Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Programmering i undervisning“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Programmering i undervisning" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Programmering i undervisning"
1
Elving, Pernille Risør, und Thomas Ryberg. „Pædagogiske spændingsfelter ved inddragelse af programmering i grundskolen“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 11, Nr. 19 (08.01.2019): 21. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v11i19.103100.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstract (dansk)I denne artikel undersøges, hvordan programmering benyttes i en pædagogisk praksis i grundskolen, samt hvilket perspektiv faglærerne har på at inddrage programmering som fagligt element i deres undervisning. Artiklen bygger på en empirisk undersøgelse af tre skolers inddragelse af programmering i undervisningen på mellemtrinnet under Coding Class-forløb i Vejle Kommune, hvor fire faglærere blev interviewet omkring deres erfaringer med forløbet. Analysen er struktureret omkring en række spændingsfelter, der omhandler brugen af programmering som enten et fagspecifikt eller tværfagligt element, samt til understøttelse af elevernes faglige udbytte eller deres interesse, og slutteligt lærernes tilgang til deres egen rolle i klasseværelset. Lærerne oplevede alle højt engagement og fordybelse med programmeringsaktiviteterne blandt eleverne, men flere udtrykte behov for større kontrol med elevernes fagspecifikke udbytte og oplevede begrænsninger omkring egne tekniske kompetencer. På baggrund af analysen opstilles en række konkrete pædagogiske overvejelser, der udgør opmærksomhedspunkter til fremtidig planlægning og inddragelse af programmering i undervisningsforløb samt overvejelser omkring lærerens rolle i sådanne forløb. Abstract (engelsk)This article examines how programming is used as a pedagogical practice in K-12 and what perspective teachers have on implementing programming as a subject-specific element in their teaching. The article is based on an empirical study of three schools' use of programming during Coding Class in Vejle Kommune, where four teachers were interviewed about their experiences with the project. The analysis is structured around a number of challenges: including whether programming should be used as a subject-specific or interdisciplinary element and whether the goal is to enable development of student’s subject-specific learning or support their interests and finally, how teachers approach their own role in the classroom. All the teachers in the study experienced high levels of engagement and immersion in the programming activities among the students but several of the teachers lacked control over the students’ learning outcome and experienced limitations in their own technical skills. Based on the analysis, a number of concrete pedagogical considerations are presented, which can form the basis for planning and incorporating future programming activities in K-12.
2
Ejsing-Duun, Stine, und Morten Misfeldt. „Tema 1: Programmering af robotenheder i grundskolen“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 8, Nr. 14 (25.12.2015). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v8i14.21615.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denne artikel undersøger vi potentialerne for at lære matematik gennem programmering af robotter. Vi foreslår en model med tre indbyrdes afhængige læringspotentialer, som programmering fordrer. Det omfatter elevens evne til at; (1) tænke i algoritmer, (2) producere viden og artefakter gennem brug af matematik og (3) foretage abstraktion og indkapsling.Programmering er blevet en del af grundskolens læringsmål i flere lande. I Danmark er programmering et læringsmål i forenklede fælles mål for Fysik/Kemi og desuden en del af den nationale undervisningsvejledning for matematik. En analyse af potentialerne i at anvende programmering i forbindelse med disse fag er derfor væsentlig. I denne artikel fokuserer vi på samspillet mellem matematik og programmering gennem litteraturstudier og analyse af empiriske situationer fra undervisning i programmering af LEGO Mindstorms. Teoretisk anvendes den instrumentelle tilgang til teknologi i matematikundervisning. Analysen viser en række måder, hvorpå didaktisk opmærksomhed på epistemisk forhandling kan understøtte læring af matematik gennem programmering.
