Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Rädsla att utsättas för brott“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Rädsla att utsättas för brott" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Dissertationen zum Thema "Rädsla att utsättas för brott"
1
Nyström, Kajsa, und Mathilda Sundström. „Skillnaden mellan studerande mäns och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23441.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Enligt Brottsförebyggande rådet [BRÅ] (2014) anmäldes år 2013 1,4 miljoner brott i Sverige, en siffra som sett relativt lika ut även under tidigare år. Vidare visar [BRÅ] (2012) att det är 11-17% som är oroliga för att själva bli utsatta för något brott, 25% oroar sig för att någon närstående ska bli utsatt och 21% känner oro för brottsligheten i samhället. Rädsla beskrevs som en negativ emotion som framkommer av att en person uppfattar en situation eller en person/flera personer som hotande (Nationalencyklopedin, 2014). Killias (1990) presenterade en teoretisk modell som förklarade rädsla för brott med hjälp av tre dimensioner som byggde på sårbarhet. Dessa tre dimensioner var riskexponering, kontrollförlust och allvarliga konsekvenser tillföljd av brottet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur uppfattningen om rädsla för att utsättas för brott skiljer sig mellan män och kvinnor som studerar vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studien var kvantitativ och data insamlades via enkäter som delades ut till 148 män och kvinnor i blandade åldrar, alla studerande vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Analyserna genomfördes med det icke-parametriska testet Chi-två. Resultatet visade att kvinnor i allmänhet var räddare än män. Kontrollförlust var den dimensionen där två av tre enkätfrågor uppnådde signifikanta resultat, kvinnorna uppfattade mer rädsla för brott än männen gällande situationer med eventuell kontrollförlust. Teorin som denna studie byggde på (Killias, 1990) kunde inte med hjälp av denna studie styrkas, då signifikanta resultat bara uppnåddes på två av tre enkätfrågor under dimensionen kontrollförlust. Studien kan till stor del påverkats av vilket mätinstrument som använts, vilka analyser som gjorts och antalet deltagare. Rädsla för brott är ett stort område att undersöka och det behöver utforskas vidare för att i framtiden eventuellt med hjälp av mer kunskap inom området kunna minska personers rädsla för brott till den grad att rädsla för att utsättas för brott inte längre styr livet, vilket enligt Sarnecki (2009) kan vara en konsekvens av att uppfatta rädsla för brott.2014-11-12
2
Thalin, Cornelia, und Hane Lina Vidarsson. „Trygghet och rädsla att utsättas för brott på ett campusområde : Kan en smartphone-applikation bidra till ökad bedömning av trygghet och minskad bedömning av rädsla att utsättas för brott?“ Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-53997.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Göthberg, Julia, und Vendela Eriksson. „Äldre män och äldre kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott - fysisk och social sårbarhet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-23194.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Äldre personer är den grupp i samhället som i högst utsträckning varit föremål för forskning inom området rädsla för brott. Paradoxalt nog har forskning visat att äldre personer, trots låg utsatthet för brott, uppvisat höga nivåer av rädsla. För att öka förståelsen för äldre personers rädsla är det viktigt att uppmärksamma möjliga sårbarhetsfaktorer som kan påverka rädslan. Syftet med föreliggande studie var att, bland män och kvinnor 65 år och äldre, undersöka uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Samband undersöktes mellan deltagarnas uppfattade rädsla för att utsättas för brott och uppfattade fysiska hälsa respektive sociala nätverk. Även könsskillnader beträffande uppfattad rädsla för att utsättas för brott undersöktes. En enkät delades ut till boende i plusboenden i Sundsvall respektive Timrå och studiens urval bestod av 45 män och 67 kvinnor (N = 112), 65 år och äldre. För att undersöka samband genomfördes Spearmans rangkorrelationskoefficient (p < .05) och för att undersöka skillnader genomfördes Mann-Whitney U-tester (p < .05). Resultatet visade skillnader mellan män och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott där kvinnorna skattade högre nivåer av uppfattad rädsla. Vidare förelåg, inom gruppen kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattad fysisk hälsa och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sin uppfattade fysiska hälsa som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Slutligen visade resultatet, för både män och kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattat socialt nätverk och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sitt uppfattade sociala nätverk som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i den teoretiska förklaringsmodellen om särskilt sårbara offer. Framtida forskning bör fortsättningsvis undersöka möjliga sårbarhetsfaktorer för att på så sätt öka förståelsen gällande äldre personers uppfattade rädsla för att utsättas för brott.2014-06-03
4
