Thematische Bibliographien / Socialkonstruktivistiska perspektivet

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Socialkonstruktivistiska perspektivet“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 1. Juli 2021

Zuletzt aktualisiert am 14. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Socialkonstruktivistiska perspektivet" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Socialkonstruktivistiska perspektivet"

Kjærgaard, Anne, Gitte Gravengaard, Sine Hjuler und Camilla Dindler. „Tænke højt-protokoller. En metode til at undersøge modtageres tekstforståelse og -oplevelse“. NyS, Nydanske Sprogstudier, Nr. 54 (28.05.2018): 94–128. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i54.101129.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Hvordan reagerer læsere på kommunikationsprodukter fra offentligere institutioner og private virksomheder? Hvordan og hvor godt forstår de kommunikationsprodukterne, og hvordan oplever de dem i bred forstand? I denne artikel argumenterer vi for at tænke højt-protokoller, altså det at man beder en person fx læse en tekst og fortælle hvad hun tænker mens hun læser, kan bidrage til at besvare denne type spørgsmål – og at resultaterne af protokolanalyserne kan danne udgangspunkt for bedre kommunikationsprodukter. Traditionen for tænke højt-protokoller stammer fra psykologiske studier af kognitive processer. Vi placerer imidlertid metoden i en socialkonstruktivistisk ramme og antager således at protokollerne viser hvordan fænomener som viden, relationer, identiteter og forståelse (gen)skabes i interaktion mellem forsker, informant og kommunikationsprodukt. Med udgangspunkt i egne undersøgelser, som involverer tænke højt-protokoller, demonstrerer vi hvordan indsamlingen af protokollerkan tilrettelægges med udgangspunkt i det socialkonstruktivistiske perspektiv. Dernæst viser vi hvordan de indsamlede protokoller kan analyseres vha. sprogvidenskabelige analysemetoder, nemlig kritisk diskursanalyse, kognitiv metaforteori og narrativ teori – teoridannelser der alle gør det muligt at undersøge hvordan konstruktionen af fx viden, relationer og forståelse foregår i protokollerne. Endelig argumenterer vi for at metoden kan bruges interventionistisk for at styrke organisationers strategiske kommunikation og gøre det lettere for borgere at forstå deres rettigheder og pligter. [Artiklen hedder i den trykte udgave fejlagtigt Om relationen mellem informationelle valg og forudsigelser i forståelsen af sekvenser af sætninger]

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dau, Susanne. „Læring på og i Blended Learning“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 12, Nr. 22 (05.05.2020): 23. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v12i22.115955.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Forskningen peger på, at der mangler viden om, hvad der karakteriserer læringen i Blended Learning, og hvordan læreprocesser præges af disse fleksibelt tilrettelagte uddannelser. Mange forskningsartikler har blot rammesat, hvilken epistemologisk læringsopfattelse de læner sig op ad frem for at undersøge, hvad der er det særegne ved netop læringen i fleksibelt tilrettelagte uddannelsesforløb. Denne artikel analyserer forskelle og ligheder i 2 måder at tilgå og beskrive læringen. På baggrund af analyserne diskuteres, hvilken betydning de forskellige udgangspunkter for læring får for forståelse af læreprocesserne i de fleksible undervisningsmiljøer, og hvilke muligheder og begrænsninger de 2 perspektiver giver for måden at tilrettelægge Blended Learning på. Det konkluderes, at der på trods af sammenfald i de forskellige tilgange til at beskrive og definere læringen også er væsensforskelle. Hvor læring som tilkobling primært relaterer sig til konstruktivistiske og socialkonstruktivistiske perspektiver, så inkluderer læring udledt af empirisk forskning i Blended Learning andre centrale begreber.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Halkier, Bente, und Iben Jensen. „Det sociale som performativitet – et praksisteoretisk perspektiv på analyse og metode“. Dansk Sociologi 19, Nr. 3 (28.09.2008): 49–68. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v19i3.2840.