Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Programmering i undervisning.
Dissertationen zum Thema „Programmering i undervisning“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-29 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Programmering i undervisning" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Cordes, Pettersson Viktor, und Josefin Fredlund. „Hårdvarans betydelse för undervisning i programmering“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30296.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This bachelor was written in regards to the recent implementation of the mandatory teaching of programming in Swedish schools. This extensive addition to our curriculum requires the further education of teachers and the needs to invest in specialised educational materials. In this bachelor, we have collected research through contacting various prominent educational institutions around Skåne which have implemented programming in their curriculum using various types of robots. We wanted to establish what resources these institutions provide their educators when they teach programming. We also wanted to better understand the ways in which these institutions work with hardware and their thoughts on how hardware may affect students computational thinking, learning and self-motivation. To answer these questions, we interviewed several educators who specialise in programming and its use in schools. Even though, the different institutions had little or nothing to do with each other they basically shared the same basic ideas regarding the concept. This study concluded that according to teachers, computational and logical thinking increases when students work with LEGO-robots. When working with these robots, students were able to exercise their problem-solving abilities by using robots that they have constructed and programmed themselves. The system is easily implemented in schools since most students have prior knowledge of the LEGO construction mechanism. However, prior to being used for educational purposes, LEGO has most likely been associated with playtime and might therefore make it challenging for some students to work with it in a school environment. Another disadvantage with LEGO-robots is that the system uses block programming languages. This means that students understanding of text programming will not be exercised while working with these types of robots, limiting the depth of learning. In conclusion, to promote students’ comprehension of programming when working in an educational setting, the use of robots is greatly beneficial and almost essential. Even if only block programming is used, it is important to engage students and keep them excited during learning. According to teachers, enthusiasm regarding the subject will be a determining factor in their willingness to learn.
2
Bengtsson, Maja. „Att undervisa i programmering utan programmeringsutbildning.En intervjustudie hur lärare utan utbildning i programmering implementerar programmering i sin undervisning“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92897.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In the fall of 2018, programming was implemented in the swedish curriculum and then became a new element in mathematics education for grades 1-3. Teachers who took their degree before the implementation, lacks education in programming and there is interest in finding out how teaching about programming is conducted since it became part of the curriculum. The purpose of this study was to contribute with knowledge about how teachers have implemented programming in their teaching even though they lack education in it. Four semi-structured interviews have been conducted where the data from the interviews has been analyzed from Mathematical Knowledge for Teaching. The result shows that teachers without education in programming find it difficult to plan instruction in programming by themselves. In the teaching of programming the teachers focus on the central concepts in programming and that the programming should interest the students. It was difficult for teachers to assess the students in programming and the only assessment that teachers make is the formative assessment.Sammanfattning Hösten 2018 implementerades programmering i den svenska läroplanen och blev då ett nytt moment inom matematikundervisningen för årskurs 1-3. Lärare som innan detta tog sin lärarexamen saknar utbildning inom programmering och det finns intresse att ta reda på hur undervisningen kring programmering bedrivs sedan det blev en del av läroplanen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare har implementerat programmering i sin undervisning trots att de saknar utbildning inom det. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har gjorts där datan från intervjuerna har analyserats utifrån Mathematical Knowledge for Teaching. Resultatet visar på att lärare utan utbildning inom programmering har svårigheter att på egen hand planera undervisning i programmering. Under genomförandet av undervisningen fokuserar lärarna på att befästa centrala begrepp inom programmering och att väcka ett intresse hos eleverna. Det upplevdes svårt för lärarna att bedöma eleverna inom programmering och den enda bedömning som lärarna gör är den formativa bedömningen.
3
Grieder, Jessica. „Programmering i skolan : Kan undervisning med hjälp av programmering bidra till att utveckla problemlösningsförmågan?“ Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39137.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kan undervisning med hjälp av programmering utveckla den matematiska problemlösningsförmågan? Olika studier besvarar den frågan med ja. För ett mer noggrant svar på den här frågan har olika studier analyserats för att kartlägga sambandet mellan programmering och problemlösning. Genom en litteraturstudie, där information systematiskt har samlats in från olika forskningsprojekt och sedan jämförts, har det lyfts fram vilka olika förmågor, med speciellt fokus på problemlösningsförmågan, som kan utvecklas genom undervisning i programmering samt hur denna undervisning bör se ut. Förmågorna har sedan jämförts med de olika faser som vi genomgår när vi löser problem. Vidare diskuteras om förmågorna, som elever kan utveckla genom undervisning med hjälp av programmering, även kan överföras till problem i andra kontexter. Slutsatsen från studien är att problemlösningsförmågan verkar kunna utvecklas genom undervisning med hjälp av programmering, framförallt om den kompletteras med problemlösningsinstruktioner.
4
Jemt, Mikaela, und Federico Valeri. „Matematiska förmågor och programmering“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40596.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka huruvida programmering kan utveckla de matematiska förmågorna och vilken typ av programmering som då är den bästa ur didaktisk synpunkt. För att besvara frågorna så utfördes en strukturerad och systematisk litteratursökning med betoning på vetenskapligt granskat material. Litteratursökning karakteriserandes framförallt av engelska sökord då majoriteten av alla forskningsartiklar inom ämnet, även de gjorda i Sverige, skrivs på just engelska. Angående vilken typ av programmering man bör använda sig av så är resultaten tvetydiga dådet är för många olika faktorer som spelar in för att med säkerhet kunna avgöra detta i nuläget. Dock väger blockprogrammering något tyngre än standardprogrammering då den inte karakteriseras av samma branta inlärningskurva. Urkopplad programmering tycker flertalet lärare är bäst som ett komplement till någon av de andra två typerna. Problemlösnings- och resonemangsförmågorna är de förmågorna där mest forskning är gjord,därför har de fått en större plats i resultatet än övriga förmågor. På modellerings-, begrepps- och kommunikationsförmågorna har det gjorts sparsamt med forskning därför får de inte lika stor plats i resultatet. Litteratursökningen bar ingen frukt för relevans- och procedursförmågorna och dessa tas därför inte upp förrän i diskussionen. Resultatet av arbetet visar att det finns en korrelation mellan undervisning i programmering och utvecklingen av vissa matematiska förmågor, dock krävs mer forskning inom ämnet för att ha en god vetenskaplig grund för påståendet.
