexes. In accordance with this study teachers have enough knowledge about the importance of language in communication with children and they show good ability to distinguish what kind of influence language might haveon children's gender making. On the other hand, in pedagogical practical activities, for example in the design of physical environment one can notice some lack of knowledge among preschool teachers when it comes to creation of gender equality between children. Mystudy also indicates that parents from other ethnicities create inequality between children's gender, and preschoolteachers emphasize thatit is their duty to counteract such inequalities via intercultural pedagogy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Ringia, Vallin Agnes. „Flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan : En fråga om kompetens eller språkmatchning?“ Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176385.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Fokus i denna studie är riktat mot flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar flerspråkiga pedagogers arbete med att stödja och vidareutveckla barns utveckling av flerspråkighet i förskolan. Studien, som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar att pedagogerna har kompetens i flera språk. Resultatet visar att pedagogerna inte kan använda sin kompetens för att skapa möjligheter för barn att utveckla och använda flera språk i förskolan eftersom pedagogernas kompetens inte matchas med barnens olika modersmål. Resultatet visar också att pedagogerna ändrar och anpassar uppdraget i läroplanen för att kunna bemöta föräldrarnas krav och förväntningar om att det är det svenska språket som bör utvecklas i förskolan. Resultatet visar vidare att pedagogerna pratar om flerspråkighet i positiva termer men att deras beskrivning av sitt eget uppdrag tyder på att det är det svenska språket som är skolspråk och som de anser är viktigt att barn får stöd att utveckla i förskolan, för att klara skolan. Resultatet av undersökningen tyder på att barnen har små eller i princip obefintliga möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan.Studien bidrar till kunskap om hur pedagoger förhåller sig till, samt arbetar för att utveckla barns flerspråkighet i förskolan. Genom att rikta fokus på flerspråkiga pedagogers förhållningssätt och praktik kan studien bidra med kunskap om flerspråkiga pedagogers kompetens och roll kopplade till läroplanen för förskolan och uppdraget att ge barnen möjlighet att utveckla flerspråkighet i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Winberg, Nina, und Matilda Engdahl. „Hon är en riktigt pojk-flicka : En studie om performativa diskurser kring barns kön i fokusgruppssamtal med förskolepersonal“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52049.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka vilka performativa diskurser kring barns kön som framträder i de kollegiala samtalen i förskolan. Metoden som användes var fokusgruppssamtal där deltagarna fick tre dilemman att diskutera kring kopplat till förskolans jämställdhetsarbete. Samtalen spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras.Resultatet visar på att man kan lyfta ur vissa performativa yttranden som förekommer i samtalen mellan pedagogerna. Yttranden som kan ligga till grund för att pedagoger många gånger bemöter pojkar och flickor olika. Det framkommer att pojkar och flickor tillskrivs olika beteenden som också kan ligga till grund till hur barn formar sina könsidentiteter. Flera pedagoger lyfter också in samhällets och vårdnadshavares normer som en stark faktor vilket påverkar pojkar och flickor, vad man som barn förväntas leva upp till i sin könsroll. Pedagogerna samtalar om maktbegreppet i samband med att mansnormen har en starkare position, att det är generellt mer accepterat att en flicka väljer en pojkroll än att en pojke väljer en flickroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Zetterholm, Joakim. „Sociomatematiska normer i Malmös gymnasiefriskolor“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30810.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sociomatematiska normer är ett relativt nytt begrepp för att förstå hur elever kan lära sig matematik. Denna norm är specifik till ämnet matematik och handlar bland annat om matematiska resonemang, jämföra och analysera olika lösningsmetoder och bearbeta misstag vid problemlösning. Normen skapas och formas av en rad olika faktorer, främst genom läraren och eleverna. Flera rapporter från PISA och TIMMS konstaterar att resultaten i matematiken är ganska dystra. Enligt Skolverket och Skolinspektionen så ger matematikundervisningen inte eleverna möjligheterna att tillägna sig hela ämnets bredd. Mycket av undervisningen fokuserar fortfarande på procedurella kunskaper men enligt ämnesplanernas innehåll så skall även eleverna tränas i matematisk kommunikation, resonemang och problemlösning, något som enligt rapporterna sker i för liten utsträckning. Dock så finns det även en del positiva indikationer på att resultaten i matematiken håller på att vända.Min studie undersöker hur de sociomatematiska normerna ser ut i Malmös gymnasiefriskolor. Jag har intervjuat tre lärare respektive tre elevgrupper till undervisande lärare. Eleverna läser sista året på gymnasiet. Att analysera de sociomatematiska normerna kan leda till en ökad förståelse för varför resultaten och inställning till ämnet är som det är vilket i sin tur gör att man kan förändra och förbättra