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artiklen introducerer de nyeste internationale forsøg på at syntetisere teoretiske elementer fra blandt andre Bourdieu, Butler og Giddens til praksisteori. Praksisteori er en særlig form for kulturteori, hvor det sociale placeres i performative processer. Forfatternes position fremhæver, at praksisteori bør ses som en særlig analytisk optik, kaldet et praksisteoretisk perspektiv. Derfor kan perspektivet tilpasses analytisk til specifikke empiriske forskningsfelter med hver deres viden, begreber og diskussioner. Et sådant praksisteoretisk perspektiv ser derfor også sociale praksisser som multirelationelle konfigurationer. Artiklen fremhæver tre områder, hvor et praksisteoretisk perspektiv i særlig grad bidrager til sociologiske epistemologiske diskussioner, nemlig i relation til krop, agency og normativitet. Ud fra forfatternes to forskellige sociologiske forskningsfelter (mad-sociologi og interkulturel kommunikation) viser og diskuterer artiklen de konkrete analytiske og metodiske fordele ved at anvende et praksisteoretisk perspektiv. Af disse kan nævnes, at man kan lave hverdagslivsanalyse uden at privilegere fænomenologi; man kan arbejde socialkonstruktivistisk uden at privilegere diskurs; man kan nytænke agency begrebet som empirisk kategori; og man kan tænke magt som konventionalitet. ENGELSK ABSTRACT: Bente Halkier & Iben Jensen: The Social as Performativity. A Practice-theoretical Perspective on Analysis and Method The article introduces recent international attempts to synthesize theoretical elements from among others Bourdieu, Butler and Giddens into a practice theory. Practice theory is a particular type of cultural theory in which the social is placed in performative processes. The authors argue that practice theory should be seen as a particular analytical approach, called a practice theoretical perspective. This perspective can be adapted analytically to specific empirical research fields, each representing its own assemblages of knowledge, concepts and discussions. Hence, such a practice theoretical perspective sees social practices as multi-relational configurations. The article emphasizes three areas, in which a practice theoretical perspective contributes to epistemological sociological discussions; the areas of the body, agency and normativity. The article demonstrates and discusses the concrete analytical and methodological advantages of using a practice theoretical perspective in relation to two different sociological research fields: sociology of food and intercultural communication. Some of these advantages are that it is possible to do everyday life analysis without privileging phenomenology; it is possible to work social constructivist without privileging discourse; it is possible to rethink the concept of agency; and power can be thought of as conventionality. Key words: Practice theory, cultural theory, performativity, epistemology, qualitative methods.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Beyer, Peter. „Kampen om den organisatoriske selvfortælling - To skridt frem og to tilbage“. Samfundslederskab i Skandinavien 33, Nr. 4 (05.10.2018): 270–304. http://dx.doi.org/10.22439/sis.v33i4.5567.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Formand for Ledelseskommissionen Allan Søgaard Larsen siger følgende:"Det er nu, det virkelige arbejde med at forbedre ledelsen i den offentlige sektor begynder, for anbefalingerne er ikke meget værd, så længe de kun står i vores rapport. Den virkelige udfordring bliver at få dem ud og leve. Jeg er derfor glad for den positive modtagelse, og jeg håber, at politikerne over en bred kam vil arbejde konstruktivt for, at vi med udgangspunkt i vores anbefalinger får skabt endnu bedre ledelse i den offentlige sektor til gavn for borgerne,""Forandringer skal komme både fra lederne selv, der skal sørge for ’at ledelseskasketten vender rigtigt’, og så skal der over en bred kam skabes bedre rammer for lederne"Denne artikel handler om et projekt, der på mange måder minder om den opgave, som Ledelseskommissionen lægger op til. Projektet havde til formål at styrke den organisatoriske selvfortælling i en større kommune x, at få genrejst arbejdsglæden i kommunen, at frigive energi, positive tanker og stolthed omkring arbejdspladsen, at etablere en fælles følelse blandt alle medarbejderne, at medvirke til en opblomstring af lavtlønsområdet, at vise at alle er vigtige og at skabe effektivitet via stolthed og entusiasme.Artiklen beskriver et projekt, som var tæt på at komme i mål, men som alligevel ikke lykkedes. Beskrivelsen er forholdsvis detaljeret. Casen indeholder til sidst en række konkrete spørgsmål. Det er ikke meningen, at I som læsere skal svare systematisk på