Dissertationen zum Thema „Social ansvar (CSR)“

Denna uppsats handlar om vilket förhållande grafiska designers på kommunikationsbyråer i Sverige har till corporate social responsibility (CSR) när det används i marknadsföring. CSR definieras och relevant teori på området presenteras. Baserat på en enkätundersökning som gått ut till olika byråer i Sverige görs sedan en deskriptiv analys vars resultat därefter diskuteras i förhållande till den presenterade teorin. Undersökningen visar att det finns en positiv bild av CSR på svenska byråer och många ser det som en möjlighet att göra gott i sin yrkesutövning, trots medvetenhet kring etiska betänkligheter.

Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen.

Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen:

Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv?

Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.

Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.

The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding about why Swedish banks choose to work and report CSR and also analyze differences and similarities between two banks. Research question: Why do Swedish companies within the financial sector choose to report and work with Corporate Social Responsibility? The major incentives to work and report CSR are because it benefits bank´s businesses, which is driven by stakeholders. Stakeholder pressure is also an important incentive, especially pressure from customers and employees. The incentives that differed between the two banks were morality of the business leader, society and the priority of stakeholders. The incentives that we could not support were guidelines and competitors-

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv.

Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter.

Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är. Denna syn kännetecknas främst av att det sociala ansvaret är knutet till företagens verksamhet samt till de intressenter som företaget interagerar med. Det främsta skälet till att ta ett socialt ansvar är att företag är beroende av goda relationer med de för dem viktigaste intressenterna. Företagens (sociala) ansvar är enligt oss att bedriva en sund verksamhet med ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart perspektiv, samt att i denna process eftersträva och söka efter möjligheter att kombinera ekonomiskt framgång med allmännytta. Detta ansvar uppfylls genom att företagsledare tar ett ansvar för att åstadkomma moraliska strukturer i företag, som främjar det allmänna bästa och möjliggör ett individuellt ansvarstagande.

Background: Ambiguity and confusion of ideas within the area of social responsibility have led to that companies not really know how to work with these types of questions. One way for companies to deal with their social responsibility is to affiliate to an initiative that exists and through this show their standpoint. One of these is Globalt Ansvar, a Swedish governmental initiative that is based on Global Compact’s principles and the guidelines of OECD. What does it mean for the companies when showing their point of view? Is this a way to gain legitimacy?

Purpose: The purpose with the thesis is to judge if organisations’ work with Corporate Social Responsibility gains more legitimacy by affiliating to Globalt Ansvar.

Research method: A survey made through telephone interviews with representatives from all of the fifteen Swedish companies which today are affiliated to Globalt Ansvar.

Conclusions: In order to give the affiliated companies more legitimacy, Globalt Ansvar has to be a legitimate initiative. Today Globalt Ansvar has problems with their legitimacy due to external and internal communication. The internal communication falls short while the companies have a lack of conceptual ideas. In addition the internal conversations do not create incentives sufficient enough to create a common platform. Globalt Ansvar hasn’t led to any concrete activities and the roles in the cooperation are indistinct. The external communication is lacking because of the failure in packaging the brand [Globalt Ansvar] in a successful way but also due to poor marketing.

Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav. Tidigare forskning visar även att socialt ansvar är den del i hållbarhetsredovisningen som är mest bristfällig. Den här studien kommer således att studera Sveriges tre största dagligvaruföretags redovisning av socialt ansvar i jämförelse av år 2008 och år 2013.Studiens syfte är att undersöka hur dagligvaruföretagen redovisar socialt ansvar enligt GRIs riktlinjer samt vilka kvalitetsförändringar som skett i dagligvaruföretagens redovisning av socialt ansvar genom att jämföra år 2008 och år 2013. För att se hur företagen redovisar enligt GRIs riktlinjer studeras dagligvaruföretagens redovisningar utifrån GRIs resultatindikatorer inom socialt ansvar. Vidare studeras dagligvaruföretagens redovisningar från år 2008 och år 2013 för att jämföra redovisningarna och på så vis se vilka kvalitetsförändringar som företagens redovisning visar. Kvalitetsförändringarna studeras utifrån kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet.Studiens resultat visar att dagligvaruföretagen redovisar fler av GRIs indikatorer inom socialt ansvar år 2013 jämfört med år 2008. Trots att fler indikatorer redovisas brister dagligvaruföretagen fortfarande i att redovisa en stor del av indikatorerna. Kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet kan inte anses vara uppfyllda varken år 2008 eller år 2013 trots att redovisning av socialt ansvar för svenska dagligvaruföretag förbättrats i kvalitet mellan åren.Hållbarhetsredovisning av socialt ansvar har förbättrats mellan år 2008 och år 2013 då fler indikatorer redovisas. Dock behöver de studerade företagen fortsätta utveckla redovisningen av socialt ansvar för att mer fullständigt tillämpa GRIs indikatorer. Det är inte endast tillämpningen av indikatorerna som dagligvaruföretagen behöver förbättra inom redovisningen, de behöver även förbättra kvaliteten i redovisningen. Genom att skapa hållbarhetsredovisningar med neutralitet, precision och jämförbarhet kan kvaliteten av rapporterna höjas.
Program: Civilekonomprogrammet

Företag har först och främst ekonomiska intressen att ta hänsyn till. Ett mål är att skapa acceptabel vinst för sina ägare och ett delmål är att hålla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sätt att reducera denna är att företaget söker personal som inte bara är kompetent utan som även kan omfattas av företagets målsättning och etik. På så sätt växer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar längre hos företaget. Den anställdes trivselfaktor ökar och han får bättre förutsättningar för att känna att han tillsammans med företaget kan bidra till förändring av samhället och världen.

Vänds fokus från företagets intresseperspektiv till den arbetssökandes, kan man fråga sig om det finns ett intresse hos arbetssökande personer, i detta fall våra studenter i intervjuundersökningen, att utöver lön, ta hänsyn till företagets/organisationens policy

beträffande CSR- relaterade faktorer.

Klimat- och miljöhänsyn, arbetsförhållanden, att de mänskliga rättigheterna efterlevs och välgörenhet är frågor som på senare år blivit alltmer omdiskuterade. Detta har skapat en ökad medvetenhet och kunskap och högre krav ställs på företag att agera ansvarsfullt inom dessa områden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som innebär att på ett aktivt sätt ta samhällsansvar, utöver vad lagar och regler säger.

Enligt den svenska regeringen är Sverige ett land som har en stark internationell trovärdighet när det gäller att ta detta samhällsansvar och många svenska företag har ett välutvecklat CSR-arbete. I Sverige finns även många framstående och duktiga modedesigners, vars tillverkning sällan sker i Sverige, utan mycket av produktionen utkontrakteras. De senaste åren har alltfler företag börjat se sig om efter externa producenter i andra länder, i ett försök att etablera sig på andra marknader och få billigare produktion. Då ett företag använder sig av en utomstående producent vill man att denne ska uppfylla de krav man har för att produkten ska överensstämma med de visioner man har som företag. Det kan då ibland vara svårt att kontrollera när man befinner sig långt ifrån varandra geografiskt och kräver därför mycket resurser och planering av företaget. En viktig del i ett aktivt CSR-arbete är att sköta inköp inom ramen för detta, då man har en skyldighet att säkerställa sig själv om att de varor som produceras och säljs representerar de värderingar företaget står för.

Vårt syfte är därför att genom en fallstudie beskriva hur företagen Weekday Brands AB och Odd Molly International AB arbetar med CSR och om detta arbete påverkar deras inköpsprocesser av kläder. För att söka svar på detta har ett antal olika intervjuer genomförts, vars resultat har analyserats utifrån teoretiska modeller om CSR och inköpsprocesser. Våra slutsatser är att båda företagen använder CSR som en intern samt extern strategi. De försöker i sitt arbete efterleva sina uppförandekoder och CSR-arbete genom avtal med alla sina producenter. Därtill genomför de kontroller via egna kontrollanter och personliga besök på tillverkningsfabrikerna. Det innebär att de lägger ner ett arbete vid inköpsprocessen i att säkerställa sig om att deras produkter svarar på deras krav utifrån CSR.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus på den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekräfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen ämnar även undersökavilka faktorer som påverkar till CSR-arbete samt om det går att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mångfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat på att intressenter har enstor inverkan på företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att påvisa ansvarstagande vilket i längden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter är svårmätta och svårdefinierade.

Sveriges fackförbund har sedan 2000-talet förlorat medlemmar och allmänhetens syn på fackförbund är att de har förlegade arbetssätt. Problematiken för fackförbunden är att de tvingas förändra sitt arbetssätt för att vinna tillbaka medlemmar. Förändringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat användas för att stärka förbundens roll mot näringslivet och arbetsmarknaden. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett verktyg som fackförbund kan använda för att förändra sig och stärka sin legitimitet i samhället. Frågor som ämnar bli besvarade i denna uppsats är vilka faktorer som påverkar CSR-strategier inom fackförbund och hur CSR som strategi används i dessa organisationer. I denna kvalitativa studie undersöktes fyra svenska fackförbund för att svara på dessa frågor och resultatet jämfördes sedan med ett teoretiskt ramverk för att härleda slutsatser. Studiens slutsats visar att externa och interna faktorer påverkar fackförbunds CSR-strategier i olika utsträckningar. En ytterligare slutsats är att tyngdpunkten i hur de använder CSR-strategier bygger på att minska sin klimatpåverkan och främja alla människors lika värde på arbetsmarknaden. Avslutningsvis bidrar denna studie med ökade insikter i hur CSR-strategier inom fackförbund påverkar det svenska näringslivet och arbetsmarknaden.

