Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Rumslig data“

Internet of things ger oss möjligheten att kunna identifiera, kontrollera och övervaka objekt över hela världen. För att mängden rådata som strömmar in ska kunna skapa mening och insikter till människan krävs det att den presenteras på rätt sätt. Studien undersöker därför om geovisualisering bättre kan möta människans kognitiva förmåga vid intag och tolkning av information. Geovisualisering innebär att rumslig data kan utforskas på en karta via en interaktiv display och är en länk mellan den mänskliga beslutsprocessen, interaktiva gränssnitt och data [21]. Mer forskning behövs inom området för att undersöka hur geovisualisering kan ta plats i system där stora datamängder behöver presenteras på ett överskådligt sätt och stödja beslutsprocesser. Studien syftar till att jämföra geovisualiseringar med ett befintligt system som tillhandahåller kontinuerlig uppdatering och övervakning av nätverkskameror genom utförande av användbarhetstester och intervjuer. Det som undersökts är om geovisualisering kan ge en ökad förståelse och bättre interaktion i ett utrymme som efterliknar den fysiska världen, samt undersöka potentiella problem för att hitta framtida förbättringar. Resultaten visade att navigering och informationsöverbelastning var återkommande problem under testerna av det befintliga systemet. För geovisualiseringarna visade resultaten det motsatta då de istället underlättade förståelsen för interaktion och information. Vissa problem identifierades dock för de framtagna geovisualiseringarna, som exempelvis dess begränsade interaktion och misstolkningar av objekt. Trots detta visade det sig vara fördelaktigt att placera ut enheter i deras verkliga miljö med hjälp av geovisualisering då det bidrog till en bättre översikt och förståelse av systemets sammanhang.
The Internet of Things gives us the ability to identify, control and monitor objects around the world. In order to get meaning and knowledge from the amount of raw data, it needs to be presented in the right way for people to get insights from it. The study therefore examines whether geovisualization can better meet human cognitive ability in  interpretation of information. Geovisualization means that spatial data can be explored on a map through an interactive display and is a link between the human decision-making process, interactive interfaces and data [21]. More research is needed in the area to investigate how geovisualization can take place in systems where large amounts of data needs to be presented and how it can support decision-making processes. The study aims to compare geovisualizations with an existing system that provides continuous updating and monitoring of network cameras by performing usability tests and interviews. Geovisualization has been investigated to see if it can contribute an increased understanding and better navigation in a space that mimics the physical world, as well as investigate potential problems to find future improvements. The results proved that navigation and information overload were recurring problems during the tests of the existing system. For the geovisualizations, the results proved the opposite as they instead facilitated the understanding of navigation and information. However, some problems were identified for the developed geovisualizations, such as its limited interaction and misinterpretations of objects. Despite this, it proved to be advantageous to place units in their real environment using geovisualization as it contributed to a better overview and understanding of the system's context.

I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess.

Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.

För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg.

Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.

Detta examensarbete omfattar ett förslag på utformning av en utställning med Interactive Institute som uppdragsgivare.

Syftet med examensarbetet har varit att utforma en utställning till ett antal prototyper som utvecklats i projektet ”Static!”. Prototyperna visualiserar energi på olika sätt där tanken är att uppmärksamma användandet av energi. Vi har arbetat med att skapa ett utställningsförslag med god informationsdesign som ger medvetenhet om energianvändning hos målgruppen.

Vi har undersökt hur man skapar uppmärksamhet hos besökare, hur man kan göra utställningen informativ utan att någon står och berättar om den samt hur man undviker att besökare vidrör prototyperna i utställningen. För att skaffa oss de kunskaper som behövts för att genomföra examensarbetet har vi gjort litteraturstudier, genomfört flera intervjuer, gjort en enkätundersökning samt gjort fältstudier.

Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag som visualiseras med hjälp av datorskisser. Skisserna beskriver utformningen med både text och bild.

Grafiskt Centrum i Tumba är ett center för utbildningar och verksamheter inom media, IT, 3D-animation och grafisk verksamhet. I byggnaden bedrivs gymnasie-utbildningar och kvalificerade vuxenutbildningar. Man har även lokaler för konfe-renser, konsultverksamheter och en lunchrestaurang. Examensarbetets syfte var att utforma ett förslag till en ny miljö i Grafiskt Centrums entréhall. Miljön ska vara informativ och kommunicera de resurser och den kreativa verksamhet som bedrivs i byggnaden. Entréhallen är en tre våningar hög ljusgård som sträcker sig genom hela byggnaden. Den upplevs idag ofta som mörk och ödslig och den utnyttjas inte tillräckligt för att sprida information om vad man gör i byggnaden. Huvudfrågan som besvaras i arbete är: Hur kan miljön i Grafiskt Centrums entréhall förändras så att den kommunicerar den verksamhet som bedrivs där?