spørgsmålene, men vi håber, at de kan inspirere Jer til nogle generelle betragtninger og kommentarer. Vi håber at få nogle reaktioner fra Jer, som vi så vil samle i en efterfølgende artikel. Her vil vi anlægge et socialkonstruktivistisk perspektiv som udgangspunkt for en tænkt kulturforandring i kommunen. I kan sende Jeres tanker, vurderinger og løsningsforslag til Peter Beyer på mail pb.om@cbs.dk. Frist for indsendelse er en den 16. oktober 2018. Vi håber at få svar fra Jer, der gør det muligt at skrive en mindre artikel i næste nummer, som så vil indeholde resultatet af dialogen om processen med kommentarer fra Peter Beyer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pedersen, Helene Meldgaard, Gritt Bennedsen und Regine Grytnes. „Bare et spil? Perspektiver i at bruge serious games i arbejdsmiljøundervisningen i erhvervsskolerne“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 9, Nr. 16 (04.11.2016). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v9i16.21042.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Et godt psykisk arbejdsmiljø på erhvervsskole og læreplads kan være afgørende for, om elever færdiggør deres uddannelse. For at ruste elever til at håndtere problematikker på arbejdspladsen, er det vigtigt med en relevant og virkelighedsnær undervisning i psykisk arbejdsmiljø. I denne artikel undersøger vi perspektiverne i at bruge et bestemt 'serious game', der kombinerer pædagogiske og spilrelaterede elementer, i undervisningen i psykisk arbejdsmiljø på erhvervsskoler i Danmark. Undersøgelsen fokuserer specifikt på læring: hvordan elever og lærlinge tilegner sig viden om de udfordringer og dilemmaer, de kan møde på en arbejdsplads. Undervisningssitet www.ditarbejdslivnu.dk er et undervisningsmateriale til erhvervsskolernes undervisning i arbejdsmiljø, arbejdspladskultur og samarbejde. Sitet består af et Dilemmaspil, historier baseret på elevers og lærlinges arbejdserfaringer, en vidensbank samt didaktisk materiale. I artiklen inddrages data fra en afprøvning af undervisningssitet foretaget inden for fagene frisør, social- og sundhedshjælper, tømrer samt bygningsmaler. Resultaterne peger på, at eleverne gennem brug af spillet motiveres til at forholde sig aktivt og reflekterende til de emner og dilemmaer, der præsenteres, og at de identificerer sig med de problematikker, der beskrives af andre unge i de autentiske historier. Ud fra et socialkonstruktivistisk læringsperspektiv diskuterer artiklen, hvilke perspektiver der er i at bruge ’serious games’ i arbejdsmiljøundervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pilegaard, Morten. „Erfaringer med e-læring i medicinsk engelsk. Udvikling af værktøjer til e-læring“. Tidsskrift for Universiteternes Efter- og Videreuddannelse (UNEV) 4, Nr. 7 (07.03.2006). http://dx.doi.org/10.7146/unev.v4i7.4941.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

<p>Første gang publiceret i UNEV nr. 7: E-læring i sprogfag, juni 2006, red. Signe Hvid Maribo og Ole Lauridsen. ISSN 1603-5518.</p><p>I tilknytning til undervisning i medicinsk engelsk er der udviklet en platform af integrerede informations- og kommunikationsteknologiske (IKT) værktøjer, der understøtter IKT-baseret og -støttet netværksbaseret læring og dannelsen af virtuelle diskursfællesskaber på tværs af de traditionelle organisatoriske og institutionelle skillelinier. Værktøjerne er udviklet med det dobbelte formål at skulle imødekomme behovet for praktiske, ressourceøkonomiske værktøjer til understøttelse af det sproglige arbejde i virksomheder samtidig med, at de skulle understøtte kollaborativ, erfaringsbaseret læring, som den udfoldes i et socialkonstruktivistisk lærings- og videndelingsperspektiv. Kobling af lærings- og videnklyngemiljøet skaber gensidig synergi og tilfører læringsdimensionen et nyt mere ”virkelighedsnært" perspektiv af særlig betydning for efter- og videreuddannelse.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Socialkonstruktivistiska perspektivet"