5
Irhage, Marie. „Ämnesintegrering med programmering : Hur fungerar ämnesintegrerad undervisning ur ett lärarperspektiv?“ Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78847.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien är att studera möjligheter och/eller hinder vid ämnesintegrering med programmering i åk 4-6. I den här studien innebär ämnesintegrering ett projekt där flera ämnen samarbetar. Studien bygger på en deltagande observation i min egen undervisning, där jag genomför ett ämnesintegrerat projekt mellan naturvetenskap och programmering i två olika klasser. Uppgiften gick ut på att eleverna skulle redovisa sina kunskaper om vattnets kretslopp, vattnets former och vattenmolekylen genom att skapa en modell i programmeringsverktyget Scratch. Resultatet antyder att det viktigaste, för att få ett undervisningsprojekt att fungera, är att eleverna har rätt förkunskaper. I det här projektet var det svårt för eleverna att prestera på topp eftersom de var osäkra på hur de skulle följa en instruktion samt använda en matris som checklista. Eleverna som observerats tyckte att det var roligt att jobba med programmeringsverktyget Scratch, ibland lite för roligt då en del tid gick åt till att ”leka” med olika funktioner istället för att jobba med alla delar som modellen skulle bestå av. Studiens resultat är delvis påverkad av coronapandemin som gör att underlaget för studien blev mindre, då många elever var frånvarande under den sista tiden vid genomförandet av projektet.The purpose of this study is to study possibilities and/or obstacles in curriculum integration with programming in year 4-6. In this study, curriculum integration involves a project where several subjects collaborate. The study is based on a participatory observation in my own teaching, where I carry out a subject-integrated project between science and programming in two different classes. The task is for students to report their knowledge of the water cycle, the shapes of the water and the water molecule by creating a model in the Scratch programming tool. The result suggests that the most important thing, in order to make a teaching project work, is that the students have the correct prerequisites. In this project, it was difficult for students to perform at the top because they were uncertain about how to follow an instruction and use a matrix as a checklist. The observed students thought it was fun to work with the programming tool Scratch, sometimes a little too fun when some time was spent "playing" with different functions instead of working with all the parts that the model would consist of. The study's results are partly influenced by the corona pandemic, which reduces the basis for the study, as many students were absent during the final period of the project.
6
Wärnå, Klas. „Programmering i skolmatematiken : problemlösning eller problemskapande“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17900.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats handlar om hur programmering som verktyg i matematisk problemlösning har implementerats sedan det infördes som obligatoriskt i flera av gymnasiets mattekurser hösten 2018. Syftet är att reda ut vilka programmeringsspråk och programbibliotek som används ute i klassrummen och hur det upplevs av elever och lärare med avseende på svårighetsgrad, nytta för matematiken och om det bidragit till ett ökat intresse för programmering i allmänhet hos eleverna. Även eventuella könsrelaterade skillnader i dessa frågor har undersökts, då en av de politiska intentionerna med införandet varit att en förhoppning att främja flickors it-intresse. Arbetet tar sitt teoretiska avstamp i en genomgång av den politiska bakgrunden till införandet, tidigare studier i ämnet och en kort historik om programmeringens roll i läroplanerna. Med hjälp av digitala enkäter har fallstudier företagits i två klasser från olika gymnasieskolor i Skåne, där elever och lärare fått ta ställning till antal påstående genom att gradera på en skala hur väl påståendena stämmer samt komplettera med eventuell textkommentar. Enkäterna var anonyma men utformade på ett sådant sätt att lärare och elever kunnat kopplas samman klassvis. Av resultatet har framkommit att många elever visserligen uppfattar programmeringen som svår och inte anser att den underlättar förståelsen för matematik. Men det framkom också att skillnaden var stor i dessa frågor och svaren tycks hänga samman med lärarens tidigare erfarenhet av programmering och i vilken omfattning programmeringen lärts ut. Intresset för programmering i allmänhet tycks inte ökat nämnvärt p.g.a. att det ingår i matematiken, men det låter sig heller inte entydigt sägas om någotdera könet var mer positivt eller negativt inställd till programmeringen. En något större andel tjejer än killar valde det allra mest negativa alternativet i enkätfrågorna, men klumpar man samman de mest negativa respektive de mest positiva alternativen på varsin halva om mitten, var tjejerna å andra sidan något överrepresenterade bland de positiva alternativen. Python verkar vara ett lämpligt programmeringsspråk att använda. Det är viktigt att tillse att lärare har tillräcklig kunskap i programmering och att omfattningen i utlärandet av programmering inte blir alltför ytlig, för att eleverna skall tillägna sig nyttan av det. Obligatorisk programmering i matematik kan potentiellt bidra till att fler för upp ögonen för ämnet och på sikt minska den sneda könsfördelningen bland yrkesprogrammerare.
7
Löwgren, Michaela. „Programmering i ämnet teknik i årskurs F-3 : En enkätstudie om tekniklärares syn på programmering“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84448.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming.Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen. Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.
