Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Rumslig design.
Dissertationen zum Thema „Rumslig design“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Rumslig design" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Andersson, Elin, und Hanna Bengtsson. „Geovisualisering: En rumslig representation av data“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43221.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Internet of things ger oss möjligheten att kunna identifiera, kontrollera och övervaka objekt över hela världen. För att mängden rådata som strömmar in ska kunna skapa mening och insikter till människan krävs det att den presenteras på rätt sätt. Studien undersöker därför om geovisualisering bättre kan möta människans kognitiva förmåga vid intag och tolkning av information. Geovisualisering innebär att rumslig data kan utforskas på en karta via en interaktiv display och är en länk mellan den mänskliga beslutsprocessen, interaktiva gränssnitt och data [21]. Mer forskning behövs inom området för att undersöka hur geovisualisering kan ta plats i system där stora datamängder behöver presenteras på ett överskådligt sätt och stödja beslutsprocesser. Studien syftar till att jämföra geovisualiseringar med ett befintligt system som tillhandahåller kontinuerlig uppdatering och övervakning av nätverkskameror genom utförande av användbarhetstester och intervjuer. Det som undersökts är om geovisualisering kan ge en ökad förståelse och bättre interaktion i ett utrymme som efterliknar den fysiska världen, samt undersöka potentiella problem för att hitta framtida förbättringar. Resultaten visade att navigering och informationsöverbelastning var återkommande problem under testerna av det befintliga systemet. För geovisualiseringarna visade resultaten det motsatta då de istället underlättade förståelsen för interaktion och information. Vissa problem identifierades dock för de framtagna geovisualiseringarna, som exempelvis dess begränsade interaktion och misstolkningar av objekt. Trots detta visade det sig vara fördelaktigt att placera ut enheter i deras verkliga miljö med hjälp av geovisualisering då det bidrog till en bättre översikt och förståelse av systemets sammanhang.The Internet of Things gives us the ability to identify, control and monitor objects around the world. In order to get meaning and knowledge from the amount of raw data, it needs to be presented in the right way for people to get insights from it. The study therefore examines whether geovisualization can better meet human cognitive ability in interpretation of information. Geovisualization means that spatial data can be explored on a map through an interactive display and is a link between the human decision-making process, interactive interfaces and data [21]. More research is needed in the area to investigate how geovisualization can take place in systems where large amounts of data needs to be presented and how it can support decision-making processes. The study aims to compare geovisualizations with an existing system that provides continuous updating and monitoring of network cameras by performing usability tests and interviews. Geovisualization has been investigated to see if it can contribute an increased understanding and better navigation in a space that mimics the physical world, as well as investigate potential problems to find future improvements. The results proved that navigation and information overload were recurring problems during the tests of the existing system. For the geovisualizations, the results proved the opposite as they instead facilitated the understanding of navigation and information. However, some problems were identified for the developed geovisualizations, such as its limited interaction and misinterpretations of objects. Despite this, it proved to be advantageous to place units in their real environment using geovisualization as it contributed to a better overview and understanding of the system's context.
2
Velasco, Ramos Irene. „Rumslig dramaturgi : Ett verktyg för att främja den kognitiva tillgängligheten i utställningssammanhang“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44656.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Rumslig dramaturgi är ett examensarbete inom informationsdesign och inriktningen rumslig gestaltning. I dag finns enligt kulturplaner utsatta regionala mål för kultur och även lagstadgade tillgänglighetskriterier vilka genom demokratin är en värdegrund som regional museiverksamhet behöver möta. Det informationsdesignproblem som förekommer är att sträva mot att uppnå dessa mål och lagar, och samtidigt ta människans processer för informationsinhämtning och tolkning i beaktande. Om denna kunskap inte finns, eller bortses från, riskeras både tillgänglighetskraven och de regionala målen. Därför är syftet med detta arbete att undersöka på vilket sätt berättartekniska metoder och dramaturgi kan användas till informations- och budskapsförmedling som stödjer den kognitiva tillgängligheten inom utställningssammanhang. Arbetet grundar sig i teorier som kognition, perception, berättelser och dramaturgi samt utförda kvalitativa undersökningsmetoder. Resultat av dessa redovisas, och används slutligen som utgångspunkt i ett förslag där en modell för rumslig dramaturgi exemplifieras i utställningen Historiska ögonblick på Sörmlands museum beläget i Nyköping, Södermanlands län. Nyckelord: Informationsdesign, rumslig gestaltning, utställningar, kognition, tillgänglighet, dramaturgi.Rumslig dramaturgi is a thesis in information design, with a focus on spatial design. Today, according to governing regional documents, there are cultural goals and statutory accessibility criteria, which through democracy are a value base that regional museum operations need to face. The information design is to work towards these goals and laws, while considering the human processes for collecting information and rendering. If this knowledge does not exist or is disregarded, both the accessibility requirements and the regional goals are at risk. Therefore, the purpose of this work is to investigate how narrative techniques and dramaturgy can be used for information and message mediation that supports the cognitive accessibility within exhibition contexts. The work is based on theories such as cognition, perception, narratives and dramaturgy, as well as performed qualitative research methods. The results of these are outlined, and furthermore used as a starting point to a proposal where a model for spatial dramaturgy is exemplified in the exhibition Historiska ögonblick at Sörmlands Museum located in Nyköping, Södermanlands County. Keywords: Information design, spatial design, exhibitions, cognition, accessibility, dramaturgy
3
Schmitt, Katarina, und Rebecka Knås. „Upplyst design i handeln“. Thesis, Mälardalen University, School of Innovation, Design and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7467.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Rumsliga kunskaper kan bidra till att spara energi inom belysningsområdet. ”Om rummets förutsättningar utnyttjas väl kan man minska antalet ljuskällor”. Detta är en av slutsatserna i vårt examensarbete. ”Upplyst design i handeln” är ett pilotprojekt med representanter från Eskilstuna kommun, Svensk handel i Eskilstuna, Eskilstuna Energi & miljö och Energikontoret i Mälardalen.
Syftet med arbetet har varit att ta fram ett belysningsförslag till butiken Blomsterpralinen. Belysningsförslaget berör en skärningspunkt mellan energieffektivitet och visuella kvaliteter. De visuella bitarna kan kopplas till vårt ämne Rumslig gestaltning som innefattar tankar om informationsdesign och övertalningsdesign. När vi talar om belysning i butiken ger sig informationsdesignen uttryck i goda synförhållanden som tydliggör produktinformation och navigering. Övertalningsdesignen framhäver/förskönar produkter i relation till butikskonceptet.
Blomsterpralinen har idag ett koncept som signalerar en gammalmodig och varm känsla. Butikens målgrupp uttalas som medelålders och äldre. Detta är faktorer vi tar hänsyn till i projektet.
I vårt arbete kommer vi att använda oss av litteraturstudier, kvalitativa intervjuer av informanter, observation och kvalitativa intervjuer av respondenter. Dessa metoder redogör vi för löpande i rapporten i den ordning vi har utfört dem.
För att kunna utforma ett belysningsförslag gör vi förstudier för att framförallt få lärdom om visuella begrepp för ljus samt ljuskällors fysikaliska beteckningar. Utifrån dessa kunskaper gör vi en nulägesanalys av butiken för att kartlägga nuvarande problem. Därefter genomför vi en utprovning samt kvalitativa intervjuer på butikens kunder för att belysningsförslaget ska kunna ta form.
Upplyst design i handeln - ett pilotprojekt
4
Westöö, Malin. „Designkoncept i kontorsmiljö : Rumslig gestltning med berättarteknik i fokus“. Thesis, Mälardalens högskola, Innovation och produktrealisering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34895.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This is a study about how storytelling can be used in office environments to communicate the corporate culture. The concept corporate storytelling has been questioned by organisations and company’s weather the purpose is to sell products or trademarks. In this study I use ABB as an example of telling a story with help from there corporate culture. To understand the business culture of ABB, workshop, interviews and spatial analysis are used as methods. With the support of literature and the result of the methods used a design proposal has been created. Stories that are built on meaning and narrative activity have become new definitions that you now apply in a office environment. It is possibly to tell a story by using different design principles and use a room or a space as a starting-point. By telling a story with the design of the office environment the users could be able to understand their corporate culture. The concept that is created is built on gathered empirics of people in the company. The result can give the user an understanding about the corporate culture in their company and with that knowledge use the space as a benefit at work.Detta arbete är en studie i hur det är möjligt att tillämpa teorier inom storytelling i en rumslig miljö för att kommunicera ett företags kultur. Företag och organisationer kan vara skeptiska kring corporate storytelling, då begreppet ofta används utifrån syfte att sälja en produkt eller ett varumärke. I detta examensarbete diskuteras huvudsakligen hur ett företag eller organisation kan förmedla ett budskap i en rumslig miljö. Arbetet utforskar hur det är möjligt att berätta om kulturen på ett företag genom rumsliga element som samtidigt stödjer arbetsmiljön. Som en utgångspunkt för att förstå den kultur som finns inom ett företag har en fallstudie gjorts på ett existerande företag, ABB, där fokusgrupp, intervju och platsanalys använts som metoder. Med vetenskaplig litteratur och resultat av metoder har ett designkoncept skapats. Hur trenderna ser ut kring arkitektur och inredning på olika arbetsplatser har utforskats i arbetet. Berättelser som bygger på meningsproduktion och berättaraktivitet har blivit nya begrepp som appliceras inom berättarteknik, här finns en potential i att använda rummet som budbärare för berättelser. Med metoder och teorier som lyfter fram berättandet genom rummet och användare så har ett designkoncept i rumslig miljö utformats. Förslaget presenterar ett koncept för hur rummet kan gestalta en berättelse där användarna kan känna igen sig och identifiera det företag de arbetar i.
5
Linderoth, Sophie. „Rumslig sammankoppling : Att hitta rätt och lätt på ett 50-tals torg“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-37259.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Rumsliga sammankoppling är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. I detta arbete studeras hur visuell och fysisk kontakt kan skapas och länka samman ett grannskapstorgs olika delar och på så sätt understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde mellan dessa delar. Arbetet utgår ifrån Kärrtorpsplan i Stockholm där problematiken består i otydliga entréer och bristande visuell och fysisk kontakt mellan Kärrtorpsplans olika delar som försvårar orienterbarheten på platsen. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som länkar samman Kärrtorpsplans olika delar till en sammanhängande plats för att understödja möjligheten till att lättare hitta och orientera sig på platsen. Förslaget har tagits fram som kompletterande design till det nya gestaltningsförslag för Kärrtorpsplan som utarbetats av Stockholms stad tillsammans med Nyréns arkitekter. Utifrån teorier och insamlad empiri ifrån notationer av rörelsemönster, observationer och platsanalys visar resultatet på att torgets utformning har ett bra cirkulationsmönster men att platsen präglas av starka barriärer och bristfällig wayshowing i form av skyltar och rumsliga element, som försvårar orienterbarheten och försämrar den visuella och fysiska kontakten mellan Kärrtorpsplans olika delar. Detta visar tydligt på att placeringen och formen av informationsartefakter och rumsliga element påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i en viss miljö. Vid vägledning och planeringen av miljöer är det viktigt att uppmärksamma besökaren på den information hen behöver, vilket enligt teorier kan ske med hjälp av pop – out – effekter och kontraster i syfte att främja orienterbarheten. Ett sammanhängande formspråk och pop-out effekt har bidragit till att Kärrtorpsplans olika delar och entréer har blivit tydligare och bidragit till att den visuella och fysiska kontakten har förstärkts. Ur ett hållbarhetsperspektiv och strävan efter att förstärka, lyfta fram och knyta samman Kärrtorpsplans femtiotals karaktär har form, färg och materialval varit en stor del av framtagandet av gestaltningsförslaget.Spatial connection is a study in information design with orientation to-wards spatial design. This study elaborates how the visiual and physical contact can create and tie together a neighborhood town square`s different parts and in such a way support orientability and create a good flow between these parts. The study eminates from Kärrtorpsplan in Stockholm Stad where the complex of problems consist of unclear entries and a lack of visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts, which complicates the orientation on the spot. The purpose with this study is to develop a designed proposal, which links Kärrtorpsplan`s different parts to a homogene place and to simplify orientation in the square. This project is a complement to the new design proposal for Kärrtorpsplan, which originated from Stockholm Stad, in collaboration with the architecs at Nyréns architects. Based on theories and gathered empirical data from notations of movement pattern, observations and analyses at the location, the result shows, that the design of the square has a good cirkulation pattern, but the place is characterized with different barriers and inadequate wayshowing and in the shape of signs and spatial design, which reduces the orientability and worsen the visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts. This clearly indicates that the place and form of the information artefacts and spatial design affect how people move and orientate in a certain environment. By guiding and planning an environment, it is important to make the visitor pay attention to the information he/she needs, which according to theories can be pop-out effects and contrasts, in order to improve orientability. A collective type of artform and pop-out effect have contributed to the effect that Kärrtorpsplan´s different parts and entries have become more distinct and that the visual and physical contact have strengthen. From a sustainability perspective and a strive to strengthen, emphazise and string together Kärrtorpsplan´s character of the fifties, form, colour and material have been a big part of the design proposal.