3
Eliassen, June Edvarda, Maria V. Bøe, Lex Nederbragt und Tone F. Gregers. „Motivasjon for beregningsorientert biologi og sammenhengen med matematikk R2 fra videregående opplæring“. Nordic Journal of STEM Education 5, Nr. 1 (24.02.2021). http://dx.doi.org/10.5324/njsteme.v5i1.3917.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Programmering og modellering har i de senere år blitt innført i høyere utdanning og be innført i skolen med fagfornyelsen fra høsten 2020. Det har skapt behov for mer kunnskap om motivasjon og læring i emner som integrerer programmering som et nytt element i ellers veletablerte fagdisipliner. Denne studien undersøkte motivasjon for beregningsorientering (programmering og modellering) ved studieprogrammet biovitenskap ved Universitetet i Oslo. Spørreundersøkelser basert på Eccles’ forventning-verdi-modell ble gjennomført ved semesterstart og -slutt i to påfølgende år, før og etter innføring av krav om matematikk R2 (R2-kravet). Motivasjonsvariabler ble validert ved faktoranalyse og undersøkelse av indre konsistens. Resultatene viste at studentene hadde lavere mestringsforventning og interesse for et emne som integrerer programmering i biologi enn for studieprogrammet generelt. Nytteverdien var den sterkeste motiverende faktoren for emnet. Studenter med matematikk R2 hadde større mestringsforventning til emnet enn de som ikke hadde denne fordypningen, og opplevde mindre utfordring med matematikk og programmering i emnet. Samtidig opplevde disse studentene større utfordring med biologien i emnet, og det viste seg at studenter med full fordypning i matematikk R2 i mindre grad enn studenter uten R2 hadde full fordypning i biologi fra videregående opplæring. Resultatene drøftes i lys av motivasjonsteori med tanke på implikasjoner for undervisning, inntakskrav og videre forskning.
4
Caeli, Elisa Nadire, und Martin Dybdal. „Teknologiforståelse i skolens praksis“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 12, Nr. 22 (15.09.2020). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v12i22.115613.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denne artikel er et fagdidaktisk bidrag til det fagområde, der i grundskolekontekst kaldes teknologiforståelse. Teknologiforståelse forstås i denne kontekst som en faglighed, der indebærer udvikling af kompetencer inden for datalogisk tænkning, designtænkning og kritisk tænkning om brug af datalogi i samfundet.
I artiklen formidles og analyseres resultaterne af et eksperiment, gennemført i foråret 2019 i en 8. klasse. Formålet var at undersøge undervisning i datalogisk tænkning og designtænkning i dansk almendannede grundskole gennem udvikling af et datalogisk design til autentisk problemløsning og derved udlede fagdidaktiske henholdsvis muligheder og udfordringer i en sådan undervisning.
Eksperimentet tog udgangspunkt i to primære hypoteser: en forventet modstand fra eleverne mod at ville lave om på deres design efter brugerfeedback, samt at eleverne ville have et snævert syn på datalogi som det samme som programmering. Disse hypoteser blev delvist bekræftet, men også andre henholdsvis muligheder og udfordringer blev identificeret, herunder ændrede opfattelser af og nye muligheder for succes med datalogi, succes med kreative afbræk og vekslende arbejdsmåder, en positiv betydning af autenticitet for elevernes forståelse og ønske om flere frihedsgrader, end de fik i dette projekt.
