Dissertationen: „Sociala omgivning“

1

Zilén, Ida. „Han eller hon eller våga vara jag? : Transkaraktärers känslor och sociala omgivning i barnlitteratur“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389564.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Kjellberg, Lise-Lotte, und Persson Carina Reisdal. „Ensamkommande flyktingbarn : Hur svensklärare upplever att lärandet hos dessa barn kan påverkas av barnens tidigare kunskaper och kultur, samt nuvarande sociala omgivning“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28537.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har ökat i antal de senaste åren. Dessa barn har sedan, från och med att de söker asyl, samma rättighet att gå i grund-skolan som andra svenska barn och ungdomar (Migrationsverket, 2016d). Det ställer krav på den svenska skolan när det handlar om att möta dessa barns behov i undervisningen. Aktuell studie har koncentrerat sig på att undersöka hur svensklärare på högstadiet upp-lever att lärandet i ämnet svenska hos dessa barn kan påverkas av barnens tidigare kunskaper och kultur, samt nuvarande sociala omgivning. För att undersöka dessa fråge-ställningar intervjuades åtta högstadielärare som undervisar i ämnet svenska, och som har ensamkommande flyktingbarn i sin undervisning. Svaren som lärarna gav på de fyra forskningsfrågorna pekade i riktningen att de upplevde att lärandet i ämnet hos dessa barn kan påverkas av barnens tidigare kunskaper, som deras skolgång (eller frånvaro av skol-gång) i hemlandet, deras tidigare levda erfarenheter, deras rötter i en annan kultur samt deras nuvarande sociala omgivning och att de lever i Sverige utan sina familjer. Bl.a. upp-levde samtliga av de intervjuade lärarna att dessa barns saknad efter sina familjer märktes av i undervisningen genom ett sämre fokus och trötthet. Vidare så märktes kulturella skillnader vad gällde lärandestrategier och synen på vad som räknas som kunskap. Knappt hälften av lärarna i intervjun uttryckte en rädsla för att använda sig av dessa barns tidigare erfarenheter i undervisningen, då de var rädda att skapa oro och utlösa trauman hos barnen.