6
Sahlander, Malin. „Vilket spår tar du? : En studie om hur rumsliga element kan förbättra förståelsen kring avdelningars placering i ett möbelvaruhus“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29939.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna rapport presenterar en studie i hur ett nytt kundvägledningssystem kan utformas för att underlätta navigationen på ett möbelvaruhus. Arbetet genomfördes i samarbete med IKEA Örebro där syftet var att varuhuset skulle få en tydligare kundvägledning, för att på så sätt förbättra kundernas förståelse kring avdelningarnas placering. I nuläget brister kundvägledningen i språk, färg, navigation och tillgänglighet, vilket kan leda till att kunderna känner sig förvirrade. För att hitta en bättre lösning till ett gestaltningsförslag applicerades olika metoder. Dessa metoder bestod av intervjuer, observation och en rumsligs analys där både användarnas behov och det befintliga rummet studerats. Med stöd från litteraturen och resultaten ifrån de empiriska studierna utvecklades ett gestaltningsförslag som presenteras i denna rapport. Gestaltningsförslaget presenteras i form av text och tillhörande bilder som tagits fram utifrån 3D programmet SketchUp. Genom nya lösningar ska detta gestaltningsförslag öka förutsättningarna till ett mer navigerbart kundvägledningssystem på IKEA.This thesis work presents a study about how a new customer guidance system can be designed to facilitate navigation in a furniture store. The thesis work was carried out at IKEA Örebro were the goal was to help the department store with a clearer customer guidance system and by this improve the customers aknowledgement about the placement of the sections. The guidance system can be improved in both language, shape, color and accessibility, that today leads to confusion among the customers. To find the optimal design proposal different methods were applied. This methods consisted in interviews, observation, and a spatial analysis were both needs of the users and the existing room were studied. With the support from the literature and the results of the empirics a design proposal was created which is presented in this thesis work. The design proposal is presented in both text and pictures from the 3D program SketchUp. Through new solutions the design proposal should improve the conditions for a more navigable customer guidance systems at IKEA.
7
Hansen, Hanna. „Lager på lager“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39149.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lager på lager är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning i samarbete med Västerås konstmuseum. Projektet går ut på att förtydliga och synliggöra stadens offentliga konstverk med hjälp av olika typer av tillägg eller gestaltningar. Många av stadens offentliga konstverk besitter mycket föråldrade budskap och normer som inte stämmer överens med dagens samhällsnormer och värderingar. Mitt arbete syftar till att skapa förståelse för hur ett offentligt konstverk kan bli synligt och samtidigt skapa en ifrågasättande attityd till en skulpturs grundläggande normer. Med stöd av litteratur och resultat från omvärldsanalys, rumsliganalys, formalanalys och en observation har jag tagit fram ett gestaltningsförslag som jag applicerat vid konstverket Eva som är en skulptur i Botaniska trädgården i Västerås. Eva föreställer en kvinna som med ett passivt uttryck poserar naket. Med hjälp av min gestaltning kommer Eva som konstverk och hennes inneboende normer och budskap synliggöras för att få fler människor att uppmärksamma dem. Något som förhoppningsvis både kan skapa intresse och debatt.
8
Alonzo, Amanda. „Här är alla fans välkomna : En studie om hur inkludering kan tillämpas i en sportbarsmiljö“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44731.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Here, all fans are welcome is an examination paper in Information Design, specializing in spatial design. This paper is based on a case study of a sports bar and restaurant in Eskilstuna called O’Learys. Using an inclusive design approach and a participatory design process, a new and improved design proposal was developed. Throughout this study, a series of design theories and methods were implemented in order to identify and study flaws within the current restaurant environment. The new design proposal paid close attention to the visitors needs in order to ensure that they would be met. The aim of the study is to identify what different spatial elements communicate an including or an excluding environment. In order to identify this, several methods were utilized such as observation, spatial analysis and conversation with the user. All of these points were taken into account so as to better understand the users experience within the environment. The findings made resulted in a new design proposal. The proposal was developed in the 3Dmodelling program Sketch-Up and rendered in Shader-Light. This method of illustration was chosen because of its ability to communicate a realistic feeling within the room. The final design is of an inclusive multi-functional environment that contributes and encourages social interaction between visitors.
9
Clefberg, Sofie. „Rumslig identitetskris? : En studie om den mentala bilden och orienterbarhet på en gymnasieskola“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36235.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det här examensarbetet handlar om hur rumslig identitet kan stärka orienterbarheten i en byggnad med hjälp av en tydlig mental bild. Arbetet är skrivet inom ämnet informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Det praktiska problemet som ligger till grund för arbetet är miljön på Karlbergsgymnasiet i Åmål som elever och personal upplever likformig och svår att hitta i. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur identitetsstärkande rumslig gestaltning kan bidra till ökad orienterbarhet. Detta har undersökts med hjälp av teorier om den mentala bilden av en miljö samt orienterbarhet i relation till den mentala bilden. Empiri har samlats in genom intervju, rumslig analys, introspektion och workshops. Metoderna visade att byggnaden saknar flera viktiga aspekter för att vara ett stöd till orientering. Den mentala bilden hos elever och lärare varierade väldigt, men gemensamt var att en helhetsbild av byggnadens struktur saknades. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där elever och personal kan förstå sin miljö bättre och få ökade möjligheter att hitta i byggnaden. Genom färg, form och fysiska objekt har förslaget fokus på en variation i miljön och en luftigare, mer transparent rumslig gestaltning.
10
Hellström, Madelene. „Miljön - den tredje pedagogen : En studie om förskolerummets kommunikativa förmåga“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49128.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten. Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet. Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.
11
Janunger, Erika. „Weightless : eller på kant med verkligheten“. Thesis, Konstfack, Inredningsarkitektur & Möbeldesign, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-2708.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På grund av mina tidigare intressen för såväl arkitektur som musik så har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det här fallet även de rörelser som äger rum där. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusättningar för rörelse. Därför har jag valt att likställa de två begreppen. Formatet jag valt att arbeta i är film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nära samarbete med två dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare. I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp såsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert. En stark drivkraft i mitt arbete har varit ett behov att få ifrågasätta de gällande regler och lagar som styr vår verklighet och vår tillvaro. Under projektet har jag insett att det är något som ligger djupt rotat i min personlighet. Jag har i denna rapport även redogjort för mitt researcharbete, de skisser samt ideer som lett fram till planering, uppbyggnad av scenografi samt slutligen filmning, klippning och postproduktion av det råa filmmaterialet.Magisterexamen 2006
12
Rosman, Deborah. „Börja med tallrik och avsluta med bricka : En studie om att utforma en användarvänlig matsal“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20006.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Börja med bricka och avsluta med tallrik är en studie om rörelsemönster i matsalar med brickservering med fokus på lunchmatsalen i Boda Borg, Oxelösund. Studien syftar till att undersöka hur man kan skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen för att gästerna lätt ska kunna orientera sig. Med hjälp av observationer och notationer undersöktes de befintliga rörelsemönstren som finns i matsalen för att peka ut de kritiska element som gör att matsalen upplevs som rörig. Genom intervjuer med sakkunniga undersöktes de standardutföranden som används vid utformande av matsalar med brickserveringar. Utifrån teorier gällande intuitiv design och vägvisning formgavs en ny buffélina för att skapa ett tydligt rörelsemönster i matsalen på Boda Borg. Gestaltningsförslaget bygger på att man som gäst i matsalen ska känna igen flödet och lätt hitta till dess början. Detta för att effektivisera de flöden som finns i matsalen samt skapa en bättre upplevelse för gäster och personal. Studiens slutsats är att en ombyggnad av buffelinan, samt en omplacering av denna, kommer att skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen. För att säkra detta rekommenderas att utprovningar genomförs. Som förslag till vidare forskning föreslås en djupare utredning för att kontrollera om det går att fastställa ett idealiskt utformande för en buffélina.Start with a tray and finish with a platter is a study of the patterns of movement in restaurants with tray serving, which focuses on the restaurant in Boda Borg, Oxelösund. The study aims to explore how to create a distinct pattern of movement in the restaurant for guests to easily orient themselves. Using observations and notations of the existing patterns of movement in the restaurant was studied to point out the critical elements that made the restaurant perceived as disorderly. Through interviews with experts the standard models used in restaurants with tray serving was examined. Based on theories on intuitive design and wayfinding a new buffetline is presented. The design aims to create a clear pattern of movement in the restaurant in Boda Borg and help the guests to easy find their way to the beginning of the buffet. Its purpose is to generate flows that are more efficient in the dining room and to create a better experience of the restaurant for guests and staff. The study concludes that a conversion and a repositioning of the buffetline will create a distinct pattern of movement in the restaurant. To ensure this, it is recommended that validations will be performed. As suggestions for further research a deeper investigation is proposed to verify whether it is possible to determine the ideal framing of a buffetline.
13
Cervin, Ruth. „Lekmiljö för mening : Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27793.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn. Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål. Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen. Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder.