De ideella elitidrottsföreningarna börjar till stor del bli kommersialiserade och gränsen mellan dem och vinstdrivande företag är på väg att suddas ut. De är dock fortfarande en ideell idrottsförening till formen som ska vara allmännyttig, demokratisk, ha folkrörelsekaraktär, vara jämlik och jämställd – de ska med andra ord genom sin huvudsakliga verksamhet bidra till samhället. Trots det tenderar elitidrottsföreningarna att ta ytterligare samhällsansvar genom att bedriva olika projekt och verksamheter med syfte att på olika sätt hjälpa till exempel utsatta grupper i samhället. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse de sociala samhällsengagemangen har för ideella elitidrottsföreningar i förhållande till deras intressenter. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med representanter från fem olika ideella elitidrottsföreningar har vi skapat en förståelse kring deras sociala ansvarstagande för att därefter tolka vilken betydelse detta har för föreningarna och för vilka de arbetar med socialt ansvarstagande. Uppsatsen bidrar till att förstå att det finns nya strategier att använda sig av när det handlar om att bedriva en ideell elitidrottsförening. Vi önskar att uppsatsen kan bidra till att inspirera personer inom föreningsvärlden att våga gå nya vägar när det kommer till att leda och utveckla Sveriges idrottsföreningar.
The non-profit elite sports associations are beginning to be largely commercialized and the gap between them and private sector are on the verge of disappearing. However, they still are a non-profit sports association that should be public, democratic, have a people operating character and be equal - they should, in other words, through its main activity contribute to society. Although the elite sports unions tends to take more social responsibility by conducting various projects and activities aimed to help for example vulnerable groups in society. The aim of the paper is to understand what the social community engagements means to the non-profit elite sports association in relation to their stakeholders. By carrying out semi-structured interviews with representatives from five different non-profit elite sports associations, we have formed an understanding of their social responsibility and then interpret the meanings of this for the non-profit elite sports association and for whom they work with social responsibility. The paper helps to understand that there are new strategies to use when it comes to operating a non-profit sports association. We hope that the paper can help to inspire people in sports associations to take new paths when it comes to managing and developing sports associations in Sweden.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö där normer om korrekt uppförandecirkulerar och påverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krävs det attföretag inser och anammar de förväntningar som finns på dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att närma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att många företag satsat på att jobba med CSR-frågor såsaknas idag riktlinjer och forskning på hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats är att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet. En teoribaserad och explorativlitteraturstudie har utmynnat i en hypotes över CSR-kommunikationens tre viktigastedimensioner; likformighet, unikhet och interaktion. Dessa har sedan testats genomempirisk exemplifiering på de företag som svenska folket rankar som hest hållbara, alltsåhar bäst anseende i hållbarhetsfrågor.
Companies of today cannot be seen as isolated entities. Instead, they work in an institutionalenvironment surrounded by actors creating, editing and circulating norms. The notion of CSR,Corporate Social Responsibility, as one of these norms has been gradually accepted amongbusiness managers. However, something that is not yet clear is how to communicate CSR in acredible way in order to gain legitimacy and enhance good reputation.In corporate PR and communications departments, the social media is gaining more and moreattention due to advantages such as personal interactions with stakeholders, etcetera. Thepurpose of the thesis is to explore the reputational effects of CSR communication through socialmedia. A thorough literature study of institutional theory has brought a hypothesis with threeimportant dimensions of CSR communication; the importance of uniformity to gain legitimacy,uniqueness to stand out in the crowd and co-opting to enhance a dialogue.

Referring to the Corporate Citizenship responsibility from the consumers perspective, consumers should be informed about Corporate Citizenship responsibility actions in order to educate them and make them more sensitive towards the dynamic role they are given.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera det arbete som Sveriges tre största mobiloperatörer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien ämnar också undersöka hur arbetet utvecklats under de tre senaste åren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta önskar vi uppnå en bättre helhetsbild och en djupare förståelse för CSR, samt bidra med insikter, upptäckter och egna tolkningar kring ämnet. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av CSR-redovisningar.  Av dessa tre studerade företag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan. Framför allt utgör omfattningen av CSR-rapporterna den viktigaste utvecklingen, även om innehållet till viss del skiljer sig åt. Att integrera sitt CSR-engagemang i sin årsredovisning anser vi vara nästa åtgärd för dessa företag. Detta skulle inte bara ses som ett nästa steg för att bedriva ett hållbart företagande, utan också för att göra morgondagens intressenter nöjda.

Background: The global responsibility for multinational companies is a current matter of subject. Now when the world increasingly is getting globalized, economic growth is created, which brings a bigger demand of responsibility on companies. The leading companies from every industry is often becoming the frame for how the production process works and is therefore exposed to outer pressure which, for example, is coming from consumers and the media. Since consumers at present are more aware of what they are buying and where it comes from, it is important that the companies take social responsibility. We have therefore studied three big companies within the clothing industry to see in witch way they are taking their social responsibility. Purpose: Our purpose was to explore how companies within the clothing industry describe their work with Corporate Social Responsibility, code of conducts and where the incentive behind this work is coming from. Method: We have, through a qualitative study, examined how three large companies work with Corporate Social Responsibility. In order to examine this, an analysis of the company’s homepages and previous reports was made. Conclusion: Neither Corporate Social Responsibility nor codes of conducts are compulsory to companies, but both are today rather considered as natural parts of an organization. During the work process, we discovered that the companies we studied all works in similar ways with these questions. All studied companies are involved in society engagements of various kinds. At the same time, there are inadequacies regarding for example wages in the production countries. We have reached that the driving forces behind the companies work with CSR originates from both the desire to satisfy their customers and the management’s genuine interest in these questions. Another influencing factor is the pressure of the media, since the companies constantly may be inspected. Whether the companies want to or not, they need to adapt in order to survive in the long term. Further Research: Another interesting angle of approach would have been to examine whether consumers are willing to pay more for products that they know are made under good working conditions or not. If we would have had the time and possibility it would have been interesting to examine the whole production chain more thorough.
Bakgrund: Företagens globala ansvar är ett ämne som det diskuteras mycket kring. Inte minst efter yttre påtryckningar från bland andra konsumenter och media. Då konsumenter i dagens läge är allt mer medvetna om vad de köper och vart varorna kommer ifrån, krävs det att företagen tar sitt sociala ansvar. I en numera globaliserad värld skapas ökad ekonomisk tillväxt, vilket medför ett ökat krav på ansvarstagande för företagen. De ledande företagen inom respektive bransch blir då ofta ramsättare för hur produktionsprocessen ska gå till. Vi har därför studerat tre stora företag inom klädbranschen för att se hur de tar sitt sociala ansvar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt och för vem tre svenska klädföretag utåt sätt vill visa att de arbetar med CSR, med inriktning på deras uppförandekoder. Metod: Genom en kvalitativ studie har vi undersökt hur tre stora företag inom klädbranschen har valt att beskriva hur de arbetar med CSR. För att undersöka detta har vi analyserat företagens hemsidor samt tidigare granskningar. Slutsats: Både CSR och uppförandekoder är frivilligt för företag, men är idag snarare en självklarhet. Under arbetets gång har vi insett att de företag vi studerat arbetar på ett liknande sätt med både CSR-arbetet och med uppförandekoderna. Hos samtliga tre undersökta företag återfinns samhällsengagemang och positiva initiativ i samband8med dessa begrepp. Samtidigt finns brister hos de tre företagen, gällande exempelvis lönefrågan i produktionsländerna. Det vi har kommit fram till är att drivkrafterna bakom företagens arbete med CSR är dels för att tillfredsställa kunderna men även att ledningen måste ha ett genuint intresse av att arbeta med sociala frågor. Vi har även sett att media är en stor påverkande faktor till att företagen satsar på detta, då de ständigt finns möjlighet att företagen kommer bli granskade. Vare sig företagen vill eller inte måste de anpassa sig för att överleva på lång sikt. Vidareforskning: En annan, mycket intressant infallsvinkel hade varit att undersöka betalningsviljan hos konsumenter gällande att köpa produkter som är tillverkade under goda arbetsförhållanden. Hade vi haft mer tid och möjlighet tycker vi även att det hade varit intressant att granska hela produktionskedjan ingående.

Människan och företagens negativa påverkan på miljön har varit i fokus de senaste årtiondena. De blir mer medvetna om sin negativa miljöpåverkan. Det har resulterat i en ökad grad av hållbarhetsarbete. Enskilda individer och företag tar ett ökat ansvar för samhällets hållbara utveckling vilket på många sätt kan vara fördelaktigt.   Uppmärksamheten kring konceptet har mynnat ut i att företagsledningar, myndigheter och enskilda individer riktar sitt fokus på hållbarhetsfrågor. Detta har lagt grund för konceptet Corporate Social Responsibility – CSR – som innebär att företag frivilligt tar ansvar för samhället utöver lagens stadgar. Det finns tre huvudområden för CSR vilka är ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. CSR kan dessutom delas in i strategisk och altruistisk. CSR bygger i grund och botten på att företag självmant och aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen.      Under uppsatsens gång kommer författarna beröra hur företag, ur en nationalekonomisk synvinkel, jobbar med CSR. Dessutom redogör författarna för vilka för- och nackdelar de tillfrågade företagen uppmärksammat med detta koncept. Syftet omfattas av de fyra frågorna; får de, kan de, bör de samt gör de. Med hjälp av dessa frågor kommer författarna försöka skapa sig en uppfattning om CSR är lönsamt eller inte.   Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där primärdata samlats in från genomförda intervjuer. Sekundärdata omfattas huvudsakligen utav tidigare forskning, vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.   Resultatet i undersökningen visar att CSR inte kan påvisa några konkreta bevis på att det genererar lönsamhet. Författarna kommer att redogöra för de olika anledningar till varför detta resultat förefallit.    I slutsatsen skall problemformulering och syfte besvaras utifrån teori kopplat till den empiriska delen i avhandlingen. Dessutom kommer förslag till fortsatta studier redovisas.