8
Arvidsson, Tatiana. „LEGO och NXT-programmering i teknikundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32650.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning.Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ”Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter” (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik. De observerade eleverna svarade efter avslutat projekt på en enkätundersökning och deras lärare intervjuades. Arbetets resultat visar på konkreta exempel hur användning av LEGO-teknik och NXT programmering kan påverka elevers utveckling av ämnesspecifika förmågor relaterade till den praktiska aktiviteten. Genom att aktivt skaffa sig kunskaper, utveckla en fysisk modell och ett program, lära sig i sammanhang, lära sig att lösa problem på olika sätt, utvärdera sin egen aktivitet, utvecklas elevernas förmåga att ta isär och sätta ihop konstruktionsdelar, hantera olika redskap och verktyg, identifiera och analysera sina tekniska lösningar för att klara en uppgift och dessutom utvecklas förmågan att angripa och lösa problem som uppstår under arbetes gång. Dock, vissa förmågor som till exempel begreppsförmåga och förmåga att identifiera problem och behov som tekniken kan lösa behövs tränas under längre tid för att utvecklas under förutsättning att eleverna är medvetna vad de behöver utveckla.
9
Carlqvist, Lisa. „Introduktionen av programmering i en skola : En fallstudie“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34084.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.
10
Lidberg, Lovisa. „Lärarkunskaper inom programmering i matematikundervisningen. : En kvalitativ intervjustudie som synliggör lärares kunskaper inom programmering i årskurs 1-3“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44537.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Programmering är ett relativt nytt inslag i skolan som lärare ska arbeta med, och min uppfattning har varit att det finns blandade känslor hos lärare angående programmering och dess innehåll. Därför genomfördes den här studien med syftet att skapa en förståelse om hur lärarkunskaper inom programmering i matematikundervisningen ser ut i årskurs 1-3. Frågeställningar som varit relevanta för studien är vad matematiklärare har för kunskaper och kompetenser inom programmering, vilka kunskaper lärare har om matematikämnets innehåll i läroplanen i relation till programmering, samt hur lärare arbetar med innehållet programmering i matematikundervisningen. För att få fram lärares kunskaper inom programmering har intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades fem lärare, varav fyra arbetade i årkurs 1-3 och en i årskurs 4. Datainsamling, intervjuer och analys baserades på det teoretiska ramverket MKT. Resultatet sammanställer lärarnas kunskaper angående programmering. Det framkommer att det är en fördel om lärarna kan ord och begrepp inom programmering och om de har kunskap om hur olika programmeringsverktyg fungerar. Det lyfts även fram i resultatet hur lärarna arbetade med programmering och hur det kan användas i matematikundervisningen.Programming is a relatively new element in the school, which teachers should work with. My perception is that teachers have mixed reactions about programming and its content. Therefore, this study was conducted with the aim of creating an understanding of teachers’ knowledge in programming in mathematics teaching in grade 1-3. Three questions were used to achieve the aim of this study, they are: what knowledge and competence do teachers in mathematics have in programming, what knowledge do teachers have of the subject matter in the curriculum in relation to programming, and how teachers work with the content programming in mathematics teaching. The study is an interview study that has been used to gather information about the teachers' knowledge in programming. In total, five teachers were interviewed, of whom 4 worked in grades 1-3 and one in grade 4. The theoretical framework MKT were used to collect the data, interview and for the analysis of the data. The result has shown that it is a benefit if the teachers know words and concepts that are used in programming and how different programming tools works. Furthermore, the results shows how the teachers' worked with programming and how it can be used in teaching mathematics.
11
Vålvik, Axel. „”När fler har kunskap om programmering, då kan fler utveckla världen.” : En kvalitativ studie kring en lärares undervisning i programmering i grundskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73380.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of the study is to investigate how programming connected to the technical subject in primary school is carried out by the teacher and is perceived by the pupils. The study has been presented on the basis of the questions of what are the teachers' intentions with implementing programming in technology teaching, and how do the teacher's pupils perceive the teaching in programming? The study was conducted with qualitative interviews with both a teacher in the technical subject who had been teaching pupils in programming, and groups of this teachers’ pupils. A phenomenographic analysis model was used during the processing of collected data during the interviews. The result of the study shows that the technology teacher has a positive attitude towards programming’s place in teaching and considers it an important part of the pupils' education. The pupils’ express interest in teaching in programming, with a varied view of the degree of difficulty and depends on a more theoretical starting point.
12
Sjölander, Caroline. „Programmering i matematikundervisningen : En kvalitativ studie kring lärares syn på hur programmering bör implementeras i matematikundervisningen i grundskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Matematik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26704.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att se hur programmering på ett framgångsrikt sätt kan implementeras i matematikundervisningen i grundskolan. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer där nio lärare med erfarenhet av programmering deltog. Resultaten visar att lärarna anser att programmering bör användas för att utveckla matematiken och att det går att koppla arbetet till samtliga matematikområden i kursplanen. Vidare anser de också att samtliga av de fem förmågorna som ligger till grund för kunskapskraven går att bedöma i arbetet med programmering. Den progression som går att utläsa ur respondenternas svar stämmer relativt väl överens med den progression som kan ses i läroplanen för grundskolan både gällande typ av programmeringsmiljö och hur programmering används. Avslutningsvis kan nämnas att lärarna belyser ett antal aspekter som avgörande för att implementeringen ska bli framgångsrik, bland annat att läraren har tillräckliga kunskaper inom området och att det finns tillgång till digitala resurser på skolorna.