14
Berg, Råholm Denice. „Ett zonindelat välkomstrum : En rumslig studie om hur zonindelning kan gestaltas i väntrumsmiljö för att påverka besökarnas känsla av trygghet“. Thesis, Mälardalens högskola, Innovation och produktrealisering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49377.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Summary: The healthcare environments of the future are developing at a rapidpace, which is a built-in change for us visitors. Today's waiting rooms are often open rooms and can be a problem for users' privacy.This study intends to investigate how zoning can affect the visitor's sense of a safe and secure waiting room environment. The underlying interest in the study is about the research of environmental psychology, which shows that the design of the room can affect the users' perception of privacy and personal space. The visions of this study is that the work will become an aid to future waiting room plans where the aid is in the form of a spatial concept with focus on zoning and its colors. Research question: • Can a zoned waiting room affect the visitor's feeling of a safe and calm waiting environment? • What environmental psychological principles can affect the feeling in the different zones in the waiting room environment? • How can the zoning be shaped in color and form to give the visitor a sense of safety and calm? Purpose: The purpose of the report is to investigate how the waiting room environment in hospitals can be designed with a focus on the user's need for privacy and intimacy and how this can increase the feeling of security. The purpose is also to develop a concept for health care in Region Sörmland that will contain vital and decisive factors in spatial design that are important in a waiting room and which the local development unit can relate to for future renovations of waiting rooms. The waiting room should break the traditional waiting rooms and contribute to a sense of security and integrity. Methodology: Several different methods have been used to obtain the most credible result possible. The study has a qualitative approach where primary data is collected with the help of interviews and surveys. Conclusion: The respondents in the study generally felt that an open waiting room with chairs along a wall felt more insecure than a waiting room with separating walls with different types of seating. Because there were different seating options, the patient could control his or her desire to sit more or less securely and the control could affect safety. The design of the different zones through color and light also affected the room's feel in different ways. Strong colors felt stressful while more saturated, dull colors felt calm and safe. A stripped-down environment with few colors and impressions felt sterile and insecure. The method result resulted in a design proposal where different types of seating possibilities and other selectable activities were divided into zones in the room with the colors that according to results from method and theory create security.Sammanfattning: Framtidens vårdmiljöer utvecklasi snabb takt, vilket innebär förändringar för oss besökare. Dagens väntrum är ofta öppna rum och kan vara ett problem för användarnas integritet. Denna studie har för avsikt att undersöka hur zonindelning med kan påverka besökarens känsla av en trygg och säker väntrumsmiljö. Det bakomliggande intresset för studien handlar om miljöpsykologins forskning som visar att rumsutformningen kan påverka användarens upplevelse av avskildhet och integritet. Visionen är att arbetet ska bli ett hjälpmedel för kommande väntrumsplaner där hjälpmedletär i form av ett rumsligt konceptmed fokus på zonindelning och dess färger. Frågeställning: •Kan ett zonindelat väntrum påverka besökarens känsla av en trygg väntrumsmiljö? •Vilka miljöpsykologiska principer kan påverka känslan i de olika zonerna i väntrumsmiljö? •Hur kan zonindelningen gestaltas i färg och form för att besökaren ska få en känsla av trygghet? Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur väntrumsmiljönpå sjukhus kan gestaltas med fokus på användarens behov av avskildhet och intimitet och hur detta kan öka känslan av trygghet. Syftet är också att ta fram ett koncept för sjukvården i Region Sörmland som ska innehålla vitala och avgörande faktorer inom rumslig gestaltning som är av betydelse i ett väntrum och som lokalutvecklingsenheten kan förhålla sig till inför framtida renoveringar av väntrum. Väntrummet ska bryta mot de traditionella väntrummen och bidra till en känsla av trygghetoch integritet. Metod: Flera olika metoder har använtsför att får ett sågenomgripanderesultatsom möjligt. Studien har en kvalitativ ansatsdär primärdata samlats in med hjälp av intervjuer och enkäter. Resultat: Det respondenterna i studien upplevde generellt var att ett öppet väntrum med stolar längs en vägg känns mer otryggt än ett väntrum med avskiljande väggar med olika sorters sittmöjligheter. Genom att det fanns olika sittmöjligheter kunde patienten själv kontrollera sin vilja till att sitta mer eller mindre avskilt och kontrollen kan påverkar tryggheten. De olika zonernas gestaltning genom färg och ljus påverkade också rummets känsla på olika sätt. Starka färger kändes stressande medans mer mättande, dova färger kändes lugna och trygga. En avskalad miljö med få färger och intryckkändes steril och otrygg. Metodresultatet resulterade i ett designförslag där olika sorters sittmöjligheter och andra valbara aktiviteter delades in i zoner i rummet med de färger som enligt resultat från metod och teori skapar trygghet
15
Persson, Emma. „Ett väntrum med identitet : En studie i hur väntrummet kan skapa en tydligare länk mellan besökare och myndighet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20004.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Målet med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets väntrum vid Asylprövningsenheten i Flen och hur det används. Detta för att identifiera rummets brister och förbättringsmöjligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare länk mellan besökare och myndighet. Genom metoder, såsom observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omvärldsanalys, har en ökad förståelse för väntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad gäller rummets igenkänning och identitet. Med hjälp av litteratur och resultatet från metoderna har ett gestaltningsförslag sedan utvecklats. Detta förslag har en tydlig igenkänning vad gäller Migrationsverkets grafiska profil. Ytorna utnyttjas på ett effektivare vis än tidigare och fler funktioner finns nu i rummet. Examensarbetet är för avläggande i filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning.The aim of this thesis was to study the Swedish Migration Board’s waiting room at the Asylum Examination Unit in Flen and how it is used, in order to identify the room’s deficiencies and opportunities for improvement. The aim has also been to develop a design proposal that create a distinct identity for the room and that contribute to a stronger link between visitors and authority. A greater understanding of the waiting room has been created through methods such as observations, site analysis, notations, interviews and environmental analysis, and it has been observed that there is a lack in terms of the room’s recognition and identity. A design proposal has been developed with the help of literature and results from methods. This proposal is a clear recognition in terms of the Swedish Migration Board’s graphical profile. The area is used in a more effective manner and more features are now available in the room than before. The thesis work is for the Degree of Bachelor in Information Design, specializing in Spatial design.
16
Axelsson, Caroline. „Istället för en parkbänk : Värdet att forma fysiska mötesplatser i en digitaliserad värld“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44723.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This work is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The purpose of the work is to investigate the needs and functions that a larger food store’s foyer boutique has to fill, with increasing digitalization and the changing habits of shoppers using more online services instead of shopping in physical stores. Digitalization means that people do not have to shop at a physical location, with a result in people no longer meeting face-to-face in the same manner as before. The work also examines how the store’s foyer area spatially can make visible and communicate a solution to meet these needs and functions. Questionnaires have been developed to find out what needs and functions a food store’s foyer boutique needs to fill. A focus group has been carried out with participants who are knowledgeable in the area of shop fittings. Also, a site analysis of ICA Maxi Eurostop in Örebro has been carried out in order to be able to communicate and make visible a solution to the needs and functions to be found in a grocery store's foyer boutique. Based on theory and empirical evidence, a design proposal has been developed that shows how larger food stores' foyer boutiques can be used as meeting places. Instead of only placing a bench, this work has produced a modular booth with several types of seating possibilities. The module booth also has electrical outlets to be able to charge digital devices and has ceilings and fabric-covered walls to reduce the transition of sound, thus forming a kind of sound-damping room within the room. By placing out different types of seating opportunities, more people can stop and meet, which can facilitate social interactions between people (Gehl 2011). Keywords: Digitization, shop fittings, meeting place, spatial design, public spaces.Det här arbetetär ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning.Syftet med arbetet är att undersökavilka behov och funktioner som en större matbutiks förbutik har anledningatt fylla,i och med den ökade digitaliseringen och de förändrade handelsvanorna med att handla onlineistället för i fysiska butiker, där resultatet att människor som är olik varandra inte möts på samma sätt som tidigare. Arbetet undersöker även hur förbutiksområdet rumsligt kan kommunicera och synliggöra en lösning för att mötadessabehov och funktioner. Frågeenkäter har tagits fram för att ta reda på vilka behov och funktioner som en matbutiks förbutik behöver fylla. En fokusgrupp har utförts med kunniga inom butiksinredningoch en platsanalys av ICA Maxi Eurostop i Örebro har utförts för att kunna kommunicera och synliggöra en lösning på de behov och funktioner som kan finnas i en matbutiks förbutik. Utifrån teori och empiri har ett designförslag tagits fram som visar hur större matbutikers förbutiksområden kan användas som mötesplatser. Istället för att endast placera ut en bänk på ytan så har det i detta arbete tagits fram ett modulbås med flera typer av sittmöjligheter. Modulbåsen har äveneluttag för att kunna ladda digitala enheter, och har tak och tygbeklädda väggar för att minska övergången av ljud, vilket därmed bildar ett slags ljuddämpande rum i rummet. Genom att placera ut flertyper avsittmöjligheter kan fler människor stanna upp ochmötas, vilket kan underlätta för sociala interaktioner olika människor emellan(Gehl 2011).
17
Pettersson, Louise. „Färg och form som element för orientering i shoppingmiljön“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42929.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta arbete undersöker hur färg och form kan användas för att understödja orienteringen i och upplevelsen av en shoppingmiljö. Hur färg kan appliceras i en galleria för att vägleda besökaren, identifiera olika delar av miljön och förändra uppfattningen om dess rumsliga form och långa avstånd. Arbetet har sin utgångspunkt i återbruksgallerian ReTunas blivande lokaler som under byggprocessen visat sig ha en del brister. Något som förutses sänka den positiva upplevelsen av shoppingmiljön, genom långa avstånd och en otydlig struktur som försvårar orienteringen. Platsansvariga efterfrågar därmed en formgivning som kompenserar för dessa brister. Genom litteraturstudier, platsanalys, utprovning av färger och skisser, har ett designförslag till ReTuna tagit form. Detta med fokus på hur färg i kombination med form skapar identitet, struktur och vägledning, samt färgers förmåga att påverka upplevelsen av den rumsliga formen. Resultatet av detta arbete är ett färgbaserat vägledningskoncept, där viktiga punkter i lokalen identifierats, kategoriserats och tilldelats en identitetsfärg. Med en utprovad färgkombination och en färgsättning som är formgiven utifrån pilformens egenskaper och dess förmåga att vägleda.
18
Vara-Mittermaier, Silje. „Herrskap och vanligt folk: Servering i tre akter : Berättelsen som verktyg vid uppdatering av basutställningar“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40130.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det här examensarbetet handlar om hur formgivare kan uppdatera en befintlig basutställning i museisammanhang med hjälp av berättandet, där syftet är att följa upp museers mål om engagemang och förmedling. Museer representerar både forntid och samtid och av den orsaken är det av vikt att museer ständigt uppdateras och känns relevant för besökande.Arbetet har skett i samarbete med Nordiska museet i Stockholm och undersökt hur berättelser och designorientering kan bidra till uppdatering av basutställningar och bidra till förmedlingen av ett historiskt innehåll.Som underlag till gestaltningsförslaget har två forskningsrapporter studerats samt teorier inom berättelse och designorientering. Ett urval av metoder har använts, som intervju, plats- och utställningsanalys, referensobjekt samt personlig kommunikation.Projektet har lett till ett designkoncept med förslag till hur utställningen ”Dukade bord” vid Nordiska Museum kan gestaltas. Även två förslag på utställningstillägg har tagits fram, vilket representerar vår nära historia och samtiden.This thesis explores how designers can renew and update existing museum exhibitions. The aim was to fulfil museums’ goals on engagement and conveyance of information. Museums represent both the past and the present, therefore it is important that museums continuously update exhibitions to remain relevant to visitors.This work was done in cooperation with The Nordic museum in Stockholm and explored how storytelling and design orientation could contribute to updates and conveyance of historic content.The project lead to a design concept with a suggestion on how the exhibition “The Set Table” at the Nordic museum could be renewed. It even presents a suggestion of an exhibition appendix representing our near history and present.The design concept for the renewal is based on two papers and a thesis from within the field of storytelling and design orientation. In addition, a variety of methods such as interviews, spatial- and exhibition analysis, references and personal communication, were used.
Informationsdesign - Rumslig Gestaltning
19
Wackenström, Britt-Mary. „Enkelt och lätt att hitta rätt : En studie om hur människor samspelar med omgivningen vid navigering“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46822.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Då Stockholm Stad växer, ökar också behovet av att effektivisera och rusta upp offentliga platser för att bibehålla en hållbar och attraktiv stad (Stockholm Stad 2018). Ombyggnationer förändrar inte bara stadsbilden fysiskt, utan påverkar även den mentala bilden av en plats. I takt med att mark grävs upp, byggmaterial som staplas och temporärt uppsatta stängsel avskärmar byggarbetsplatserna, skapas inte bara fysiska barriärer. Ombyggnationerna leder till avgränsningar i den offentliga miljön vilket leder till brister i orienterbarheten. Syftet med studien är att undersöka hur den rumsliga miljön påverkar orienterbarheten för besökare av Järnvägsparken, som genom sin direkta anslutning till Stockholm Centralstation utgör en central och betydelsefull mötesplats för människor. Genom ombyggnationer begränsas rörelseflödet och aktiviteten på platsen. Med stöd i teorier bakom wayshowing och kognitiva aspekter på design och stadsplanering, har data från designmetoderna resulterat i ett gestaltningsförslag som genom form, färg och funktion i en temporär konstruktion kan verka som ett utökat orienteringsverktyg som svarar till Stockholm stads vision om en hållbar och attraktiv stad – även när platser genomgår förändringar. Förslaget har bearbetats genom ett Human Centered Designperspektiv (HCD), vilket inkluderar användarna i utvecklingen av gestaltningen.As Stockholm City grows, the need to streamline and equip public places to maintain a sustainable and attractive city also increases (Stockholm City 2018). Redevelopment not only physically changes the cityscape, but also affects the mental image of a place. Construction sites create not only physical barriers, but also visual barriers that affects the movement and orientation in the city. The purpose of the study is to investigate how the spatial environment affects the orientation of visitors at Järnvägsparken, which, through its direct connection to Stockholm Central Station, constitutes a central and important meeting place for people. Due to construction work, the flow of traffic and activity is limited on the site. With the support of theories behind wayshowing and cognitive aspects of design and urban planning, data from the design methods has resulted in a design proposal that, through form, color and function in a temporary construction, can act as an extended orientation tool that corresponds to Stockholm's vision of a sustainable and attractive city - even when places are subject to change. The proposal has been processed through a Human Centered Design Perspective (HCD), which includes the users in the development of the design.