undervisningen. Jag kom fram till att den sociomatematiska normen ser annorlunda ut mellan de undersökta skolorna och att på en av de tre undersökta skolorna är den mer utvecklad än på de andra två. Många elever har uppfattningen om att matematik handlar främst om siffor och räkneregler och att eleverna tycker att kunskap i matematik är att kunna lösa uppgifter. Eleverna ägnar stora delar av sin undervisning till enskilt räknande och mycket av deras undervisning kan kopplas till den traditionella matematikundervisningen, främst på två av de tre undersökta skolorna. Däremot så innehåller även undervisningen alternativa undervisningsformer så som problemlösning, laborationer och muntliga övningar men kanske inte i den utsträckningen som krävs för att utveckla den sociomatematiska normen. På den skolan där normen var mest utvecklad så läggs det större vikt på problemlösning, förklaringar och diskussioner kring olika lösningsmetoder samt undervisningen la mer fokus på matematiska resonemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Ekström, Marie. „Undervisningspraktik relaterat till formativ bedömning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90276.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur lärare upplever att formativ bedömning kommer till uttryck i deras undervisningspraktik efter en kompetensutvecklingsinsats kring formativ bedömning samt hur denna kompetensutvecklingsinsats gett dem stöd i arbetet med formativ bedömning. Utifrån forskningen kan några gemensamma drag skönjas: att det är något som sker under lärandet, att det handlar om att anpassa undervisningen för att möta elevernas behov på ett bättre sätt samt att förbättra lärandet. I studien, som har en hermeneutisk ansats, genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio lärare. Empirin bearbetades sedan med hjälp av kontextuell analys. Utifrån utsagorna i intervjuerna kunde tre huvudkategorier kopplade till formativ bedömning identifieras, där de första två vara lärarens roll och elevens roll. I lärarens roll är närhet till elevernas lärandeprocess, skapande av en gynnsam lärmiljö samt den reflekterande läraren viktiga delar. Elevens roll kännetecknas av att eleven ska kunna äga sitt lärande och att eleverna ska kunna agera som läranderesurser för varandra. För att dessa båda roller ska kunna utvecklas krävs att den tredje huvudkategorin, kontinuerligt lärande, är förhanden. Om kontinuerligt lärande ska kunna ske, krävs att lärarna får stöd i processen i form av kollegialt lärande kopplat till sin dagliga praktik och att tid avsätts, såväl tillräckligt med tid vid varje lärtillfälle samt att dessa lärtillfällen pågår över tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Damerau, Elisabeth. „Inkludering eller exkludering? En komparativ studie av kursplanerna i svenska enligt Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32916.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen. Uppsatsen behandlar också kunskapsbedömning ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. I det avslutande diskussionskapitlet diskuteras uppsatsens slutsatser som bland annat innefattar att Lgr 11 är mer preciserande och tydlig än vad Lpo 94 är. Detta är dock en nackdel i det avseende att det är flera av kunskapskraven som är svåra att uppnå för barn med autism, vilka de inte var i samma utsträckning med Lpo 94. I och med att Lpo 94 inte var lika tydlig gavs lärarna mer tolkningsutrymme vad varje mål skulle innefatta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Björk, Amanda. „Flerspråkighet och identitet i skolans miljöe r- En kvalitativ undersökning på flerspråkighetens betydelse för identitetsutvecklingen“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36390.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie har genomförts för att bidra till forskningen kring hur man kan arbeta språkutvecklande i skolan och vad det kan ha för vinster i identitetsutvecklingen.Denna uppsats undersöker flerspråkighet, elevernas egna modersmål/förstaspråk, i relation till identiteten i skolans olika miljöer. Det undersöks hur elever och lärare uppfattar sin skolmiljö/arbetsmiljö och på vilka sätt språk är viktigt eller inte viktigt för identitetsutvecklingen. En kvalitativ studie har genomförts i form av enkäter, intervjuer och en Walking tour. I studien har en skola medverkat med elever från åk F-9. Lärare som arbetar på stadierna F-3, 4–6 och 7–9 har medverkat. Det är lärare som undervisar Idrott och hälsa, Matematik, engelska, Språk (tyska, spanska, franska), svenska, Slöjd, No-ämnen (Fysik, Kemi, Biologi) samt Teknik.Resultatet visar att det är viktigt att ta tillvara på språken som finns på skolan, det är viktigt att arbeta kring språk och visa att alla är lika viktiga.Fortsatt forskning kan göras för en djupare förståelse för hur språk och identitet hänger ihop och sätta det i ett större sammanhang i en större studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Jansson, Joel. „Hegemoniska diskurser i gymnasieskolans verksamhetssystem och betydelsen av dessa för gymnasisters utvecklande av demokratisk kompetens: : En diskursanalytiskt inspirerad studie från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med fokus på hegemoniska strukturer“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14432.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Lundh, Josefine. „Konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor : En teorikonsumerande fallstudie av konfliktrelaterat sexuellt våld mot kvinnor och flickor i Demokratiska Republiken Kongo (DR Kongo) utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166436.