13
Zomborszki, Max. „Utmaningar med programmering imatematik- och teknikkurserna pågymnasieskolan“. Thesis, KTH, Lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-273722.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete ämnar att undersöka vilka utmaningar programmering har i matematik- och teknikkurserna på gymnasieskolan, i syfte att leva upp till de nya kursplanerna för matematik- och teknikkurserna, samt effekter programmeringen kan ha på ämnesinnehållet i dessa kurser.I den första delen intervjuas sex gymnasielärare med olika bakgrund och erfarenhet. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. De olika temana grupperades i olika typer av utmaningar, såväl sådana som läraren själv kunde påverka som sådana som låg utanför lärarens direktapåverkanssfär.Målet med den första delen var att identifiera utmaningarna som lärarna uppfattade samt vilka effekterprogrammeringen kunde ha på ämnesinnehållet. Detta i syfte att kunna ge en fingervisning om hur programmeringen kan infogas i den befintliga undervisningen i till exempel matematik eller teknik och stärka ämneskunskapen.Den andra delen av arbetet beskriver genomförandet av ett utvecklingsarbete. Det omfattarframtagandet av lektionssekvens med tillhörande läromedel för att implementera de förändringar som uttryckts i den nya kursplanen. Genomförandet baseras på de lärdomar som intervjuer och tidigare forskning givit men även relevanta tekniska kunskaper. Lektionssekvensen och läromedlet har utvecklats för användning i kursen Matematik 1c och har testatsvid en gymnasieskola i två klasser. I en klass i sin helhet och i en annan klass med delar av materialet. Testresultatet från dessa lektioner har används i fortsatt utvecklingsarbete av materialet.This thesis aims to examine what challenges are associated with programming as used in the subjectsof mathematics and technology in the Swedish upper secondary school, according to the new curriculum, and any effects programming might have on the content of these courses. In the first part, six secondary school teachers with different backgrounds and work experience are interviewed. The interviews are analyzed using thematic analysis. The themes were then grouped into different types of challenges, both challenges that the teachers could handle themselves as well as challenges that were outside of the direct sphere of influence of the teacher.The goal with the first part was to identify the challenges observed by the teachers and any effects programming may have on the content of the subject. This in order to give suggestions on how programming can be incorporated into the subjects of mathematics or technology to improve the knowledge of the subject. The second part of the thesis describes the process of a design of a set of lessons with accompanying study material to reflect the changes introduced in the new curriculum. The implementation is based on lessons learned from the interviews and prior research on the subject. The target for the set of lessons and the study material was the course Matematik 1c where it was tested at a upper secondary school by two groups of students in separate classes. In one group in its entirety and in another group parts of the study material. The test results from these classes have been used to evaluate and further develop the study material.
14
Holfve, Amelie. „En systematisk litteraturstudie om programmering i matematikundervisningen för årskurs 1-6“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-79271.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa internationell forskning kring elevers lärande i programmering och vilka faktorer som påverkar undervisningen i programmering kopplat till matematikämnet för årskurserna 1-6. Sökningen av datan skedde i databasen ERIC (Ebsco). Resultatet visade på att elevers matematiska kunskaper har betydelse för lärandet av programmering och att förståelsen för begreppen inom programmering ökar med åldern. Även lärares kompetensnivå är avgörande för undervisningens kvalité.The aim of this systematic literary review is to gather international research regarding student learning in programming and which key aspects, that has considerable effects on the success of programming in mathematics education for years 1-6. The research was conducted in the database ERIC (Ebsco). Results showed that students mathematical knowledge has an impact on the learning of programming, and that understanding of programming concepts increases with age. Also, teachers’ skills in programming is vital for the quality of the education.
15
Hoff, Camilla. „Införandeav programmering i grundskolan : - ett multiintressentperspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38023.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
As the world changes, the European Parliament and the Swedish Government have decided to digitize the school system. The implementation of digitalization in the Swedish school system is supposed to take place in a short period of time. In the subjects of mathematics and technology, the teachers are supposed to use programming in their teaching. Programming is a subject in which most teacher lack knowledge and they are the ones who will ultimately introduce programming into their classes. This report examines the needs of the teachers in relation to the plans of the school management and the plans of the municipality, regarding the introduction of programming in mathematics and technology education. The report is based on a qualitative cross-sectional study during the time period for the introduction in the Swedish school. The information was obtained via semi-structured interviews with three teachers and a school leader at one school, as well as a digitization strategist, in a local municipality to Stockholm. The school and municipalities were chosen by stratified selection combined with the proximity principle and the material was analyzed by deductive thematic analysis. The study shows that many interacting factors affect the teachers' introduction of programming in teaching. These factors are external influencing factors such as government decisions, curricula and the municipality's digitization strategies, but also school management decisions, functioning technology and infrastructure. Tools such as teaching aids, concerns about lack of time through the introduction of another element in teaching and the need for competence development are also important factors that influence the introduction of programming in mathematics and technology teaching. The teachers are largely dependent on competence development as they are now expected to teach in what they feel to be an almost entirely new topic. The following factors that, according to this study, will benefit the teachers in their introduction of programming in teaching is as follows. An opportunity to get education in programming and time for teachers to joint reflection and discussion about teaching in programming, preferably both in the municipality and in their own school. Clear information on how the teachers 'continuing education should go and what requirements are placed on them, but also help in relation to the increased amount of content in the teaching could also improve the teachers' opportunities. Finally, support in finding tools which can help teachers to use programming in mathematics and technology teaching would be helpful to the teachers.Förändringar i omvärlden har lett till att Europaparlamentet och Sveriges regering har beslutat att digitalisera undervisningen i skolan. Införandet i den svenska skolan sker under en kort tidsperiod och i ämnena matematik och teknik skall lärarna använda programmering i sin undervisning, ett ämne i vilket de flesta saknar kunskap. Lärarna är de som ytterst skall införa programmering i undervisningen och denna rapport undersöker lärares behov i förhållande till skolledning och kommuns planer gällande programmeringens införande i matematik- och teknikundervisning. Rapporten bygger på en kvalitativ tvärsnittsstudie under tidsperioden för införandet i den svenska skolan. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer med tre lärare och en skolledare på en skola, samt en digitaliseringsstrateg, i en kranskommun till Stockholm. Skolor och kommun valdes genom stratifierat urval kombinerat med närhetsprincipen och materialet analyserades genom deduktiv tematisk analys. Studien visar att många samverkande faktorer påverkar lärarnas införande av programmering i undervisningen. Dessa faktorer är yttre påverkansfaktorer som regeringsbeslut, läroplaner och kommunens digitaliseringsstrategier, men även skolledningsbeslut, fungerande teknik och infrastruktur. Verktyg som läromedel, oro kring tidsbrist genom införande av ytterligare ett moment i undervisningen och behov av kompetensutveckling är också viktiga faktorer som påverkar införandet av programmering i matematik- och teknikundervisningen. Lärarna är till största delen beroende av kompetensutveckling då de nu förväntas undervisa i vad några av respondenterna kallar nästan ett helt nytt ämne. De faktorer som enligt denna studie skulle vara positiva för lärarnas införande av programmering i undervisningen är möjlighet till fortbildning i programmering och tid för lärare till gemensam reflektion och diskussion kring undervisning i programmering. Tydlig information om hur lärarnas fortbildning skall gå till och vilka krav som ställs på dem, men även hjälp med att förhålla sig till den ökade mängden innehåll i undervisningen skulle även kunna förbättra lärarnas möjligheter. Till sist skulle stöd kring vilka verktyg som finns till förfogande för programmering i matematik och teknikundervisning vara lärarna till hjälp.
