Dissertationen zum Thema „Social media filters“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-24 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Social media filters" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Skepetzis, Vasilios, und Pontus Hedman. „The Effect of Beautification Filters on Image Recognition : "Are filtered social media images viable Open Source Intelligence?"“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44799.
Der volle Inhalt der QuelleWöldern, Lars. „Discovery and Analysis of Social Media Data : How businesses can create customized filters to more effectively use public data“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap och medieteknik (DM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75275.
Der volle Inhalt der QuelleSobrino, Rada Gilma Sobrino, und Andrea Warbrandt. „#nofilter : En studie om vardagsretuschering på Instagram“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45267.
Der volle Inhalt der QuelleTemat för uppsatsen var; Hur påverkar Instagram sina användare när det gäller vardagsretuschering och dagens skönhetsideal, samt finns det några skillnader mellan ålder och kön? Syftet var att undersöka och kartlägga Instagram användarnas vardagsretuschering och hur det påverkar dagens skönhetsideal, med fokus på användarnas selfies. Vi använde oss av en kvantitativ metod och utförde en empirisk studie som utgick från Encoding/Decoding- modellen av Stuart Hall, Giddens strukturering teori, Cooleys ”spegeljaget”, Lippmans triangel, tillsammans med tidigare forskning och en webbenkätundersökning som riktade sig till ett slumpmässigt urval av Instagrams användare. Studien hade sammanlagt 194 självrekryterande respondenter. Vi tyckte att det var viktigt att genomföra denna studie, då den innehöll ett relevant ämne som möjligtvis kan ha koppling till rådande utseendefixering och dagens skönhetsideal. Undersökningens resultat visade att Instagram har en viss påverkan på sina användare när det gäller vardagsretuschering. En majoritet av respondenterna använde Instagrams inbyggda verktyg i sin redigerings/retuscherings process. Vårt resultat visade även att hälften av kvinnorna redigerade/retuscherade sina selfies. Av de män som svarade redigerade/retuscherade cirka hälften sina selfies. Det tydligaste resultatet av studien var att de yngre har en tendens att redigera/retuschera sina selfies oftare.
Cosic, Kristina, und Hanna Markgren. „Filter och retuschering - ett sätt att leva upp till skönhetsidealet? En kvalitativ studie om unga kvinnors upplevelser av bildmanipulationsverktyg på sociala medier“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94152.
Der volle Inhalt der QuelleReklam- och modebranschen har sedan länge bidragit till utseendefixering bland unga kvinnor och retuschering är därmed inget nytt fenomen. Framväxten av sociala medier har dock skapat en lättillgänglighet av retuscherande gratis-applikationer och förskönande kamerafilter. Detta har medfört att utseendenormer upprätthålls genom kamerafilters anspelan på kvinnligt skönhetsideal. Unga kvinnor kan genom endast en knapptryckning förvandla utseendet för att passa in i samhällsnormerna. Syftet med studien är därmed att få en djupare förståelse för unga kvinnors upplevelser av bildmanipulationsverktyg. Studien syftar även till att undersöka om bildmanipulation har betydelse för unga kvinnors självbild och om självpresentationen på sociala medier anpassas efter omgivningens förväntningar. Resultatet av den kvalitativa studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 18 till 25 år, som kontinuerligt använder bildmanipulationsverktyg på sociala medier. Vidare utgår studiens teoretiska ramverk från Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hirdmans genussystem samt West och Zimmermans begrepp “doing gender”. Studiens resultat betonar en ambivalens i unga kvinnors resonemang om kamerafilter och retuschering. Å ena sidan poängteras en positiv inställning till möjligheten att förändra det egna utseendet. Å andra sidan tydliggörs negativa konsekvenser och dess skada. Ytterligare en framträdande slutsats är att bildmanipulationsverktyg har betydelse för unga kvinnors självbild, vilket i sin tur innebär ett normaliserat förhållningssätt till skönhetsingrepp. Resultatet belyser ytterligare att individer i omgivningen har en avgörande betydelse för unga kvinnors självpresentation på sociala medier. Förberedelser av självporträtt och feedback i form av likes och kommentarer utgör en viktig del av självpresentationen.
DePalma, Julia E. „The Filter: Social Media and Their Effects on Human Interaction“. Kent State University Honors College / OhioLINK, 2018. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ksuhonors1525694435239416.