Darius, Marie-Thérèse, und Susanne Malmgren. „”Alla metoder passar inte alla” : En kvalitativ intervjustudie om studie- och yrkesvägledares metoder i karriärvägledning med långtidsarbetslösa“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185395.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetslösheten i Sverige har ökat och långtidsarbetslösheten bedöms vara den stora utmaningen i samhället de närmsta åren samtidigt som undersökningar visar att insatser inte har eller har haft önskvärd effektivitet. Undersökningar visar att en fördjupad vägledning skulle vara mer effektiv för långtidsarbetslösa, samt att fokus på insatser bör ligga på ett stöttande av humankapital före utlärandet av jobbsökningsfärdigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas syn på vilka metoder de ansåg vara effektiva i vägledningsarbetet för långtidsarbetslösa, på vilka grunder metoder valdes, hur de såg på utmaningarna hos långtidsarbetslösa och hur de ansåg att dessa skulle adresseras. Studien var en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med eller har arbetat med långtidsarbetslösa. Studien utfördes utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Tematiska analyser av materialet har genomförts. Resultaten blev att många olika metoder framkom och några mer frekvent men utan stora skillnader mellan dessa. Bakom valet av metoder framkom teorier i ett eklektiskt synsätt direkt eller indirekt utifrån individen och dennes situation. De ofta förekommande utmaningarna för långtidsarbetslösa som framkom var bland annat dåligt självförtroende och låg motivation. För hanterandet av dessa framkom ett fokus på styrkor och ett stöttande motivationsarbete i vägledningen. Några slutsatser ur studien är att kunskap om många metoder ökar möjligheterna för ett individanpassat val för ökad effektivitet i vägledningen. Att utmaningar hanterades genom ett fokus på individen och att denne äger lösningarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Persson, Josefine, und Paria Sanai-Farid. „Elevers föreställningar om liv : undersökning av elevers lärande ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13195.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions. Without such guidance, misconceptions will be strengthened which might create difficulties in future learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Qorri, Serjon. „Svenska muslimer och svensk skola - konflikter, attityder och skolavslutning i kyrkan : Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv“. Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4424.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer. Enkäten har besvarats av 92 elever från fem olika klasser och de semistrukturerade intervjuerna har besvarats av två skolsköterskor, två religionslärare och fyra elever. Studien visar att konflikter mellan muslimer och skola ofta rör könsroller och föreställningar om muslimer. Vidare visar studien att undervisning om islam och muslimer inte kan likställas med tolerantare attityder mot muslimer och att inställningen till skolavslutning i kyrkan inte konsekvent följer trosåskådningsmässiga kategorier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gunnar, Kerstin, und Ehinger Monica. „Bemötande av barn i förskolan som har könsöverskridande identitet : En analys av två fokusgruppssamtal med pedagoger i förskolan“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42010.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om och förståelse för hur pedagoger kan uppfatta barn i förskolan med könsöverskridande identitet. Metoden som användes var fokusgruppsamtal där deltagarna fick ett dilemma att diskutera kring. Detta spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras. Resultatet visar att pedagogerna har frågor och funderingar kring hur och när barns könsidentitet skapas och vad det är som påverkar barnen när de konstruerar sin identitet. I fokusgruppsamtalen framträder även de normer och den normkreativitet som barn möter i förskolan. Flera pedagoger har ett motstånd mot pronomenet "hen" och några pedagoger är oroliga för att "hen" gör barnet könlöst. Dock uttalar pedagogerna att de ser barn som individer och inte som ett "kön". Det framkommer också att pedagogerna anser sig vara normkritiska då dom säger att pojkar och flickor ges samma möjligheter på förskolan. Trots detta finns det uppfattningar bland pedagoger att barnen föds med ett fysiologiskt kön och att dessa pedagoger utgår ifrån att barnet känner tillhörighet till sitt fysiska kön. Dessutom anser flera pedagoger att barnen påverkas av sammhällets normer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Åslund, Celina. „Gränsdragningen mellan våldtäkt mot barn och sexuellt utnyttjande av barn : Om begreppet frivillighet, särskilt ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv“. Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-207785.