16
Götling, Simon, und Oscar Löfwenhamn. „Programmering i matematikundervisningen : En fallstudie om utmaningar och styrkor med att programmering ska integreras i matematikundervisningen på gymnasiet“. Thesis, KTH, Lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231975.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med detta examensarbete är att identifiera och ge en fördjupad förståelse för vilka utmaningar och styrkor som kan uppfattas från lärare och elever kring att programmering ska ingå som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet. Utöver detta avser arbetet att besvara vad det kan finnas för typer av utmaningar i att utforma en lektionssekvens som kopplar programmering och matematik till området kryptering i en klass som studerar matematik 5 och hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien genomfördes dels i en gymnasieklass i årskurs 3 på teknikvetenskapsprogrammet och dels bland ett urval av matematiklärarna på skolan. Eleverna fick genomgå en lektionssekvens som behandlade kopplingen mellan RSA-kryptering, programmering och matematik. Denna lektionssekvens planerades och utfördes av rapportens författare. För lärarna presenterades därefter ett urval från denna lektionssekvens. Datan som ligger till grund för studien kommer ur intervjuer med grupper av lärare och grupper av elever var för sig. Utöver intervjuerna behandlades även de utmaningar som författarna själva upplevde med att planera och genomföra lektionssekvensen. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys där transkriberingarna delades in i styrkor och utmaningar, som sedan granskades närmare och kategoriserades utifrån vissa nyckelbegrepp. Ett antal styrkor skulle kunna användas för att motivera och stötta elever i att bemöta vissa utmaningar. Flera elever ansåg att det är viktigt att matematikundervisningen synliggör tillämpningar av matematiken och på så vis ger grund för framtida studier och arbete. De uttryckte även att detta är något programmering kan göra. Dessutom antyds omväxling vara en viktig faktor för motivation att lära matematik. Dessa styrkor kan spela en viktig roll för att identifiera olika kontexter inom programmering och matematik som upplevs relevanta för eleverna. Genom att sätta ämnesinnehållet i olika sammanhang skulle även utmaningen med att hjälpa elever att abstrahera sin kunskap kunna bemötas. Vissa elever upplevde en viss skepsis till att använda datorn i matematikundervisningen eftersom det kändes ovant och distraherande. Samtidigt lyftes styrkan att programmering ger grund för framtiden. Genom att poängtera hur datorn spelar en central roll inom tekniskt och matematisk arbete utanför skolan skulle eleverna lättare kunna se syftet med datorns införande i matematikundervisningen. Denna studie ger en insyn i några utmaningar som kan uppstå i och med att programmering ingår som ett moment i matematikundervisningen på gymnasiet och ger förslag på hur några av dessa skulle kunna bemötas. De uppvisade utmaningarna stämmer väl överens med vad tidigare forskning antyder och det verkar finnas ett stort behov av att finna lösningar till dessa. Vidare forskning inom detta område bör därmed fokusera på att öka insikt i hur utmaningarna kan hanteras på ett effektivt och effektfullt sätt.The aim of this thesis is to highlight some of the challenges and advantages associated with the introduction of programming in mathematics in upper secondary school. In addition, the thesis aims to identify some of the challenges that arise when planning and implementing a lesson sequence that connects programming and mathematics to RSA cryptography. Furthermore, this thesis will suggest how these challenges can be dealt with. The study was conducted with students from a year 3 Engineering Sciences class and mathematics teachers in a Swedish upper secondary school. The students participated in a lesson sequence in level 5 mathematics (matematik 5) concerning RSA cryptography which was planned and executed by the authors of this thesis. The teachers were introduced to a reduced version of the sequence. Data were collected from interviews with groups of students and groups of teachers. As a supplement to the interviews, the authors give their own views on challenges that emerged when planning and implementing the lesson sequence and how some of these challenges were handled. Thematic content analysis was used for studying the interviews. The content of the interviews was divided into challenges and advantages and further categorized according to different key topics. The conclusion of this study was that some of the identified advantages could motivate students to cope with some of the challenges. According to several students, it is important that mathematics education cover applications in mathematics and prepare students for higher education and employment. The students expressed that programming could be used for achieving this. Additionally, variety is important for keeping the motivation to learn mathematics. These advantages could be useful when identifying contexts that connect programming and mathematics and is relevant for the students. Covering a concept in different contexts could also support students to decontextualize their knowledge. Some students were skeptical about using computers in math class since it was unfamiliar in that context and added a level of distraction. Nevertheless, the importance of programming for higher education and future employment was one of the advantages expressed by several students. Emphasizing the role of computers in employment within the fields of engineering and mathematics could raise the purpose of introducing the computer in math class. This thesis has given an insight of some challenges that arise when introducing programming in mathematics education in upper secondary school in Sweden. Furthermore, the thesis suggests how some of these challenges could be dealt with. These challenges correlate to previous research and there seems to be an urgent need to find solutions for these. Further research should aim to find efficient and effective approaches to these challenges.