20
Svensson, Linda. „Något vi aldrig sett, en annorlunda toalett : En studie om hur ett rum kan få ett nytt syfte genom designdriven innovation“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40079.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi människor spenderar hela våra liv med att leta efter och bestämma meningar och syften för saker. Vi gör det för att skapa en helhet av vårt liv och vår omvärld. Genom detta är det också möjligt att hitta och ta fram nya meningar och på så sätt skapa innovationer. Detta är ett synsätt inom design som kallas designdriven innovation och återfinns främst inom produktutveckling. Men varför skulle vi inte ge meningar till miljöer på samma sätt som till produkter? Denna studie undersöker därför på vilket sätt designdriven innovation kan appliceras inom området rumslig gestaltning. Detta för att kunna ge rum nya användningsområden genom applicerade syftesändringar. Gestaltningen måste dessutom kommunicera det nya syftet till användarna. Hur detta kan göras undersöks också i studien. Arbetet har utgått från ett specifikt rum, en toalett på företaget Rise Sics i Västerås, för att kunna svara på forskningsfrågan. I arbetet har metoderna platsanalys, kvalitativ intervju, designdiskussion och användartester utförts. Teorier om designdriven innovation, användarcentrerad design, färg, ljus, ljud och material har studerats. Det empiriska materialet och teorierna har sedan legat till grund för ett gestaltningsförslag till toaletten, där ett nytt tillagt syfte gestaltas och kommuniceras via den rumsliga utformningen.
21
Gustafsson, Fanny. „Den lugna oasen i en aktiv miljö : En studie om lugna zoner i ett aktivitetsbaserat flexkontor“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48981.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Olika kontorstrender kommer och går och den flexibla arbetsplatsen har blivit allt vanligare i samhället. Idén om att varje individ själv ska ha möjlighet att välja sin arbetsplats efter olika arbetsuppgifter är grundtanken i det aktivitetsbaserade arbetssättet, en kontrast till de klassiska cellkontoren. Konceptet aktivitetsbaserade flexkontor bygger på att arbetsmiljön utformas i olika zoner efter verksamhetens olika aktiviteter, men tidigare forskning visar på att kontorsformen inte alltid används som den är tänkt eller att arbetsmiljön inte stödjer de behov som finns hos medarbetarna. Den här studien handlar om att undersöka de lugna zonerna i ett aktivitetsbaserat flexkontor. Studien är i samarbete med Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm som sedan 2016 arbetat aktivitetsbaserat, men där de anställda idag ofta väljer att sitta på samma plats varje dag. Det har resulterarat i att lugna zonerna idag inte används i någon större utsträckning. Syftet med studien är att undersöka vilka rumsliga behov som användare av ett aktivitetsbaserat flexkontor har i en lugn zon och hur en lugn zon kan kommunicerar dess användande och funktioner. Intervjuer, frågeformulär och rumsanalys har tillämpats för att få en djupare förståelse om problematiken och för att besvara frågeställningarna för denna studie. Tillsammans litteraturstudier om visuell retorik, visuella element i rummet, zonindelning samt deltagande och inkluderande design så presenteras ett gestaltningsförslag på hur ett rums funktioner kan kommuniceras genom visuella element som form, färg och material och en utformning av en lugn zon som stödjer användares behov.
22
Stenberg, Moa. „Nytt flöde i gammalt hus : Att skapa tydlig rumslig kommunikation utifrån förutsättningarna i en kulturminnesmärkt byggnad“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32243.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det här är en studie i hur man utifrån förutsättningarna i en kulturminnesmärktoch blåklassad byggnad kan använda rumslig kommunikation för att främjaorienterbarhet och stödja ett önskat rörelsemönster. Att arbeta med ettkulturminnesmärkt och blåklassat hus innebär snäva ramar och kräver en storförsiktighet och respekt för byggnadens ursprungliga utformning. Arbetet utgårfrån Strindbergsmuseets verksamhet och syftar till att skapa ett bättre flöde utanoönskade stopp, samt att förenkla för museets besökare att hitta till och ibyggnaden.Museets lokaler är små och passagerna smala. Detta gör att det snabbt bildasstopp i rörelseflödet. Vad gäller orienterande skyltning är den ofta svårupptäcktoch svårläst. Inte heller finns ett genomgående formspråk i museets grafiskamaterial.Utifrån teoristudier och inhämtad empiri har ett designförslag tagits fram.Förslaget innefattar rumslig kommunikation i form av både explicitkommunikation så som skyltning, samt implicit kommunikation så som ljus ochformelement. Genom att ta ett helhetsgrepp från entrén fram till utställningarnahar orienterbarheten förbättrats och ett rörelseflöde utan större stoppmöjliggjorts.This is a study on how spatial communication can be used to promoteorientability and support desired movement patterns, this in relation to thecircumstances in a heritage listed building. Working with a heritage listedbuilding means a narrow frame for the work that requires special care andrespect for the building's original design. The work is based on the Strindberg’smuseums (Strindbersmuseet) goal to create a better flow without unwantedstops that will make it easier for visitors to orientate both to and inside thebuilding.The rooms in Strindberg’s Museum are small with narrow passages in-between.This physical conditions are leading to stops in the flow. In addition to that thecurrent orientation signage is often difficult to detect and to read, and there areno consistency in the current graphic material.Based on both theoretical studies and empirical data, a new design has beendeveloped. The proposal includes spatial communication in the form of bothexplicit communication such as signage, as well as implicit communicationsuch as light and form elements. By taking a holistic approach from theentrance to the exhibitions, the orientability has been improved and there is nowa flow in the movement patterns, without major stops.
23
Antonino, Martina. „Bergmans spelifierade landskap : Interaktioner mellan det digitala och det rumsliga, där användarens intressen, drivkrafter och motiv ingår i spelet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48726.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This is a thesis in information design focusing on spatial design. This project is a collaboration with visitor center Bergmancenter on Fårö, who has asked for an interactive aspect to their permanent exhibition Fårö – Ingmar Bergman’s Filmic landscape. Bergmancenter is open for the public during the summer season, May to September. Fårö, which has a population of 500, is a popular destination, which makes the number of inhabitants increase significantly during the summer. Tourism significantly affects Bergmancenter. This work will be based on how exhibition content can be shaped so that it benefits the users who visit Bergmancenter as a quick stop on their way through Fårö, a crowd of users with different conditions in previous knowledge, interests and motivation. The work is partly based on theories in exhibition design – storytelling, hierarchies and multimodality. The design concept is based on culture –and media consumption and aims to meet the user’s interests, motives and motivations. By compressing information, distributing it on the user’s terms and allowing the user to create their own experience, the concept allows the user to discover the cinematic landscape on Fårö through the auteur Ingmar Bergman.Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Projektet görs i samarbete med besökscentret Bergmancenter på Fårö, som önskat skapa en interaktiv aspekt till sin basutställning Fårö – Ingmar Bergmans filmiska landskap. Bergmancenter har öppet för allmänheten under sommarsäsongen, maj till september. Fårö, som är ett populärt resmål har 500 invånare, ett antal som ökar markant under sommarsäsongen. Turismen påverkar Bergmancenter signifikant. Arbetet kommer att utgå från hur utställningsinnehållet kan formas så att det kan gynnar användarna som besöker Bergmancenter som ett stopp på vägen genom Fårö, en användarskara med olika förutsättningar när det kommer till förkunskaper, intresse och motivation. Arbetet grundar sig bland annat i teorier inom utställningsdesign – storytelling, hierarkier och multimodalitet. Designkonceptet baserar sig på unga vuxnas kultur- och mediekonsumtion och syftar till att möta användarens intressen, motiv och drivkrafter. Genom att komprimera information, distribuera den på användarens villkor och låta användaren skapa sin egen upplevelse kan konceptförslaget få användaren att upptäcka det filmiska landskapet på Fårö genom auteuren Ingmar Bergman.
24
Sköldefors, Erika. „Samma plats – ny funktion : En platsstudie om en anläggnings framtida roll“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14946.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här rapporten beskriver ett examensarbete som fördjupat sig i rummet som informationsbärare. Studieobjektet var gårdsplanen till en nyförvaltad fastighet som ska skifta funktion från äldreboende till företagslokaler och lägenhetsboende. Arbetet skedde i samarbete med utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB och var förlagt i Östergarn på östra Gotland. Målet var att skapa en attraktiv och lättorienterad miljö i anslutning till fastigheten. För att nå målet har teorier om bland annat miljöpsykologi, färglära och rumsdesign samt kvalitativa observationer, analyser och intervju använts. Resultatet blev ett förslag som innebär att den framförliggande gårdsplanen till fastigheten förändras. Marken kuperas och nya gångvägar, planteringar och parkering anläggs och gårdsplanens form och uttryck blir därmed både mer intimt och parklikt samtidigt som orienteringsbarheten ökar.This report describes a degree project about space as a information carrier. The object of study was a yard belonging to a recently accessed property that will shift function from retirement home to apartments and commercial premises. The work was done in collaboration with Nygarn Utveckling AB and was stationed in Östergarn on eastern Gotland, Sweden. The aim was to create an attractive and easy-oriented environment adjacent to the property. To succeed, theories including environmental psychology and spatial design, and qualitative observations, analyzes and interview have been used. The result was a proposal whereby the landscape of the front yard changes. New footpaths, plantation and parking construction makes the form of the yard change and the expression becomes both more intimate and park-like while making it easy to navigate.