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pischner, Kim. „EU-medborgares nationella och transnationella identiteter och dess påverkan på europeisk integration : Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på europeiskt integration“. Thesis, Linköpings universitet, Statsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157385.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this thesis is to examine the role of identity when it comes to European integration. Specifically, the citizen of the European Union’s identity as exclusive national or as transnational. What does the social constructivist theory say when it comes to the role of EU-citizens identity and European integration? I also want to contribute to strengthen the social constructivist theory in political science and international politics. I will examine this through a discourse analysis on four different selected materials. A campaign webpage from the Vote Leave group who ran a campaign to make the Great Britain leave the European Union, an interview the German newspaper der SPIEGEL did with Marine Le Pen who is the party leader of the French right-winged party Rassemblent National, a debate article written by the French president Emmanuel Macron and the Swedish party Liberalernas webpage campaign for the European Parliament elections 2019. I analyse how the discourse these four examples shape and creates the feeling of national or transnational identity and what the message connected to that identity-making says about European integration. With my discourse analysis and the theories of Thomas Risse and Catherine E. De Vries on social constructivism, identity and European integration I analyse and see that those who identify exclusively with a national identity are less keen on solidarity between nations, common policies and have a xenophobic view as oppose to those who have a transnational identity who are positive towards solidarity between nations, want a closer European integration and are not hostile towards migrants. I come to the conclusion that the identity of the EU-citizens is a major factor in human action, political mobilization, political action as in choosing and voting for a party, the EU-institutions way of negotiating on common political issues, public opinion and election outcomes. This means that feeling of an exclusive national or transnational identity is an important factor of European integration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Högberg, Moa. „Aspergers syndrom- svårigheter och förmågor : En studie om diskurserna som verkar kring elever diagnosticerade med Aspergers syndrom ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv Moa Högberg“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32123.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ett inom forskningen, såväl som inom media och bland allmänheten, omtvistat ämne är det om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aspergers syndrom är per definition en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studies syfte är att genom en kritisk diskursanalys synliggöra diskurserna kring elever som är diagnosticerade med Aspergers syndrom och få en förståelse för dessa diskursers relation till den bredare sociala praktiken som de är en del av genom de inkluderingsdiskurser som genomsyrar skolan. Studiens utgångspunkt ligger i ett antal artiklar som är publicerade i tidningen Specialpedagogik, vilken riktar sig till specialpedagoger som möter barn dessa som beskrivs ha särskilda behov. Tidigare forskning kring barn i svårigheter, barn med särskilda behov eller barn i särskilda undervisningsgrupper påvisar att problemorsakerna ofta beskrivs som individuella och biologiska och därmed problematiseras inte den sociala kontextens reciproka påverkan. Denna studies resultat befäster tidigare forskningsresultat om att problemorsaker oftast beskrivs som individuella och biologiska. I studien framkommer tre huvudteman kring hur eleverna som är diagnosticerade med Aspergers syndrom framställs. Dessa teman är: svårigheter, förmågor och inkludering. Svårigheter är vidare det tema som förekommer mest frekvent i samtliga artiklar vilket påvisar att dessa elever övervägande gestaltas, av sig själva och av andra, utifrån det som kan tänkas vara orsaken till deras svårigheter, konsekvenser av deras svårigheter och genom olika beskrivningar av de som avviker och är annorlunda. I resultatet påvisas att inkluderingsdiskurserna kan ha motstridiga betydelsebildningar med underliggande diskurser som får motsats effekt.