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The Democratic Republic of Congo is a country that has a violent and long history as a european colony and has since then been affected by recurrent interethnic conflicts between different armed groups. In these interethnic conflicts, armed actors have used sexual violence against women and girls as a weapon of war. Based on the social constructivism theory, this study aims to identify underlaying historical and colonial factors that could explain conflict- related sexual violence against women and girls in present interethnic conflicts in the country. The purpose is furthermore to explain why women and girls are subjected to conflict-related sexual violence to a great extent and why the sexual violence continues. The study concludes that social interactions between individuals and the social context where it occurs helps to explain conflict-related sexual violence against women and girls in present interethnic conflicts in the country. Sexual violence against women and girls can be explained as an instrument of power that has been used by armed actors to promote their own interests, which has been done in similar ways since the colonial era. Sexual violence against women and girls can also be explained as a social construction that has been created as a result of the power relationship that exists between men and women. Furthermore, sexual violence against women and girls still occurs to a great extent because it continues to be used as an instrument of power and because of armed groups perception about women and girls worth in the Congolese society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Gull, Jakob, und Eva Smit. „"Menstruation är lika naturligt som att gå på toaletten" : En kvalitativ studie om lärares konstruktion av menstruerande flickor i ämnet idrott och hälsa“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101268.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Tidigare forskning visar att menstruation påverkar kvinnors och flickors fysiska förmåga där undervisningen i idrott och hälsa inte är ett undantag. Problemen som lyfts är exempelvis att lärare har en negativ syn på menstruation vilket resulterar i att det inte berörs i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka lärare i idrott och hälsas konstruktion av menstruation och menstruerande flickor, hur ämnet påverkar menstruerande flickors deltagande samt vilka anpassningar lärare gör för att inkludera menstruerande flickor i undervisningen. Sex semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar på högstadiet genomförs där arbetserfarenheten varierar lärarna emellan. Intervjuerna transkriberas, tematiseras samt analyseras utifrån Berger och Luckmanns tresidiga modell samt Hirdmans genusteoretiska begrepp: genussystem samt genuskontrakt. Studiens resultat visar att lärarna ser på menstruation som en naturlig process samt att de har en förståelse för hur och på vilket sätt menstruationsrelaterade besvär kan påverka flickornas deltagande i undervisningen. Resultatet visar även att lärarna upplever att menstruation används som en undanflykt av flickorna för att undvika deltagande. Slutsatsen är att trots lärarnas förståelse för hur menstruationsrelaterade besvär påverkar flickornas deltagande, upplever de att menstruerande flickor använder sin menstruation som maktmedel för att kringgå deltagande i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Nguyen, Nha. „Mäns våld mot kvinnor i nära relationer : En analys av fyra självbiografier“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89461.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Domestic violence is regarded as a complex social issue since it does not only exist in some abnormal groups of people, or abused by a certain type of men, nor exposed by a particular type of women. Hence, the problem can occur in all-ages, social classes and occupational groups throughout the society. Domestic violence therefore reflects the unequal distribution of power in different aspects between men and women that still remains and is maintained in different ways in today’s society. On this basis, the aim of this study is to examine women’s narrative life stories about their experiences of domestic violence in their autobiographies. This study also aims to analyze how women construct domestic violence in autobiographies from beginning to end. With the use of autobiographies as empirical material I chose to take the qualitative narrative analysis as a method, and on the basis of a social constructivists perspective. I have chosen four autobiographies all written by women who have been subjected to domestic violence in Sweden. Results analysis is divided into different parts which follow how an abusive relationship begins, how it develops and how it ends. The results show that most women described domestic violence which begins as a romantic relationship that gradually transforms into a relationship of violence, and that ends with women managing to break up from men with help of the environment in order to survive. Through autobiographies can this domestic violence also be explained as a normalization process of violence which caused by men’s violence and women’s adaptation to it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Socialkonstruktivistiska perspektivet“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an