25
Pizarro, Maria. „Har jag verkligen kommit rätt? : En studie om berättande och hierarkier som rumsliga hjälpmedel vid vägledning och företagsidentitet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53213.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bachelor thesis in information design, field of study: spatial design. Calix and Preciform are companies that manufacture products for the car industry. They have both factory and office spaces on their premises and many of their customer meetings occur on site. The employees are displeased with their workplace since they feel that it is disorganised, and they desire a workplace that has a coherent spatial design. This study will explore how hierarchies and storytelling can be used to create a workplace that communicates the company’s identity whilst helping first time visitors with wayfinding. Literature studies about legibility, corporate storytelling, spatial experience, colour and form together with methods of observation and a survey have been the foundation for a design proposal that is presented through sketches and 3D pictures. Keywords: information design, spatial design, legibility, corporate identity, wayshowingExamensarbete på grundnivå, informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Calix och Preciform är företag som arbetar med att skapa produkter till fordonsindustrin. I deras lokaler finns kontor och fabrik och kundmöten sker på plats i deras konferensrum och fikarum. Medarbetarna är missnöjda med miljön i lokalerna då det känns rörigt och de önskar en röd tråd och uppfräschning i utformningen. I den här studien undersöks hur hierarkier och berättande kan skapa en miljö som kommunicerar företagets identitet och samtidigt skapa en vägledning för förstagångsbesökare. Litteraturstudier om legibility, corporate storytelling, rumsupplevelse, färg och form i samband med observationer och frågeformulär har varit till grund för ett gestaltningsförslag som presenteras genom 3D bilder. Nyckelord: informationsdesign, rumslig gestaltning, legibility, företagsidentitet, vägledning
26
Pettersson, Emma. „Att köpa grisen i säcken : Vikten av att förmedla en verklig uppfattning av ett rum samtidigt som man kommunicerar dess möjligheter“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32197.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att köpa grisen i säcken är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur man kan förmedla och förstå ett rums möjligheter och funktioner genom en 3D- visualisering. Detta för att ta reda på vad som egentligen är relevant att visa i en 3D-visualisering. Arbetet kommer resultera i ett gestaltningsförslag, där ett rums funktioner och möjligheter tillsammans med en 3D-visualisering kommer presenteras. Gestaltningsförslaget strävar efter att underlätta och tydliggöra informationen i en 3D-visualisering av en nyproducerad lägenhet för den potentiella kunden. Från tillvägagångssätten: omvärldsanalys, kvalitativ intervju, telefonintervju, enkäter och förstudie, går det att utläsa att det är viktigt att kunna anpassa sin framtida bostad efter personliga preferenser och behov. Det går alltså inte att förvänta sig att en och samma bostad passar alla. Tillvägagångssätten har sedan kopplats samman med litteratur om: digitala skisser, designfixering, valmöjligheter, rumsupplevelse, med mera. Utifrån Litteraturen framgick det bland annat att ett rum bör anpassas för användaren, att vi uppfattar ett rum på olika sätt och att verklighetstrogna digitala skisser kan vara låsande. Utifrån informationen från tillvägagångssätten och litteraturen har ett gestaltningsförslag tagits fram för att tydliggöra om och hur en potentiell köpare kan anpassa sitt framtida hem. Förslaget innebär ett tillägg till 3D- visualiseringarna för att visa om och hur ett rum går att anpassas för användaren. Med tillägget finns informationen om ett rums funktioner och möjligheter nära till hands utan att störa 3D-visualiseringen och den verkliga uppfattningen av rummet. Denna rapport kan vara av intresse för fasighetsmäklare, 3D-designers och forskare inom design och kommunikation.Att köpa grisen i säcken is a thesis in information design, with focus on spatial design. The aim is to simplify and clarify the information in a 3D-visualization of a newly built apartment for the potential customer. The study explores how to communicate to potential customers the capabilities and features of a particular room through 3D-visualization. This is to find out what actually is relevant and helpful to show in a 3D-visualization. The work will result in a design proposal, where a room’s features and capabilities along with a 3D- visualization will be presented. From the following approaches and methods: market analysis, qualitative interviews, telephone interviews, surveys and pre-study, it is possible to read that it is important for buyers to be able to adapt their future homes for personal preferences and needs. It should not be expected that a single solution is for everyone. These approaches and methods have then been linked with literature about: digital sketches, design, fixation, choice, spatial experience, and more. From the literature it became apparent, among other things, that a room should be adapted to the user, and that we perceive rooms differently and realistic digital sketches may be a cause of fixation the specific design solution presented. Based on information from the approaches and literature a design proposal has been created to clarify whether and how a potential buyer can adapt their future home. The proposal involves an addition to the 3D-visualizations to show whether and how a room can be adapted to the user. Included in the addition is information about the room’s features and capabilities, placed at the user’s fingertips without disrupting the 3D-visualization or the experience of the room the visualization is intended to communicate. This report may be of interest to real estate agents, 3D-designers and researchers in design and communication.
27
Mikaelsson, Cajsa. „Välkomnande och trygg sjukhusentré : En studie om rumsliga gestaltningsfaktorer som kan bidra till en förbättrad upplevelse i en sjukhusentré“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49221.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den rumsliga gestaltningen på en plats påverkar människor upplevelse av miljön, mer eller mindre. Kortfattat sker detta genom tolkningsprocesser av information i hjärnan som samlats in genom människans sinnen, vilket innefattar den visuella perceptionen. Sjukhusentréer spelar en viktig roll som besökarens första fysiska möte med verksamheten. Det är viktigt att upplevelsen känns välkomnande och trygg eftersom det påverkar upplevelsen av sjukhusets vårdkvalitén på. Mälarsjukhuset har mottagit indikationer om att deras huvudentré upplevs brista i trygghet och välkomnande. Ett problem som genererade ett delprojekt och samarbetsmöjlighet med Mälarsjukhuset. Studien har därför undersökt Mälarsjukhusets huvudentré för att förstå varför miljön orsakar den upplevelsen hos besökare och hitta gestaltningens problemområden. Genom en HCD process har det sedan gjorts ett sökande efter gestaltningsfaktorer som kan bidraga till en tryggare och mer välkomnande upplevelse. Metoder som användes till att hitta lösningar var omvärldsanalys, frågeformulär och workshop som innehöll moodboards. Sammanställningen av studiens teori och empiri resulterade i en samling generella gestaltningsfaktorer och ett specifikt gestaltningsförslag för Mälarsjukhusets huvudentré.Spatial design affects people’s experience of an environment, to lesser or greater degree. In short this is done through processes in the brain that interpret data gathered via the senses, including the visual senses. Hospital entrances play an important role as the visitor’s first physical encounter with the facility. It is important that the experience feels welcoming and safe as this can affect theoverall experience of the hospital’s quality of care. Mälarsjukhuset (Eskilstuna’s regionalhospital) has received indications that their main entrance is perceived to be lacking this safe and welcoming feeling. A problem that created a subproject and collaboration opportunity with Mälarsjukhuset. This study has therefore investigated the main entrance area to the Mälarsjukhuset to understand what in this environment causes a negative experience for visitors, and to identify problem areas in the spatial design. An investigation has been made, through an HCD process, to find spatial design factors that could contribute to a safer and more welcoming experience. The methods used to find solutions include example analysis, questionnaires and a workshop involving moodboards. The study's theory review and collected data resulted in a selection of generally applicable design factors and also a specific design proposal for the main entrance to the Mälarsjukhuset.
28
Ahlin, Manja. „Att möta företaget ur ett rumsligt perspektiv : Hur rummet kan fungera som en informationslänk mellan företaget och besökaren“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-15314.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka utvecklingsmöjligheterna för den rumsliga utformningen i X huvudentré, med målet om att rumsligt stärka informationslänken mellan företaget och besökare. Genom att skapa en förståelse för hur rummets gestaltning samspelar med människans upplevelse ges en större insikt i hur ett rum bör utformas för ett bestämt syfte, både för att kunna stödja en praktisk funktion och även en visuell upplevelse. Syftet med de undersökningar som utförts i examensarbetet har varit att få en uppfattning kring besökarnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentré. Huruvida rummet som informationslänk fungerar mellan företag och besökare. Genom att använda mig av olika metoder såsom litteraturstudie, semistrukturerad intervju, observationer, notationer och enkäter kunde en bristande informativ länk konstateras. Med stöd av litteratur och olika forsknings- teorier har jag designat en modul där olika rumsliga element har inkluderats, för att på ett tydligare och mer integrerande sätt presentera företaget. Med modulens centrala placering skapas ett mer lättillgängligt informationsflöde i rummet. Modulens form och innehåll väcker besökarens intresse ”på vägen”. Det blir en central plats för information, där företaget genom sin moderna teknik kan förmedla nya projekt, sin visionsbild och på så sätt stärka sin image.
29
Uggla, Caroline. „Form, Färg & Flöde : Vägledning i offentliga miljöer“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14373.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises. The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected. Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district. Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage.
30
Olsson, Rhann Rebecca. „Ungdomshälsans väntrum i Uppsala : att formge en tillåtande miljö för verksamhet och ungdomar“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20012.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats. En ny planlösnings syftar till att skapa förutsättningar för både integritet och öppenhet. Ett färgkoncept i väntrummet bidrar till att ungdomarna lättare kan orientera sig samtidigt som informationen om yrkesgrupperna, på ungdomshälsan, synliggjorts.This study is a thesis in information design, focusing on spatial design. The thesis includes ten weeks of study, which has resulted in a report and a design proposal. The aim of the thesis has been to study the functions that need to be clearer in the waiting room in the adolescence healthcare center in Uppsala. The design proposal is based on literature studies and the collection of empirical data. In the design proposal the waiting room area in the adolescence healthcare center has been made larger, with a new spatial plan that aims to create opportunities for both privacy and openness. A colour concept makes it both easier for the young people to orientate in the waiting room as well as enhancing visual information about the available professions.
31
Lisa, Lord. „Ursäkta, var ligger hissen? : En studie om orientering på sjukhus“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39905.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The underlying problem to this work is the lack of orientation possibilities at Mälardalens Hospital in Eskilstuna. The hospital has a complex floor plan and the premises have a low degree of differentiation. The purpose of this study is to find out what general aspects can contribute to increased understanding of the building. By strengthening the visitor's mental map of the building by means of physical elements in the environment. Which can make it easier for visitors to orient in the environment. In order to define the problem, an introspection was first performed, which was then reinforced by a site analysis. Thereafter, a reference object was visited to see how they had applied solutions to the problem occurred. Then a design workshop with expert users was conducted to get feedback on design solutions from a user perspective. In addition to these empirical studies, the results are based on previous research in the field and theories in the subjects: wayfinding, cognition, the importance of health care, color and the impact of nature on a healthcare environment. The conclusion of the study is to strengthen decision points in the form of landmarks. To create mental anchor points, which we remember and recognize in the environment and therefore can use to orientate. Based on the results of the study, a design concept proposal is presented that could be implemented in the environment.Problemet som ligger till grund för det här examensarbetet är bristande orienteringsmöjligheter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sjukhuset har en komplex planlösning och lokalerna har låg grad av differentiering. Syftet med studien är att ta reda på vilka generella aspekter som kan bidra till ökad förståelse för byggnaden. Med hjälp av fysiska gestaltningsåtgärder i miljön, för att stärka besökarnas mentala kartor av platsen, kan orienteringen underlättas för besökarna. För att definiera problemet utfördes en introspektion, som stärktes av en platsanalys. Därefter besöktes ett nybyggt sjukhus som referensobjekt för att ta reda på nya eventuella lösningar. Sedan genomfördes en designworkshop med expertinformanter för att få feedback på designlösningar utifrån ett användarperspektiv. Utöver dessa empiriska undersökningar är resultatet baserat på tidigare forskning samt teorier inom: wayfinding, kognition, vårdmiljögestaltning, färg, kontrast och naturens inverkan på människor i vårdmiljöer. Slutsatsen av denna studie är att förstärka beslutspunkter i form av gestaltade landmärken. Detta för att skapa mentala ankarpunkter som vi kommer ihåg och känner igen i miljön. Utifrån studiens resultat presenteras ett platsspecifikt gestaltningsförslag som bygger på ett mer generellt designkoncept som bör kunna implementeras i liknande miljöer.
32
Lasovan, Ivana. „Verksamhetsanpassad miljö : Hur en redesignad förskolemiljö kan stödja pedagoger i en temainriktad verksamhet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-29362.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor.This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool. Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children. Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus. A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.
33
Nyman-Amat, Courtney. „Nytt visuellt system för kollektivkök : Hur kan struktur och gemenskap underlätta med städning ochmatlagningsredskap i ett kollektivboende för studenter?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44655.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta är en studie på ett gemensamt kök för kollektivt och studentboende.Projektet är ett samarbete med företaget Omniplan. Omniplan är byggprojektörersom kommer att bygga ett nytt studentboende med gemensamma kök. Köket är enmötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Observationer och intervjuer medstudenter har upptäckt att studentbostädernas gemensamma kök är ostimulerande.Köket är en mötesplats för umgänge och sociala aktiviteter. Ett problem somidentifierades av studien är att det inte finns struktur för städning. Studien harundersökts hur man kan utforma och förtydliga struktur i rummet med fokus påstädning och matlagningsredskap.Tidigare forskning och litteraturstudier har utförts på ett allmänt område om färg,organisering, städning och hygien, struktur för matlagningsredskap och om lagaroch regler på hur man ska utforma kök. Metoder som har använts ärobservationer, notationer och rumsliga analyser på kollektiv och gemensammastudentkök. Intervjuer har utförts med kollektivansvarig, studenter och eninredningsarkitekt. Ett elektroniskt forum har utförts på nuvarandekollektivföreningar. Detta för att få en inblick på hur andra kollektivbostäder ärutformande med struktur. En jämförelse har även gjorts med teori och empiriskastudier för att se tydliga skillnader på vad som är viktigast att ta upp i rapporten.Underlag från metoder och teorier, jämförelser med kollektiv ochstudentbostädernas kök har gett stöd på hur man ska tänka vid en rumsligutformning på arbetet.Gestaltningsförslaget presenteras som två delar. Det första är en gestaltning av ettförvaringsskåp som har fokus på teorin färg och organisering. Det andra ärgestaltning på en köksö som har fokus på social interaktion, städning och hygiensamt lagar och regler på hur man utformar ett att kök. Dessa två områden har lagtsfokus på då det är dem som undersökningen identifierades som den största bristeni den gemensamma studentköken.This is a study of shared kitchens for collective communal homes and studenthousing. The project is a cooperation with a company called Omniplan. Omniplanis a project coordination construction company and they are building a newstudent accommodation with a shared kitchen. The kitchen in a home is usually ashared space for cooking and socializing. In students housing this appears not tobe functioning. Observations and interviews with students have confirmed thatstudent housings common kitchens are not engaging enough. Another problemthat has been identified is that there is a lack of structure for supporting tidyingand cleaning. This study has researched how to design and improve the structurein the kitchen areas with focus on supporting tidying and cleaning and on storingof kitchen utensils.Previous science and literature studies have been studied on the subjects of color,organization, cleaning and hygiene, structure for storage of utensils and laws andrules for how to design a kitchen. Methods that have been used are observations,notations, and place-analysis on collective and student homes with commonkitchens. Interviews have been done with the manager of the collective homes,with students and with an interior architect. A website enquiry has been done oncurrent collective homes. This to see how other collective housings are designedand structured. A comparison has been done with theory and methods to identifythe differences that would be most important to take up in the thesis. The methodsand theories and comparison with common collective and student kitchens havegiven support to a design proposal for two kitchen areas using spatial designsolutions.The design proposal is presented as two designs. The first design is alocker/cabinet that uses theories of color and organization. The second design is akitchen island that has focus on supporting social interaction, cleaning andhygiene, and also refers to laws and rules for how to design and structure kitchenareas. These two areas have been focused on because they were identified as thebiggest problem areas in common student kitchens.