5
Bennedsen, Jens. „Video mediering i programmeringsundervisningen - brug af videoer til at udfolde programmeringsprocessen“. Tidsskrift for Universiteternes Efter- og Videreuddannelse (UNEV) 2, Nr. 3 (10.03.2004). http://dx.doi.org/10.7146/unev.v2i3.4974.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
<p>Første gang publiceret i UNEV nr. 3: Internet Video: Teknik og pædagogik mødes på nettet, april - juni 2004, red. Jens Dørup. ISSN 1603-5518.</p><p>Denne artikel belyser hvorledes video mediering har givet en værdifuld ekstra dimension i undervisningen i introducerende programmeringsfærdigheder. I forbindelse med programmering er et af de vigtigste mål at lære de studerende en systematisk tilgang til udviklingen af programmer. Det vil sige at understøtte de studerendes læring af programmeringsprocessen. Traditionelle medier som lærerbøger er meget lidt velegnede til at illustrere denne proces; de fokuserer på produkterne (de færdige programmer) i stedet for at fokusere på produktionsprocessen. De videomedierede materialer er i denne sammenhæng optagelser af hvorledes underviseren løser praktiske programmeringsopgaver. Disse videoer kommunikerer vigtige pointer ved programmeringsprocessen såsom at der ikke en lige vej til det færdige produkt, at man anvender forskellige værktøjer, at man ændrer sit program, at man tester sit program undervejs mm. Jeg har identificeret fem forskellige kategorier af videomedierede undervisningsmaterialer og evalueret hvorledes de studerende har anvendt dem i et konkret kursusforløb. Evalueringen viser dels at de studerende anvender de fleste typer meget og finder dem meget anvendelige dels at videoer der blot dokumenterer forelæsninger ikke er ret benyttede.</p>
Dissertationen zum Thema "Programmering i undervisning"
1
Cordes, Pettersson Viktor, und Josefin Fredlund. „Hårdvarans betydelse för undervisning i programmering“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30296.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This bachelor was written in regards to the recent implementation of the mandatory teaching of programming in Swedish schools. This extensive addition to our curriculum requires the further education of teachers and the needs to invest in specialised educational materials. In this bachelor, we have collected research through contacting various prominent educational institutions around Skåne which have implemented programming in their curriculum using various types of robots. We wanted to establish what resources these institutions provide their educators when they teach programming. We also wanted to better understand the ways in which these institutions work with hardware and their thoughts on how hardware may affect students computational thinking, learning and self-motivation. To answer these questions, we interviewed several educators who specialise in programming and its use in schools. Even though, the different institutions had little or nothing to do with each other they basically shared the same basic ideas regarding the concept. This study concluded that according to teachers, computational and logical thinking increases when students work with LEGO-robots. When working with these robots, students were able to exercise their problem-solving abilities by using robots that they have constructed and programmed themselves. The system is easily implemented in schools since most students have prior knowledge of the LEGO construction mechanism. However, prior to being used for educational purposes, LEGO has most likely been associated with playtime and might therefore make it challenging for some students to work with it in a school environment. Another disadvantage with LEGO-robots is that the system uses block programming languages. This means that students understanding of text programming will not be exercised while working with these types of robots, limiting the depth of learning. In conclusion, to promote students’ comprehension of programming when working in an educational setting, the use of robots is greatly beneficial and almost essential. Even if only block programming is used, it is important to engage students and keep them excited during learning. According to teachers, enthusiasm regarding the subject will be a determining factor in their willingness to learn.
2
Bengtsson, Maja. „Att undervisa i programmering utan programmeringsutbildning.En intervjustudie hur lärare utan utbildning i programmering implementerar programmering i sin undervisning“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92897.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In the fall of 2018, programming was implemented in the swedish curriculum and then became a new element in mathematics education for grades 1-3. Teachers who took their degree before the implementation, lacks education in programming and there is interest in finding out how teaching about programming is conducted since it became part of the curriculum. The purpose of this study was to contribute with knowledge about how teachers have implemented programming in their teaching even though they lack education in it. Four semi-structured interviews have been conducted where the data from the interviews has been analyzed from Mathematical Knowledge for Teaching. The result shows that teachers without education in programming find it difficult to plan instruction in programming by themselves. In the teaching of programming the teachers focus on the central concepts in programming and that the programming should interest the students. It was difficult for teachers to assess the students in programming and the only assessment that teachers make is the formative assessment.Sammanfattning Hösten 2018 implementerades programmering i den svenska läroplanen och blev då ett nytt moment inom matematikundervisningen för årskurs 1-3. Lärare som innan detta tog sin lärarexamen saknar utbildning inom programmering och det finns intresse att ta reda på hur undervisningen kring programmering bedrivs sedan det blev en del av läroplanen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur lärare har implementerat programmering i sin undervisning trots att de saknar utbildning inom det. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har gjorts där datan från intervjuerna har analyserats utifrån Mathematical Knowledge for Teaching. Resultatet visar på att lärare utan utbildning inom programmering har svårigheter att på egen hand planera undervisning i programmering. Under genomförandet av undervisningen fokuserar lärarna på att befästa centrala begrepp inom programmering och att väcka ett intresse hos eleverna. Det upplevdes svårt för lärarna att bedöma eleverna inom programmering och den enda bedömning som lärarna gör är den formativa bedömningen.