Banusic, Eleonora. „ÄLDRE KVINNORS ORO ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT. PÅVERKAS ORON AV ÅNGESTBENÄGENHET OCH SOCIALA NÄTVERK?“ Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24148.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Paradoxen är tydlig: äldre är mest oroliga över att utsättas för brott trots att de löper minst risk att faktiskt utsättas för brott. Denna oro är speciellt hög hos äldre kvinnor. Denna studie ämnar att undersöka om ångestbenägenhet och sociala nätverk har en påverkan på oro för brott. Frågeställningen lyder enligt följande: Vilken påverkan har ångestbenägenhet och sociala nätverk på oron att utsättas för brott hos kvinnor äldre kvinnor? Studiens resultat fann ett positivt samband mellan oro övergående i ångest och oro för brott. Sociala nätverk hade även en positiv effekt på oro för brott. Slutsatsen av denna studie är att det finns ett samband mellan oro för brott och ångestbenägenhet men att den sistnämnda existerar i högre grad. Ytterligare studier måste tillämpas kring sambandet mellan sociala nätverk och oro för brott.The paradox is clear: elderly have the highest fear of crime even though they have the lowest risk to actually get exposed to crime. Especially women report high fear of crime. This study aims to explore the affect of trait anxiety and social relationships on fear of crime. The problem statement is: what affect has trait anxiety and social networks on fear of crime among older women? The result of this study found a positive association between anxiety and fear of crime. Social network had also an positive affect on fear of crime. The conclusion of this study is that there is a association between fear of crime and anxiety but that anxiety is more frequent. More studies on the association between social network and fear of crime needs to be made.
5
Strömberg, Niklas, und Sammy Hassan. „Bakom hörnet lurar faran : En kvantitativ studie av social tillit och sambandet mellan rädslan för att utsättas för brott bland studenter på campusområdet i Växjö“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82461.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This study aims to explain the phenomenon of fear of crime among students at the Linnaeus University campus area in Växjö. More precisely, the study deals with social trust between people, and the connection between trust and the fear of being subjected to crime. In recurrent national surveys, the results have shown that about one-third of the population in Sweden is largely concerned about being subjected to crime. Our hypothesis is that low interpersonal trust and low trust in social institutions creates anxiety and fear of it’s and society's well-being, which increases the fear of being subjected to crime. In multiple linear regression analyzes, we investigate whether there is any connection between trust and fear of being subjected to crime. The results are analyzed with the help of Anthony Giddens and Ulrich Beck and compared with results generated in previous research. The main result shows that connections exist, but it is not so strong and further studies are required in the area. The respondents feel confident in people in general, and rely on the institutions of society, but at the same time are concerned about everyday crime, going out alone late at night in the campus area and over sexual harassment aimed at women.
6
Fredelund, Pedersen Carina, und Adam Stenlund. „Varför otrygg? : En kvalitativ studie om gymnasietjejers upplevda otrygghet i Skellefteå“. Thesis, Högskolan i Gävle, Kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36641.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att studera otrygghet bland tjejer som går i gymnasiet i Skellefteåkommun. Informationsinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Tidigareforskning i ämnet visar bland annat att den största rädslan bland tjejer är att utsättas försexuella övergrepp. De flesta intervjudeltagarna i denna studie beskrev specifika områden i Skellefteå de väljer att undvika för att de känner sig otrygga på platsen. Mörkret spelade enroll på nästan alla tjejers otrygghet, där avsaknaden av kontroll på omgivningen beskrivs varadet jobbigaste. Även media beskrivs ha en roll i den upplevda otryggheten. Avslutningsvis,och det som kan vara grunden till en stor del av otryggheten, så beskrivs det upplevdaproblemet med samhället som mansdominerat. De främsta förebyggande åtgärderna someftersöks är bättre belysning utomhus, samt tidiga åtgärder för att på sikt förändra mannenssyn på kvinnor.The purpose of this degree project has been to study levels of insecurity related to fears ofbecoming a victim of crime. Female students of Skellefteå municipality at upper secondarylevel have been the focus of this study. The material has been gathered throughsemistructured interviews. Previous research has shown that one of the greatest fears is thefear of becoming a victim of sexual assault. In this study the interviewees describe certainareas of Skellefteå which they try to avoid due to the fear of becoming a victim of crime.Darkness was a factor which recurringly was described as troublesome and the lack of controlin dark environments as the main cause of distress. The interviewees describe media as a partof their fear of becoming a victim of a crime and understand the society as male dominatedand that certain male behaviour is at the root of the issue. To come to terms with the problem,preventive actions such as better lighting outside and early preventive measures to changehow men behave around women was sought after.