2016-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Rindebratt, Sally, und Armina Basovic. „Vem ringer jag när jag inte vill leva längre? : En narrativ analys av det sociala umgängets relevans för kampen mot psykisk ohälsa“. Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160943.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att bemöta psykisk ohälsa i människobehandlande organisationer är vanligt förekommande. För den professionella är det viktigt att ha en förståelse för vilka möjligheter och begränsningar som individen står inför. Detta för att kunna erbjuda ett gott bemötande och göra en rättvis bedömning. Oförståelse om psykisk ohälsa leder till felaktiga bedömningar och en ökning i stigmatisering. Syftet med denna studie är att undersöka ur ett narrativt perspektiv hur individer med psykisk ohälsa subjektivt beskriver den sociala omgivningens relevans i deras kamp mot psykisk ohälsa genom att granska fem självbiografier. Detta görs med en vetenskapsteoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Empirin belyses med en Interaktionistisk teori om jaget, dramaturgiskt perspektiv och begreppet stigmatisering. Resultatet redovisas med hjälp av citat ur självbiografierna och analyseras under fem teman; ensamhet, att dela med sig av sin sjukdom, självbild, dåligt bemötande samt skam och skuld. Resultatet visar att berättarna upplever ett stöd av sin sociala omgivning när de blir bemötta med förståelse, stöttning och uppmuntran på rätt villkor. Vissa av berättarna upplevde att uppskattning gav dem en bättre självkänsla medan andra mådde sämre av beröm. Vidare visar resultatet att ett behov av stöd endast beskrivs under kristillfällen och när berättaren inte upplever att de har någon att kontakta. Berättarna beskriver övergripande negativa självbilder till följd av stigmatisering och dåligt bemötande utifrån deras sjukdom vilket också orsakar svårigheter i att tala om sitt tillstånd. I narrativen framställs de närmsta relationerna som källor till känslan av ensamhet och stöd. Den allmänna omgivningen framställs i relation till rädsla för stigmatisering och dåligt bemötande. Narrativen är konstruerade på ett sätt där berättaren framställs som både överlevare, offer, hjälte och bov vilket vidare visar på en komplexitet med psykisk ohälsa. Vi anser att detta resultat visar på hur psykisk ohälsa och dess möjligheter och begränsningar är högst individuellt och innebär olika svårigheter för olika individer. Som professionell behövs en bättre kunskap för att kunna bemöta individen där han eller hon är nu och arbeta med empowerment. En bättre kunskap hos professionella kan hjälpa att minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Grönberg, Angelica, und Kevin Johansson. „Ska du med och raida? : En kartläggning av sambanden mellan digitala spel, psykisk hälsa och sociala relationer till familj, vänner och omgivning bland ungdomar och unga vuxna“. Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27763.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Problem Det föreligger en risk att negativa effekter av digitala spel överexponerats i tidigare forskning genom att fokus riktats mot problem i större grad än möjligheter. Enligt rapporter och studier kan mycket av denna tidigare forskning inte heller anses vila på korrekt vetenskaplig grund. Detta riskerar att prägla och påverka professionellas bemötande av ungdomar med riskbeteende kring digitala spel på ett felaktigt sätt. Denna studie kartlägger eventuella samband mellan digitala spel, individens psykiska hälsa och deras relationer till familj, vänner och omgivning. Förhoppningen är att kunna bidra med värdefull kunskap till professionella vilket möjligen kan hjälpa dem i deras bemötande av ungdomar med ett sådant riskbeteende. Metod Genom en kvantitativ enkätstudie med totalt 108 respondenter med spelintresse har nödvändig data insamlats kring digitala spel, deras psykiska hälsa och sociala relationer till familj, vänner och omgivning. Resultat Samband har påträffats mellan omfattningen av spelande och faktorerna socialt spelande, flykt och krav/status. Det är möjligt att det föreligger samband mellan nyttjandet av digitala spel och dennes psykiska hälsa, sociala omgivning och miljö präglad av negativ karaktär. Slutsats Om det föreligger ett riskbeteende är det av vikt för professionella att intressera sig för individens spelmönster för att förstå grunden till problemet. Ytterligare studie krävs dock för att kunna konstatera eventuell kausalitet.
Problem There’s a risk that by focusing on problems rather than opportunities the negative effects of digital gaming has been over exposed in previous research. And according to reports and studies this research can’t be considered to rest on proper scientific basis. This can improperly characterize and influence the professionals' treatment of adolescents with risky behavior around digital games. This study aims to identify possible connections between digital gaming, the individual's mental health and their relationships to family, friends and surroundings. The hope is to be able to contribute with valuable knowledge to the professionals that possibly will them in their treatment of young people with such risky behavior. Method Through a quantitative survey with a total of 108 respondents with gaming interest, necessary data has been collected about digital games, mental health factors and relationships with family, friends and surroundings. Result Correlations was found between the extent of gaming and the factors of social gaming, escape and demands/status. In addition to their reciprocal relationship these factors have also shown significant parallels to the respondents' mental health and relationships with parents, friends and surroundings. Conclusion If there is a risk behaviour it is important for professionals to be interested in the individuals’ gaming pattern to understand the basis of the problem, as other factors like social surroundings and environment of negative character might have an influence on this pattern.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Edvinsson, Johanna, und Ida Eriksson. „Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa : En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19052.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Kandidatuppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, Akademin för Utbildning och Ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap. Den sociala omgivningen och dess processer har visat sig påverka individers upplevelser av vad hälsa är och även deras hälsoattityder- och beteenden. I dagsläget är däremot medvetenheten liten kring hur processerna påverkar dessa, samtidigt som kvinnor upplever sin hälsa sämre än någonsin. Det behövs mer forskning om fenomenet sociala processer och hälsa, som kan öka medvetenheten kring detta. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur unga kvinnor beskriver hälsa samt hur de upplever att deras sociala omgivning påverkar deras hälsoattityder- och beteenden. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor mellan 20-30 år. Det insamlade materialet kategoriserades utifrån gemensamma teman och analyserats med inspiration av fenomenologi. Resultatet visade genom samlade upplevelser att kvinnorna upplevde hälsa som en balans mellan psykiskt och fysiskt välmående. Det fanns upplevelser av förväntningar och normer i omgivningen kring hälsoattityder- och beteenden, samtidigt som kvinnorna inte ansåg att dessa har någon påverkan på hur de upplevde hälsa. Omgivningen har med andra ord ingen uttalad påverkan på kvinnornas upplevelser av hälsa. Däremot går det inte att konstatera att påverkan inte sker eftersom det kan vara en omedveten process som sker i samspel med omgivningen.
Edvinsson, J. & Eriksson, I. (2014). Den sociala omgivningens påverkan på kvinnors hälsa - En kvalitativ studie om sju unga kvinnors upplevelser. Bachelor thesis in Education. University of Gavle, School of Education and Economy, Department of education science. The social environment and its different processes have been shown to influence individual’s perception of health and peoples’ attitude toward health and behavior constructions. However, the range of knowledge about these processes and their influence is small, while women perceive their health worse than ever. It is essential that more research be conducted, on the phenomenon of social processes and health, which can increase awareness around this. increase the awareness of health and its benefits. Therefore, the purpose of this study is to investigate how young women describe health and how they perceive that heir social environment and surroundings influences their attitude and behavior toward health. The method that was used in this study was qualitative semi-constructed interviews that were answered by seven women, aged 20-30 years. The data have thereafter been categorized by common themes and was then analyzed with the help and inspiration of phenomenology. The result, the common experiences that these women shared, showed that health was perceived as a balance between psychical and physical wellbeing. The social environment contain expectations and norms regarding the attitudes and behaviors toward health, however the women did not conceive these to have any impact on their experience of health. The environment and surroundings have therefore no pronounced influence over the women’s experience of health. It is impossible, however, to verify that there are no influence what so ever, as it may be an unconscious process in interplay with the surroundings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Rohey, Secka Aji, und Amaal Ahmed Ali. „Att upphöra med den kriminella livsstilen : En kvalitativ studie av KRIS anställdas erfarenheter av att upphöra med kriminalitet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37536.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningen syftar till att öka kunskap och förståelse kring de medverkande faktorer som resulterar till upphörandet av en kriminell livsstil hos KRIS anställda. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med individer som är anställda hos KRIS för att få en djupare förståelse kring processen om att bryta med kriminalitet. Föreningen KRIS agerar som stöd till individer som söker frivillig vård för att upphöra ett avvikande beteende. Medlemmar inom KRIS har möjligheten till stödgrupper, terapibehandlingar, stödboenden, arbete, fritidsaktiviteter, utbildning och kamratskap. KRIS fungerar som ett skyddsnät med tillgång till ett ökat socialt nätverk för individer som vill ta sig ur kriminalitet.För att analysera forskningsempirin har vi använt oss av båda Erving Goffmans (2011) teori om stigma samt Helen Ebaughs (1988) teori om exitprocessen. Goffmans (2011) teori ökar medvetenhet om hur individen stämplas som ett stigma av omgivningen som ett resultat av sina avvikande handlingar. Ebaughs (1988) teori redogör för de processer som individen genomgår för att lämna en social roll och ersätta den med en annan social identitet. Dessa teorier möjliggör en sammanställning av de livserfarenheter som samtliga respondenter talar om i intervjuerna. Dessa teorier tillsammans med intervjuerna kommer att vara hjälpande för att förstå och analysera studiens syfte.Studiens resultat påvisar flera faktorer som bidrar till individens upphörande med kriminalitet. Resultatet indikerar att samtliga respondenter upplevde en särskild händelse i sina liv som orsakade känslor om att bryta med kriminalitet. Undersökningen visar dessutom att positiva reaktioner från familjemedlemmar och den sociala omgivningen har en bidragande effekt på respondenternas upphörande av kriminalitet. Bland andra faktorer, har KRIS-föreningen haft stor inflytande av respondenternas upphörande med kriminalitet, då KRIS motiverar och hjälper medlemmar att leva ett drogfritt och hederligt liv.
The study aims to increase knowledge and understanding of contributing factors that result in the cessation of a criminal lifestyle. We have carried out five qualitative interviews with individuals employed by KRIS to gain a deeper understanding regarding the process of breaking out of a criminal lifestyle. KRIS acts as a support system for individuals who seek voluntary care in terms of ending a deviant behavior. Members within KRIS have the opportunity for support groups, therapy treatments, supported housing, leisure activities, education, work, and friendship. KRIS works as a safety net with access to an increased social network for individuals who want to get out of crime.To analyze the research empirics, we have used both Erving Goffman's (2011) theory of stigma and Helen Ebaugh's (1988) theory of the exit process. Goffman's (2011) theory increases awareness of how the individual is stigmatized by the environment as a result of his deviant actions. Ebaugh's (1988) theory describes the processes that the individual goes through to leave a social role and replace it with another social identity. These theories enable a compilation of the life experiences that all respondents talk about in the interviews. These theories together with the interviews will clarify the study's aim.The results of the study demonstrate several factors that contribute to the individual's cessation of crime. The results indicate that all respondents experienced a special event in their lives that caused feelings of wanting to break with crime. The survey also shows that positive reactions from family members and the social environment have a contributing effect on the respondents' cessation of crime. Among other factors, the KRIS association has had a great influence on the respondents' cessation of crime, as KRIS motivates and helps members to live a drug-free and honest life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Secka, Aji Rohey, und Amaal Ahmed Ali. „Att upphöra med den kriminella livsstilen : En kvalitativ studie av KRIS anställdas erfarenheter av att upphöra med kriminalitet“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37680.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Undersökningen syftar till att öka kunskap och förståelse kring de medverkande faktorer som resulterar till upphörandet av en kriminell livsstil hos KRIS anställda. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med individer som är anställda hos KRIS för att få en djupare förståelse kring processen om att bryta med kriminalitet. Föreningen KRIS agerar som stöd till individer som söker frivillig vård för att upphöra ett avvikande beteende. Medlemmar inom KRIS har möjligheten till stödgrupper, terapibehandlingar, stödboenden, arbete, fritidsaktiviteter, utbildning och kamratskap. KRIS fungerar som ett skyddsnät med tillgång till ett ökat socialt nätverk för individer som vill ta sig ur kriminalitet. För att analysera forskningsempirin har vi använt oss av båda Erving Goffmans (2011) teoriom stigma samt Helen Ebaughs (1988) teori om exitprocessen. Goffmans (2011) teori ökar medvetenhet om hur individen stämplas som ett stigma av omgivningen som ett resultat av sina avvikande handlingar. Ebaughs (1988) teori redogör för de processer som individen genomgår för att lämna en social roll och ersätta den med en annan social identitet. Dessa teorier möjliggör en sammanställning av de livserfarenheter som samtliga respondenter talar om i intervjuerna. Dessa teorier tillsammans med intervjuerna kommer att vara hjälpande föratt förstå och analysera studiens syfte. Studiens resultat påvisar flera faktorer som bidrar till individens upphörande med kriminalitet. Resultatet indikerar att samtliga respondenter upplevde en särskild händelse i sina liv som orsakade känslor om att bryta med kriminalitet. Undersökningen visar dessutom att positiva reaktioner från familjemedlemmar och den sociala omgivningen har en bidragande effekt på respondenternas upphörande av kriminalitet. Bland andra faktorer, har KRIS-föreningen haft stor inflytande av respondenternas upphörande med kriminalitet, då KRIS motiverar och hjälper medlemmar att leva ett drogfritt och hederligt liv.
The study aims to increase knowledge and understanding of contributing factors that result in the cessation of a criminal lifestyle. We have carried out five qualitative interviews with individuals employed by KRIS to gain a deeper understanding regarding the process of breaking out of a criminal lifestyle. KRIS acts as a support system for individuals who seek voluntary care in terms of ending a deviant behavior. Members within KRIS have the opportunity for support groups, therapy treatments, supported housing, leisure activities, education, work, and friendship. KRIS works as a safety net with access to an increased social network for individuals who want to get out of crime. To analyze the research empirics, we have used both Erving Goffman's (2011) theory of stigma and Helen Ebaugh's (1988) theory of the exit process. Goffman's (2011) theory increases awareness of how the individual is stigmatized by the environment as a result of his deviant actions. Ebaugh's (1988) theory describes the processes that the individual goes through to leave a social role and replace it with another social identity. These theories enable a compilation of the life experiences that all respondents talk about in the interviews. These theories together with the interviews will clarify the study's aim. The results of the study demonstrate several factors that contribute to the individual's cessation of crime. The results indicate that all respondents experienced a special event in their lives that caused feelings of wanting to break with crime. The survey also shows that positive reactions from family members and the social environment have a contributing effecton the respondents' cessation of crime. Among other factors, the KRIS association has had a great influence on the respondents' cessation of crime, as KRIS motivates and helps members to live a drug-free and honest life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Hansson, Käll Ida. „När gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut : En studie i hur organisationer ser på sociala medier som del av den externa kommunikationen och hur de bemöter sin omgivning i det nya medieverktyget“. Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126403.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Title: ”When The Line Between Transmitter and Receiver Blurs” – A Study of how organizations look at social media as part of their external communication and how they respond to the environment in the new media tool Number of pages: 49 (51 including enclosures) Author: Ida Hansson Käll Tutor: Cecilia Strand Course: Media and Communication Studies D 30hp Period: Spring 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: The aim of this essay is to study how five organizations look at social media as part of their external communication and how they respond to the environment in the new media tool. Material/Method: A qualitative method has been used. Five interviews as primary sources have been conducted with representatives from each organization. Main results: The main results of the study is that organizations have to integrate social media as part of their external communication plans in order to face and respond to their surroundings in a new interaction and multi-way communicative platform. Results also show that organizations are well aware of the importance of making use and participate in social media. Keywords: blogs, external communication, facebook, respond to the environment, social media