3
Grieder, Jessica. „Programmering i skolan : Kan undervisning med hjälp av programmering bidra till att utveckla problemlösningsförmågan?“ Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39137.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kan undervisning med hjälp av programmering utveckla den matematiska problemlösningsförmågan? Olika studier besvarar den frågan med ja. För ett mer noggrant svar på den här frågan har olika studier analyserats för att kartlägga sambandet mellan programmering och problemlösning. Genom en litteraturstudie, där information systematiskt har samlats in från olika forskningsprojekt och sedan jämförts, har det lyfts fram vilka olika förmågor, med speciellt fokus på problemlösningsförmågan, som kan utvecklas genom undervisning i programmering samt hur denna undervisning bör se ut. Förmågorna har sedan jämförts med de olika faser som vi genomgår när vi löser problem. Vidare diskuteras om förmågorna, som elever kan utveckla genom undervisning med hjälp av programmering, även kan överföras till problem i andra kontexter. Slutsatsen från studien är att problemlösningsförmågan verkar kunna utvecklas genom undervisning med hjälp av programmering, framförallt om den kompletteras med problemlösningsinstruktioner.
4
Jemt, Mikaela, und Federico Valeri. „Matematiska förmågor och programmering“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40596.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka huruvida programmering kan utveckla de matematiska förmågorna och vilken typ av programmering som då är den bästa ur didaktisk synpunkt. För att besvara frågorna så utfördes en strukturerad och systematisk litteratursökning med betoning på vetenskapligt granskat material. Litteratursökning karakteriserandes framförallt av engelska sökord då majoriteten av alla forskningsartiklar inom ämnet, även de gjorda i Sverige, skrivs på just engelska. Angående vilken typ av programmering man bör använda sig av så är resultaten tvetydiga dådet är för många olika faktorer som spelar in för att med säkerhet kunna avgöra detta i nuläget. Dock väger blockprogrammering något tyngre än standardprogrammering då den inte karakteriseras av samma branta inlärningskurva. Urkopplad programmering tycker flertalet lärare är bäst som ett komplement till någon av de andra två typerna. Problemlösnings- och resonemangsförmågorna är de förmågorna där mest forskning är gjord,därför har de fått en större plats i resultatet än övriga förmågor. På modellerings-, begrepps- och kommunikationsförmågorna har det gjorts sparsamt med forskning därför får de inte lika stor plats i resultatet. Litteratursökningen bar ingen frukt för relevans- och procedursförmågorna och dessa tas därför inte upp förrän i diskussionen. Resultatet av arbetet visar att det finns en korrelation mellan undervisning i programmering och utvecklingen av vissa matematiska förmågor, dock krävs mer forskning inom ämnet för att ha en god vetenskaplig grund för påståendet.