I samband med att dagens konsumenter blir allt mer medvetna om de globala, sociala och miljömässiga konsekvenser som vår konsumtion medför, har det på senare år ställt större krav ett på företagens arbetssätt mot ett mer hållbart och etiskt verksamhetsutövande. Av denna anledning har företagens ansvarstagande för miljön och samhället blivit en central fråga i företagsekonomiska diskussioner, även känt som Corporate Social Responsibility (CSR). Syftet med CSR- strategier är att ett företag, på eget bevåg integrerar sociala, miljömässiga, ekonomiska eller/och etiska hänsyn i sin affärsmodell, samt i relation till intressenter, utöver vad lagen kräver. CSR blir allt vanligare bland företag att använda som ett verktyg för att kommunicera sitt CSR-arbete är via sociala medier. Den ökade användningen av sociala medier har förändrat kommunikationen för både företag och konsumenter, då det har skapat nya möjligheter att integrera med varandra. Användningen av sociala medier kan därmed vara ett effektivt verktyg inom marknadskommunikation, då det kan användas som en direkt kommunikation till sina målgrupper, samt användas för att bygga, bevara och vårda relationen till sina konsumenter. Vidare har sociala mediers användning också ökat transparensen, då det skapar en tillgänglighet till information om företag, som konsumenter tidigare inte fått tillgång till. Detta ställer därmed krav på att företagens marknadskommunikation, inte minst inom CSR hanteras effektivt, då CSR är ett starkt debatterat ämne bland dagens konsumenter. Många företag ser möjligheterna med att använda sociala medier, däremot om det inte används eller hanteras rätt, kan det likväl visa sig vara ett hinder som det är en fördel. Eftersom sociala medier skapar en möjlighet för konsumenter att lämna feedback, som i många fall inom CSR kan vara negativt, skapar det också möjligheten till att enkelt sprida Negative Word of Mouth (NWOM), dvs negativa budskap om ett företag. Att kommunicera CSR på sociala medier kan således upplevas som en utmaning för företag. Kan företag hantera sociala medier kan det användas som ett effektivt marknadskommunikationsverktyg. Därför är det betydelsefullt att använda tydliga strategier som kan hantera möjliga konflikter som kan uppstå i samband med diskussioner om CSR på sociala medier. Behandlar företag inte konflikterna kan det påverka konsumenters attityder och köpintentioner, och slutligen deras relationer till ett varumärke. Syftet med studien är att undersöka och observera strategier inom marknadskommunikation med CSR-inriktning på sociala mediet Facebook [Facebooksidor]. Vidare kartlägger studien möjliga utmaningar som de observerade strategierna medför inom kosmetikabranschen, i syfte med att få en ökad förståelse för strategihanteringar inom marknadskommunikation. För att undersöka CSR-kommunikation på sociala medier har studien avgränsats till kosmetikabranschen som en empirisk kontext, då det i dagsläget pågår stora diskussioner om CSR inom branschen. Studien resulterade i en CSR-integrerad relationshanteringsmodell och som observerade två huvudkategorier: Verbala och Icke-verbala relationshanteringsstrategier. Dessa innefattar fyra olika hanteringsstrategier; tillmötesgående, defensiv, censurerande och oengagerade. Studien resulterade även i vilka utmaningar, dvs svårigheter företag har när de använder sociala medier [Facebooksidor] inom CSR. Det observerade tre omfattade utmaningar; (1), det är svårt att kompensera en missnöjd konsument ämnen inom CSR går bortom transaktionen och är mer baserat på en individs emotioner. Då CSR är ett komplext ämne, blir det utmanande för företaget att kompensera en missnöjd kund då CSR handlar om att integrera socialt och miljömässigt ansvarstagande i hela företagets affärsmodell. (2) CSR-diskussioner är svåra att hantera för företag med traditionella kundservice-strategier inom social media marketing och webcare. (3) Företag som inte har CSR integrerat i sin affärsmodell från grunden har svårt att skapa, bevara och vårda relationen till sina konsumenter inom CSR-diskussioner.
As today's consumers become increasingly aware of the global, social and environmental consequences that our consumption brings, has in recent years influenced companies' way towards business ethics and sustainability. Therefore, corporate responsibility for the environment and society has become a central subject in business decisions, also known as Corporate Social Responsibility (CSR). The purpose of CSR is to encourage and integrate the work of ethical, financial, social and environmental aspects of business processes, and in relation to stakeholders, in addition to what the law requires. One tool that is becoming more common among companies when communicating their CSR work, is via social media. The increased use of social media has changed the communication for both companies and consumers, as it has created new opportunities to integrate with one another. The use of social media can thus be an effective tool in market communication, as it can be used as a direct communication tool to its target groups, as well as be used to build, maintain and nurture the relationship with its consumers. In addition, social media has increased the transparency, as it creates accessibility to information, whereas the consumers have more information and insight about companies today. Which demands on companies' marketing communications to be handled effectively, not least in the field of CSR, since social responsibility is a highly debated topic among today's consumers. Companies are becoming more aware of the possibilities of using social media, however, if it is not used or handled properly, it can also prove to be an obstacle as it is an advantage. Since social media creates an opportunity for consumers to provide feedback, which in many cases within CSR can be negative, it can also create the opportunity to easily spread Negative Word of Mouth (NWOM). Thus, communicating CSR on social media can therefore be a challenge for companies. If companies can manage social media, it can be used as an effective marketing communication tool. Therefore, it is important to use strategies that can handle possible conflicts that may arise in discussions of CSR on social media. If it is not handled, it can affect consumers' attitudes and purchase intentions, and ultimately their relationships with a brand. The purpose of this study is to investigate and observe strategies in market communication with CSR discussions on the social media platform, Facebook [Facebook pages]. Furthermore, identify possible challenges that the observed strategies pose, with the aim of gaining an increased understanding of strategy management in market communication. To study CSR communication on social media, the study has delimited to the cosmetics industry, as an empirical context, due to currently great discussions about CSR among consumers. The study resulted in a CSR-integrated relationship management model and observed two main categories: Verbal and non-verbal relationship management strategies. which includes four different management strategies; accommodating, defensive, censorship and non-engaging. The study also resulted in different difficulties companies have when using social media [Facebook pages] within the field of CSR. It observed three major difficulties/challenges; (1) It is difficult to satisfy a displeased consumer within the concept of CSR, due to the concept of CSR goes beyond the transaction and it is more based on an individual's emotions. As CSR is a complex subject, the difficulty of compensating a dissatisfied customer becomes challenging as CSR is about integrating social and environmental responsibility into the entire business model. (2) CSR discussions are difficult to manage for companies with traditional customer service strategies in social media marketing and webcare. (3) Companies that do not have integrated CSR into their business model from start, finds it difficult to create, maintain and nurture the relationship with their consumers within CSR discussions.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                                Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt. Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut. Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar. Det man dock själv kan välja att följa och till vilken grad, är de etiska normerna och värderingarna som definieras genom olika internationella riktlinjer. Undersökningen visade även att de undersökta finansinstituten konceptualiserar CSR genom att sträva efter att uppnå en hållbar finansiering. Finansinstituten har ett identiskt tankesätt vad gäller hållbar finansiering, att de störst kan påverka genom sin utlåningsverksamhet är en utgångspunkt som enar instituten. De anser att det leder till ett större ansvarstagande samt att verksamheten följer en hållbar utveckling.
Background and problem: Environmental- and social responsibilities are the issues that the public increasingly demands on businesses. According to studies, it turns out that the financial sectors disinterest in ethical and environmental questions damages public confidence in the financial industry. Meanwhile, it turns out that the financial sector has increased publication of Corporate Social Responsibility. Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how the financial sector fulfills a social responsibility. We also want to examine how actors in the financial industry go about to act responsibly. Method: To collect the information, we have used interviews. We investigated the sustainability reports and then followed it up with interviews with a CSR manager at the respective institutions. Conclusion: Through the investigation, we concluded that financial institutions comply with the requirements imposed on companies to fulfill a social responsibility, whether it is through statutory regulations or ethical standards and values. It, however, can choose to follow and to what degree, is the ethical norms and values ​​as defined by various international guidelines. The survey also showed that the surveyed financial institutions conceptualize CSR by striving to achieve sustainable funding. Financial institutions have an identical mindset of sustainable funding, the largest can influence through its lending activities is a starting point that unites institutes. They believe that this leads to greater accountability and that the business complies with sustainable development.

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag. Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras. Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma. Konsumenter värderar även tillsatsfria livsmedel högt, något som inte helt realiseras av livsmedelsbranschen.

Denna uppsats behandlar turism i utvecklingsländer och den problematik som kan uppstå i samband med detta. Uppsatsen visar att denna problematik har en bredd som sträcker sig över både medborgerliga och politiska rättigheter och ekono¬miska, sociala och kulturella rättigheter. I uppsatsen tas bland annat ekonomi, ar-bets¬rättigheter, miljöförstöring, sexturism, ursprungsbefolkningar, tvångsför¬flyttningar och kulturella rättigheter upp. På alla dessa områden finns problem som turismindustrin, på olika sätt, försöker hantera. Uppsatsen innehåller en undersökning av hur de tre svenska marknadsledande paketresearrangörerna, Fritidsresor, Apollo och Ving, valt att arbeta med denna problematik. Studien görs genom att undersöka de uppförandekoder, policydoku¬ment och övriga initiativ som företagen tagit för att motverka problematiken. Slutligen så utvärderas också företagen och ställs mot beroendeteori för att se huruvida företagens arbete är tillräckligt för att överbrygga de särskilda förhållan¬den som råder i utvecklingsländerna.
This paper deals with tourism in the Third World and the problems that could be related to this. The paper shows that these problems have a scope from civil and political rights to economic, social and cultural rights. The paper covers the problems related to economy, labor rights, environ¬mental pollution, sextourism, indigenous peoples, forced displacement and cul¬tural rights. In all these areas there are problems that the tourism industry, in dif¬ferent ways, is trying to handle. The paper also includes a study on how the three market leading tour operators in Sweden, Fritidsresor, Apollo and Ving, are working with these problems. This study is conducted by examining the codes of conduct, corporate policies and other initiatives from the tour operators. The paper is concluded by an evaluation of the tour operator with the help of dependency theory. This is done to estimate the sufficiency of the operators social work in relation to the special conditions of developing countries.

Corporate Social Responsibility

This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries.

The industries of intrest

The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods.

Selected Companies

All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry.

The way of investigation

The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility.

 

Inledning

I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility.

Syfte och Problemformulering

Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008.

Metod

Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag.

Bakgrund

Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner

CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan.

Analys

Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt.

Slutsatser

Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.