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Finn, Sara, und Kadir Yilmaz. „Orsaker till kriminalitet : En studie om tidigare kriminellas livsberättelser“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21466.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band. Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra. Gemensamt för samtliga intervjuade informanter är att de hade bristfällig kontakt med båda föräldrarna under uppväxten. Den uteblivna tryggheten från föräldrarna var något de istället sökte i sin umgängeskrets. Informanternas skolgång kantades av dåliga skolprestationer där de ofta umgicks med personer som misskötte sig.
The purpose of this study is to gain a greater understanding of some underlying causes of why people commit criminal acts. The general questions of the study are; in what way does the social circle of friends affect the individual’s prerequisites for developing a criminal lifestyle? How can these underlying causes of crime be explained and understood? The questions are answered by semi-structured interviews with five individuals with previous criminal background. With the use of a thematic analysis method the interview material was structured into three themes that have been formulated based on the datasets that have been collected. The analysis is done with the use of previous research and theories of differential association and reinforcements, symbolic interactionism, labeling and social bond. The study shows that the interview participants end up in crime as a result of their growth, school situation and their circle of friends interacted in a negative way. Common to all those interviewed informants is that they had insufficient contact with both parents during childhood. The lack of assurance from the parents was something they instead searched for in their social circle of friends. The informants schooling was consisted of poor school performances, and they often socialized with friends who also misbehaved.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Sorselius, Christine, und Kristina Westfeldt. „Hur utvecklar enmansföretagare sin kompetens utifrån den uppfattade lärmiljön?“ Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8119.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to gain understanding of how self employed entrepreneurs (hereafter referred to as “entrepreneurs”) develop their competence based on their perceived learning space. The main question is: How do these entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space? Other questions relevant for the study are: How important is the social environment for these entrepreneurs and how do they interact with their social environment in order to develop their competence. The study has a qualitative approach. Semi-structured interviews with six entrepreneurs were conducted, during March and April 2008. The main finding of this study is the process by which the entrepreneurs develop their competence based on their perceived learning space. This is done through interaction with the entrepreneurs’ social environment. With a specific work task in mind, the entrepreneur evaluates his/her own competence in order to solve the task at hand, and in parallell search for the needed competence in his/her social environment. The social environment is therefore found to be very important to the entrepreneurs in the study. The active and conscious interactions lead to learning and in turn to development of the individual competence. This approach is essential for the entrepreneur to keep up-to-date and to stay attractive on the work market. Another finding in the study is how the entrepreneurs are forced to be more selective in the development of their competence, compared to a traditional employee, i.e. the entrepreneur needs to be more aware of whether he or she will gain anything from engaging in the specific activity. The responsibility for development of the individual competence lies solely on the entrepreneur. The development of the competence is however not separated from the overall responsibility of the business, but can be seen as part of the daily work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Halis, Gamze. „Nyanlända ungdomar i Sverige : Upplevelser av socialt integreringsarbete inom skolvärlden och i den sociala omgivningen“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143464.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Hansen, Hilde Elise. „Socialt entreprenörskap med idrott som medel - om hybrida organisationer i en traditionell omgivning“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22485.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer.
The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Trittman, Anna, und Renee Öström. „Alkohol -en socialt given dryck? : Hur omgivning, kontext och identitet kan påverka studenters uppfattning av alkoholbruk“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-81734.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The overall aim of this study is to gain an understanding of how student’sexperiences influence their perceptions about the use of alcohol during the study years. We focused on various factors that might have an impact on the individual’sperception and alcohol intake. These are: environmental influences such as family, school and friends and their dominant norms, context such as place and time in life and how individual and social identity affects student’sperceptions. The study is based on six empirical interviews, where quota sampling has been used for selecting participants. The theoretical framework is predominantly established in terms of norms, social deviance, group and self identity. Our findings show that the perception of alcohol and thereby the alcohol use has a connection to group identification, family relations, the student culture and that there are certain patterns related to individual and social identity aspects. We also noticed a difference in the perception of alcohol use over time, the primary focus of the differentiation suggesting that alcohol played a more significant part in the early stages of university studies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Bengtsson, Tanja. „Den onda cirkeln - en kvalitativ studie om en självskadande individ och dess omgivning“. Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2602.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner och

vänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?

I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,

identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansens

begrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.

Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvaras

genom ett begrepp som jag vill benämna ”den onda cirkeln”, som innebär att Carolines

omgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Karlsson, Linnea, und Ida Israelsson. „Omgivningsfaktorer beaktas i sjukgymnastens patientarbete på en klinik i Bangkok“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24598.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning. Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem. Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån transkriberingarna togs meningsbärande enheter fram som utvecklades till koder och delades in i kategorier. Resultat: Under intervjuerna berättade informanterna hur de använde sig av kunskapen om sociala omgivningsfaktorer i undersökning, analys och behandling av patienters problem. De faktorer som främst togs upp var familjens, arbetets och ekonomins betydelse. Informanterna visade en osäkerhet gällande begreppet sociala omgivningsfaktorer, men det framkom att de hade en uppfattning kring vad begreppet kunde innebära. Slutsats: Resultatet visade på att informanterna tog viss hänsyn till sociala omgivningsfaktorers betydelse i det sjukgymnastiska arbetet med patienter. Informanternas uppfattning av betydelsen av sociala omgivningsfaktorer kunde kopplas till begrepp inom SCT.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Jysky, Matilda, und Emelie Melin. „Gruvberget – En anstalt där familjen kan läka En kvalitativ studie om anstalten Gruvbergets betydelse för intagna och deras familjer utifrån de intagnas perspektiv“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-59046.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Gruvberget är en kriminalvårdsanstalt med naturnära omgivning och med ett fokus på samhörighet inom familjen. Anstalten är unik då intagna tillsammans med sina familjer kan få möjlighet att bo och leva där under två veckors tid. Studien syftar till att undersöka intagnas upplevelser av vilken betydelse deras vistelse på anstalten Gruvberget har haft för dem själva och deras familjer. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med intagna och före detta intagna som under sin verkställighet vistats på Gruvberget tillsammans med sina familjer. Studien vilar på en hermeneutisk ansats och studiens teoretiska utgångspunkter är det systemteoretiska perspektivet och resiliensperspektivet. Resultatet visar att en vistelse på Gruvberget kan leda till positiv förändring och utveckling för familjerelationerna och familjens samspel med varandra. Resultatet pekar vidare på att vistelsen kan föra familjerna närmare varandra och öka den intagnas känsla av delaktighet inom familjen. För att uppnå en positiv utveckling inom familjen har tiden på två veckor, Gruvbergets fysiska miljö och personalens förhållningssätt visat sig vara avgörande. Vistelsen tycks inbringa en känsla av ”hemma”, en känsla av ett ”normalt” familjeliv vilket ökar samhörigheten inom familjen. Att få chans att leva under mer ”normala” förhållanden med sina familjer har vidare visat sig fungera frigivningsförberedande för intagna. Studien fyller en kunskapslucka då ingen tidigare forskning är gjord om anstalten Gruvberget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Rejnus, Wilhelm, und Magnus Sewall. „Employer Branding : att attrahera arbetskraft via den sociala omgivningen och genom individens identitet“. Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2048.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Vikten av att attrahera rätt personal är stor då företag söker långsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser läggs idag på arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare använder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelämna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor påverkan på individens val och agerande.