Der volle Inhalt der QuelleEstrada, Camilo Ernesto Restrepo. „Use of social media data in flood monitoring“. Universidade de São Paulo, 2018. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/18/18138/tde-19032019-143847/.
Der volle Inhalt der QuelleAs inundações são um dos tipos mais devastadores de desastres em todo o mundo em termos de perdas humanas, econômicas e sociais. Se os dados oficiais forem escassos ou indisponíveis por alguns períodos, outras fontes de informação são necessárias para melhorar a estimativa de vazões e antecipar avisos de inundação. Esta tese tem como objetivo mostrar uma metodologia que mostra uma maneira de fechar a lacuna de pesquisa em relação ao uso de redes sociais como uma proxy para as estimativas de precipitação e escoamento. Para resolver isso, propõe-se usar uma função de transformação que cria uma variável proxy para a precipitação, analisando mensagens de medições geo-sociais e precipitação de fontes oficiais, que são incorporadas em um modelo hidrológico para a estimativa de fluxo. Em seguida, os dados de proxy e precipitação oficial são fusionados para serem usados em um esquema de assimilação de dados usando o Ensemble Kalman Filter (EnKF). Descobriu-se que o uso combinado de valores oficiais de precipitação com a variável proxy das mídias sociais como entrada para o modelo distribuído de probabilidade (Probability Distributed Model - PDM) melhora as simulações de fluxo para o monitoramento de inundações. A principal contribuição desta tese é a criação de uma fonte completamente original de monitoramento de chuva, que não havia sido explorada na literatura de forma quantitativa.
Robertsson, Filip. „Facebook as News Medium: A Qualitative Study on Reliability in Social Media“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20193.
Der volle Inhalt der QuelleSocial media is becoming a more and more important news medium for young adults. This development has lead media researchers to question whether social media is as capable of educating and informing these young adults as the legacy media did the generations before them. Some argue that social media, with its ability to filter the news feed, might place users in a filter bubble lacking any challenging views. Others argue that social media encourages a diverse news and information feed. What's clear is that the role of the journalist as gatekeeper has diminished, and that anyone is now able to voice their opinions to a big audience. This study investigates how young adults sift through their Facebook feed, how they define reliability in news media, and how they assess their social news feed based on this. The study consists of qualitative interviews and an observational experiment where the respondents scrolled through a fictive Facebook feed. The results show that the assessment made is often very quick and deliberate, and that few news posts live up their definition of reliable, namely objective and transparent. Although Facebook is a common news source, few consider it to be a good and reliable one.
Söderberg, Britta. „Inside the echo chamber : A qualitative study on anti-immigration internet media, political polarization and social trust in a fragmented digital landscape“. Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31828.
Der volle Inhalt der QuelleConzo, Naomi. „Privacy e "Social dilemma": aspetti etico-informatici legati al trattamento online dei dati personali sui social media“. Bachelor's thesis, Alma Mater Studiorum - Università di Bologna, 2021.
Den vollen Inhalt der Quelle findenRattay, Sonja. „Profiling Algorithms and Content Targeting - An Exploration of the Filter Bubble Phenomenon“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22561.
Der volle Inhalt der QuelleArntzen, Svensson Lena, und Sofia Karlsson. „Användare & filter : En studie om filterfunktioner på fotoapplikationer“. Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21601.
Der volle Inhalt der QuelleThrough centuries the picture has been an important element in our community. It’s been a source to entertainment, memory sharing and also a way of communication. Pictures have been used in many ways and since the 19th century we have been able to capture pictures on photos. With the technology we have today, pictures can be taken and shared via the cellphone and because of this the photo-sharing have increased rapidly. Not only do we now have a selection of different photo-sharing networks they also offer tools to retouch the photos before sharing with predefined filters for easy editing. We were therefore interested in how these tools influence the way we retouch our photos. By that we mean if the opportunity to use filter affect how we think about retouching and if this affect the way we share our photos. By questionnaire and interview study, the result showed us that the majority of the photos that are being shared are going through some kind of retouches. Whether it is by predefined filters or if they are manually edited there are very few users of photo-sharing networks who shares unedited photos. Further it has merged that because of the filter function, more people are being introduced to the art of editing.
Nordholm, Miranda. „Instagrams filter - Jakten efter den perfekta bilden : En studie om hur redigering av en bild kan påverka attityd till ett motiv“. Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Datateknik och informatik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41054.
