Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Skogslandskapet“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Inhaltsverzeichnis
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Skogslandskapet" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Skogslandskapet"
Kumpula, Jouko, und Alfred Colpaert. „Snow conditions and usability value of pastureland for semi-domesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus) in northern boreal forest area“. Rangifer 27, Nr. 1 (28.01.2009). http://dx.doi.org/10.7557/2.27.1.171.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Skogslandskapet"
Hansson, Jessica. „Skogsbrukets påverkan på skogslandskapet i Sverige : Vikten av artskydd och ökad hänsyn“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-320222.
Der volle Inhalt der QuelleJosefsson, Torbjörn. „Pristine forest landscapes as ecological references human land use and ecosystem change in boreal Fennoscandia /“. Umeå : Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, 2009. http://epsilon.slu.se/200977.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleOlsson, Britt-Marie. „Förekomst av dagfjärilar i ett skogslandskap i västra Värmland“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1244.
Der volle Inhalt der QuelleIdag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter. Vissa av dessa lokaler är isolerade och förväntningarna var att antalet rödlistade arter skulle vara relaterade med graden av isolering. Antalet rödlistade arter och antalet totalt var lägst i isolerade områden, vilket tyder på att det kan finnas spridningshinder mellan lokalerna. Studien visade också att antalet fjärilsarter var positivt korrelerad med både områdets areal och diversitet med avseende på växter.
The large-scale changes of the 20th century have reduced a great number of species to small and fragmented residual population, often occurring in habitats that are no longer grazed or mowed. Without targeted efforts, these species will disappear from the landscape in the long run. This study examines the occurrence of butterflies, with special on red list species,in a forest landscape in western Värmland. Twenty-six localities were selected to investigate if the distribution was limited by their ability to disperse. Some localities were isolated and the prediction was that the number of red listed species should be related to the degree of isolation. The number of red listed butterfly species and the total number of species was smaller in isolated areas, indicating that the dispersal of butterflies is reduced. The study also showed that the number of species was positively correlated with the size of areas and with diversity of plants.
Olsson, Britt-Marie. „Effekter på dagfjärilsarter av sentida markanvändning i ett skogslandskap i västra värmland“. Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1215.
Der volle Inhalt der QuelleUnder 1950 talet planterades många öppna jordbruksmarker igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Även idag sker det en ständig förändring av landskapet som leder till en minskning av ängs- och hagmarker. Konsekvenserna av en minskning av ängs- och hagmarker är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien har jag valt att se på hur olika typer av nutida markanvändning av ursprunglig skogsmark påverkar biodiversiteten utifrån dagfjärilsförekomst. För att kunna besvara frågan jämfördes dagfjärilsfaunan i sex olika områden, som skiljer sig åt med avseende på markanvändning. Resultatet av studien visar att det finns ett sådant samband att dagens markanvändning är av stor betydelse för dagfjärilarna. Typer av hävd är viktigare än arealens storlek för dagfjärilsfaunan. Störst artantal noterades i ett område som hävdades med bete av nötboskap, lägst artantal i ett helt ohävdat område som planterats med skog.
During the 1950s many agricultural areas were abandoned, and planted with forest, resulting in a homogeneous forest landscape. The consequence of a reduction in the areas of pastures and enclosed pastures is that many species of butterflies both in Sweden and Europe are reduced, both in numbers and distribution. In this study I look at how different present-day land use of original forested land affects the diversity of butterflies. The butterfly fauna in six areas, with different land use, were compared. The results show that today´s land use is important for the butterfly diversity. Type of land use is more important than area for butterfly diversity. Highest diversity occurred in an area grazed by cattle, and lowest diversity in an area that was planted with coniferous forest.
Berglund, Camilla. „Närheter och avstånd i ett nordvärmländskt skogslandskap : Praktiker och betydelser i nya tidsrumsliga sammanhang“. Doctoral thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-34753.
Der volle Inhalt der QuelleI den här avhandlingen studeras det samtida nordvärmländska skogslandskapet och nya ruraliteter utifrån praktiker, betydelser och tidsrumsliga sammanhang. I takt med en tilltagande urbanisering i Sverige och världen uppstår nya relationer till och inom landsbygder som har sin grund i förändrade betingelser för försörjning och fritid, något som brukar beskrivas som nya ruraliteter. Vad innebär då nya ruraliteter i det glesbebyggda nordvärmländska skogslandskapet? Vilka praktiker, upplevelser och betydelser framträder i fast- och fritidsboendes relationer till det individuella, skogen och det kollektiva, och hur kan dessa förstås i förhållande till tidsrumsliga sammanhang? I avhandlingen behandlas särskilt praktiker knutna till det egna boendet och fastigheten samt jakten och jaktmarkerna. Närhet och avstånd visar sig vara gemensamma nämnare för vad som ger skogslandskapet betydelser, men rymmer såväl möjligheter som svårigheter. Frihet, gleshet och oberoende framträder som positiva upplevelser bland intervjuade i studien, men uppenbarar samtidigt en avfolkningsproblematik, förändrade sociala relationer och spänningsfält mellan det privata och det gemensamma. Nya ruraliteter i det nordvärmländska skogslandskapet syns vila i skärningsfältet mellan bevarande och förändring.