17
Haraldsson, Julia. „Loopar i programmering : En interventionsstudie om hur undervisning kan utformas för att skapa förståelse för loopar“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49533.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Programmering är ett område i matematiken som relativt nyligen blev en obligatorisk del i de svenska styrdokumenten. Flertalet studier poängterar behovet utav ytterligare , i detta förhållandevis nya ämnesinnehåll, som kan bidra med didaktiska och pedagogiska perspektiv på hur en undervisning i programmering kan utformas. Loopar är ett utav de grundläggande begrepp inom programmering som elever upplever svårigheter med. I ett försök att bidra till det som forskning efterfrågar syftar denna studie till att undersöka hur skapandet av liksidiga geometriska figurer i visuella programmeringsmiljöer, med inspiration av realistisk matematikundervisning, kan utveckla elevers förståelse för loopar. För att uppnå syftet att undersöka hur geometriska figurer och lärandeteorin realistisk matematikundervisning kunde inspirerar till en undervisning som gav möjlighet till lärande kring loopar genomfördes en interventionsstudie, en design research. Den cykliska process som följdes resulterade i en planerad lektionsdesign som applicerades på en elevgrupp i årskurs fyra. Lektionsdesignen reviderades och applicerades på nytt i en ny elevgrupp. Materialanalysen ledde till ett resultat där två stycken designprinciper identifierades, guidande frågor och regelbundenhet. Principerna bidrog till att skapa förutsättning till ett lärande angående loopar och skulle kunna användas som inspiration till undervisning. Guidande frågor, som tog inspiration av guided reinvention i realistisk matematikundervisning, ledde till en helklassdiskussion där loopens funktion fick återuppfinnas hos flertalet elever. Principen Regelbundenheten var det bidrag som liksidiga geometriska figurer kunde ge till förståelsen av loopar som används för att upprepa något ett visst antal gånger.Programming is an area of mathematics that has recently become a mandatory part of the Swedish curriculum. Several studies emphasize the need for research, in this relatively new mathematical content, which can contribute with didactic and educational perspectives on how teaching and tasks in programming can be designed. Loops are one of the basic concepts in programming that students show difficulties with. In an effort to contribute to what research is inquire for, this study aims to investigate how the creation of equilateral geometric figures in visual block-based environments, inspired by RME, can develop students' understanding of loops. To achieve the purpose of investigating how geometric figures and the learning theory realistic mathematics education could influence students' learning about loops, an intervention study was conducted using the design research method. The cyclic process that followed resulted in a lesson design that was applied to a group of students in grade four and then revised to be further examined on a new group of students. The material analysis led to a result where two pieces of design principles could be extracted, guiding questions and regularity. The principles helped to develop students' learning about loops and could be used as inspiration for teaching. Guiding questions, which took inspiration from guided reinvention in RME, led to a full-class discussion where the loop's function could be reinvented in the majority of students. Regularity was the contribution that equilateral geometric figures could make to the understanding of loops that repeat something a certain number of times.
18
Mattin-Lassei, Anna-Christine. „PFUM i undervisningen : en realisering av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell“. Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-698.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar – lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.
Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar. Utvecklingsmodellen i sin tur består enligt upphovsmakarna Mattin-Lassei och Mudigonda av tre olika delar som samverkar – den yttre källan, den inre källan och resursers påverkan på dessa källor. Varje källa i PFUM innehåller i sin tur riktlinjesgrupper med regler som, om de efterföljs, teoretiskt skall kunna leda till ett utvecklande av programmeringsförmågan hos en student.
Efter en genomförd termin och utvärderingen i denna uppsats anses PFUM möjlig att införa i en verklig undervisning på gymnasial nivå. Beroende på skolans ideologi och undervisningsform kanske större förändringar av modellen måste göras genom att riktlinjer och regler tas bort eller förändras. Det kan konstateras att ingen utvecklingsmodell kan eller är beständig och oförändrad. PFUM måste alltså förändras i sin modellutformning beroende på kurs/nivå i skol-världen (gymnasiet, högskolan, Komvux).
19
Niazi, Mikael, und Cecilia Wallin. „Hur vuxna nybörjares intresse för programmering påverkas av ett pedagogiskt spel“. Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19868.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna avhandling undersöker hur ett spel framtaget i undervisningssyfte påverkar vuxna nybörjares intresse av att studera programmering på universitetsnivå. I dagsläget är programmering ett ämne som många nybörjarstudenter anser vara för svårt för dem. Pedagogiska spel som ämnar lära ut programmeringsgrunder eller låter spelare skriva kod under vägledning har därför blivit allt vanligare som undervisningsmedel. För denna undersökning har en artefakt i form av en prototyp av ett pedagogiskt spel riktat till vuxna skapats. Deltagare har genomgått en kvalitativ intervju för att klargöra vad deras bild av programmering var innan de fick spela den framtagna artefakten, hur denna bild förändrades efter spel sessionen och om de funnit ett intresse av att fortsätta studera ämnet på avancerad nivå. Undersökningen visar att det finns bra förutsättningar för spelet att väcka intresse för programmering hos vuxna. Nästan alla deltagare uttryckte att de var mer nyfikna på att studera ämnet efter att ha spelat artefakten.Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.