The field of urban hydrology is in need of high temporal resolution data series in order to effectively model and analyse existing and future trends in extreme precipitation. When high resolution data sets are, for any number of reasons, not available for a given location, the technique of disaggregation using a random cascade model can be applied. Previous studies have demonstrated the relevance of random cascades in the context of rainfall data disaggregation with temporal resolutions usually down to 1 hour. In this study, an attempt at disaggregation to a resolution of 1 minute was made. Using newly disaggregated rainfall data for different regions in Sweden, the possibility of clustering rain events into separate regional hyetographs was investigated. The random cascade model was calibrated using existing municipal rainfall data with a temporal resolution of 1 minute, in order to disaggregate continuous 15 minutes data series provided by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The disaggregation process was then performed in multiple stochastic realisations, in order to correct the uncertainties inherent to the random cascade model. The disaggregation results were assessed by comparing them with calibration data: two main rainfall parameters, EV and ED, were analysed by determining their behaviours and distribution. The possibility of transfering calibration parameters from one station to another was also assessed in a similar manner, again by studying EV & ED for different scenarios. Finally, hyetographs were clustered, compared and contrasted, in order to ascertain previously theorized differences between regions. This research showed the feasibility of applying a random cascade model to very high temporal resolutions in Sweden, while replicating rainfall characteristics from the calibration data quite well. The analysis of the spatial transferability of calibration parameters yielded inconclusive results, as rainfall characteristics were preserved in some cases but failed in others. Lastly, distinct regional differences in hyetographs were noted, but no clear conclusions could be drawn owing to the delimitations of this study.
Inom småskalig hydrologisk modellering finns det idag ett behov av dataserier med hög tidsupplösning för att effektivt kunna modellera och analysera både aktuella och kommande trender hos extrema regnhändelser. När högupplösta dataserier är otillgängliga vid en önskad mätplats kan disaggregering med hjälp av en slumpmässig kaskadmodell tillämpas. Tidigare forskning har visat att kaskadmodeller är användbara för disaggregering av regndata med en tidsupplösning av 1 timme. I denna studie disaggregerades dataserier med syftet att uppnå en tidsupplösningav av 1 minut. För att kunna analysera eventuella skillnader mellan regioner klustrades även hyetografer med de framtagna dataserierna. Den slumpmässiga kaskadmodellen kalibrerades med befintlig kommunal data med en tidsupplösning på 1 minut, för att sedan kunna disaggregera 15 minuters data från SMHIs databaser. Disaggregeringen genomfördes i ett antal olika stokastiska realisationer för att kunna ta hänsyn till, och korrigera, de inneboende osäkerheterna i den slumpmässiga kaskadmodellen. Disaggregeringsresultaten bedömdes genom en jämförelse med kalibreringsdata: två regnegenskaper, regnvaraktighet (ED) och regnvolym (EV), analyserades för att kunna bestämma derasfördelningar och beteenden. Kalibreringsparametrarnas överförbarhet analyserades också med hjälp av ED & EV för olika scenarier. Slutligen klustrades hyetografer för att fastställa potentiella skillnader mellan regioner. Studien påvisade möjligheten att använda en slumpmässig kaskadmodell till höga tidsupplösningar i Sverige. Modellen lyckades återskapa regnegenskaper från kalibreringsdata vid disaggregeringen. Möjligheten att överföra kalibreringsparametrar från en station till en annan visade sig dock inte vara helt övertygande: regnegenskaper återskapades endast i vissa fall, men inte i samtliga. Slutligen konstaterades regionala skillnader i hyetografer, men tydliga slutsatser kunde inte dras på grund av underliggande begränsningar med studien.