Bakgrund: Efter en litteratursökning uppmärksammades att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men att den däremot är bristfällig gällande kopplingen mellan leverantörsrelationer och styrning av socialt ansvar. Faktum är att många leverantörsrelationer misslyckas och att styrning kan fungera som en lösning till problemet. Problematiken kommer av att företag upplever svårigheter med att kontrollera sina underleverantörers arbete med socialt ansvar eftersom den delen av verksamheten ligger utanför företagens direkta ägande och kontroll.  Ekonomisk styrning består av flertalet styrverktyg som kan fungera som hjälpmedel för företags styrning av sina underleverantörer för att få dem att agera på ett önskvärt sätt och därmed realisera huvudföretagets strategi kring socialt ansvar. Syfte: Syftet med studien är att skapa en styrmodell över hur svenska företag styr sina underleverantörer till att arbeta med socialt ansvar i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera teoretiska modeller och resonemang med tio kvalitativa intervjuer, på tre företag, har en fallstudie genomförts för att besvara syftet. Resultat: Studiens resultat pekar på att företag kan nyttja leverantörsrelationer till att styra underleverantörers arbete med socialt ansvar. Krav och riktlinjer som sedermera formuleras i kontrakt anses vara lämpligare än uppförandekoder och standarder. Kontraktet fungerar som beslutsunderlag, bevismaterial samt styrdokument vid uppföljningar och utvärderingar och är därmed betydande för styrningen av socialt ansvar i leverantörsrelationer. Formella och informella styrverktyg fungerar som komplement till varandra, studien kan däremot inte styrka att informell styrning reducerar behovet av formell styrning. Tillit är en viktig faktor för leverantörsrelationen, men kommunikation och interaktion anses vara viktigare för styrningen av socialt ansvar.
Background: After a literature search we discovered that research about supplier relationships exist, however the connection between supplier relationships and control of social responsibility is insufficient. The fact is that many supplier relationships end up failing and management control can function as a solution to the problem. The problem arises from companies experiencing difficulties in controlling their subcontractors’ work with social responsibility. The subcontractors’ work with social responsibility is difficult for the companies to control since it lies outside the direct ownership and control of the companies. Management control comprises of several management tools that function as facilitators to ensure that subcontractors act in the desired manner and thus realizing the social responsibility strategy of the main company. Purpose: The aim of the study is to create a framework of how Swedish companies control their subcontractors to work with social responsibility within the supplier relationships. Completion: Through a combination of theoretical model and reasoning with ten qualitative interviews, at three companies, a case study has been conducted in order to answer the purpose. Conclusion: The finding of the study show that companies can use supplier relationships to control the subcontractors’ work with social responsibility. Requirements and guidelines subsequently formulated in contracts have been proven to be more adequate than codes of conducts and standards. The contract function as a basis for decision making, as evidence and a regulatory document used for monitoring and evaluations and therefore plays a central role in controlling social responsibility. Formal and informal control are complementary and the study cannot find evidence that informal control reduces the need for formal control. Trust is an important factor for the supplier relationships, but communication and interaction are seen as more important for controlling social responsibility.

På senare år har debatten om företags sociala ansvar rönt uppmärksamhet både i media och i företagsvärlden. Från omgivningen ställs allt större krav på att företag skall integrera etiska och sociala hänsyn i sin verksamhet och ta ett socialt ansvar för de konsekvenser som företagens verksamhet medför för människa och miljö. I stort handlar det om krav på att införliva även andra värden än monetär lönsamhet och effektivitet i företagsvärlden. Med den ökade makten som globala företag har i världen är det knappast förvånande att också ökat ansvar krävs av dem. Men vad är egentligen socialt ansvar? Hur kan företagen ta ansvar och hur långt bör det ansvaret sträcka sig? Ett ökat ansvarstagande medför ett ökat anseende för företagen och kananvändas för att stärka företagets varumärke. Att helt strunta i de krav som omgivningen ställer på företagens ansvarstagande kan stå företagen dyrt, särskilt som företag som agerar oetiskt ofta utsätts för en hård bevakning från media. Problemet för många företag är att de inte vet vad som förväntas av dem avseende det sociala ansvarstagandet och hur de skall hantera ansvaret. Det finns en rik flora av konventioner, riktlinjer och verktyg som inte erbjuder någon enhetlig syn på företagens ansvar. Uppsatsens syfte är att ge insikt i vad socialt ansvar innebär för globala företag samt ge vägledning åt de företag som önskar arbeta med sitt sociala ansvar. I uppsatsen försöker jag också att reda ut hur långt ansvaret bör sträcka sig samt utröna varför företag bör ta socialt ansvar. Uppsatsen fokuseras på företag av global, det vill säga multinationell, karaktär, eftersom det är i globala sammanhang som frågor rörande socialt ansvar blir mest påtagliga.

Large corporations have come to play a central role in today’s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.

In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations. The texts have been analyzed with a critical discourse analysis model inspired by Norman Fairclough. This means that the texts are analyzed linguistically, that discourses are identified, and that social theories about globalization, protest movements and brand name marketing are used.

The corporations base their texts on a public debate regarding a potential conflict betweengenerating largest possible profit and taking a corporate social responsibility. One side of the debate is represented by a neo-liberal market discourse, which places profit first, and the other by a social justice discourse, which places responsibility first. Together, these two discourses form key components in a particular discourse about CSR, which I have chosen to call a CSR-discourse.

Finally, the result of the study is problemized by putting it in contexts which dominate our world today. Hereby, risks with the corporations’ way of handling CSR are brought to light in a democratic perspective. The corporations describe how they, through CSR, want to safeguard all that which they believe is good, but that this at the same time must bring the company profit. Nowhere in these texts do the corporations come near answering the fundamental question of for whom it is most important to live up to the values of CSR. The question is therefore; who benefits from today’s CSR?

Problemformulering och syfte: Hållbarhet och miljövänliga produkter har under senare år blivit ett viktigt samtalsämne, inte minst när det gäller produktion och konsumtion av livsmedel. FN tog år 2015 fram 17 globala mål för hållbar utveckling, med ambitionen att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I en mindre kontext har detta påverkat hur företag ska upprätta en hållbar verksamhet. De regelverk som finns inom området gäller större företag. Syftet med denna uppsats är därför att skapa en uppfattning om hur mindre livsmedelsföretag arbetar med implementering av hållbarhet med hjälp av styrmedel. Studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar mindre livsmedelsföretag ställs inför när det gäller att implementera hållbar utveckling och hur de använder sig av styrmedel för att föra verksamheten och dess aktörer i en gemensam riktning mot ett företagsamt ansvarstagande. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med abduktiv ansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Genom tolkning av empirin har vi kommit fram till ett flertal slutsatser, bland annat att butikernas tillvägagångssätt gällande hållbarhetsarbetet till stor del beror på om koncernen är centralstyrd eller decentraliserad. Även att styrmedlen är viktiga i implementeringen av hållbarhetsarbetet, speciellt de informella och informativa när det gäller att inspirera sin personal och omvärld. De svårigheter som förekommer beror dels på lagar och regler, men också på en låg efterfrågan på hållbara produkter från kunderna.
Problem statement & purpose: Sustainability and environmentally friendly products have become an important topic in the last years, primarily when it comes to production and consumption of food. In 2015, the UN presented seventeen global goals for sustainable development, which have the ambition to achieve social, environmental, and economical sustainability. In a smaller context, affects how companies should work sustainably. In an early stage in the study, we discovered that national regulations of establishing sustainability apply to larger companies. Therefore, the purpose of the study focus on answering how smaller grocery stores implements ecologic, economic, and social sustainability within their organization by control means and the challenges may arise. Method: This is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach. The empirical section is conducted from semi-structured interviews and observations. Conclusions: Interpretation of the material has led the study to several conclusions, among others that the store's course of action when it comes to the sustainability work depends on whether the business group's management control is centralized or decentralized. As well that the control means are important to implement sustainability, especially the informal and informative ones when it comes to inspiring staff and the rest of society. Also, that challenges in maintaining and developing sustainability are due to laws and regulations, but also a low demand for sustainable products from customers.

Corporate Social Responsibility (CSR) är det arbete som företag åtar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhälle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan på omgivningen. I små och medelstora företag (vidare kallat SMEs) är CSR-arbetet inte lika väl utforskat. Syftet med detta arbete är att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus på enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna välgörenhet, samhället, miljön samt leverantörer. Undersökningen visar att dessa företag inte arbetar med CSR som en del i en strategi utan att de arbetar lokalt med fokus främst på det miljörelaterade arbetet. Ägarnas personliga engagemang inom olika områden reflekterades ofta i företaget och generellt fanns åsikten att ”det lilla man kan, gör man”, som en respondent uttryckte det.