34
Fundberg, Alicia. „Det attraktiva Strömsstråket : En studie om orienterbarhet i stadsmiljö“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54280.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det attraktiva Strömsstråket is a bachelor thesis in Information Design with a focus on spatial design. The purpose of this work is to investigate the possibility to clarify the connections between Mälardalen University via Strömsholmen to Munktellstaden in Eskilstuna, and at the same time, how the city of Eskilstuna can benefit from these connections. That is, how a street can create opportunities to connect different parts of the city and contribute to more people taking part in the area and choosing to stay there. The aim of this work is to develop a design proposal that visualizes a path connecting all these different parts of the city. A designproposal that can raise the movement pattern of the area by formulating places for social interaction for the primary target group wisch is the students, teachers and other active members ofMälardalen University. The methods used in this work are spatial analysis, experience bubbles, observation, notation analysis, interview and photo / video documentation. These methods, together with theoretical starting points, have laid the foundation for the final design proposal for a map that visualizes part of a new route between Mälardalen University and Munktellstaden in Eskilstuna.Det attraktiva Strömsstråket är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det går att tydliggöra förbindelserna mellan Mälardalens högskola via Strömsholmen till Munktellstaden i Eskilstuna, samt även undersöka vad förbindelserna skulle kunna åstadkomma för staden. Det vill säga hur ett stråk kan bilda möjligheter att knyta ihop olika delar av staden och bidra till att fler tar del av området och väljer att vistas där. Målet med detta arbete är att ta fram ett gestaltningsförslag som visualiserar ett stråk som knyter samman olika delar av staden Eskilstuna och på så sätt även bidra till ett ökat rörelsemönster och skapa sociala mötesplatser där studenter, lärareforskare och andra verksamma på Mälardalens högskola är den primära målgruppen. De metoder som används i detta arbete är rumslig analys, upplevesebubblor,observation, notationsanalys, intervju och foto-/videodokumendation. Dessa metoder har tillsammans med teoretiska utgångspunkter lagt grunden till det slutliga gestaltningsförslaget om en karta som visualiserar en del av ett nytt stråk mellan Mälardalens högskola och Munktellstaden i Eskilstuna.
35
Eriksson, Jennie. „”Vänta… vart ska jag?” : En studie i vägledning på vårdcentraler“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35019.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie är ett examensarbete i informationsdesign med inriktningen rumslig gestaltning. Syftet med arbetet har varit att förtydliga orienterbarheten och underlätta för patienter att navigera på vårdcentraler. Målet har varit att skapa ett gestaltningsförslag med visuell koppling som vägleder patienter mellan olika rum. Utgångspunkten för arbetet har varit i ett par väntrum på vårdcentralen City i Eskilstuna, där patienter har svårt att förstå vägledningssystemet. Metoder som observationer, platsanalys, notation och intervjuer har genomförts och skapat en förståelse för patienters upplevelse av platsen. Genom metoderna har brister inom rumsutformning, placeringar, färger och former kunnat identifierats. Litteraturstudier om wayfinding, wayshowing, kognitiva aspekter, färgkodning, färger och det fysiska rummet har tillsammans med resultat från metoderna legat till grund för gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget bygger på att rummet öppnats upp så att tydlig vägledning kunnat skapas, vilket är en förutsättning för att patienterna ska kunna hitta på platsen.This study is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this study has been to clarify orientation and to facilitate navigation for patients in health centers. The goal was to create a design proposal with visual connection to guide patients between rooms. The starting point for this work was two waiting rooms at the health center vårdcentralen City in Eskilstuna, where patients have difficulty understanding the wayshowing system. A greater understanding of patients' experience of the place was created through methods such as observations, site analysis, notations and interviews. The methods have identified shortcomings within the room layout, placement, color and shape. Underlying the design proposal are the results from the methods and literature studies of wayfinding, wayshowing, cognitive aspects, color-coding, colors and physical space. The findings show that navigation at the site can be improved by opening up the room, thereby creating a good wayshowing.
36
Hvetlander, Malin. „Ett annorlunda cellkontor: En studie i hur ett kontor kan omformas för att stödja en kommunal innovationssatsning“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32155.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta arbete är en studie i hur ett cellkontor kan omformas för att stödja en kommunal innovationssatsning. Jag har samarbetat med Eskilstuna kommun och de har arbetat med en innovationssatsning sedan 2010. Syftet med innovationssatsningen är att innovation ska genomsyra hela organisationen och bli en naturlig del av arbetet där både medarbetare och ledare kan utvecklas. Syftet med arbetet är att ta fram ett kontorskoncept, en pilotmodell, för hur ett kontor som stödjer en innovationssatsning kan se ut. Det praktiska problemet är att det idag saknas en rumslig identitet och visuell koppling till satsningen. Kontoret är trångt och saknar tydliga förvaringsutrymmen samt funktioner som underlättar för möten. Genom metoderna rumsanalys och intervju har jag kunnat kartlägga rummets förutsättningar och användarens behov. Med stöd från teorier kring kreativitet och innovation i kombination med designprinciper har ett gestaltningsförslag tagits fram. Gestaltningsförslaget är framtaget och anpassat till ett cellkontor på stadshuset i Eskilstuna. Resultatet har blivit en pilotmodell som ska fungera som ett inspirationsunderlag för ledare inom innovationssatsningen.This is a study on how a cell office can be transformed in order to cooperate with, and support a municipal innovation initiative. I have worked closely with the municipal of Eskilstuna, who since 2010, have been working on an innovation initiative. The purpose of this initiative is to integrate innovation and innovative thinking amongst the whole organization, and make it a natural part of the work process and work environment where both employees and executives can develop and thrive. The purpose of my analysis and study is to create a beta version of an office landscape that supports innovative thinking. The practical problem is that, today, there is no real spatial identity or visual connection between the room and the initiative. The office space is limited, there is a lack of smart storage spaces, functions that could make it easier to conduct meetings and other solutions that would ease the day-to-day operations. By carrying out the methods of spatial analysis and by conducting an interview with the user, I was able to create an understanding of the room’s potential and restraints. I created a design proposal based on support from theories concerning creativity and innovation, combined with design principles. The design proposal is created and tailored to a cell office inside the town hall of Eskilstuna. The end result is meant to work as beta version and as a inspirational base for the innovative initiative.
37
Nolåkers, Frida. „Multimodal design för lärande i utställningsmiljö : En studie om sinnen som modaliteter och dess kommunikation i ett historiskt rum“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44635.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Gustav Vasa-föreningen planerar att bygga en utställning för att främja kulturlivet och öka lärandet kring Gustav Vasas ledning på 1500-talet. Förhoppningen är att genom utställningen kunna agera som en förlängd arm till skolorna i Strängnäs kommun i form av studiebesök. I utställningen vill föreningen informera om Gustav Vasas utnämning till kung den 6 juni 1523 på ett intresseväckande och informativt sätt, för att kunna nå ut till en yngre målgrupp, lågstadieelever. Genom ett samarbete med föreningen har detta examensarbete undersökt hur sinnen som modaliteter kan tillämpas i en utställningsmiljö i lärande syfte. I rapporten har Selanders teorier om multimodalt lärande tillsammans med McKenna-cress & Kaminens och Velvets riktlinjer kring utställningsmiljöer tillämpats. Teorierna har tillsammans med en etnografisk undersökning i form av en observation lagt grund för det designförslag som fastställts. Designförslaget redogör för hur utnämnandet av Gustav Vasa som kung kan kommuniceras i utställningsmiljö, för att bidra till lärande med hjälp av sinnen som modaliteter.The Gustav Vasa Association plans to build an exhibition to promote cultural life and increase learning about Gustav Vasa's leadership in the 16th century. The ambition is that through the exhibition will act as an extended arm for the schools in Strängnäs municipality in the form of study visits. In the exhibition, the association wants to inform about Gustav Vasa's coronation as king on June 6, 1523 in an interesting and informative way, in order to reach a younger target group in the form of primary school pupils. Through a collaboration with the association, this degree project has examined how the senses as modalities can be applied in an exhibition environment for learning purposes. In the report, Selander's theories on multimodal learning together with McKenna-cress & Kaminens and Velvet's guidelines on exhibition environments have been applied. Together with an ethnographic survey in the form of an observation, the theories have laid the foundation for the design proposal that has been established. The proposal describes how the appointment of Gustav Vasa as king can be communicated in an exhibition environment, in order to contribute to learning with the help of the senses as modalities.
38
Yago, Lizette. „Rummet och lärande : En studie om iscensättning i en studiemiljö för vuxna“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete är en studie skrivet inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet handlar om hur design av iscensättning kan förmedla funktioner och bidra till ett flexibelt rum i en lärandemiljö för vuxna. Arbetet har utgått från studierummet på lärcentrumet Futurum i Västerås, där verksamheter med olika behov samsas om samma yta, och leder till osäkerhet kring rummets funktioner. Användarna i studien syftar på anställda, besökare samt studerande på platsen vilka utför olika aktiviteter och har olika roller i rummet. Arbetets syfte har varit att formge en tydlig iscensättning av rummet som stödjer målgruppens behov och underlättar användarnas förståelse för miljön. Empiri har samlats in från platsanalys, observationer, notationsanalys samt intervjuer. De tillämpade metoderna visade att rummets utformning skapade problem för en del aktiviteter som utförs i miljön. Studien har även baserats på teorier kring lärandemiljöer, formelement, struktur, ljud samt färg och ljus. Dessa aspekter har visat att ett tydligare rum kan bidra till en mer positiv upplevelse för användarna. Examensarbetet har resulterat i ett designförslag där studierummets funktioner är synliggjorda och förmedlas med hjälp av rummets utformning. Förslaget har fokus på flexibel rumslig gestaltning som är anpassad efter studierummets olika aktiviteter.This thesis is a study conducted in the field of information design specializing in spatial design. The thesis is about how the design of staging can convey functions and contribute to a versatile space in a learning environment for adults. The study is executed in a studyroom at the Futurum Learning Center in Västerås, where activities of different needs practice in the same area, which lead to uncertainty about the room's functions. The users in the study are aimed at employees, visitors and students in the environment who perform different activities and have different roles in the room. The purpose of this study has been to form an environment with distinct areas that supports the needs of the target group and facilitates users' understanding of the environment. Empirical data has been collected through spatial analysis, observations, notation analysis and interviews. The methods used showed that the design of the room created problems for some activities carried out in the environment. The study has also been based on theories about learning environments, form elements, structure, noise, colour and light. These aspects have shown that a more distinct spatial environment can contribute to a more positive experience for users. The study has resulted in a design proposal where the functions of the studyroom are visible, which makes it easier for the users to understand the environment. The proposal focuses on a flexible spatial design that is adapted to the various activities of the study area.