Navigation systems are commonly used in our daily lives. Research has shown that spatial audio presents one opportunity for more effectively communicating to the driver the direction of the next manoeuvre. This thesis project proposes a new feature for the spatialisation of the audio cues triggered by a mobile navigation system by using a virtualised vector-based panning (VVBP) architecture for the encoding and decoding. The prototype developed during this thesis enables the spatialisation using headphones- or speakers- based systems. This study aims to promote a new sound experience to the user, which can be used to increase the safety and performance of driving. Based on an expert review and a user test, the application was tested on different scenarios. The participants selected during these sessions were part of HERE Technologies, which made possible to reach design experts who knew the current application provided by the company beforehand, making easier the comparison with the proposal. This selection could also present a limitation on the study since the users might have a personal bias for seeing new features in a product which have already worked on. Analysis of the results obtained during the testing session demonstrated high satisfaction with the feature by the users and a better understanding of their surroundings. Consequently, this indicates that spatial audio can improve the performance of driving by introducing a new source of information for positioning the next turn or obstacle. Further research is needed to identify other factors that could strengthen the effectiveness of the product.
Navigationssystem används ofta i våra dagliga liv. Forskning har visat att rumsligt ljud ger ett tillfälle att effektivare kommunicera till föraren i riktningen för nästa manöver. Detta avhandlingsprojekt föreslår en ny funktion för spatialisering av ljudkoder som utlöses av ett mobilnavigeringssystem med hjälp av en virtualiserad vektorbaserad panorering (VVBP) arkitektur för kodning och avkodning. Prototypen som utvecklats under denna avhandling möjliggör spatialisering med hörlurar eller högtalarbaserade system. Denna studie syftar till att främja en ny ljudupplevelse för användaren, som kan användas för att öka säkerheten och prestandan vid körning. Baserat på en expertgranskning och ett användartest testades applikationen på olika scenarier. Deltagarna som valdes ut under dessa sessioner var en del av HERE Technologies, som gjorde det möjligt att nå konstruktionsexperter som kände till den nuvarande applikationen från företaget i förväg, vilket underlättar jämförelsen med förslaget. Detta val kan också utgöra en begränsning av studien eftersom användarna kan ha en personlig fördom för att se nya funktioner i en produkt som redan har arbetat med. Analys av resultaten som erhölls under testperioden visade hög tillfredsställelse med funktionen hos användarna och en bättre förståelse för deras omgivning. Konsekvensen indikerar att rumsligt ljud kan förbättra körförmågan genom att införa en ny informationskälla för positionering av nästa sväng eller hinder. Ytterligare forskning behövs för att identifiera andra faktorer som kan stärka produktens effektivitet.

Data collisions have been widely studied by various fields of science and industry. Combing CPU and GPU for processing spatial joins has been broadly accepted due to the increased speed of computations. This should redirect efforts in GPGPU research from straightforward porting of applications to establishing principles and strategies that allow efficient mapping of computation to graphics hardware. As threads are executing instructions while using hardware resources that are available, impact of different thread organizations and their effect on spatial join performance is analyzed and examined in this report.Having new perspectives and solutions to the problem of thread organization and warp scheduling may contribute more to encourage others to program on the GPU side. The aim with this project is to examine the impact of different thread organizations in spatial join processes. The relationship between the items inside datasets are examined by counting the number of collisions their join produce in order to understand how different approaches may have an influence on performance. Performance benchmarking, analysis and measuring of different approaches in thread organization are investigated and analyzed in this report in order to find the most time efficient solution which is the purpose of the conducted work.This report shows the obtained results for the utilization of different thread techniques in order to optimize the computational speeds of the spatial join algorithms. There are two algorithms on the GPU, one implementing thread techniques and the other non-optimizing solution. The GPU times are compared with the execution times on the CPU and the GPU implementations are verified by observing the collision counters that are matching with all of the collision counters from the CPU counterpart.In the analysis part of this report the the implementations are discussed and compared to each other. It has shown that the difference between algorithm implementing thread techniques and the non-optimizing one lies around 80% in favour of the algorithm implementing thread techniques and it is also around 56 times faster then the spatial joins on the CPU.
Datakollisioner har studerats i stor utsträckning i olika områden inom vetenskap och industri. Att kombinera CPU och GPU för bearbetning av rumsliga föreningar har godtagits på grund av bättre prestanda. Detta bör omdirigera insatser i GPGPU-forskning från en enkel portning av applikationer till fastställande av principer och strategier som möjliggör en effektiv användning av grafikhårdvara. Eftersom trådar som exekverar instruktioner använder sig av hårdvaruresurser, förekommer olika effekter beroende på olika trådorganisationer. Deras på verkan på prestanda av rumsliga föreningar kommer att analyseras och granskas i denna rapport. Nya perspektiv och lösningar på problemet med trådorganisationen och schemaläggning av warps kan bidra till att fler uppmuntras till att använda GPU-programmering. Syftet med denna rapport är att undersöka effekterna av olika trådorganisationer i rumsliga föreningar. Förhållandet mellan objekten inom datamängder undersöks genom att beräkna antalet kollisioner som ihopslagna datamängder förorsakar. Detta görs för att förstå hur olika metoder kan påverka effektivitet och prestanda. Prestandamätningar av olika metoder inom trå dorganisationer undersö ks och analyseras fö r att hitta den mest tidseffektiva lösningen. I denna rapport visualiseras också det erhållna resultatet av olika trådtekniker som används för att optimera beräkningshastigheterna för rumsliga föreningar. Rapporten undersökeren CPU-algoritm och två GPU-algoritmer. GPU tiderna jämförs hela tiden med exekveringstiderna på CPU:n, och GPU-implementeringarna verifieras genom att jämföra antalet kollisioner från både CPU:n och GPU:n. Under analysdelen av rapporten jämförs och diskuteras olika implementationer med varandra. Det visade sig att skillnaden mellan en algoritm som implementerar trådtekniker och en icke-optimerad version är cirka 80 % till förmån för algoritmen som implementerar trådtekniker. Det visade sig också föreningarna på CPU:n att den är runt 56 gånger snabbare än de rumsliga