Godkännande datum: 2017-06-02

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Afshin, Gilda. „Genusperspektiv i en interkulturell förskola : En kvalitativ studie av pedagogers förhållningssätt till genusperspektiv ur ett socialkonstruktivistiskt och intersektionellt perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34467.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This work is a qualitative study that aims to create a deeper knowledge regarding teacher's perceptions on gender and gender equality in an intercultural preschool. This study also clarifies whether preschool can counteract the stereotypicaltraditional gender norms andif so, how it iscapable todo that. Based on a social constructivistperspective,in this study I indicate that children constructgender through interaction with othersin different social contexts. Additionally, based on intersectional perspective, I suggest that it is the relationship between various categories such as ethnicity and gender which is detrimental in constructing gender for preschool children. For example, in meeting with other cultures boys may gain more value than girls. The method of the study is based on interviews and observations and for interpretation of the collected data Iused literature and web based documents. The results show that preschool teachers have some degree of awareness when it comes to gender and equality between sexes. In accordance with this study teachers have enough knowledge about the importance of language in communication with children and they show good ability to distinguish what kind of influence language might haveon children's gender making. On the other hand, in pedagogical practical activities, for example in the design of physical environment one can notice some lack of knowledge among preschool teachers when it comes to creation of gender equality between children. Mystudy also indicates that parents from other ethnicities create inequality between children's gender, and preschoolteachers emphasize thatit is their duty to counteract such inequalities via intercultural pedagogy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ringia, Vallin Agnes. „Flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan : En fråga om kompetens eller språkmatchning?“ Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för lärande, estetik och naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176385.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Fokus i denna studie är riktat mot flerspråkiga pedagogers uppfattningar om barns utveckling av det svenska språket och sitt modersmål i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna behandlar flerspråkiga pedagogers arbete med att stödja och vidareutveckla barns utveckling av flerspråkighet i förskolan. Studien, som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, visar att pedagogerna har kompetens i flera språk. Resultatet visar att pedagogerna inte kan använda sin kompetens för att skapa möjligheter för barn att utveckla och använda flera språk i förskolan eftersom pedagogernas kompetens inte matchas med barnens olika modersmål. Resultatet visar också att pedagogerna ändrar och anpassar uppdraget i läroplanen för att kunna bemöta föräldrarnas krav och förväntningar om att det är det svenska språket som bör utvecklas i förskolan. Resultatet visar vidare att pedagogerna pratar om flerspråkighet i positiva termer men att deras beskrivning av sitt eget uppdrag tyder på att det är det svenska språket som är skolspråk och som de anser är viktigt att barn får stöd att utveckla i förskolan, för att klara skolan. Resultatet av undersökningen tyder på att barnen har små eller i princip obefintliga möjligheter att utveckla flerspråkighet i förskolan.Studien bidrar till kunskap om hur pedagoger förhåller sig till, samt arbetar för att utveckla barns flerspråkighet i förskolan. Genom att rikta fokus på flerspråkiga pedagogers förhållningssätt och praktik kan studien bidra med kunskap om flerspråkiga pedagogers kompetens och roll kopplade till läroplanen för förskolan och uppdraget att ge barnen möjlighet att utveckla flerspråkighet i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Winberg, Nina, und Matilda Engdahl. „Hon är en riktigt pojk-flicka : En studie om performativa diskurser kring barns kön i fokusgruppssamtal med förskolepersonal“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52049.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att undersöka vilka performativa diskurser kring barns kön som framträder i de kollegiala samtalen i förskolan. Metoden som användes var fokusgruppssamtal där deltagarna fick tre dilemman att diskutera kring kopplat till förskolans jämställdhetsarbete. Samtalen spelades in för att sedan kunna transkriberas och analyseras.Resultatet visar på att man kan lyfta ur vissa performativa yttranden som förekommer i samtalen mellan pedagogerna. Yttranden som kan ligga till grund för att pedagoger många gånger bemöter pojkar och flickor olika. Det framkommer att pojkar och flickor tillskrivs olika beteenden som också kan ligga till grund till hur barn formar sina könsidentiteter. Flera pedagoger lyfter också in samhällets och vårdnadshavares normer som en stark faktor vilket påverkar pojkar och flickor, vad man som barn förväntas leva upp till i sin könsroll. Pedagogerna samtalar om maktbegreppet i samband med att mansnormen har en starkare position, att det är generellt mer accepterat att en flicka väljer en pojkroll än att en pojke väljer en flickroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!