Syfte: Att söka förståelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ämnesområdet identifierats och intervjuats. Formen för intervjuerna har varit av diskussionskaraktär.

Resultat: Vi har i uppsatsen presenterat stöd för att omgivningen påverkar individens val av arbetsgivare, att val av arbetsgivare har en påverkan på individens identitet och att även emotionella faktorer har inverkan vid individens val av arbetsgivare. Dessa resultat menar vi innebär att potentiella arbetstagare bör ingå som en intressent till varumärket. Detta medför en förändrad syn på hur arbetsgivare kan arbeta med talent attraction då emotionella och symboliska faktorer utgör ett komplement till de rationella och kompensatoriska faktorer som vi sett dominera dagens teoribildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Bermudez, Tiare, und Viola Monié. „Barn och ungdomars psykiska hälsa : En kunskapsöversikt om risk- och skyddsfaktorer i deras omgivning“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16468.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Myrdal, Sebastian, und Erik Astvald. „Hur påverkas spelare av omgivningen i ett onlinekasino?“ Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75321.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Rachel, Mpambara. „Corporate Social Responsibility in Cooperrative Entreprises:Folksam, Coop Konsum,HSB and Folksam“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12770.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRACT Title: Corporate Social Responsibility in Cooperative Enterprises: Folksam, Coompanion, HSB and Coop Konsum. Level: Final assignment for Bachelor’ degree in Business Administration Author: Rachel Mpambara Supervisor: Maria Fregidou-Malama Examinator: Akmal Hyder Date: 2012 - May Aim: The Aim of this study is to investigate what CSR is and how it is applied in cooperative companies such as: Folksam, Coompanion, HSB and Coop Konsum. Method: Qualitative case studies in cooperative companies were performed during this study. The research is based on interviews with six employees from the four companies. Results and Conclusions: My study shows that Coop Konsum, Folksam, HSB and Coompanion work with CSR activities to have a good image and trust from members and customers. The companies perform CSR activities such as taking responsibility for members and employees allowing them the right to participate and decide, environmental activities like making sure that suppliers follow environmental requirements, satisfy customers’ needs for example make sure that the customers get all important information they need to start their own business, get involved in ethical and social activities like no discrimination issues or helping poor people. The companies face challenges in the future but they will continue to work with CSR, to focus more on environmental and issues concerning the society. My conclusion is that CSR activities are found in the value specification of cooperatives therefore one cannot separate CSR from cooperative companies. Suggestions for Further research: The main limitation of the study is that I conducted six interviews with employees in the four companies. A deeper understanding would demand to perform more investigations, like doing interview with both employees and managers, in order to get more information in this study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Falcon, Julieta. „Små barns kommunikation i den fria leken på förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18133.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