Der volle Inhalt der QuelleSyfte – Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns någon redigeringskombination i form av olika filter som är utgivna i Instagramappen som märkbart står ut jämfört med de andra i form av någon typ av positiv eller negativ respons. Metod – För att uppnå svar på frågeställningen har studien eftersträvat att kunna förankra så många teorier som möjligt i vetenskapligt material. Metoden ”små-N-studie” kommer i denna studie att tillämpas vid insamlandet av information kring de olika filter som Instagram-appen tillåter användaren att välja mellan. En kvantitativ enkätundersökning genomförs i ett försök att få fram en statistik på hur filterna kan rangordnas från mest populär till minst populär. För att ytterligare validera svaren på enkätundersökningen och få fram svar på delfrågorna 1.1 och 1.2 genomförs tre intervjuer. Intervjuerna genomförs för att kunna ge en djupare insikt och mer svarsutrymme för intervjupersonerna. Resultat – Denna studie har kommit fram till att en kombination av: måttligt färgstark, normal kontrast, medel opacitet, neutral färgton, blå färg och medel ljusstyrka är bra variabler för att skapa ett bra filter. Mycket matta och svaga färger, mycket låg kontrast, svart-vitt (neutrala färger), kalla färgtoner, ljust ljushetsstyrka och hög opacitet på filtret är kvalitéer för ett filter som får mycket negativ respons. Det populäraste filtret av alla 23 i Instagramappen är Clarendon, medan det filter med mest negativ respons är Hefe. Implikationer – En risk med att arbeta deduktivt kan vara att de befintliga teorier som redan finns kring ämnet och som forskaren utgår ifrån kommer att rikta studiens resultat. Vid tillämpandet av metoden ”små-N-studie” finns risken att det är svårt att vara tillräckligt nyanserad i insamlandet av variabler och att studien därmed inte blir tillräckligt omfattande för att besvara frågeställningarna. Vid genomförandet av enkätundersökning finns alltid risken att frågorna är för ledande, inte tillräckligt ingående, att testpersonen inte förstår, tolkar på fel sätt eller inte orkar sätta sig in i ämnet för att svara tillräckligt sanningsenligt på enkäten. Vid genomförande av intervju finns risken att intervjupersonerna inte är tillräckligt insatta i ämnet, att de inte kan svara utförligt eller ärligt på frågorna. Begränsningar – Studien är begränsad till de resurser som finns tillgängliga i mån av tid. De försökspersoner som deltagit i intervjuer och enkätundersökning är begränsade till de dem författaren kunnat nå ut till precis som den teori som finns hittad om ämnet är begränsad efter den förmåga författaren har att söka och sålla igenom information, samt språkkunnighet och den data som finns publicerad på bibliotek och databaser. Studiens resultat är begränsad till de medel som använts för de objekt som undersökts. Nyckelord – Färglära, Sociala medier, Instagram, Filter, Bildredigering
Högberg, Jonathan, Peter Kilic und Philip Larsson. „Filterbubblor eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig att älska mitt flöde : En kvalitativ studie om unga människors förhållningssätt till filterbubblor“. Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27046.
Der volle Inhalt der QuelleThe making of filter bubbles occurs every time we use social media, although for a lotof people it's still a relatively unknown process. This paper analyzes young people'shabits on social media, if they feel restricted, their knowledge about filter bubbles andtheir connections to restrictions through personalization, and democracy. In this paperwe have sampled men and women between the ages of 18 and 28. After conducting 15individual interviews, we've come to the conclusion that young users feel restricted onsocial media and that they think it could be a problem. Many users considered filterbubbles to be a possible threat to democracy. We've also found that the knowledgeabout filter bubbles among the interviewees is lacking, though not non-existent. Despitethese findings, users are not very interested in changing their habits to combat digitalisolation and polarization, even though many admitted that it would be beneficial tothem. The consequences of continuing restriction is both isolation and polarization. Thiscould lead to a more rancorous political climate and a diminishing tolerance of thingsand people who are different from us.
Zago, Gabriela da Silva. „Recirculação jornalística no twitter : filtro e comentário de notícias por interagentes como uma forma de potencialização da circulação“. reponame:Biblioteca Digital de Teses e Dissertações da UFRGS, 2011. http://hdl.handle.net/10183/28921.