39
Johansson, Jessica. „Parken är ditt vardagsrum : En attitydförändrande gestaltning med syfte att främja renhållning i parkmiljöer“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14964.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer. Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar. Informationen om att hålla parkmiljön ren är för nuvarande bristande, vilket leder till minskad trevnad på platsen. Genom att studera området Vasaparken hade jag som syfte att skapa mig en insikt i hur tydliggörande av information bör utformas för att genom detta inkludera besökare i renhållningen. Metoderna som använts för att undersöka problemet med nedskräpning i Vasaparken har varit kvalitativa observationer och intervjuer, samt omvärldsanalys. Resultatet av insamlat material visade att nedskräpningen i parken är ett stort problem och att besökare är mindre medvetna om deras ansvar att själva bidra till en trevligare parkmiljö. Slutsatsen från detta var att det var attityden till nedskräpning som var själva orsaken till varför besökare medvetet valde att slänga sitt skräp på marken. Genom att stödja mig i presenterad empiri och teori utvecklade jag därför en attityd-förändrande gestaltning som genom rumsliga element ska fungera exkluderande mot den negativa attityden till nedskräpning. Detta exkluderande av en attityd har sin funktion i att öka ansvarskänslan för naturen i parkmiljöer för att därmed inkludera besökare i renhållningen. Gestaltningen tar fasta på det underliggande problemet – attityden till nedskräpning, som genom ett tillskott av rumsliga element i miljön informerar besökaren om hur det vore om skräpet istället flyttade in till deras eget hem. På detta sätt uppnås en lika hög ansvarskänsla för parkmiljön som i besökarens eget hem – parken är ditt vardagsrumLittering in parks is an ever increasing problem. The government together with the country´s municipalities and the organization Håll Sverige Rent have not been able to counteract the way people lack responsibility for where they throw their trash. In this thesis the litter problem will be studied. The study is a description of how spatial elements can promote sanitaion in parks by increasing visitors sense of responsibility for the surrounding environment. The center for the study is Vasaparken in Västerås, giving a strong expression of the littering problem. As a visitor during the summer months, you see a disappointning sight where litter more often is found on the ground and not in the park´s available bins. Information about keeping the park clean is currently inadequate, thus leading to a reduction in comfort at the site. By field studies in Vasaparken, my purpose was to create my insight into how a clarification of information should be embodied and as a result lead to an inclusion of the visitors in the sanitation. The methods used to study the litter problem in Vasaparken has been qualitative observations and interviews, together with a research of previous solutions of the littering problem. The result of the collected material showed that littering in Vasaparken is a major problem and that visitors are less aware of their responsibility to contribute to a pleasant park environment. The conclusion is that it was the attitude towards littering that was the very reason that caused the visitors to knowingly disposal their trash on the ground. By support in empirical studies and theory presented in this thesis I developed an attitude changing design, where spatial elements functions exclusively towards the negative attitude to littering. This exclusion of an attitude has it´s function in increasing the sense of responsibility for the surrounding environment in the park, and therefore include the visitors in the sanitation. The spatial design focuses on the underlying problem – the attitude towards littering. Where an addition of spatial elements in the environment informs the visitor about what it would look like if the litter instead moved into their own home. In this way, an equally high sense of responsibility can be found in parks as in the visitors own home – the park is your livingroom.
40
Alexandra, Björsell. „Attraktivare miljörum. En studie i hur ett miljörum kan göras mer användbart, som ett led i att öka intresset för källsortering“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28766.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta är en studie i hur ett miljörum kan användas för att kommunicera ochunderlätta för användare att sortera sitt avfall. I det långa loppet är målsättningenatt ytterligare motivera och öka deras intresse för källsortering.Till denna studie har ett miljörum tillhörande SGS Studentbostäder i Göteborgvalts ut. För närvarande kommunicerar inte rummet tydligt sitt syfte och har flerabrister som orsakar låg användbarhet.Fokuset i studien har varit att förbättra användbarheten av rummet och också göradet mer attraktivt. Frågeställningen som har besvarats är ”Hur kan ett miljörumutformas så att det på ett effektivt sätt kan kommunicera och underlätta föranvändaren att snabbt sortera rätt och därmed bli mer användbart?”Genom att kombinera resultaten från litteraturstudien och den empiriskaundersökningen har denna studie resulterat i två olika designförslag på detundersökta rummet. Båda designförslagen föreslår hur de problem somidentifierades under den empiriska studien av rummet kan lösas men på lite olikasätt beroende på förutsättningar för det specifika rummet. Den övergripandedesignidén har varit att introducera en tydlig och genomgående färgkodning medomsorg för små detaljer med stor betydelse.This is a study in how a room for recycling can be designed as a way tocommunicate and make it easier for users to sort their waste. The long-termgoal for the room is to further encourage the users and increase their interestfor recycling. For this study a room for recycling at SGS Studentbostäder inGothenburg has been chosen. Currently, the room does not communicate itspurpose clearly, and has several problems causing low usability.The main focus of this study is to improve the usability of the room, and also tomake it more attractive. The research question that has been answered is “Howcan a recycling room be designed so that it can communicate and make it easierfor the user to quickly and efficiently sort their waste; and thus become moreusable?”By combining the results of both a literature review and empirical investigations,this study have resulted in two different design suggestions for the investigatedroom. Both design suggestions addresses the problems that were identified duringthe empirical study of the room, but in slightly different ways depending on thelevel of change that is wanted by the property owner. The overarching design ideahas been to introduce a clear and thorough color coding, with attention to smalldetails that have big impact.
41
Klemets, Emma. „Att finna sin väg : En studie kring hur man ökar orienterbarheten mot ett mål i ett väntrum“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30763.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Jag har gjort en studie kring hur man med hjälp av rumsliga element kan bidra till att öka orienterbarheten mot ett mål i ett väntrum. Arbetet har skett i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Efter tidiga observationer i väntrummet kunde det ses att patienter och besökare inte förstod att de skulle orientera sig till den in-checkningsterminal som finns i väntrummet. Denna observation ledde till att jag valde att göra min studie just där. Syftet med arbetet har varit att genom studier ta reda på hur man kan öka orienterbarheten mot ett mål i väntrummet på Klinisk Fysiologiavdelningen. Slutresultatet har kommit ur den empirisk data som metoderna resulterat i och litteraturstudierna. De metoder som använts är observationer, kvalitativa intervjuer och rumsanalys. Resultatet av studierna har lett fram till ett designförslag i 3D-programmet Sketch-Up. Förslaget gestaltar hur väntrummet skulle kunna förändras för att öka orienterbarheten.This is a thesis in Information Design with focus on spatial design. I have done a study about how spatial elements in a room can facilitate the orientation towards a landmark in a waiting room. The work has been done in the waiting room of Clinical Physiology department at Mälarsjukhuset in Eskilstuna. After early observations in the waiting room I could see that patients and visitors didn’t understand that they would orient themselves to the check-in terminal in the waiting room. That observation led me to do the thesis in that room. The aim of the work has been to find out how you can facilitate orientation toward a landmark in the waiting room of Clinical Physiology Department. The end result has emerged from the empirical data of the methods and literature studies. The methods used in the study were observations, interviews and a room analysis. The results of the studies has led to a design proposal in 3D software Sketch-Up. The proposal shows how the waiting room could be changed to increase orientation.
42
Abrahamsson, Melissa. „Möten i stadsrummet : Att väcka en outnyttjad plats till liv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32902.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Möten i stadsrummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att bidra till att en outnyttjad plats i stadsrummet kommer till användning, samt vilka kriterier som bör eftersträvas för att möjliggöra en trevlig vistelse på platsen. Mina studier utgår från Stockholms stadsbiblioteks terrasser som på grund av dess utformning och avsaknad av funktion ofta står tomma och outnyttjade. Arbetet syftar till att generera ett designförslag som understödjer ett ökat flöde av människor till terrasserna samt får besökarna att vilja stanna. Målet är att fler besökare ska få ett större utbyte av stadsbibliotekets terrasser och att platsen ska komma till större användning. Genom rumsanalys, observationer, notationer av rörelsemönster, intervju och samtal har det framkommit att terrasserna är outnyttjade på grund av dess avsaknad av funktioner samt dess utformning. Genom teoretiska studier inom bland annat rumslighet, formelement, offentliga platser i stadsrummet och kognitionspsykologi framkom att val av formelement och placering av rumsliga element kan bidra till att människor väljer att vistas på terrasserna. Det i sin tur kan skapa förutsättning för ett ändrat rörelsemönster och ett ökat flöde till platsen. Ett gestaltningsförslag har tagits fram utifrån teori och empiri. Det syftar till att genom rundade och svängda former, ett tydligare och mer enhetligt formspråk, samt genom tydligare funktioner väcka besökarnas uppmärksamhet och bidra till ett ökat flöde till terrasserna.Meetings in urban spaces is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this thesis is to is to examine how poorly utilised spaces in urban environments can become more useful, as well as which criteria are required to enable a pleasant stay in these locations. The object of the study is the terrace outside Stockholm Public Library which, due to its current appearance and lack of function, most of the time is unused and deserted. The study’s aim is to generate a design proposal that encourages an increase in the flow of people to the terraces and that makes people want to spend more of their time there. The goal is to get more visitors to appreciate the terraces and utilise the space better. From the results of collected empirical data through spatial analysis, observations, notations of movement, interviews and discussions it has become clear that the reason for the terraces being unused is a lack of functionality and the spaces appearance. The conclusion of the theoretical and practical studies about spatiality, shape, urban public spaces and cognitive psychology etc., show that the choice of shape and placement of spatial elements can contribute to people choosing to linger on the library terraces. In its turn, this knowledge can create the right conditions for a changed pattern of movement and a greater flow of people to the location. A design proposal was created, based on theories and empirical data presented in the study. The aim design proposal is to show how it may be possible to draw visitors’ attention to the terraces and create a more natural flow there. This may be achieved by adding round shapes and curved lines, more variety in shape and proportion and by creating more obvious functions that meet visitors’ needs of activity and aesthetics. While this study is focused on the terraces of Stockholm Public Library it is my hope that these conclusions may also be applicable to similar environments in other location.
43
Liberg, Malin. „Trädgårdstider : En studie om att stödja användandet av en trädgård på ett demensboende“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40094.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det här är ett examensarbete med inriktning mot rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka aspekter som är viktiga vid utformning av en trädgård på ett demensboende. Projektet har genomförts tillsammans med Stureby vård- och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm. Utformningen av deras trädgård är i dagsläget, enligt personal på boendet, inte anpassad för personer med demens och miljön stödjer inte de aktiviteter som sker i trädgården. Syftet med projektet har varit att formge en tillgänglig utomhusträdgård med tydliga funktioner som stödjer målgruppens användning. Miljön ska dessutom anpassas efter de aktiviteter som sker i trädgården. Målet är att miljön ska uppmuntra till ökad användning hos de boende oavsett kognitiva förmågor. För att söka svar på frågeställningen har kvalitativ data samlats in i form av platsanalys, gruppintervju, observation och omvärldsanalys. En analys av tidigare forskning tillsammans med den insamlade datan resulterade i fyra huvudområden: Passivitet, Aktivitet, Tillgänglighet och Året runt inne/ute. Med utgångspunkt i dessa områden har ett gestaltningsförslag tagits fram med förändringar i den befintliga trädgården. Resultatet riktar sig främst till boende och personal på Stureby vård- och omsorgsboende, men förhoppningen är att resultatet av studien även ska kunna överföras till sjukhusmiljöer och andra liknande institutioner där utsatta personer vistas.This is a bachlors thesis focusing on spatial design. The study examines which aspects are important in designing a garden for a residential care facility. The project has been carried out together with Stureby carehome in Svedmyra, Stockholm. The design of their garden is currently, according to staff at the accommodation, not adapted for people with dementia and the environment does not support the activities that take place in the garden. The purpose of the project has been to design an accessible outdoor garden with clear features that support the residents with dementia. In addition, the environment must be adapted to the activities that take place in the garden. The goal is that the environment should encourage increased use by residents regardless of cognitive capacity. To seek answers to the research question, qualitative data has been collected in the form of site analysis, group interview, observation and a comparison study with similar gardens at care homes. An analysis of previous research together with the collected data resulted in four main focus areas: Passivity, Activity, Availability and Year-round inside/outside. Based on these areas, a design proposal has been made with changes to the existing garden. The result is mainly aimed at residents and staff at Stureby care home, but the hope is that the study, with any adjustments, can also be transferred to hospital environments and other similar institutions where vulnerable persons reside.