BakgrundI den fria leken kommunicerar små barn med varandra genom olika kommunikationssätt. De förmedlar budskap och avsikter och det förutsätter att barn har en förståelse för andra barns sätt att kommunicera. Bland annat kommunicerar små barn med hjälp av verbal och icke verbal kommunikation. När yngre barn kommunicerar gör de det med hela sin kropp och uttrycker sina känslor och tankar med hjälp av kroppsspråk såsom beröring och imitation. Små barn använder även ord för att uttrycka det inre talet.SyfteStudiens syfte är att undersöka små barns kommunikation i den fria leken på förskolan.MetodI studien används observationer i form av löpande protokoll. Observationerna genomfördes under den fria leken på förskolan.ResultatI resultatet av denna undersökning visar att små barn använder språket genom olika uttrycksätt i den fria leken, såsom beröring och imitation. Beröring uppstår när små barn har en fysisk kontakt och använder kroppen till hjälp för att kommunicera med barn och vuxna. Imitationen visar sig i att små barn härmar varandras rörelser för att kommunicera med sin omgivning. Genom leken erövrar små barn förståelse för sina kamraters intentioner och avsikter vid olika situationer där känslor och upplevelser uttrycks i ord i den fria leken.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Johansson, Nathalie, und Elina Walker. „"Det är vad karriär betyder för mig." : En kvalitativ studie om den unga vuxna medarbetarens uppfattning om karriär i Sverige år 2015“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-128108.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse hur karriär uppfattas utifrån unga vuxna medarbetares perspektiv i Sverige år 2015. Vilka omgivande faktorer som kan tänkas påverka denna uppfattning kommer även studeras. Undersökningen har sin startpunkt i rapporter publicerade av Statskontoret och chefsorganisationen Ledarna som påstår att intresset att bli chef har svalnat bland unga vuxna i Sverige. Detta skapade i sin tur ett intresse att studera unga vuxnas uppfattning om karriär, ett angreppssätt som vi tror kan ge en bredare förståelse för unga vuxnas relation till arbetet ur ett större perspektiv. Frågeställningen som ämnas besvaras lyder därmed: ”Hur uppfattar unga vuxna medarbetare fenomenet karriär och hur kan omgivande faktorer påverka denna uppfattning?” För att besvara frågeställningen genomfördes 13 intervjuer med personer mellan 20-35 år som är verksamma i arbetslivet. De fick beskriva sin uppfattning om fenomenet karriär genom att redogöra för personliga drömmar, mål och även relationen till olika arbetsuppgifter och befattningar. Empirin analyserades sedan utifrån teorier om karriär, samhälle och organisation samt social omgivning. I teorin återfinns tre huvudsakliga karriärkategorier, den traditionella-, moderna- och expertkarriären. Enligt resultatet anser nästan alla deltagare i denna studie att den traditionella karriärstegen är den allmänna karriäruppfattningen. Däremot tycks den moderna karriären bäst representera intervjudeltagarnas uppfattning om sin egen karriär. Merparten värdesätter sin karriär utifrån personlig utveckling, samarbete, välmående och syftet är självförverkligande. De önskar även förvärva ny kunskap och söker variation i sitt arbetsliv. Den rådande samhällsstrukturen och den sociala omgivning de befinner sig i tycks påverka vilken uppfattning om karriären personen uttrycker.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Blom, Elina. „Hundratusen rullar fram i Sverige : Det enda som stoppar rörelsehindrade är omgivningen“. Thesis, Södertörn University College, School of Discourse Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1650.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Lindqvist, Catarina. „Förändra individen eller anpassa omgivningen? : En kvalitativ studie om vad Pedagogiskt Förhållnings- och Arbetssätt kan bidra med inom socialpsykiatrin“. Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33314.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien har varit att undersöka vad ett Pedagogiskt Förhållnings- och Arbetssätt (PFA) kan bidra med inom socialpsykiatrin. Två PFA utbildare har intervjuats och insamlade data har analyserats med det teoretiska perspektivet salutogenes samt teorin Känsla av Sammanhang (KASAM). Resultatet visar att PFA kan bidra med ett salutogent arbetssätt i komplettering till ett patogent behandlingsinriktat synsätt som av PFA utbildare upplevts finnas inom socialpsykiatrin. PFA kan utifrån det PFA utbildare uppger om PFA även bidra med ett kognitivt fokus där brukare anses göra så gott de kan utifrån sina kognitiva förutsättningar. PFA uppges av utbildarna ha som mål att kompensera svårigheter och bygga på intressen och styrkor genom att anpassa omgivningen. PFA kan därför även bidra med ett kognitivt fokus i komplettering till behavioristiska metoder.
The purpose of this study has been to examine what a pedagogical approach and way of work (PFA) can contribute to the municipal psychiatric care. Two PFA educators was interviewed and the empirical data has been analyzed with the theoretical perspectives salutogenesis together with the theory Sense of Coherence (SOC). The result shows that PFA can add a salutogenic practice to a pathogenic treatment focused practice. PFA can also from what is said about PFA in the interview be considered to contribute with a cognitive focus where care takers are considered to do their best from their cognitive prerequisites. PFA is from the educators said to aim for compensation of difficulties and build on interest and strengths by adapting the environment. PFA can therefore with its cognitive focus be considered to add a cognitive perspective to behavioristic methods.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Ebrahimzadeh, Roudpishi Masi. „Självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen som drivkrafter i arbetssökningsprocessen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54956.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått en förändring på grund av pandemin och antalet arbetslösa har ökat under det senaste året. För att fortsätta söka arbete är det viktigt att bibehålla motivationen. Därför ämnade författarna att undersöka upplevelser av hur självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen motiverar och visar sig i arbetssökningsprocessen. Åtta respondenter som varit arbetslösa i minst fem månader intervjuades. Metoden tematisering användes vid databearbetningen och sex teman skapades. Teman diskuterades i relation till självkännedom, self-efficacy och den nära omgivningen samt dess betydelse för motivation. Resultatet visade att respondenterna använde sig av självkännedom som bidrag till den inre motivationen. Self-efficacy hade en roll i respondenternas instrumentella motivation och den nära omgivningens roll bidrog till motivation som uppstår i interaktion med andra. Slutsatsen blev att en god självkännedom och hög self-efficacy bidrar till att upprätthålla motivationsstrategier. Rollen av socialt stöd visade sig vara viktig men inte avgörande för respondenternas motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Ekman, Louise, und Angelica Norman. „Att leva som regnbågsfamilj : En kvalitativ studie om homosexuella föräldrars erfarenheter av att leva i ett heteronormativt samhälle“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24234.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The thesis aims to study how rainbows families are being treated by the authorities and the surroundings. It focuses on how homosexual parents are met in society. Although, homosexuals have the legal right to have a family and enter into marriage, the social norms are still far behind and rainbows families are seen as “the others” and abnormal. Earlier researches have been studding how the authorities still assumes that every family are living in a heterosexual family constellation. By this assumption they exclude families who are not living in a heterosexual family. To find out what kind of experiences the homosexual parents have we have interviewed eight homosexual parents. Which four were females and four were males. The result of this thesis shows that most of the homosexual parents are not experience that they are treated bad or in any other way different then heterosexual parents. It also shows that people in the nearest surroundings to the homosexual family are really glad that the gay couple have a family. At the same time the homosexual parents are saying that there will always be people who think it’s abnormal. But as long as the nearest families and friends find it alright they are not paying too much energy of those who thinks it’s wrong. The majority of gay males explain that the hardest part in building a family is that they are males; it’s harder to be accepted as two fathers. One conclusion is not that homosexuals are being treated different; it’s more a question of gender. Especially when the children are young, a lot of males feels that the always have to state themselves, not as a gay parents but as two males who is having infants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Holm, Fanny. „Ätstörningar : Hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbas av en ätstörning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95263.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Hassan, Anna Iris, und Maryam Loghmani. „Barn med ADHD diagnos berättar om sig själva och skolan“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29666.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan. Sedan jämfördes och analyserades empirin från intervjuerna, observationerna och bilderna. Det är svårt att dra generella slutsatser men det går att konstatera vissa saker. Hur barn med ADHD upplever sin omgivning är beroende på vissa faktorer som engagerade och förstående lärare, rofylld arbetsmiljö, lugna kamrater med hög toleransnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Bostedt, Sofie. „”En människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos” : Betydelsen av erfarenheter gällande psykisk ohälsa, ett lönearbete och socialt stöd/bemötande för en människas identitet“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83489.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en individs subjektiva identitetsupplevelse förändras i samband med att denne får ett lönearbete när denne har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilken betydelse som en ett lönearbete kan få för vissa individer. Men även vilken betydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”. Det empiriska materialet baseras på fyra semi-strukturerade intervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgick att ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringen möjliggjordes genom att anställningen innebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon.
A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environment is a complex social construction. A construction which is characterized by the view that a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ´Stigma´ and to Anselm L. Strauss’ theory about ´Identity´, with a special focus on ´turningpoints´ and ‘transitions in social positions´. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mental illness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and the responses from the social environment in the process of ´getting back´. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time. The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change was made possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Bostedt, Sofie. „”En människa är så mycket mer än bara enpsykiatrisk diagnos” : Betydelsen averfarenheter gällandepsykisk ohälsa,ett lönearbeteoch socialt stöd/bemötande för en människas identitet“. Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-81750.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion.En konstruktionsompräglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar.I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ́Stigma ́, dels till Anselm L. Strauss teori om ́Identitet ́ med fokus på ́vändpunkter ́ och ́statusövergångar ́. Den tidigare forskningen visar på attfördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenetpsykisk ohälsa är vanligt förekommande.Dessutom finns det negativa attityder gentemot sjukskrivna och socialbidragstagare. Detta kan i sin tur påverka huruvida personer som har eller har haft erfarenheter av psykisk ohälsa lyckas få och behålla en anställning på den svenska arbetsmarknaden.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huren individssubjektiva identitetsupplevelseförändras i samband med att denne får ett lönearbetenär dennehar erfarenhetav psykisk ohälsa. Det handlar således om att försöka förstå vilkenbetydelse som en ett lönearbetekan få för vissa individer. Men även vilkenbetydelse som socialt stöd och den sociala omgivningens bemötande har i processen att ”ta sig tillbaka”.Det empiriska materialet baseras påfyra semi-struktureradeintervjuer med personer som har haft erfarenheter av psykisk ohälsa men som numera också har behållit en anställning under den längre tid. Den analysmetod som användes var Grounded Theory. Det framgickatt ens subjektiva identitetsupplevelse förändrades på så vis att man insåg att en människa är så mycket mer än bara en psykiatrisk diagnos. Förändringenmöjliggjordes genom att anställningeninnebar att en dörr öppnades för att finna en ny roll och en ny mening i tillvaron. Den sociala omgivningens betydelse handlade om socialt stöd och bemötande. Förändringen av ens identitetsupplevelse skedde i takt med återhämtningsprocessen och att man successivt tillfrisknade, utvecklade strategier och återfick en värderad roll i sina egna och andras ögon
A person’s identity in relation to mental illness, employment and the social environmentis a complex social construction. A construction which is characterized by the viewthat a human develop its sense of the self in relation to other people in the social interaction, as the tradition for interaction theory suggests. In this study I relate to Erwing Goffman’s theory about ́Stigma ́and to Anselm L. Strauss’theory about ́Identity ́, with a special focus on ́turningpoints ́ and ‘transitions in social positions ́. The previous research shows that prejudice, stigma and discrimination associated with the phenomenon of mentalillness are frequent in everyday life. Furthermore, there are negative attitudes toward sick-listed people and welfare recipients. This may in turn influence whether people who have or have had experience of mental illness succeed in getting and keeping a job in the Swedish Labour Market. The purpose of this paper is to examine how one’s subjective experience of identity is changing when getting an employment, when the person has experience of some kind of mental illness. It is therefore necessary to understand the importance as an employment may have for certain individuals. It is also necessary to understand the importance of social support and theresponses from thesocialenvironmentin the process of ́getting back ́. The study’s empirical base is gathered through four semi-structured interviews of people who have had experiences of mental illness but also have kept an employment during a longer time.The method of Grounded Theory was used to analyze the empirical data. The interviews revealed that one’s subjective experience of identity changed in a way that these individuals realized that a human is so much more than just a psychiatric diagnosis. The change wasmade possible by the importance of an employment, which meant that a door was opened to find a new role and a new meaning in life. The importance of the social support and the social treatment was about such as having a coordinating role, giving courage and hope. The change of one’s experience of identity was in line with the recovery process and that they gradually recovered, developed strategies and regained a valued role in their own and other’s eyes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Rittwage, Andreas, und Daniel Pettersson. „When real life is error : En kvalitativ studie om hur omgivningen påverkar utvecklingen av datorspelsberoende“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69343.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som själva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta ämne har handlat om hur användare påverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet påbörjades. Som teoretisk utgångspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som användes för att studera individen utifrån ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. Våra data visar resultat främst på en mikronivå där vi fann att en problematik på denna nivå fanns genomgående för samtliga informanter. Vi fann också att datorspelsberoende passar in på de kriterier för beroende som satts upp av American Psychiatric Association trots att datorspelsberoende inte ingår i de erkända beroendena.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Bjelk, Cecilia, und Sanna Frisberg. „DUBBELDIAGNOS Upplevelser av bemötandet från psykiatrin, socialtjänsten, omgivningen och personalen på boendet“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24714.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