Der volle Inhalt der QuelleThis work aims to characterize news circulation in a specific social network site, Twitter microblog. In a context of media enchainment, in which different means are complementary in providing information for individuals, we discuss, particularly, what has been characterized as a “news recirculation”, that means, the putting into circulation again of news events by the interactants appropriations of the journalistic content. For that, we have sought to map the circulation of two specific news events: the false report of Romeu Tuma’s death, announced by some journalistic vehicles on September 24th, 2010, and the senator’s effective death, that took place on October 26th, 2010. For the case study of these two events, we used simple observation, content analysis and surveys as research techniques; in order to identify not only how journalistic information circulates on Twitter but also the motivations that lead the interactants to filter and to comment news on the tool. While in the first event predominated messages with the purpose of commentary, in the form of humor or criticism, in the second event we found more updates of filter, in the form of information. Conclusions point to a potentiation of news circulation on Twitter in face of the possibility of the interactants expand the reach of journalistic contents by making them recirculate in a social network site.
Johansson, Michael. „Deltagarkultur i en filterbubbla : En innehållsanalys av nätsamhället Twitch.tv's externa kommunikation“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-119216.
Der volle Inhalt der QuelleHedin, Alice. „”Jag trivs ändå i min lilla bubbla” – En studie om studenters attityder till personalisering“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20583.
Der volle Inhalt der QuelleThis essay aims to study student’s attitudes towards web personalization and explore where the student’s attitudes differ and converge. The empirical materials of the study where assembled by the usage of five qualitative interviews and a quantitative survey with 72 respondents. The study discusses the pros and cons, the ability to constrain web personalization and possible effects and outcomes of web personalization. The majority of the students have a positive attitude towards web personalization. The students were most positive towards personalization of streaming services and least positive towards personalization of media channels that output news. There was an explicit difference between the students’ knowledge of the possibilities to constrain web personalization through the usage of different extensions and tools. Those students who studied a more technical program showed more knowledge of extensions and tools that can be used to prevent or constrain web personalization. The results also showed that the over all students desire more control over web personalization and demand a function where the personalization of web services could be turned off. The study resulted in the findings that web personalization has become a part of the users every-day life and that the students do not have enough knowledge of web personalization which have led to a passive attitude towards it.
Denise, Eriksson, und Thunstedt Erika. „Big Data – data med stor påverkan i det vardagliga livet : En fallstudie kring hur individen påverkas av Big Data i sin vardagliga kommunikation och interaktion på sociala medier“. Thesis, Södertörns högskola, Medieteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34368.
Der volle Inhalt der QuelleIdag har det blivit en självklarhet för många att dela med sig av personlig information på internet och vända sig till sökmotorer och sociala medier när de letar och söker information. Studien syftar till att undersöka hur individer påverkas av Big Data i sin interaktion med sociala medier och att förstå hur individer förhåller sig till personalisering av Big data, digital identitet, aktörers makt och hur de tänker kring delning av personlig data. Detta studeras genom en fallstudie där kvalitativa intervjuer och experiment. Resultatet från studien visar att personalisering av Big Data på sociala medier påverkar individer och deras digitala användning i vardagen. Studien visar en viss negativ inställning till personalisering på sociala medier och på viss medvetenhet kring aktörernas makt på internet, detta påverkar inte individerna att göra aktiva handlingar. Detta leder till slutsatsen att personalisering av Big Data i viss mån är en accepterad funktion, även om det innebär en förlorad makt över sin digitala användning.
Blomqvist, Marcus, und Pontus Rolling. „Designförslag för hur design för serendipity kan användas för att främja exponeringsvariation i sociala mediers informationsflöden“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43383.
Der volle Inhalt der QuelleSerendipity means a surprising, happy outcome that introduces a new discovery of value for the user. Unlike today's algorithms, which often only provide recommendations based on relevance, serendipity design includes more components to make social media content interesting to the user. Serendipity is therefore described in several studies as a promising way to increase the chance that users take part in the content. Today's social media introduces increasingly powerful algorithms for personalizing content. This can result in users not seeing sufficiently diverse information, and a risk of gaining a poor understanding of varying opinions. To prevent this, we intend to investigate how design for serendipity can be used to increase users' breadth of content exposure, also called diversity exposure. Based on the identified literature regarding serendipity, three design proposals were formulated, which were then designed into a prototype. The design proposals concern the need for a diverse content through the use of the users existing social networking contacts that can be used to achieve this, the need for a perceived value for the user and the user's need for control. As previous studies regarding serendipity have identified a lack of evaluations with users, a prototype was created of an alternative information feed on Facebook. The feed has been designed with the aim of exposing users to novel and unexpected content and creating the conditions for serendipity to arise. The information feed has since been evaluated with users and shows that they have experienced the variation as positive and a sense of control linked to greater freedom of choice. The use of the design proposals has thus shown how they can promote users' diversity exposure and also enable serendipity to occur.