Titel: Corporate Social Responsibility - Bostadsbolagens sociala ansvarstagande och relationerna mellan CSR och genus.Ämne kurs: Fastighetsvetenskap, Kandidatuppsats, 15 hpFörfattare: Anna Lundström & Elvira AnderssonHandledare: Karin Staffansson PauliNyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), hållbarhet, socialt ansvar, genus, jämställdhet.Syfte: Studiens syfte är att bidra till en djupare förståelse för hur bostadsbolag med olika ägandeform väljer att definiera och organisera sitt CSR-arbete. Studien ska även undersöka vilka relationer det finns mellan CSR och genus i fastighetsbranschen. Studien ska bidra till ökad kunskap kring hur olika bostadsbolag arbetar med CSR och de bakomliggande incitamenten bakom arbetet. Finns det några likheter eller skillnader beroende på bostadsbolagens ägandeform?Metod: En kvalitativ studie har genomförts med en kombination av litteraturstudier och intervjuer med representanter från fem stycken bostadsbolag. Bostadsbolagens hemsidor och årsredovisningar har studerats för att bilda en uppfattning om hur bolagen förhåller sig och arbetar med CSR.Teori: Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i forskning kring definition av CSR som Carrolls pyramid, teori kring genus som Ackers organisationsteori samt Porter & Kramers teori om skapande av delat värde (creating shared value).Empiri: Det empiriska materialet bygger på en kartläggning av de fem bolagens hemsidor och årsredovisningar samt en intervjustudie med en representant från respektive bolag.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga bolag oberoende av ägandeform definierar CSR liknande. CSR som begrepp är på väg att försvinna och ersättas av hållbarhet och socialt ansvarstagande. CSR innebär att ta ansvar för ekonomin, miljön och det sociala. Samtliga bolag separerar dessa tre delar och kopplar främst CSR till bolagets sociala ansvarstagande. Samtliga bolag organiserar CSR-arbetet olika. Inte heller här kan någon tydlig skillnad ses mellan organiseringen av CSR-arbetet och ägandeformen. CSR handlar om hållbarhet, för att något ska vara hållbart måste det vara rättvist och när det är rättvist är det också jämställt. Studien visar att det finns en relation mellan CSR och genusaspekten, det handlar om att bolagen ska ta socialt ansvar inåt i organisationen och ha en jämställd och hållbar kultur på arbetsplatsen. Samtliga respondenter i studien anser att den egna organisationen är jämställd, men inte fastighetsbranschen generellt. Jämställdhet ökar för att fler människor ställer krav, precis som med företagens samhällsansvar. Företagens samhällsansvar ökar för att samhället kräver det.
Title: Corporate Social Responsibility - Housing companies social responsibility and the relations between CSR and gender.Course: Real Estate Science Thesis, 15 hp. Author: Anna Lundström & Elvira AnderssonAdvisor: Karin Staffansson PauliKey Words: Corporate Social Responsibility (CSR), sustainability, social responsibillity,gender, equality.Purpose: The purpose of the study is to contribute to a deeper understanding of how housing companies with different forms of ownership chooses to define and organize CSR. The study will also examine what relations there is between CSR and the gender aspect in the real estate industry. The study will also contribute to increased knowledge about how various housing companies work with CSR and the incentive behind the work. Are there any similarities or differences depending on the housing companies form of ownership?Methodology: The essay method is based on a qualitative study with a combination of literature studies and interviews with representives from five different housing companies. The websites and annual reports of the housing companies have been studied to form an idea of how companies relate and work with CSR.Theory: The study’s theoretical points of departure have their basis in research on the definition of CSR as Carroll's CSR pyramid, theory of gender as Ackers organization theory and Porter and Kramer’s theory of creating shared value.Empirics: The empirical data is based on a survey of five companies’ websites and annual reports as well as interwies with a representative from each company.Conclusion: The results of the study identifies that all companies irrespective of the form of ownership defines CSR resembling. CSR as a concept is about to disappear and be replaced by sustainability and social responsibility. CSR means taking responsibility for the economy, environment and the social society. All companies separate these three parts and connect CSR to the companies social responsibility. All the companies are organizing their work with CSR differently. CSR is about sustainability, for something to be sustainable it must be fair, and when it is fair it is also equal. The study shows a relation between CSR and the gender aspect. The companies have to take social responsibility inside the organization to have an equal and sustainable culture. All respondents in the study belives that their own organization is gender equal but not the real esate industry in general. Gender equality is increasing because more people demands it. Corporate social responsibility are increases because society demands it.

 SAMMANFATTNING Titel: Corporate Social Responsibility, Hur några svenska storbankers CSR-arbete implementerats på lokal nivå och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på samma nivå. Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hp Författare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.se Georges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.se Seminariedatum: 2010-09-30 Handledare: Esbjörn Segelod Nyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetik Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några svenska storbankers CSR- arbete implementerats på lokal nivå. Dessutom vill vi även undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på det lokala planet. Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frågor samt en webbaserade enkät (Survey Monkey). Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-området implementeras på lokal nivå i form av riktlinjer, direktiv och värderingar som lokala kontorschefer tillämpar i sina dagliga verksamheter. Vi har märkt att kreditpolitiken och kreditprocessen är en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras. CSR-dokumenten är viktiga men lider likväl av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för några av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekräfta någon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid några av de lokala bankkontoren. Vad gäller effekterna har vi för några av bankerna kunnat notera ett positivt eller begränsat genomslag i de områden där de verkar. Anledningen till att vi endast kunnat notera begränsade effekter är en otillräcklig marknadsföringsbudget på lokal nivå. Vidare att det inte har funnits konkreta projekt hos en av bankerna; hos en annan bank har det inte varit omöjligt att observera några effekter alls.
ABSTRACT Title: Corporate Social Responsibility, How some major Swedish banks’ CSR work implemented at local level and which effects caused by CSR Work at the same level. Course: Master thesis in business administration, FÖA 400, 15 Swedish credits Authors: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.se Georges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.se Seminar date: 2010-09-30 Supervisor: Esbjörn Segelod Keywords: CSR, Social Responsibility, business ethics Purpose: The purpose of this paper is to examine how some major Swedish banks’ CSR work has been implemented at the local level. In addition we want also to examine the effects caused by the CSR work at the local level. Methodology: Data has been collected through interviews guided by a list of openeded questions and a webbased survey (Survey Monkey). Conclusions:   We found that group’s global policies in the field of CSR is im- plemented at the local level in the form of guidelines, directives and values that local office managers apply in their daily activities. We noticed that the credit policy and the credit process are one of the main instruments through which CSR work is implemented. There are still some lacks regarding the important internal instrument that was unintelligible for a part of local office managers. In addition, it has been impossible to confirm any implementation of CSR work for some of local bank offices. Concerning effects we noticed that some banks have a positive or a limited impact in the areas where they operate. The reason to the limited effect is a inadequate marketing budget at the local level. There was also no specific projects for one bank while it has been impossible to find effects for another bank.

Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell The Pyramid of Corporate Social Responsibility, som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om Corporate Social Responsibility, som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR. Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där fallstudier i form av fyra stycken djupintervjuer har använts för att samla in primärdata. De två studerade företagen är The Community Housing Group Ltd (TCHG), England respektive Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sverige. I studien har bland annat framkommit att de båda studerade företagen använder CSR som en del i sin marknadsföringsstrategi. Skillnaden är att HFAB har uttalat att de gör detta, medan TCHG gör det undermedvetet. Skillnaderna mellan de två studerade företagen angående om och hur de använder CSR i sin marknadsföringsstrategi beror troligen på att TCHG ännu inte har insett vikten av att marknadsföra CSR-aktiviteter, till skillnad från HFAB som har förstått vikten av att ha ett starkt varumärke.
This essay discusses the phenomenon Corporate Social Responsibility (CSR). The concept is used synonymous to a company’s responsibilities to the community, which means that they voluntary contribute to a better society. The model The Pyramid of Corporate Social Responsibility by Carroll and Buchholtz is the basis. It explains CSR as a company’s economical-, legal-, ethical- and philanthropical responsibility. The focus is on CSR as a part of a company’s marketing strategy, with economical-, ethical- and philanthropical responsibility in center. The problem enunciation is: How do managers apprehensions about Corporate Social Responsibility, as a part of a company’s marketing strategy distinguish between a British and a Swedish social housing business? The purpose is to answer the question and see if there are any similarities or differences between the managers at the two companies The Community Housing Group Ltd (TCHG), England and Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sweden. This essay has a qualitative method with a case study with four interviews in depth. The result of the study is that both companies use CSR as a part of their marketing strategy. The difference is that HFAB express that they do, while TCHG do it subconsciously. This difference probably depends on that HFAB has realized the effect of having a strong brand, while TCHG do not.

Företagens sociala ansvarstagande, det vill säga Corporate Social Responsibility (CSR), är ett aktuellt ämne som ofta diskuteras och uppmärksammas i såväl medier som också hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag väljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna få en fördjupad förståelse för företagens samhällsengagemang är det därför angeläget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete.

Syftet är att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de främsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete.

Studien baseras på en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhålla djupare förståelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktär och genomfördes med respondenter från sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete. Urvalet av företagen har skett utifrån det brittiska analysföretaget Innovests lista över de 100 mest hållbara företagen i världen 2007, företagsnätverket CSR Sweden, förslag från CSR-konsulten Ola Löhman samt webbplatsen CSR i Praktiken.se.

I studien framkommer det att det finns flera anledningar till att företagen arbetar med CSR. Ett skäl till att företagen engagerar sig i CSR-frågor är, enligt studien, det etiska ansvarstagandet. Samhällets och intressenternas krav att agera etiskt gör att företag måste ta hänsyn till dessa för att undvika att bli anklagade för ett oetiskt handlade. Det då ett oetiskt agerande kan innebära långsiktiga negativa effekter för företaget, som exempelvis ett försämrat rykte och minskad attraktivitet hos intressenterna. Studien visar således att intressenterna har en viktig roll i företagens CSR-arbete genom deras behov och krav på företagens verksamheter. Därmed är vårdandet av relationerna till intressenterna en anledning till att företagen väljer att arbeta med CSR. Vidare kopplar företagen image och rykte till varumärket, som stärks genom deras sociala och miljömässiga ansvarstagande. Att varumärket stärks genom CSR-aktiviteter är därmed ytterligare en drivkraft som framkommer i studien. De främsta drivkrafterna som har identifierats hos de undersökta företagen är lönsamhet, riskhantering, varumärket, medarbetare och långsiktigt tänkande. Det kan därför konstateras att företagen i första hand arbetar med CSR för att det har en positiv påverkan på företaget och inte för de positiva följderna det har för samhället i stort.

Corporate Social Responsibility (CSR) is a frequently discussed subject, therefore Media and business managers are paying close attention to the social and environmental responsibility of the companies. There can be many different driving forces behind the voluntary CSR activities. To reach a deeper understanding of the companies’ social and environmental commitment it is important to identify the reasons behind incorporating CSR regulations.

The purpose of the study is to describe why the companies in the survey work with CSR and to identify the prime reasons behind integrating CSR activities into their business operations.

The study is based on a qualitative method using telephone interviews. The method allowed for a deeper comprehension of why companies work with CSR. The interviews were semi-structured and based on the respondents from six companies. All the companies followed CSR guidelines. The companies were chosen from Innovests’ list of 100 most sustainable companies in the world of the year 2007, the company network CSR Sweden, proposal from the CSR consultant Ola Löhman and the website CSR I Praktiken.se.