With this study, we have chosen to continue our B-essay about dual-diagnosis.In the essay we have done some research on how this target group feels about the treatment from the dependent unit, psychiatry unit, social services unit and the housing environment. We wanted to know about the feelings because during the B-essay we found out that individuals whit the dual-diagnosis is skipped between different caregivers. We used a qualitative method with six interviews from two different housings in south of Sweden. The information we got we used in our result and analysis part, where we found out that the caretaker’s thought the treatment were fine and that it was the surroundings they found the most fault with.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Norling, Natalie, und Elias Strömgren. „Vägen genom parken : Om hur nyanlända tjejer formar sina framtidsmål i mötet med sin omgivning och vilka didaktiska behov dessa mål skapar“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445552.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Nordlund, Figari Carolina. „"Nu får du skärpa dig! : En essä om pedagogens förhållningssätt i mötet med barn som har svårt att hålla sig inom förskolans ramar“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44426.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this essay is to investigate how I, as a preschool educator, treat a child who I find difficult to adhere to the preschool´s rules and routines. It is based on three different situations that tell how the relationship between the child and me took place. The focus is not on the child but on me as an educator. The question arose in me when I experienced a child as difficult to handle in my department but as soon as the child was moved to another department, he was experienced in a completely different way by the other educators who worked there. The purpose is to examine my role as an educator in all this. I ask myself questions about my own behavior and in what way the children may have been affected by it. The essay's method is essay writing, a tool I use to able to process the already experienced situations and in conversations with different philosophers, psychologists and professors of pedagogy be able to reflect on them. I reflect, among other things, through the psychologist Albert Bandura on the environment and man and the mutual influence they have on each other, around Foucault's analysis of power to understand the role that power plays inrelationships. I have also turned to Vygotsky’s theories to reflect on how the proximal developmental zone takes place in preschool, even if we do not notice it. The different theories I used in the reflection helped me to understand my own actions. Notonly have I gained more knowledge about different theories, but my understanding hasdeepened. There are no difficult children, it is difficult to be a child in an environment characterized by ignorance, misunderstanding and limited resources.
Denna uppsats har som syfte att undersöka hur jag som förskolepedagog bemöter ett barn som jag anser har svårt för att hålla sig till förskolans regler och rutiner. Den tar sin utgångspunkt i tre olika situationer som berättar hur relationen mellan barnet och mig utspelade sig. Fokus ligger inte på barnet utan på mig som pedagog. Frågeställningen väcktes inom mig när jag själv upplevde ett barn som svårhanterlig på min avdelning men så fort barnet flyttades till en annan avdelning upplevdes han på ett helt annat sätt av andra pedagogerna som jobbade där. Syftet är att undersöka min roll som pedagog i allt detta. Jag ställer mig frågor om mitt eget uppförande samt på vilket sätt barnen kan ha blivit påverkade av det. Uppsatsens metod är essäskrivandet, ett verktyg jag använder för att kunna bearbeta de redan upplevda situationerna och i samtal med olika filosofer, psykologer och professorer i pedagogik kunna reflektera över dem. Jag reflekterar, bland annat, genom psykologen Albert Bandura kring miljö och människa och den ömsesidiga påverkan som de har på varandra, kring Foucaults maktanalysen för att förstå vilken roll makten spelar i relationer. Jag har också vänt mig till Vigotskijs teorier för att reflektera över hur den proximala utveckligzonen äger rum på förskolan även om vi inte märker den. De olika teorierna jag använde i reflektionen hjälpte mig att förstå mitt eget agerande. Jag har inte bara fått mer kunskap om olika teorier utan min förståelse har fördjupats. Det finns inte svåra barn, det svåra är att vara barn i en omgivning som präglas av okunskap, oförståelse och begränsade resurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Baggström, Marie, und Falk Sofi Carlsson. „Etnisk identitet i en föränderlig värld : Upplevelser av etnisk identitet hos unga vuxna med utländsk bakgrund“. Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21030.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att uppnå en förståelse över om och hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever att deras syn på sin etniska identitet har påverkats av en uppväxt i ett samhälle där de parallellt tillhör en majoritets- och minoritetsbefolkning. Studien syftar även till att undersöka om och hur deras etniska identitet har påverkat relationen till deras familj. Kvalitativa datainsamlingsmetoder har använts i form av en fokusgruppsintervju samt fyra individuella intervjuer. Materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier om etnisk identitet. Utifrån insamlad empiri och analys av resultatet så dras slutsatsen att synen på den etniska identiteten är starkt situationsanpassad. Majoriteten av informanterna uttryckte en känsla av en "både och" identitet, där de upplevde två etniska identifikationer. Informanterna växlar mellan dessa identiteter beroende på vad som är mest passande utifrån aktuell situation. Studiens resultat visar även att familjen tycks spela en betydande roll för individernas syn på sin etniska identitet.
The purpose of this study is to obtain an understanding of whether and how young adults, with foreign background, feel that their views of their ethnic identity have been affected by growing up in a society where they are both part of a majority and minority population. This study also seeks to examine whether and how their view of their ethnic identity has affected their relationship with their family. Qualitative methods were used in this study, in terms of one focus group interview and four individual interviews. The material has been analyzed based on sociological theories of ethnic identity. Based on the collected empirical data, and the analysis of the results, the conclusion is that the perception of ethnic identity depends highly on the situation. The majority of respondents express a sense of double identity, where they experienced two ethnic identifications. They then switch between these identities depending on what is most appropriate based on the current situation. Another conclusion is that the family seems to play a significant role in the individuals views of their ethnic identities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Bengtsson, Sara, und Linn Rudholm. „Ett livslångt lidande. De professionellas upplevelser om uppväxtvillkorens påverkan på traumahantering“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25213.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study aim to explore how the conditions of an individual's childhood may affect their coping with trauma. The individuals represented in this study, for the purpose to explore coping with trauma, are individuals grown up under insufficient childhood conditions. This study is based on the assumption that childhood conditions, are a factor of influence on coping with trauma, in a greater extent than it is understood and given credit for in todays society. Our result shows that there is an obvious correlation between insufficient childhood conditions and destructive coping with trauma. There is a need of larger general awareness that an individuals resources for coping with trauma is affected by the conditions growing up. A larger awareness of the affect that conditions growing up, have on coping with trauma, could benefit preventive cause of actions in cases of children having insufficient conditions growing up. This can further develop into better conditions coping with trauma for the individual actually experiencing trauma. If the society pays attention to children at the right time, it could save the child from a lifelong suffering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Palmberg, Daniel. „Konstruktionen av CSR : Klädföretags agerande efter institutionella logiker“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10417.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) och varför företag väljer att arbeta med det debatteras av många, inom akademin såväl som utanför. Dock finns det en oenighet i vad som inkluderas i ett företags arbete med CSR. Denna studie hävdar att nuvarande teorier som används är oförmögna att förklara den komplexa omgivning som företag verkar inom och därmed inte lyckas ge ett bra svar på denna studies syfte, om hur CSR är konstruerat. Studien nyttjar teorin om institutionell logik som verktyg för att kunna utforska företags arbete med CSR i en komplex omgivning och diskursteori för att åskådliggöra innebörden av CSR och dess konstruktion. Trots mycket forskning inom institutionella logiker, skiljer sig denna studie genom sin användning av CSR-rapporter, insamlade från företag i den uppmärksammade klädbranschen, som källor till data.Studien konstaterar att ett klädföretags arbete med CSR utgår från flera parallella, ofta motstridiga, institutionella logiker som formas genom en komplex omgivnings många olika påtryckningar. Studiens resultat beskriver dessutom ett CSR som inkluderar en moralisk ställning där företagen utför filantropiska handlingar, bortom behovet för deras egen verksamhet. Härigenom illustreras en diskursiv konstruktion av CSR som är lika komplex som den omgivningen där företagen verkar, med flera parallella logiker som influerar. Genom svarandet av syftet, gör studien två bidrag till teorin om institutionell logik. I identifieringen av institutionella logiker blir en helt ny institutionell ordning bekräftad. Slutligen, i användningen av CSR-rapporter för analys, uppvisar studien även hur organisationers egna texter kan användas för att identifiera institutionella logiker.Två implikationer kan göras, där den första rör den makt som företagets olika intressenter har i att influera vad CSR innebär och på så sätt också driva påverkan, som betydande komponenter av en omgivning som företagen visar stor följsamhet till. Den andra implikationen berör nödvändigheten i företags beaktande av en CSR-diskurs som inkluderar en moralisk dimension, med ett åtagande som går bortom intresset för den egna verksamheten.