Brudvik, Vigdis, und Agnes Törnerud. „Digital Musik och Algoritmer : En användarstudie om hur Spotify's algoritmer påverkar unga vuxnas musikkonsumtion“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446286.
Der volle Inhalt der QuelleDenna studie ämnar undersöka hur den generation unga vuxna som vuxit upp i ett digitaliserat samhälle förhåller sig till de algoritmer som styr dem på Spotify, hur de upplever personifieringen på plattformen och hur algoritmerna påverkar deras flöden. Syftet är att undersöka och belysa hur unga vuxna upplever och förhåller sig till effekterna av Spotifys algoritmer i kontext till deras musikkonsumtion. Undersökningen baseras på sex stycken utförda kvalitativa djupintervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-30 år som studerar vid Uppsala Universitet. Djupintervjuerna har transkriberats, kodats och därefter analyserats med hjälp av tematisk narrativ analys. Kapitlet för resultat och analys är hopslagna och där sammankopplas respondenternas narrativ beståendes av deras upplevelser och värderingar ihop med det teoretiska ramverket. Uppsatsen avslutas med ett avsnitt innehållandes slutdiskussion där även tidigare forskning vävs in. Resultatet visar att användare anser att algoritmer i huvudsak haft en positiv påverkan på deras musikkonsumtion. Majoriteten av respondenterna i denna studie beskriver att de föredrar Spotifys färdiggjorda spellistor (som skapats av algoritmer), och att de gärna tar del av ett personifierat innehåll. Problematiken är dock att få av respondenter utger sig för att vara fullt medvetna om algoritmerna och hur de styr dem, vilket innebär en risk att de lotsas mot vissa musikpreferenser utan att vara medvetna om det. Detta analyseras därför vidare med hjälp av tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk och nyckelbegrepp.
Elman, Kim. „"NI ÄR PROPAGANDA!" : Ett bidrag till det psykologiska försvaret“. Thesis, Försvarshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5843.
Der volle Inhalt der QuelleBorovic, Valeria. „Demokratin i skymundan av filterbubblan : En kvalitativ innehållsanalys kring filterbubblor och deltagardemokrati“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37309.
Der volle Inhalt der QuelleChen, Yu-Hsiu, und 陳育修. „Filter-Invariant Image Classification on Social Media Photos by Using Siamese Network“. Thesis, 2015. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/98079524988886066342.
Der volle Inhalt der Quelle國立臺灣大學
資訊工程學研究所
103
With the popularity of social media nowadays, tons of photos are uploaded everyday. To understand the image content, image classification becomes a very essential technique for plenty of applications (e.g., object detection, image caption generation). Convolutional Neural Network (CNN) has been shown as the state-of-the-art approach for image classification. However, one of the characteristics in social media photos is that they are often applied with photo filters, especially on Instagram. We find that prior works do not aware of this trend in social media photos and fail on filtered images. Thus, we propose a novel CNN architecture that utilizes the power of pairwise constraint by combining Siamese network and the proposed adaptive margin contrastive loss with our discriminative pair sampling method to solve the problem of filter bias. To the best of our knowledge, this is the first work to tackle filter bias on CNN and achieve state-of-the-art performance on a filtered subset of ILSVRC2012.
„Selective Exposure and Credibility Perceptions of News on Social Media“. Master's thesis, 2020. http://hdl.handle.net/2286/R.I.57083.
Der volle Inhalt der QuelleDissertation/Thesis
Masters Thesis Public Administration 2020
Bjernersjö, Mathilda, und Alicia Wikdahl. „Qualitative experiences of personalization algorithms : The strategies used by university students (to counteract ideological homogeneity) when navigating social media feeds and their experience with personalization algorithms“. Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48214.
Der volle Inhalt der Quelle