7
Karlsson, Martina, und Andrea Pettersson. „Flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13118.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: I Sverige utsätts omkring 55 000 - 65 000 flickor mellan 0-17 år för incest. Anmälningar kring incest ökar årligen och det diskuteras om det relateras till ett mer medvetet och engagerat samhälle. Mörkertalet är fortfarande omfattande. För sjuksköterskor är det därför viktigt med kompetens och förståelse för barnens upplevelser. Genom stödjande samtal kan sexuellt utsatta barn upptäckas, vägledas och hjälpas vilket lindrar lidande Syfte: Syftet med studien var att belysa flickors upplevelse av att utsättas för incest av fadern. Metod: Studiens baserades på en kvalitativ metod med narrativ karaktär. Detta gjordes genom analys av sex självbiografier skrivna av kvinnor berättade ur barnens perspektiv. Resultat: Flickor upplever att de blir bekräftade av fadern men att inte vara förstående till hans handlingar. Incesten bidrar till att flickor känner sig ensamma och rädda i sin utsatthet. I resultatet framgår det även att flickor lär sig avskärma själen från kroppen i övergreppen. För att uppleva känslan av kontroll över sin egen kropp utvecklar flickorna ett destruktivt beteende. Skuld och skam är återkommande känslor hos flickor som utsätts för incest av fadern. Konklusion: Barn utsatta för incest behöver inte visa synliga symptom. För att upptäcka dessa flickor bör sjuksköterskor genom god omvårdnad se varje flicka i sin helhet och vara lyhörd inför deras livsvärld.
8
Henriksson, Nathan, und Johannes Mattsson. „Trygghetsmätning bland studenter i Malmö - upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i närvaro av polis“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24882.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har haft som syfte att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning undersöka om närvaron av poliser har någon påverkan på den upplevda tryggheten och upplevda risken att bli utsatt för brott bland studenter på fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. En enkätundersökning med hjälp av bilder i trygga respektive otrygga miljöer med respektive utan polisnärvaro har genomförts bland 114 studenter. Resultatet visar bland annat att polisnärvaro påverkar den upplevda tryggheten positivt i redan otrygga miljöer, medan den i redan trygga miljöer påverkar den upplevda tryggheten negativt. Vidare bidrar fotpatrullerande poliser till en högre upplevd trygghet och lägre upplevd risk att utsättas för brott än vad bilpatrullering gör. Studien fann skillnader bland individer med olika kön men inte bland individer med t.ex. olika ålder eller bakgrund.This study aims to examine whether the presence of the police has an impact on the perceived fear of crime and the perceived risk of being subjected to crimes among students at the faculty of Health and society at Malmö University, using quantitative questionnaires. A survey of images in safe and unsafe environments with or without police has been conducted among 114 students. The results show, among other things, that police staff have a positive impact on the perceived fear of crime in already unsafe environments, while in already safe environments they have a negative impact on the perceived fear of crime. In addition, foot patrol policemen contribute to a higher perceived safety and lower perceived risk of crime than car patrol. The study found differences among individuals with different sexes but not among people with e.g. different age or background.