The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) and why companies choose to engage in such task is debated by many, both within the academy as well as outside it. There is however a disagreement in what is included in a company’s engagement in CSR activities. This study argues that current theories in use, are unable to explain the complex environment in which companies operate and therefore incapable of providing good answers to this study’s purpose, concerning how CSR is constructed. This study draws on the theory of institutional logics as a tool in exploring a company’s engagement in CSR in a complex environment and discourse theory in visualizing the meaning of CSR as well as its construction. Despite a great amount of research in institutional logics, this study departs from previous research in its exclusive use of CSR-reports, gathered from companies in the remarkable apparel industry, as sources of data.This study concludes that an apparel company´s engagement in CSR activities emanates from several, often contradictive, institutional logics that take form through numerous different pressures in the environment. The result of the study calls for a CSR that includes a moral stance where the companies perform philanthropic deeds, beyond the needs of their own business. Hereby, the study displays a discursive construction of CSR that is equally complex as the environments in which the companies operate, with numerous different yet parallel logics influencing. In answering the purpose, the study makes two contributions to the theory of institutional logics. In identifying the institutional logics, an entirely new institutional order is acknowledged. Lastly, in using CSR-reports in the analysis, this study shows how texts of organisation´s own making can be used in identifying institutional logics.Two implications can be made, the first being the power that different stakeholder of the company has in influencing the meaning of CSR and how they themselves are part of the process. Thus being able to drive change, as important components in an environment to which companies show great compliance. The second implication concerns the necessity in company’s consideration to a discourse of CSR that includes a moral dimension, comprising a commitment that goes beyond a vested interest for the business.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Öhman, Susanne, und Pia Wernebäck. „Förskollärens syn på barns språk och sin egen roll som språkutvecklare i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37401.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. För att få svar på vårt syfte i vår undersökning ställer vi frågan vilka möjligheter och hinder finns att som förskollärare arbeta med barns språk och språkutveckling i förskolan. Undersökningen genomförs av en kvalitativ forskningsmetod där tio förskollärare intervjuas. Bakgrunden kopplas till litteratur och resultat/analysdelen tolkas med tidigare forskning och vetenskapliga teorier. I resultat framkommer att det finns goda möjligheter att utveckla barns språk i förskolans verksamhet. Då förskolläraren är ansvarig för hur verksamheten utformas och organiseras ses de ha en roll som språkutvecklare. Sociala relationer, samspel mellan barnen och vuxna samt miljön och omgivning är betydelsefullt för barns utveckling av språk. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. För att förbereda barnen inför kommande utbildning är det angeläget att verksamheten organiseras och planeras så att barnen möter språk. Nyfikenhet ska väckas för olika kunskapsämnen som barnen kommer möta i skolans värld vilket inte framkommer i studien. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarnas kompetens är avgörande för hur de ser på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan. Pedagoger har olika engagemang och kunskap kring förskolans uppdrag vilket påverkar förskolans kvalitet och utveckling av barns språk. Detta synliggörs genom vår frågeställning där förskolläraren beskriver möjligheter och hinder med att arbeta med barns utveckling av språk i förskolan. I undersökningen framkommer det att informanterna önskar kompetensutbildning om barns språk, utveckling av språk samt hur barn utvecklar språk parallellt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Henrikson, Malin, und Camilla Sarelid. „Kanske, eventuellt, får jag vara förälder till mitt eget barn“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24584.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this essay is to examine how same-sex couples experience the second-parent adoption process. To assist us, we have used our questions: how do the couples describe their experiences of the adoption process? Which are the couples’ stories about the experience of contact with the involved professionals? What are the opportunities and barriers for same-sex couples to start a family? How do the couples describe their experience of reactions from the community and society, and how do they think the future will look like for same-sex couples? This study has been achieved through a qualitative approach. The empirical data is based on seven semi-structured interviews with same-sex couples or pair members that want to or have had a second-parent adoption. The theory we have used for analyzing the results is phenomenology with focus on queer theory, heteronormativity, and power. We conclude that the couples’ experiences of the second-parent adoption process is that it is a long, time-consuming, and emotionally consuming process. They question why they have to go through with an adoption process. The couples think of it only as a legal security to their child. They have experienced varying treatment in the contact with professionals. The course of action has been different for all our seven couples: home insemination in Sweden, insemination at clinic in Denmark, and surrogacy in India. One clear result is that it is more difficult for gay men to start a family than for lesbians. The couples have mostly received positive responses and a lot of support from their surroundings. Despite that, they are worried about the negative view of homosexuality that is increasing in the world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Lekare, Marie. „Den subjektiva normen : Utmattningsdeprimerades föreställning om omgivningens syn på sjukskrivningen och återgången till arbete“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16893.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press.
The overall aim in this essay is to highlight and describe the social support and social pressure, people on sick leave for burnout feel they experience by their environment, both in terms of being on sick leave and in terms of return to work. The survey was conducted using qualitative methodology, and six people being sick for burnout were interviexed individually. The result shows that people on sick leave for burnout are experiencing a complex mixture of both social pressure and social support in the process of returning to work. Social support, often in the form of understanding for the disease and avoidance of pressure, are mostly experienced by people in the individual's near environment, while the pressure usually is related to individuals and groups at longer distances. The strongest pressure to return to work was experienced from the "societal" norm "to do the right thing", but also lack of krowledge and lack of understanding were experienced as a pressure to return to work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Wall, Henrietta. „Kartläggning av faktorer som påverkar resebeteendet i samband med skjutsning : En studie av hur barn reser till och från idrottsaktiviteter“. Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281694.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Trafiksystem utformade till förmån för bilanvändning föranleder stora utmaningar i form av globala klimatförändringar, där omkring en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen kan kopplas till transportsektorn. Traditionella tillvägagångssätt för att sänka utsläppen från personbilar, där fysisk infrastruktur är det främsta verktyget, anses inte tillräckligt för att möta de ambitiösa miljömålen på global och nationell nivå. Därmed måste nya metoder för att sänka utsläppen utredas och ett alternativ är att studera hur förändringar i trafikanters beteende kan resultera i minskad bilanvändning och därmed bidra till mer hållbara trafiksystem. Att skjutsa barn till och från idrottsaktiviteter inkluderas ofta som en av orsakerna till att familjer med barn känner ett behov att ha tillgång till en egen bil i större utsträckning än andra befolkningsgrupper. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av tre idrottsföreningar i olika stora svenska tätorter, analysera hur skjutsningen av barn är organiserad, vilka strukturer som stödjer och vilka som minskar behovet av skjutsning med bil. Syftet var dessutom att skapa kunskap om hur individen formar sitt resebeteende baserat på sin rumsliga och sociala omgivning. Målet var att med vetskapen om detta kunna utforma planeringstrategier för minskad bilanvändning. För att uppnå syftet med studien krävdes det att flera metoder kombinerades. De metoder som användes var en litteraturstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Enkäten skickades till föräldrarna på idrottsföreningarna och utifrån svaren kategoriserades de svarande utifrån deras skjutsningsbeteenden. Därefter intervjuades föräldrar från de olika kategorierna för att kunna tillgå kvalitativa data på ett systematiskt sätt. Resultatet av studien visar att det finns en skjutsningsproblematik som följer av att bil anses vara det mest praktiska färdmedlet för att ta barn till idrottsaktiviteter. Studiens resultat indikerar att skjutsning av barn till idrottsaktiviteter påverkas av ett antal olika faktorer och att dessa skiljer sig åt mellan individer, sociala sammanhang och fysiska kontexter. Det framgår att det från föräldrarnas sida finns potential att samordna skjutsning och på så sätt bidra till omställningen till ett mer hållbart skjutsande. För att föreningar ska kunna understödja denna omställning så presenteras ett antal Mobility Management-åtgärder inspirerade av föräldrarnas förslag och av de teorier som ingår i litteraturstudien.