20
Olsson, Julia, und Amanda Tholin. „Blockprogrammering i matematikämnet : En litteraturöversikt om visuell programmering i årskurs F-6“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43593.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Elever i Sverige ska från och med höstterminen 2018 lära sig programmering och det är nu ett obligatoriskt område i det centrala innehållet i matematikämnet. Programmering är ett outforskat område för många verksamma matematiklärare som menar att de inte har tillräcklig kompetens och kunskap för att undervisa om det. Denna litteraturstudie syftar därför, till att genom didaktisk forskning, beskriva visuell blockbaserad programmering i matematikundervisningen då elever i årskurs 4-6 ska erbjudas möjligheten att arbeta med visuella programmeringsmiljöer. I resultatdelen presenteras undervisningsmetoder, lärarstilar och utmaningar vid användning av blockbaserade programmeringsmiljöer. Debugging visar sig vara en utmärkande metod och en process som kan utveckla elevers lärande. Blockbaserade program kan medföra att elever fokuserar på annat än matematiska koncept, men med en utförlig lärarhandledning skulle eventuellt den problematiken kunna minskas. Studien visar hur och varför blockbaserade programmeringsmiljöer används för att utveckla programmering.
21
Muhrbeck, Elisabeth. „Frodi - Discover coding : Hur kan man introducera programmering för barn i åldrarna 6-8 år?“ Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124598.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This report is about coding and programming for children in the Swedish primary school. Even though we live in an increasingly digitalized world, programming is not available as a subject in the Swedish school. Sweden has relatively good access to computers and the Internet, yet we are already lag behind in terms of knowledge when it comes to programming. My thesis is a proposal on how to introduce computational thinking and programming for children in primary schools in a simple, analogous manner, without the need for PCs or tablets. To best be able to answer the question: How can you introduce computational thinking for children between 6 and 8 years old, I have conducted interviews with children, teachers and programmers. The project has been carried out in Umeå during ten weeks. Observations and interviews were conducted in Stockholm, at Mälarhöjden’s school and in Malmö at FooCafé. The workshop I held with teachers revealed that the availability of computers and tablets in primary school is not very good, something that complicated the teaching of programming. Another important factor that emerged is that teachers today have no proven methods nor materials to teach programming, all responsibility for teaching programming is solely on the teachers and their dedication to the subject. Teachers would like to see a material that is ready to use, the situation now creates reluctance from teachers, which means that other organizations step in and take over the school’s role. The problem with that is that these organizations do not manage to meet the demand, waiting lists for CoderDojo or Barnhack (Nonprofit organizations) is over one year. The basis for this work was that the product was not allowed to require that there is a computer or internet access available in the children’s homes. During the process I also took the decision that the product should not require a computer or tablet at all because the teachers expressed a great desire for a material that did not need to be used with a computer to function, but basically is plug and play.
22
Larsson, Susanna, und Kay Ribba. „"Jag gillar robotar!" : En kvalitativ studie om elevers uppfattningar om undervisningen i pro- grammering i jämförelse med lärarnas syfte“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78516.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Syftet med studien är att få kunskap om hur elever uppfattar undervisningen om programmering i ämnet teknik. Metoden som har valts vid denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elever och lärare från årskurs två och tre. Totalt har 35 elever och tre lärare från två olika skolor har intervjuats. Elevintervjuerna genomfördes i fokusgrupper med 2-3 elever i varje grupp. Lärarintervjuerna genomfördes enskilt. Studien vill se vad eleverna tror att pro- grammering handlar om och vad de tror att de kan komma att behöva det till idag och i sin framtid. Vi vill även ta reda på vilket syfte lärarna har med sin undervisning i programmering. Resultatet visar att eleverna har tydliga upp- fattningar om vad programmering handlar om. Eleverna fokuserar mycket på att programmering handlar om robotar. De kan även se att det är något som de kommer behöva när de blir äldre både i vardagslivet men även i deras kommande yrkesliv. Detta svarar väl mot lärarnas syfte med undervisningen som främst handlar om en förberedelse och förståelse för vad programmering innebär.Abstract The purpose of this study is to get more knowledge about how students per- ceive the teaching about programming in the subject of technology. The method chosen in this study was semi-structured interviews with students and teachers from second and third grade. A total of 35 students and three teachers from two different schools were interviewed. The students were interviewed in focus groups with two to three participants. The teachers were interviewed individually. The study addresses what pupils believe that programming is about and what they believe they might need it for. We also wanted to know what the teachers’ thoughts about their purpose with the education on the topic. The result shows that students have clear perceptions of what programming is about. The students focus on programming as something that is about robots. They can also see that it is something they will need in their everyday life as well as in their future career. This corresponds well to the purpose that the teachers had about their teaching that mainly was about preparation and understanding what programming is about.
23
Eriksson, Maja. „Programmering i matematikundervisningen : En studie om matematiklärares syn på, och praktikav programmering i undervisningen“. Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-398127.
Der volle Inhalt der Quelle
24
Benneborn, Linda, und Martina Johansson. „Programmering i undervisningen : En kvalitativ studie om hur lärare arbetar med programmering i årskurserna F-3“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451506.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med programmering i undervisningen. Vi har utifrån syftet tagit fram tre forskningsfrågor som skall hjälpa oss att genomföra studien: · Vad innebär programmering för lärare? · Vilka verktyg använder lärare i sin programmeringsundervisning? · Vilka hinder eller begränsningar möter lärare i sin programmeringsundervisning? Genom en kvalitativ forskningsansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts på yrkesverksamma lärare i årskurserna F-3. Den data som framkom har analyserats genom både ramfaktorteorin och fenomenografi. Vi har studerat några lärares uppfattningar kring programmerings innebörd samt identifierat tre ramfaktorer som påverkar dem i deras undervisning; kunskapsbrist, skolans ekonomiska resurser samt tidsaspekt. Resultatet av denna studie visar att lärare är medvetna om programmeringens innebörd i samhället och ser det som en viktig komponent inför framtiden.