9
Flodén, Sophia. „”…jag är inte rädd för någonting, men jag är noga med att låsa dörren” : En kvalitativ studie om äldres uppfattningar om fenomenet rädsla för brott“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201175.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten. Detta framgår i följande konstituenter: (i) att utveckla strategier för eventuell utsatthet av brott, (ii) upplevelse av oro, (iii) upplevelse av rädsla, (iv) rationellt tänkande kring brott och (v) tidigare erfarenheter av utsatthet för brott. Dessa konstituenter bildar fenomenet som i sin tur är den upplevelse som visar sig i informanternas livsvärldar.De kunskaper som studien bidrar med kan användas för fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för brott relaterat till äldre och för att göra de äldres känsla av sin tillvaro tryggare.Elderly people's fear of becoming a victim of crime is a relatively unexplored area. Current research on elderly people’s fear is compiled by statistics on how many elderly people who feel fear. A narrative perspective where one highlights what the elderly people have to say about their experience for fear of becoming a victim of crime is missing. The purpose of this study is to analyze what elderly people have to say about the phenomenon “fear of becoming a victim of crime” and ascertain how it looks and how it affects their everyday life.The study has a phenomenological approach with life-world theory as a starting point. The data collection was made through open interviews. The results show that the phenomenon “elderly peoples fear of becoming a victim of crime” proves to be a risk analytical conscious. This is shown in the following constituents: (i) to develop strategies for eventual exploitation of crime, (ii) the experience of anxiety, (iii) the experience of fear, (iv) rational thinking about crimes and (v) the previous experience of victimization. These constituents are forming the phenomenon, which in turn is the experience that is reflected in the informant’s life worlds.The knowledge this study contributes with can be used for continued work with prevention of crimes related to the elderly and to make their sense of their lives safer.
10
Senneby, Linnéa, Rosanna Skoglund und Sofi Stendahl. „KÖNSSKILLNADER GÄLLANDE RÄDSLA FÖR VÅLDSBROTT UTIFRÅN NYHETSMEDIAS PÅVERKAN : En enkätundersökning om hur olika former av nyhetsmedia bidrar till rädslan“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74813.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande studie undersökte skillnader mellan män och kvinnor i rädsla att utsättas för våldsbrott utifrån nyhetsmedias rapportering om våldsbrott, samt skillnader mellan män och kvinnor gällande vilken form av nyhetsmedia som bidrog till högst rädsla att utsättas för våldsbrott. De olika formerna av nyhetsmedia som undersöktes var TV-nyheter, tidningsnyheter, radionyheter och internet-nyheter. En enkät besvarades av totalt 178 personer bestående av manliga (n=84) och kvinnliga (n=94) studenter vid Örebro universitet. Resultatet påvisade att kvinnor hade en signifikant högre rädsla än män att utsättas för våldsbrott utifrån nyhetsmedias rapportering om våldsbrott. Internet-nyheter var den form av nyhetsmedia som både män och kvinnor i störst utsträckning konsumerade samt den form som respondenterna enligt känslouttryck bidrog till högst rädsla att utsättas för våldsbrott. TV-nyheter var den form av nyhetsmedia som i störst utsträckning ledde till att respondenterna omsatte sin rädsla att utsättas för våldsbrott i praktiken genom beteendeförändring. Slutligen kunde det konstateras att kön var den starkaste prediktorn för rädsla att utsättas för våldsbrott. Studien belyste problematiken med kvinnors högre rädsla att utsättas för våldsbrott, och genom kunskap om nyhetsmedia som en bidragande orsak kan det trygghetsfrämjande arbetet utvecklas.The present study examined gender differences in fear of violent crime based on news media reporting about violent crime, and also differences between men and women in what forms of news media that created the most fear of violent crimes. The various forms of news media that were examined included TV, newspaper, radio and internet. A questionnaire was answered by a total of 178 people, consisting of students of Örebro University which consisted men (n=84) and women (n=94). The result showed that women had a significantly higher fear than men of violent crime based on news media reporting about violent crime. Internet was the forms of news media that both men and women consumed the most, and created the most fear of crime according to the respondent’s emotional expressions. TV was the form of news media that to a large extent led to the respondents turning their fear of violent crime in practice through behavioural change. Finally, it was concluded that gender was the strongest predictor for fear of violent crime. The study highlights the problem of women’s higher fear of violent crime, and through the knowledge of news media as a contributing cause, safety-promoting work can be developed.