Traffic systems designed to benefit car use causes major climate change challenges and one fourth of global carbon dioxide emissions can be derived from the transportation sector. Traditional approaches, in which physical infrastructure is the primary tool for reducing emissions from car mediated transportation, are not sufficient to achieve the ambitious environmental goals at global and national levels. Thus, new methods must be considered and one alternative is to study how changes in user behaviour can result in reduced car use and thereby contribute to sustainable transportation systems. Driving children to and from sports activities is often included as one of the reasons why families with children feel the need to have access to their own car in a greater extent than other population groups. The overall purpose of this degree project was to, with help from three sports associations in Swedish urban areas of varying size, analyse how driving of children is organized, which structures that support and which reduce the need for driving. The purpose was moreover to generate knowledge about how the individual shapes its travel behaviour based on its spatial and social environment. With the knowledge of this, the goal was to design planning strategies with the aim of reducing car mediated transportation. To achieve the purpose of the study, a combination of several methods was a prerequisite. The methods used in this study were a literature overview, a survey and interviews. The survey was sent to parents of the members of the sports associations and a categorization by driving behaviour was made based on their answers. Interviewees was selected from the categories, to provide qualitative data in a systematic way. The results of the study confirm the problem of driving children, which derives from the fact that a car is considered the most practical mean of transportation to and from sports activities. The study results also indicate that driving of children to sports activities is affected by a number of factors and that these differ between individuals, social and spatial contexts. Additionally, parents in the study demonstrate a potential to coordinate carpooling and thus aid the transition to more sustainable driving behaviour. In order for sport associations to be able to assist this type of behavioural change, a number of Mobility Management measures, inspired by the parents' proposals and the theories included in the literature overview, are presented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Berglund, Monica, und Ann-Sofie Tallbom. „Är det kompensatoriska uppdraget en utopi? : Olika skolprofessioners uppfattningar kring uppdraget“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156432.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien sökte besvara hur det kompensatoriska uppdraget uppfattades, vad som kompenserades, vilka strategier som användes samt förutsättningar för det. Social bakgrund i relation till det kompensatoriska uppdraget har genomsyrat skolans utveckling över tid och därav låg studiens fokus på det. Tidigare forskning visade att social bakgrund samt språknivå korrelerar väl med skolprestation. Data samlades in med hjälp av 18 semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef från förskola till gymnasiet, mejlkonversation med tre statliga skolmyndigheter samt personliga samtal med två statstjänstemän. Studiens teoretiska utgångspunkter inbegrep intersektionalitet, specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt och salutogent perspektiv samt habitus. Enligt Skollagen ska skolan kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. Trots att informanterna kompenserade för många saker, framförallt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framkom en viss osäkerhet kring uppdraget då det var relativt okänt och dels uppfattades tolkningsbart. Förutsättningarna för uppdraget varierade. De största hindren tycktes vara brist på kommunikation kring uppdraget samt resurser. Statstjänstemännen var tydliga med att det är språket som ska kompenseras. De flesta av informanterna ansåg inte att kopplingen mellan social bakgrund samt språknivå och kompensatoriska insatser är tydlig. Många uttryckte att de kopplar social bakgrund till föräldrars förmåga att stötta sina barn med läxläsning eller ekonomiska förutsättningar. En av studiens slutsatser var att det kompensatoriska uppdraget behöver förtydligas och diskuteras i större omfattning.
This study sought to show how the compensatory mission is perceived, what is being compensated as well as which strategies are used and finally the prerequisites for the mission. Social context in relation to the compensatory mission has throughout the history of school been of importance and it is therefore a focal point in this study. Previous research showed that social context as well as language skills corresponds well to a student's school performance. The data collection method was semi structured interviews with a total of 18 teachers, special educators, headmasters and a headmaster of education, from nursery and preschool to high school. Data were also collected from three national school authorities and two officials. The theoretical framework included different perspectives such as intersectional, special education, sociocultural, salutogenic and habitus. According to the school law, the school ought to compensate for the different needs and prerequisites of the students. Despite the fact that the informants compensated for many things, in particular neuropsychiatric disabilities, an uncertainty concerning the mission arose since it was relatively unknown and was apprehended as interpretable. The prerequisites for the mission varied. The mayor obstacles for the mission seemed to be lack of communication regarding the mission and resources. The two officials were explicit concerning that it is the language that should be compensated for. The informants did not find the connections between social background and compensatory input or language clear. Nevertheless, they saw a coupling between social background and parents´ ability to support their children with homework or economic preconditions. One of the conclusions of the study was that the compensatory mission needs to be clarified and be discussed to a greater extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Murphy, Maria. „Digital Transformation for Crisis Volunteerism : A study in the aftermath of the Swedish Forest Fires Crisis in 2018“. Licentiate thesis, Linköpings universitet, Informationssystem och digitalisering, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176915.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In the summer of 2018, Sweden was taken by surprise and engulfed by forest fires on an unprecedented scale. Various forms of crisis volunteerism (CV) proved essential in the large scale response that ensued. Previous information systems (IS) research gives insights, both theoretically and practically, on the potential of IS and digitalisation to enhance and support crisis response. However, the forest fires demonstrated that CV practices and practitioners in Sweden have practically no such support. CV is, in other words, an essential part of the crisis response system, but unsupported by dedicated digitalisation. The aim of this thesis is therefore to understand what is required to enable a digital transformation (DT) that will significantly improve CV practice and the overall crisis response system. Sweden is not unique in this respect. From an international perspective, IS research devotes much attention to the area of crisis response. However, this is most commonly done using the perspective and needs of crisis management stakeholders as a departing point. Also, despite research on and the availability of IS solutions, the degree of practical implementation would appear to be low. This thesis is therefore also based on the perceived knowledge gap that the lack of IS and digitalisation supporting CV is, in part, a result of the lack of research focus on volunteer stakeholders and the CV practice itself. Another gap noted is the lack of knowledge regarding the real-world practice of CV which contributes to undermining the development and use of IS solutions for CV. This thesis, therefore, provides a much needed holistic understanding of real-world CV. This understanding moves the perspective of volunteer stakeholders to the forefront without losing the perspective of crisis management. This has been done via an empirical study in the aftermath of the Swedish forest fires crisis as well as via studies of international IS literature on crisis response and CV. This has resulted in a unique holistic and comprehensive model that relates to the complexity, dynamics and emergence involved in CV practice. Via this model it is possible to relate specific parts or aspects of CV practice, to the whole practice area and continue modelling attributes in greater detail, as required, depending on DT or IS design needs. Underlying the focus in this thesis lies a mild critique of previous IS research with more reductionist approaches, whereby the relevance of broader contextual understandings has been downplayed. The thesis aligns with perspectives on digitalisation and IS design, proposing the relevance of developing broader holistic understandings of research topics. That is, understandings that have greater potential to reveal how phenomena come into being and are adapted in environmental contexts. DT is understood in terms of a process whereby broader understandings of phenomena are used to identify needs (triggers), strategies and capabilities that will inform IS design initiatives. An analytical framework depicting this process and its main components and relationships has been designed in this thesis to contribute to an understanding of what is required to digitally transform CV practice. In summary, the thesis provides a new holistic approach and understanding for the CV practice area and how it may be digitally transformed. The thesis also contributes to a new perspective on DT, applied to a complex and non-organisation based setting. This knowledge is of relevance to both practitioners and IS researchers in crisis response and CV. The CV practice meta-model and the analytical framework for digital transformation can be used to enable and inform future digital transformation strategies and policy in Sweden and internationally. They can also contribute to guiding the initiation of practical IS design initiatives, with greater potential to enhance and improve both CV and overall crisis response. The research was performed within the information systems (IS) discipline.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Ottersgård, Erik, und Johan Öberg. „Omgivning och Ledarskap : En kvalitativ studie i hur omgivningen påverkar plutonchefers förutsättningar för ett Utvecklande ledarskap“. Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37178.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen.
The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Sociala omgivning“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an