44
Vu, Celina. „’’Följ den röda tråden’’ : En studie om att hitta till rätt väntrum på en vårdcentral“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49266.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har skett på Vårdcentralen Linden i Katrineholm, där patienter har svårt att hitta till rätt väntrum. Syftet med mitt examensarbete har varit att förtydliga orienterbarheten till väntrummen på vårdcentralen. Ett gestaltningsförslag ska skapas som ska underlätta för patienter att hitta till rättväntrum. I studien har metoder som rumsanalys, enkäter och kvalitativa intervjuer använts för att få en uppfattning om patienters upplevelser på vårdcentralen. Genom metoderna visade det sig att bl.a. många föredrog att få information omväntrum när man är på plats. Resultat från litteraturstudier och insamlad empirin har därefter lett till ett gestaltningsförslag som ska fungera som en röd tråd från incheckning till väntrummen.This is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The study has been done in Vårdcentral Linden, a health centre in Katrineholm, where patients have been experiencing difficulty finding their way to the right waiting room. The purpose of this thesis has been to improve orientation to the waiting rooms in the health centre. A design proposal will be made to make it easier for patients to find the right waiting room. In this study, methods such as space analysis, surveys and interviews have been used to get an idea of the patient’s experiences at the health centre. The methods showed that, for instance, many people preferred to get information about waiting rooms while on the spot. Results from literature studies and analysis of collected data have subsequentlyled to a design proposal that will act as a “red thread” from the check-in area to the waiting rooms.
45
Stengård, Lydia. „Att designa en toalett är inte skitlätt : Hur behov och inkludering samsas vid utformningen av en handikapptoalett“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45307.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis work in information design with a focus on spatial design is about how people's needs, in addition to the natural ones, can be considered in a handicap toilet to include a broader target group. The study is a case study and was conducted together with the research institute Rise Sics, which is a multicultural company with employees of different ages. The empirical material that has been collected is through participatory observations, questionnaire surveys and focus groups. The study's questions are answered with the help of the collected empirical data and of the chosen theories about how a room can be made available through color and light and with principles in interaction design: affordance, signifiers, constraints, mappings, feedback and conceptual model. The aim of the study has been to deliver a design proposal that shows a breadth of inclusion aspects. The hope of the study is that it will inspire a change in other public toilet spaces, as the study has shown a need to change the toilet culture that exists today.Det här är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien handlar om hur människors behov, utöver de naturliga, kan inkluderas på en handikapptoalett för att inkludera en bredare målgrupp. Undersökningen har gjorts som en fallstudie tillsammans med forskningsinstitutet Rise Sics i Västerås som är ett mångkulturellt företag med anställda i olika åldrar. Det empiriska material som har samlats in är genom deltagande observation, enkätundersökning och fokusgrupp. Frågeställningen i arbetet besvaras med hjälp den insamlade empirin samt av valda teorier om hur ett rum kan tillgängliggöras genom färg och ljus samt med principer inom interaktionsdesign: affordance, signifiers, constraints, mappings, feedback och conceptual model. Målsättningen med studien har varit att leverera ett gestaltningsförslag som visar på en bredd när det gäller inkluderingsaspekter. Förhoppningen med studien är att den ska inspirera till en förändring på andra allmänna toalettutrymmen, då det genom arbetets gång visat ett behov av att förändra toalettkulturen som finns idag.
46
Kylmäaho, Mirka. „Att knyta ihop en konstbiennal i stadsrummet : Rummen mellan verken“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55057.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This work is for the completion of a bachelor's degree in Information design with a focus on Spatial Design. The project has been carried out in collaboration with OpenArt, a biennial art exhibit that occurs across Örebro city center every other year. In this thesis I’ve explored how design in the exhibition space can contribute to visitors wayfinding processes, attract passers-by and how design can contribute to visitor flow. In previous years, the biennial has not worked with clear in-space wayfinding systems for spontaneous orientation. Visitors have experienced difficulties in finding the art works and navigating in the exhibition. A visit is further complicated by long distances and greatly affected by the city's readability. In this work, readability by city elements has been explored in order to identify needs and a specific place to work with. To increase flow, theories about wayfinding and storytelling have been explored to develop a system that connects the exhibition through the spaces between the art works. The system includes node-strengthening track markings with quotes from previous visitors. The system can be used for orientation in the environment through the wayfinding strategy track following. The results have been produced through documentary analyzes, questionnaires and various analyzes of maps, movement patterns and space. Through workshops and close collaboration with OpenArt, the story someone met the city and art has been identified, which is proposed to be the theme of the exhibition space.Detta arbete är för avläggande av kandidatexamen i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Examensarbetet har utförts i samarbete med OpenArt, en utställning som breder ut sig över Örebro citykärna vart annat år. Genom arbetet har jag utforskat hur utställningsrummet kan gestaltas för orienterbarhet, för att bidra till flöde och locka besökare. Vid tidigare utställningar har biennalen inte arbetat med tydliga system i stadsrummet för spontan orientering. Besökare har upplevt att det varit svårt att hitta och besöken försvåras ytterligare av långa avstånd och påverkas i högsta grad av stadens läsbarhet,som utforskats i detta arbete för att identifiera behov och en specifik plats att arbeta med. För att öka flöde har teorier kring wayfinding och berättande utforskats för att ta fram ett system som knyter ihop utställningen i rummen mellan verken. Systemet innefattar nodförstärkande ledmarkeringar med citat från tidigare besökare. Systemet kan användas för orientering direkt i rummet genom wayfindingstrategin track following. Resultatet har tagits fram genom dokumentära analyser, enkät och olika analyser av kartor, rörelsemönster och plats. Genom workshop och nära samarbete med OpenArt har berättelsen någon mötte staden och konsten kunnat identifieras, som föreslås vara tema för utställningsrummet.
47
Källström, Malin. „Känner du fjärilar i hagen? : Hur visuella rumsliga element kan signalera ett berättande kring ämnet biologisk mångfald situerat i en botanisk trädgård“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55387.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden. Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy.Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.
48
Landelius, Emma. „Det multifunktionella mötesrummet : Hur formgivningen av ett mötesrum kan underlätta för flervägskommunikation“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30952.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis is a study about how a conference room can be formed to facilitate for multiway communication. The room will facilitate meetings in different forms. This study uses a meeting room in Västerås for the leading team of “Habiliteringscentrum Västmanland” as an example. In the current situation the room doesn’t meet the needs of the leading team to support multiway communication and the room is perceived as uninspiring. In order to support the leading team to have multiway communication, it’s very important to have a conference room that reflects the newly introduced ways of working. The current design and use of the room has been studied through an architectural analysis, interview, observation and a questionnaire. With support from literature and the results from the architectural analysis, interview, observation and the questionnaire I have created a design proposal. Through color, work material and furniture adapted to the requirements of the leading team, the new design proposal for the room creates space for multiway communication and a possibility to stimulate the team to a creative way of thinking. The design suggested support multiway communication that can lead to more effective meetings with better results for their continued work.Detta arbete är en studie i hur ett mötesrum kan utformas för att underlätta för flervägskommunikation. Arbetet har utgått ifrån ett mötesrum i Västerås för ledningsgruppen av Habiliteringscentrum Västmanland. Rummet ska underlätta för att ha möten i olika former. I nuläget uppfyller inte rummet ledningsgruppens behov av möten i olika former, arbetsmiljön idag är bristfällig och rummet upplevs som oinspirerande. För att ledningsgruppen ska kunna ha möten i form av flervägskommunikation är ett arbetsrum som är stödjande för deras arbetsmetoder av stor betydelse. Genom rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har det befintliga rummet och användarnas behov studerats. Med stöd av litteratur och resultaten av rumsanalys, intervju, observation och mailenkät har jag skapat ett gestaltningsförslag. Genom färger, arbetsmaterial och möbler anpassade efter ledningsgruppens behov skapar rummet plats för flervägskommunikation och ger möjlighet för att stimulera ledningsgruppen till ett kreativt tankesätt.
49
Warfvinge, Joakim. „"Jag har ju glömt badrummet!" : En studie om hur eget skapande kan underlätta förståelsen för möjligheterna att bo flexibelt och yteffektivt i ett modulhus“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46375.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This is an examination paper in information design specializing in spatial design. This work is searching for more understanding of what joy and co-creation in interaction with a 3D-model can bring to the process of communicating possibilities to live flexibly within a small space in a modular house, focusing on the digital oriented ‘generation Z’. We live in a time where climate threats are more real than ever but in Sweden we consume and expand more than is sustainable within our planet’s bio-capacity. Since Sweden is a rural country, Swedes are used to having a generous amount of personal space. This may be one reason why we don’t realize or understand that, or even how, we can live in smaller space, making our biological footprint shallower. Even though Sweden could be seen as a highly democratic country we still need to strive to make our building processes more democratic. Many of our built environments are designed without participation of the users, in the area of housing or domestic construction this can lead to an experience of alienation in shaping one’s life, due to the strong connection between the home and the resident’s identity. This examination paper is based on theories within Information Design, Human Centered-Design, Human-Computer Interaction and on theories concerning spatial perception and how shapes and form can be used to influence it in order to make smaller living-spaces appear more attractive. The methods are mostly based on literary study which has been supplemented with user dialog and cocreation in real-time, making every user a part of the process and therefore even a co-creator of their own design proposal. This with the intention of demonstrating how a modular house can be an alternative for living smaller but still living according to every user’s own personal needs and values.
50
Knuutinen, Tina. „"Jag är lika naken som rummet" : Att utforma gynekologrummet efter patientens behov“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53386.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In my study regarding gynecological examination, it turned out that women generally have a positive attitude to being examined gynecologically, but the experience is not the same as the situation can be experienced as omission. It also emerged that they experienced the feeling of stress and anxiety of exposing the sex. The solution to the women's experience in this problem only highlighted the gynecologist's approach or product design. Something that is increasing worldwide is the knowledge of the importance of the physical aspects of the environment for the patient in a care environment. Design and architecture are increasingly used in the design of care environments. What has emerged in many researches is that the patient's health has found well-being when the room has been designed according to the user's needs. This is a degree project in information design with a focus on spatial design. The purpose of the work has been to investigate, together with users, the gynecologist's experience, challenges and potential solutions together with theories, methods and previous research. Subsequently, a design proposal in the form of a concept has emerged, which can improve the room experience for the patient, which gynecologists can take part in when designing gynecological rooms.I min studie gällande gynekologundersökning visade det sig att kvinnor generellt har en positiv attityd till att bli undersökt gynekologiskt men upplevelsen är inte detsamma då situationen kan upplevas utelämnande. Det framkom även att de upplevde känslan av stress och ångest av att blotta könet. Lösningen till kvinnornas upplevelse i detta problem lyfte endast gynekologens bemötande eller produktdesign. Något som ökar världen över är kunskapen om miljöns fysiska aspekters betydelse för patienten i en vårdmiljö. Design och arkitektur används allt mer vid utformning av vårdmiljöer. Det som framkommit i många forskningar är att patientens hälsa funnit välbefinnande när rummet har utformats utefter användarens behov. Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetets syfte har varit att tillsammans med användare undersöka gynekologrummets upplevelse, utmaningar och potentiella lösningar tillsammans med teorier, metoder och tidigare forskning. Därefter har ett gestaltningsförslag i form av ett koncept växt fram vilket kan förbättrad rumsupplevelsen för patienten som gynekologer kan ta del av vid utformning av gynekologrum.