The study demonstrates several reasons why the companies work with CSR. One reason, according to the study, is ethical responsibility. The companies have to consider the impact of the stakeholders and society on behaving ethically. Acting unethically can lead to long-term negative consequences, such as a bad reputation and decreased attractiveness to the stakeholders. The study shows that the stakeholders' demands and needs influence how the companies work with CSR. A good relationship to the stakeholder, therefore, is one of the driving forces behind the companies' CSR activities. Furthermore, the companies connect their image and reputation to their brand, which is strengthened when they take-on social and environmental responsibility. The prime reasons that were identified in the survey are profitability, risk management, employees, long-term thinking and the brand. Therefore, the conclusion is the companies in this survey are working with CSR because it influences the company in a positive manner and not because they want to benefit society at large.

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gäller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsättningar för företag att interagera med sina intressenter. På senare år har socialt ansvar inom näringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsättning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus på ansvarsfull konsumtion och att sända ut budskap för att sälja och ha ett vinstdrivande syfte. Syfte: Syftet med denna studie är att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som säljer produkter som kan vara skadlig för hälsan och skapa ett beroende går det att använda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försäljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgränsat till ansvarsfull konsumtion. Genomförande: Genom personliga intervjuer kartläggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn på socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser på framtiden och de möjligheter som ges där. Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjälp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den är att anses som styrkt eller ej. Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsättningarna på olika nivåer, ser till det delade värdet mellan företaget och samhället, tillämpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring.
Background: The diffusion of messages through social media is considered effect full. Today’s digital landscape creates new prerequisites for companies to interact with their stake holders. Social responsibility has come to be a hot topic and is looked upon as mandatory for companies. A contradiction can be seen in the alcohol industry when companies are initiating actions to be socially responsible, but at the same time communicate marketing messages for increased sales. Purpose: The purpose of this study is to test the following thesis; as a company, in an industry that offers products that may negatively affect health and cause addiction, it is possible to use social media as a tool to manage the paradox; active social responsibility and marketing for increased sales, limited to the area of responsible drinking. Method: Through personal interviews, this study maps out the brewery companies Carlsberg Sweden and Spendrup’s general view of social responsibility and social media, how they work with the concepts today as well as their view of future possibilities. Theory: With empirical materials at hand, and a theoretical framework consisting of social responsibility theories, paradox management and theories of diffusion of communication, this study will argue for both sides of our thesis strength. Conclusions: Our thesis is strengthened given that the companies manage the contradiction by separating each pole at different levels, acknowledge the shared value between the company and the society, apply a proactive strategy and use its competences in commercial marketing.

Företag står idag inför en ökad press att hantera och styra CSR då exempelvis förbättringar inom sociala eller miljömässiga prestationer påverkar företags resultat, och därmed det långsiktiga värdet för aktieägare. Detta måste mätas för att kunna nå organisatoriska mål och för att skapa en förståelse för hur CSR-prestationer är sammanlänkade till olika processer inom företaget.

Problem: Begreppet CSR har fått allt mer uppmärksamhet. Företagen tycks vara måna om att skydda sitt rykte och undvika händelser som kan skada deras bild som ett ”socialt ansvarsfullt företag”. Det råder i dagsläget ingen klarhet över hur pass allvarligt ett företag bestraffas av sina aktieägare när de missköter sitt sociala ansvar.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska finansiella marknaden reagerar på företag som missköter sitt sociala ansvar. Resultatet kan hjälpa företagen att ta ett mer välgrundad beslut kring resursfördelningen mellan vinstdrivande investeringar och CSR-drivna projekt. Resultatet kan även hjälpa investerare att på ett tydligare sätt kunna förutse vad som sker med deras aktier vid händelser som påverkar företagets CSR-image. Metod: En event studie kommer att utföras för att se om företagets aktie ger en abnormal avkastning. Publiceringen av noggrant utvalda händelser i någon av de tre tidningarna Expressen, Aftonbladet & Dagens Nyheter kommer att användas som händelsedatum. Ett t-test kommer att testa om den abnormala avkastningen kan bekräftas genom en dubbelsidig hypotesprövning. Slutsats: Nollhypotesen för de 30 utvalda händelserna kunde inte förkastas, vilket innebär att ingen signifikant abnormal avkastning uppstod vid publiceringen av nyheter som berörde företagens sociala misskötsel. Den finansiella marknaden reagerade alltså inte på sådana händelser. Slutsatsen blir därför att investerare är rationella aktörer som tycks ignorera händelser som inte berör företagets förmåga att skapa avkastning till dem.

The focus of this essay is set on a number of processes that affect the challenges of the tourist trade, to be more precise – an analysis of the attitudes towards tourism and sustainability within this line of business – from an ethical and moral as well as social view. These issues are examined with reference to the concept of CSR (Corporate Social Responsibility). Thus, acquaintance with theories of social constructivism, post colonialism, globalisation and global civil society is essential in order to understand the analysed material. The essay is mainly based on the outcome of qualitative interviews with various kinds of persons working with CSR related questions. Another material source has been the websites of a number of tour operators. The method used is the critical discourse analyse. The material presents a few specific themes:

”Confusion of ideas”, ”The experience of being examined in your branch of business”, ”For whom is this any good – who cares?”, ”To feel involved and participate” and ”Co-operation – the right track to follow”. By giving emphasis to the complexity of the work concerning CSR issues related to the travel industry the author of this essay tries to increase the understanding of the challenges that face the tourist trade.

Bakgrund: Numera engagerar sig allt fler företag i sociala och miljömässiga frågor då det förekommer ett krav från intressenter om att företag ska ta sådant ansvar. Fler företag involverar verksamheten i aktiviteter som berör Corporate social responsibility (CSR), för att tillfredsställa externa intressenter och uppnå en fördelaktigare position hos verksamhetens intressentgrupper. Problemdiskussion: Det förekommer en uppfattning om att företag enbart involverar verksamheten i frågor kring CSR i syfte att endast främja den egna verksamheten. Forskare menar att CSR aktiviteter inom ett företag kan ha en god inverkan på varumärket medan en del anser att effekten av dessa inte är uppenbara och tydliga. Frågeställning: Hur inkorporerat är CSR i Coops affärsidé och hur implementeras dessa hållbarhetsstrategier på butiksnivå? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag i Sverige arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare är syftet att undersöka hur företagets strategier inom CSR stärkt varumärket samt hur har resultatet av deras hållbarhetsstrategier gjort detta. Metod: Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ ansats för att undersöka företaget Coop, där tillvägagångssättet delvis varit intervjuer med konsumenter och butikschefer samt företagets hållbarhetschef. Vidare har studien utgått ifrån sekundärdata för att analysera verksamheten genom relevanta teorier. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om CSR av olika forskare samt Carrolls CSR pyramid. Vidare har den insamlade datan analyseras genom teoriernaom CSR, Carrolls Pyramid, Brand Identity, Brand Equity, Corporate Identity samt kommunikation av CSR. Slutsats: CSR är väl interagerat i Coops affärsidé framförallt på central nivå inom organisation. Dock har deras hållbarhets strategier inte stärkt varumärket enligt den empiriska undersökningen. Coop bör bli tydligare i sin kommunikation av sina hållbarhetsaktiviteter annars kommer detta inte att vara en avgörande faktor som stärker Coops varumärke.

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete. Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning. Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning. Den teoretiska referensramen behandlar forskningsområden som kan hänföras till GRI:s riktlinjer, och utgör därför relevans. Studiens slutsatser vilar på vårt deduktiva angreppssätt som syftat till att koppla ihop teori med det insamlade intervjumaterialet. Vi har även varit öppna för explorativa inslag, vilket kan urskiljas i en mer generell modell. Umeå Energi har i grunden goda förutsättningar för införandet av en hållbarhetsredovisning, med en engagerad ledning och stora ambitioner inom miljöaspekten för att nå en hållbar utveckling. Studiens slutsatser visar att Umeå Energi bör arbeta mot en gemensam definition av dess samhällsansvar för att få ett mer enhetligt arbete inom organisationen och kunna identifiera väsentliga frågor att rapportera. En förbättrad dialog med intressenterna bidrar till att Umeå Energi får fokus på de viktigaste hållbarhetsfrågorna, och genom att proaktivt arbeta för en överensstämmelse mellan samhällets värderingar och företagets, kommer även legitimitet att utvinnas. Vidare indikerar studien att tydligare mål inom den sociala aspekten kan hjälpa Umeå Energi till mer struktur i arbetet. Vi har även uppfattat att det är av relevans att hållbarhetsredovisningens syfte som ett styrverktyg genomsyras i hela ledningen för att på så sätt strategiskt kunna sträva mot ett förbättrat hållbarhetsarbete. Studien resulterar i en rekommendationsmodell som visar att det är företagets värdegrund, intressentdialog och samsyn på syftet med hållbarhetsredovisningen som ligger till grund för ökade förutsättningar för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redovisa hur ett antal företag inom olika branscher i Sverige arbetar med frågor som rör social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet: vanligtvis kallat corporate sustainability och CSR. Begreppen sammanfattar företagens strävan att uppnå långsiktig hållbarhet i sin verksamhet, till exempel genom att hushålla med naturresurser. Uppsatsen bygger på casestudier, med tillhörande djupintervjuer, av sex olika företag. Den grundläggande frågeställningen är hur företagens arbetat med sin organisationsutveckling för att implementera CSR i verksamheten och till exempel bli ett ”grönare” företag. Slutsatserna i studien är att företagen i studien tar ett tydligt samhällsansvar i någon form och samtidigt avfärdar den klassiska ekonomiska teoribildningen kring vinstmaximering som förlegad.  Uppsatsen skulle även kunna utgöra ett instrumentellt dokument för företag som vill lära sig mer om eller utveckla sitt CSR-arbete. Den berör även de negativa konsekvenser som riskerar följa av ett CSR-arbete som inte är tillräckligt dedikerat, används i egen-syfte (greenwashing) eller inte får något utrymme alls.

Syfte: Idag förväntar sig allt fler kunder och anställda att företag ska ta stort ansvar i samhället och inte bara generera vinst och säkra jobben för sina anställda . Detta samhällsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) även på svenska men ofta är ett mer relevant begrepp ”samhällsansvar” eller ”socialt ansvar”.