25
Hallgren, Ida. „Matematiklärares erfarenheter av och kunskaper om programmering i undervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27570.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I den här kvalitativa studie undersöks mellanstadielärares undervisningspraktik när det gäller att implementera programmering i matematikundervisningen. Mer precist identifieras lärares tekniska, ämnesmässiga och pedagogiska kunskaper och huruvida dessa är bidragande till den didaktiska designen. Empirin härstammar från fyra semistrukturerade intervjuer, där informanter valdes utifrån ett kriteriebaserat urval. Därmed är samtliga deltagare legitimerade lärare med behörighet i matematik och har erfarenhet av programmering i matematikundervisning på mellanstadiet. Ett teoretiskt ramverk, TPACK, ligger till grund för arbetet och används även som analysverktyg tillsammans med en tematisering. Studien utgör en kunskapsdelning av pedagogiska strategier, där lärares TPACK med pedagogik inkluderad är av avgörande betydelse för att skapa en lärandemiljö. Utifrån resultatet av den insamlade empirin i anknytning med tidigare forskning dras en slutsats att programmering i en visuell miljö genom samarbete och en praktisk lekfullhet främjar en förståelse för och ett lärande av programmering i form av logiskt tänkande och kreativ problemlösning. Avslutningsvis föreslås en vidare forskning i form av en praktiknära forskning där kontexten tas i beaktande. På så vis kan lärares kompetenser identifieras genom annat än en självrapportering och skapa en förståelse för när programmering blir gynnsam i undervisningen med kontextuella faktorer i åtanke.
26
Sarajlic, Hanna. „Är roboten den nya assistenten i skolundervisningen? : En studie som fokuserar på roboten i årskurs F-3 och hur den har blivit allt mer omdiskuterad i grundskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42793.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skolverket har under år 2017 uppdaterat läroplanen där de har lyft fram ämnet teknik allt mer i undervisningen, och eleverna introduceras allt mer till teknik i grundskolan F-3. Den här studien kommer att fokusera på roboten och vad den innebär som framtidens hjälpmedel i undervisningen. I Sverige har en grundskola F-6 fått möjligheten till att pröva en robot som lärare där resultatet blev blandade reaktioner. Den här typen av robot har förmågan att samverka med människan, genom att den har programmerats till ett önskat beteende. Den har även armar och ben, samt har ett robot utseende. Studien kommer att lyfta fram tidigare forskning som har utförts gällande roboten i grundskolan och undervisningen, vilket tyder på blandade tankar kring roboten. Dessutom kommer utvalda teorier från Ellen Key och Lev Vygotskij att tas fram, eftersom de har en betydande roll för den här uppsatsen. Syftet med den här studien är att få mer kunskap om vad som kan vara betydelsen med en robot i grundskolan med perspektiv från grundskolelärare F-3, och utifrån de förutsättningar som de lärare kan ha. Uppsatsen kommer att lyfta fram intervjuer med fyra grundskolelärare F-3, som uttrycker sina åsikter kring hur de ser på roboten som ett verktyg i klassrummet. Den här studien kan bidra till ett intresse kring roboten och dess deltagande i undervsiningen. Dessutom kan den vara vägledande för alla lärare som arbetar i skolan och med elever i olika årskurser, eftersom roboten kan bli allt större i skolan. Studien kan dessutom agera som en introduktion om roboten och ge en inblick på robotens framsteg i skolvärlden, samt hur den kan bidra med olika företeelser.
27
Einarsson, Klara. „Hur pratar lärarna om programmering? : En intervjustudie som undersöker hur lågstadielärare upplever programmering innan implementeringen i undervisningen 1 juli - 2018“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Den 1 juli 2018 införs programmering i läroplanen i grundskolan. I lågstadiet kommer det främst att beröra ämnena matematik och teknik. Media rapporterar att lärare saknar kunskaper inom ämnet och skolverket meddelar att fortbildningarna snabbt blir fullbokade. I denna studie presenteras de nya skrivningarna samt några verktyg som används vid programmering i grundskolan. En kvalitativ intervjustudie av fem lärare som undervisar i lågstadiet har genomförts, som syftar till att studera lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar. Undersökningen har planerats och verkställts genom ett fenomenologiskt perspektiv, hur lärare erfar fenomenet programmering. Begreppet datalogiskt tänkandebeskrivs och intervjuerna har analyserats utifrån lärarnas användning av datalogiskt tänkande i klassrummet. Analysen visar att lärarna redan arbetar med programmering i sin undervisning och att de flesta har goda kunskaper om programmering. I studien relateras även lärarnas kunskaper till programmeringsundervisningens demokratiska värden. Studien visar att de intervjuade lärarna använder sig av flera pedagogiska strategier som forskningen lyfter fram som framgångsrika inom programmeringsundervisningen. Hur lärarna talar om programmering samt hur de ser på programmeringens syfte framkommer också i undersökningen. När implementeringen tidsmässigt börjar att närmar sig kommer antagligen programmering att diskuteras med mer kontinuitet på skolorna än vad lärarna gör idag.
28
Faag, Louise. „Programmering genom de lärandes ögon : Hur uppfattar elever matematiska aspekter av programmering?“ Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39948.
Der volle Inhalt der Quelle
29
Faag, Julia. „Helt programmerad : På vilka sätt kan programmering uppfattas av lärare?“ Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39947.
Der volle Inhalt der Quelle