• Vi vill ta reda på varför och hur företag arbetar med CSR.

• Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för vad CSR är.

• Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhälle.

• Vad CSR får för påverkan på företagens bild utåt sett och dess ekonomiska vinning på grund av att ta socialt ansvar.

Metod: Vi har använt oss av hermeneutikens förhållningssätt där tolkning står för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har använts och undersökningen bygger på en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver även arbetets validitet och reliabilitet.

Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fått en djupare och bredare bild av vad CSR är och vad den har för betydelse för dagens samhälle och dess affärsverksamhet. Vi har fått en bild av hur Coop Konsum arbetar med CSR och vad detta betyder för deras verksamhet, vi anser genom vår studie att de inte arbetar med CSR för ekonomisk vinnings skull.

Förslag till fortsatt forskning: Vi har haft begränsningar till att endast utföra en intervju med ett kooperativt företag, för att få en bättre inblick i hur liknande företag arbetar krävs fler undersökningar.

Uppsatsens bidrag: Den information vi fick från vår intervju med chefen för Coop Konsum Gävleborg kan komma att bidra till ökad kunskap om hur kooperativa företag arbetar med CSR och vad det har för betydelse för dem.

Aim: Today more and more consumers and employees expect businesses to take extensive social responsibility, not only in generating profits and guarantee employments. This responsibility is called CSR (Corporate Social Responsibility).

• We want to know why and how businesses work with CSR.

• The aim of this study in to get a deeper understanding of what CSR is.

• What the importance is of CSR for businesses in today’s society.

• What effects CSR has on business image and what is the economic gain in using it.

Method: We have used a method in which interpretation is the main concept. This investigation is based on a qualitative approach with an interview as its main component. We also describe this study’s validity and reliability.

Result & Conclusions: We feel that through this study we have gained a deeper and more thorough understanding of what CSR is and what it means to today’s society and its businesses. We have formed a image of how Coop Konsum works with CSR and what this means for their business. In our opinion they do not work with CSR to get a better economic result.

Suggestions for future research: Our limitations have been that we only accomplished one interview. A deeper understanding in this subject would demand more investigations.

Contribution of the thesis: The information we received from our interview with the director of Coop-Konsum Gävleborg can contribute to deeper knowledge on how cooperative businesses work with CSR and what the importance of this is.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor. Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera. Dels att företagen bedömer arbetet med CSR på olika sätt, att de har olika intressenter som de anser har mer eller mindre inflytande och att de kommunicerar CSR på olika sätt. Då denna uppsats endast undersöker hur två kommunalt ägda företag arbetar med CSR kan det vara intressant för framtida studier att undersöka två privata företag alternativt ett kommunalt och ett privat företag inom samma bransch och jämföra om det finns skillnader och likheter i deras sätt att ta och arbeta med socialt ansvar.

Background Svenska Spel is a regulated company run by the state and government, where CSR, community and social responsibility is in focus. The highly regulated Swedish gaming market has in recent years become more exposed to competition by foreign unregulated betting companies thru Internet. Problem discussion There are two views regarding CSR and how they are affecting competitive advantage and profitability. On one hand, it suggests that companies foremost shall focus profits and act in the best interest of the shareholders. On the other hand, it connects CSR to be a contributor to competitive advantage that increases the company’s profitability. Problem formulation Svenska Spel is competing with other betting companies who doesn´t act under the same conditions, betting companies that don´t have a responsibility to the state. Svenska Spel has legal obligations to adopt CSR into their business. The other companies choose themselves how they want to act with CSR on the gaming market, they have greater opportunities to choose a strategy that they think is the best. Problem definition Which approach has the unregulated gaming companies on CSR compared with Svenska Spel and their social responsibility in the gaming market? Purpose The purpose of this paper is to compare Svenska Spel with unregulated gambling companies based on how they present and use CSR in the gaming market. Method The scientific method in this study adopted a qualitative, deductive approach with a descriptive touch. The study was based upon the theoretical concepts of CSR and competition, and applied to the empirical study, consisting of data from interviews and secondary sources. The empirical data were the basis for the authors' interpretations through the theoretical frame to complete analyzes and conclusions. Conclusion Svenska Spel´s CSR is deeply implemented in their business and strategies and is the basis for how they operate. The unregulated companies see CSR as a sideline with a relatively strong focus on player responsibility, which also is Svenska Spel´s most important part. Every company in this study upholds an 18-year-old limit for games and the biggest difference between Svenska Spel and the unregulated gaming companies is the player’s budget limit, at Svenska Spel it is mandatory to define your playing budget limit in order to access the games, at the unregulated companies it is optional.

Abstract

This master thesis is a hermeneutic inspired case study of how the value base regarding the environmental and social responsibility in the Swedish coffee company Löfbergs Lila AB is affecting the company's business. A thesis inspired by hermeneutics means that it is based on two ideas, the one of interaction between entirety and partitions and the one of interpretation (Alvesson & Sköldberg 1994). This cause that the emphasis is on how the reality is interpreted and that it never can be seen as completely objective.

The case study was conducted during the spring semester of 2010 at Karlstad's University and consists of both empirical and theoretical material collected during this time. The empirical material in this thesis includes, among other things, interviews with four representatives of Löfbergs Lila AB, written material from the company regarding its work related to Corporate Social Responsibility (CSR), some information about the coffee industry as a whole and different certifications for "ethical‟ coffee that exists on the Swedish market.

The basic idea with CSR as a business strategy is that it can be financially beneficial for companies to take a social and environmental responsibility outside of the company (Vogel 2005). There are also those who believe that it is easier for small and medium sized enterprises to implement and conduct CSR-related work compared to larger companies due to their size and because the owners is more engaged in the business. The CSR-related work at Löfbergs Lila AB is largely based on the owners (Löfbergs family) values of what is considered being "the right thing to do‟, but there are also financial incentives that causes the company to active engage in CSR.

Sammanfattning

Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad fallstudie om hur värderingarna med avseende på miljömässigt och socialt ansvarstagande i Löfbergs Lila AB påverkar företagets affärer. Att en uppsats är inspirerad av hermeneutiken innebär att den bygger på två idéer, den om en växelverkan mellan helheten och delarna och den om tolkningar (Alvesson & Sköldberg 1994). Detta gör att tonvikten läggs på hur verkligheten tolkas och att den aldrig kan ses som helt objektiv.

Fallstudien genomfördes under vårterminen 2010 på Karlstads universitet och består av empiriskt och teoretiskt material insamlat under denna tid. Empirin i uppsatsen inkluderar bland annat intervjuer med fyra representanter för Löfbergs Lila AB, skrivet material från Löfbergs Lila AB angående företagets arbete relaterat till Corporate Social Responsiblity, material angående kaffeindustrin i stort och om de olika certifieringar för ‟etiskt‟ kaffe som finns på den svenska marknaden.

Corporate Social Responsibility (CSR) är den beteckning som används för att beskriva företags miljömässiga och sociala ansvarstagande. Grundtanken om CSR som affärsstrategi är att det kan vara lönsamt för företag att ta ett miljömässiga och socialt ansvar (Vogel 2005). Det finns också de som anser att det är lättare för mindre och medelstora företag att ägna sig åt CSR jämfört med större företag eftersom ägarna är mer aktiva i företaget och att mindre företags storlek gör det lättare att implementera CSR i dem. Löfbergs Lila AB:s CSR-arbete har till stor del sin grund i ägarnas (familjen Löfberg) värderingar om vad som är ‟rätt‟ att göra, men det finns också ekonomiska incitament som gör att företaget aktivt engagerar sig i CSR.

År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.

Vi ämnar undersöka hur informationen om CSR i årsredovisningar har förändrats sedan 1995. Syftet är att se hur informationen har utvecklats över tid, vilka nyanser som har funnits samt vilka intressenters informationskrav som har tillgodosetts.

Studien omfattar en innehållsanalys av årsredovisningar. Analysen har gjorts efter en checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI. Årsredovisningar från fem svenska företag har granskats i ett tre års intervall mellan 1995 och 2007.

Mängden CSR-information i årsredovisningar har ökat stadigt sedan 1995. Fram till 2001 redovisades i princip ingen information kring mänskliga rättigheter, företagets inverkan på samhället eller ekonomiska konsekvenser av CSR. Anställda, kunder och icke-statliga organisationer är de intressenter som främst fått sitt informationsbehov tillfredsställt medan leverantörer i princip inte hittat någon relevant information innan 2007.

Den här studien har som syfte att ge en bild av och undersöka hur legitimitet kan uppnås i en kontroversiell bransch. Tre välkända svenska spelbolag gås systematiskt igenom och granskas för att utröna om de tar, och i så fall hur, socialt ansvar. För att bedöma om socialt ansvar uppfylls av de berörda spelbolagen används Legitimitetsteorin och Carrolls CSR pyramid.Dessa två teorier används som måttstockar för att avgöra i vilken utsträckning varje bolag lyckas erhålla legitimitet genom socialt ansvar.Vidare har studien till syfte att besvara eventuella skillnader i CSR-åtaganden mellan statligtoch privat ägda spelbolag. Även görs en beskrivning om hur den nya Spellagen har påverkat de utvalda spelbolagen att ändra beteende för att vinna legitimitet. Studien utgår från spelföretagens årsredovisningar, hållbarhetsrapporter samt hemsidor.Information har även hämtats från myndighetensorganisationerna Spelbranschens Riksorganisation (SPER) och Spelinspektionen. Förutom direkt data från dessa två organ, har också data hämtats från opinionsinstituten Novus och Svensk Kvalitetsindex. Denna empiriinsamling gagnar studien till att lyfta olika segment inom en och samma bransch.Genom den empiriska insamlingen har både likheter och skillnader kunnat åskådliggöras.Olikheter som i vilken utsträckning och i vilket utförande socialt ansvar tas medan likheterna är att följa svensk spellag vilket innefattar bland annat spelansvar och gränssättning. Slutsatser som kan dras är, bland flera, att spelbranschens anseende idag är lågt och att de trebolagen gör olika ansträngningar för att tillskansa sig legitimitet. Gemensamt för samtliga tre spelbolag är att det tydligt finns förbättringspotential i jakten på legitimitet.
The purpose of this study is to provide a picture of and explore how legitimacy can beachieved in a controversial industry. Three well-known Swedish gambling companies are systematically researched in order to determine their level of social responsibility. To assess whether social responsibility is fulfilled by the gambling companies concerned or not, the Legitimacy Theory and Carroll's CSR pyramid are used. These two theories are employed as benchmarks to determine the extent to which each company succeeds in gaining legitimacy through social responsibility. Furthermore, the study aims to answer if there are differences in CSR commitments between state and privately owned gambling companies. A description is also made of how the new gambling law has influenced the selected gambling companies to change behavior to gain legitimacy. The study is based on the gambling companies’ annual reports, sustainability reports and websites and thus contributes to a qualitative research method. Information has also been obtained from the government organizations, Spelbranschens Riksorganisation (SPER) and Spelinspektionen. In addition to the direct data from these two authorities, data has also been collected from the opinion institutes Novus and Svensk Kvalitetsindex. This empirical collection will benefit the study by headlighting different segments within the same industry. Drawing on empirical evidence from sustainability reports have both similarities and differences been found. Differences such as to what extent and in which shape social responsibility is taken while the similarities is to follow the Swedish gambling law which includes, among other things, gambling responsibility and boundaries for customers deposit. Conclusion that can be made are, among others, that today the reputation of the gambling companies is exiguous and that the three companies makes different kind of efforts to achieve legitimacy. Common to all three gambling companies is that there is a potential for improvement in the pursuit of legitimacy.

In today’s society, there is a growing interest in, and demand for Corporate Social Responsibility (CSR). Reasons for this can be multinational corporations’ increasing influence on world economy as well as scandals revealing horrible working conditions in different industries. In spite of the fact that the demand for CSR is growing, there has always been critics. The most influential critic is Noble Prize winner Milton Friedman, who claims CSR to be a waste of stockholders’ money. However, several articles claim, opposite Friedman, that CSR rather increases a company’s financial performance in the long run. These claims have made us curious about in what way CSR is related to a company’s performance. Moreover, it has led to us wanting to find out how CSR can influence customer perceptions on a product or service offering, and how these influenced perceptions affect company performance.

In order to concretize our problem we have chosen to use the clothing industry as a framework for our study. The choice of industry has its reasons in an increasing public interest in how clothes are manufactured, which is largely because of continuous scandals concerning poor working conditions in the clothing industry.

To find out how CSR can influence customer perceptions and company performance we have studied literature concerning the subject. Furthermore, these theoretical studies have led to us coming up with a model for how CSR can influence customer perceptions and ultimately affect company performance. This model is influenced by Heskett, Jones, Loveman, Sasser and Schlesinger‘s (1994) the Service-Profit Chain as well as by Carroll’s (1991) Pyramid of CSR and Levitt’s (1980) Total Product Concept. We call the model the Value Linking Chain and it depicts how different elements are put into an offer. Furthermore, how this offer is evaluated, both before and after the purchase, by customers and how those evaluations affect the company performance. In order for us to test this model empirically, we have interviewed representatives from companies, customers and non-government organizations.

The analysis indicates that customers are ready to boycott companies that do not behave socially responsible. This has lead to us widening our theoretical scope and revising the Value Linking Chain, which evolved into the CSR-Performance Chain.

In conclusion, CSR can influence customer perceptions on a product or service offering and in the end affect company performance through the links in the CSR-Performance Chain. Furthermore, we have found that companies’ level of CSR must lie on or above customers’ baseline (i.e. minimal acceptable level) in order for them to avoid boycotts, since boycotts affect company performance negatively.

Corporate Social Responsibility handlar om företagens sätt att ta företagsansvar. Begreppet har ingen enhetlig definition men handlar om hur företag ska ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. CSR har från början varit ämnat för stora företag som haft resurser att arbeta med det. Med regeringens beslut om obligatorisk hållbarhetsrapportering för stora företag blev det tydligare att  de mindre företagen inte blev belysta i samma utsträckning, trots att de utgör majoriteten av företagen i Sverige.  Syftet med denna uppsats är att förklara vilken betydelse intressenter har för CSR-arbetet i småföretag inom restaurang- och livsmedelsbranschen och analysera på vilket sätt de påverkar arbetet med miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande.  För att uppnå syftet har vi utgått från en abduktiv metod. Vi har genom fem kvalitativa intervjuer samlat ihop det som utgör empirin för denna studie. Det har sedan analyserats mot teorin för att kunna besvara vår forskningsfråga. Arbetet med CSR drevs av ett flertal intressenter. Kunderna hade mer uttalade krav mot företagen än vad resterande intressenter hade. Däremot var det ägaren som hade den bestämmande rollen i vilka CSR - aktiviteter som skulle implementeras i verksamheten.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut. Med ett abduktivt förhållningssätt har den kvalitativa studien baserats på intervjuer. Vårt urval för intervjuerna var CSR-ansvariga från olika branscher som ingår i nätverket CSR-Skåne. Studiens resultat påvisar att fallföretagen på skilda vis uttrycker en problematik med att integrera CSR i hela verksamheten. Även det filantropiska synsättet blir en utmaning eftersom det ofta uppstår en separering mellan företagens affärsstrategi och de filantropiska aktiviteter som bedrivs. Slutligen presenteras vår egen modell som ger en tydlig bild för hur CSR-arbete bör se ut. Här suddas filantropin ut och genom integrerad CSR-strategi skapas ett gemensamt värde.
CSR (Corporate Social Responsibility) is a business model that advocates companies to take responsibility for their environmental, ethical, social and economic impact on society. Since the 1950s the concept of social responsibility established and grown on the business market. The purpose of our thesis is to investigate whether CSR as a strategy can be a tool for sustainable business and if it can provide a long term profitability for a company. We used our theoretical framework in order to understand the complexity of CSR and be able to analyze our empirical data. “The Pyramid of Corporate Social Responsibility”, by Archie Carroll, is introduced as a basic model followed by the more expanded “Three Domain Model”. To understand how environmental management works in practice we introduce Lucas, followed by Mintzbergs theory about organizations and how their various activities can look like. With an abductive approach is this qualitative study based on interviews. Our data selection were CSR managers from various industries within the network CSR-Skåne. Based on the empirical data two main categories where identified; integration and separation and the different approaches of philanthropic. Our results demonstrate that the case companies, in different ways express problems when it comes to the integration of CSR. The philanthropic approach is a challenge as well, it often occurs a separation between companies´ business strategy and philanthropic activities. To close this thesis we present our own model that provides a clear picture of how CSR a business model should look like. The philanthropy is wiped out and an integrated business strategy creates a shared value.

Syfte: Sambandet mellan CSR och CFP har undersökts otaliga gånger utan att forskarna kommer överens om huruvida det finns ett samband eller inte. Därmed finns också olika åsikter om vilket motiv som driver företag att investera i CSR. Tidigare forskning har fokuserat på två huvudmotiv: vinstmaximerings- samt filantropiska motiv. Vi har kunnat utröna ett möjligt tredje motiv till CSR-investeringar, nämligen att företagets information om framtida CFP motiverar investeringar i CSR. Syftet med vår studie är därmed att undersöka om framtida förväntad CFP förklarar nuvarande CSR-investeringar i företag.   Metod: Vår studie utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med hypotetisk-deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ med en longitudinell forskningsdesign. Data från 890 europeiska bolag har insamlats från Thomson Reuters Datastream för åren 2008-2016. Vidare har dessa data analyserats i statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att framtida förväntad CFP förklarar företagets nuvarande CSR-investeringar. Detta genom att den information företaget innehar om sin framtida CFP påverkar dess engagemang i CSR-aktiviteter, vilket därmed utgör det huvudsakliga motivet till företagets CSR-investeringsbeslut. Resultatet visar också att företag inte investerar i CSR av filantropiska skäl, medan en undergrupp av företag väljer att investera i CSR med vinstmaximering som motiv.   Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till motivforskningen om CSR-investeringsbeslut genom att bevis erhållits för att ett tredje motiv finns, som hittills är outforskat. Olika intressenter har nytta av kunskapen om detta motiv eftersom studien visar att CSR-investeringar leder till att information om företagets framtida information avslöjas.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier inom ämnet skulle förslagsvis kunna rikta in sig på mindre företag eller enskilda länder, då denna studie fokuserat på stora europeiska bolag. För att få en mer detaljerad inblick i hur ett företag tänker kring CSR-investeringar föreslår vi en fallstudie inom ämnet, med kvalitativ inriktning.
Aim: The relationship between CSR and CFP has been investigated many times without any conclusion if there is any relationship or not. Because of the lack of conclusion there are different opinions about what motive companies have when they invest in CSR. The research that has been done in the field have focused on two motives: profit maximization- and the philanthropical motive. We have identified a possible third motive to CSR-investments, namely that company’s information about future CFP motivates current investments in CSR. The aim of our study is to investigate if future expected CFP explains current CSR-investments among companies.   Method: Our study is based on a positivistic research philosophy with a hypothesis-deductive approach. The study has a quantitative strategy with a longitudinal design. We have collected data from 890 European companies during the period of 2008-2016 from Thomson Reuters Datastream. We have analyzed the data in the statistical software SPSS.   Result & Conclusions: The result of the study indicates that the future CFP explains current CSR-investments. This happens because the company’s private information regarding future CFP influences the commitment to CSR-activities, which make the information-motive the main motive to CSR-investments. The result also shows that companies do not invest in CSR for philanthropic reasons, while a subgroup of companies chooses to invest in CSR with profit maximization as a motive.   Contribution of the thesis: The study provides a contribution to the research about how different motives drive companies’ decision-making process about CSR-investments through the third identified motive, which is an unexplored field. Different stakeholders can appreciate the knowledge of this motive because of the private information the companies reveal with the CSR-investments that they do.   Suggestions for future research: We have done our study on large public European companies. Future studies in the field should aim non-public companies or specific countries. We suggest a qualitative study to get a more detailed picture about how companies reveal private information in this field.