5
Irhage, Marie. „Ämnesintegrering med programmering : Hur fungerar ämnesintegrerad undervisning ur ett lärarperspektiv?“ Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78847.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien är att studera möjligheter och/eller hinder vid ämnesintegrering med programmering i åk 4-6. I den här studien innebär ämnesintegrering ett projekt där flera ämnen samarbetar. Studien bygger på en deltagande observation i min egen undervisning, där jag genomför ett ämnesintegrerat projekt mellan naturvetenskap och programmering i två olika klasser. Uppgiften gick ut på att eleverna skulle redovisa sina kunskaper om vattnets kretslopp, vattnets former och vattenmolekylen genom att skapa en modell i programmeringsverktyget Scratch. Resultatet antyder att det viktigaste, för att få ett undervisningsprojekt att fungera, är att eleverna har rätt förkunskaper. I det här projektet var det svårt för eleverna att prestera på topp eftersom de var osäkra på hur de skulle följa en instruktion samt använda en matris som checklista. Eleverna som observerats tyckte att det var roligt att jobba med programmeringsverktyget Scratch, ibland lite för roligt då en del tid gick åt till att ”leka” med olika funktioner istället för att jobba med alla delar som modellen skulle bestå av. Studiens resultat är delvis påverkad av coronapandemin som gör att underlaget för studien blev mindre, då många elever var frånvarande under den sista tiden vid genomförandet av projektet.The purpose of this study is to study possibilities and/or obstacles in curriculum integration with programming in year 4-6. In this study, curriculum integration involves a project where several subjects collaborate. The study is based on a participatory observation in my own teaching, where I carry out a subject-integrated project between science and programming in two different classes. The task is for students to report their knowledge of the water cycle, the shapes of the water and the water molecule by creating a model in the Scratch programming tool. The result suggests that the most important thing, in order to make a teaching project work, is that the students have the correct prerequisites. In this project, it was difficult for students to perform at the top because they were uncertain about how to follow an instruction and use a matrix as a checklist. The observed students thought it was fun to work with the programming tool Scratch, sometimes a little too fun when some time was spent "playing" with different functions instead of working with all the parts that the model would consist of. The study's results are partly influenced by the corona pandemic, which reduces the basis for the study, as many students were absent during the final period of the project.
6
Wärnå, Klas. „Programmering i skolmatematiken : problemlösning eller problemskapande“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för programvaruteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17900.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats handlar om hur programmering som verktyg i matematisk problemlösning har implementerats sedan det infördes som obligatoriskt i flera av gymnasiets mattekurser hösten 2018. Syftet är att reda ut vilka programmeringsspråk och programbibliotek som används ute i klassrummen och hur det upplevs av elever och lärare med avseende på svårighetsgrad, nytta för matematiken och om det bidragit till ett ökat intresse för programmering i allmänhet hos eleverna. Även eventuella könsrelaterade skillnader i dessa frågor har undersökts, då en av de politiska intentionerna med införandet varit att en förhoppning att främja flickors it-intresse. Arbetet tar sitt teoretiska avstamp i en genomgång av den politiska bakgrunden till införandet, tidigare studier i ämnet och en kort historik om programmeringens roll i läroplanerna. Med hjälp av digitala enkäter har fallstudier företagits i två klasser från olika gymnasieskolor i Skåne, där elever och lärare fått ta ställning till antal påstående genom att gradera på en skala hur väl påståendena stämmer samt komplettera med eventuell textkommentar. Enkäterna var anonyma men utformade på ett sådant sätt att lärare och elever kunnat kopplas samman klassvis. Av resultatet har framkommit att många elever visserligen uppfattar programmeringen som svår och inte anser att den underlättar förståelsen för matematik. Men det framkom också att skillnaden var stor i dessa frågor och svaren tycks hänga samman med lärarens tidigare erfarenhet av programmering och i vilken omfattning programmeringen lärts ut. Intresset för programmering i allmänhet tycks inte ökat nämnvärt p.g.a. att det ingår i matematiken, men det låter sig heller inte entydigt sägas om någotdera könet var mer positivt eller negativt inställd till programmeringen. En något större andel tjejer än killar valde det allra mest negativa alternativet i enkätfrågorna, men klumpar man samman de mest negativa respektive de mest positiva alternativen på varsin halva om mitten, var tjejerna å andra sidan något överrepresenterade bland de positiva alternativen. Python verkar vara ett lämpligt programmeringsspråk att använda. Det är viktigt att tillse att lärare har tillräcklig kunskap i programmering och att omfattningen i utlärandet av programmering inte blir alltför ytlig, för att eleverna skall tillägna sig nyttan av det. Obligatorisk programmering i matematik kan potentiellt bidra till att fler för upp ögonen för ämnet och på sikt minska den sneda könsfördelningen bland yrkesprogrammerare.
7
Löwgren, Michaela. „Programmering i ämnet teknik i årskurs F-3 : En enkätstudie om tekniklärares syn på programmering“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84448.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming.Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen. Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.
8
Arvidsson, Tatiana. „LEGO och NXT-programmering i teknikundervisningen“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32650.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats har till syfte att utforska på vilket sätt användning av LEGO-teknik i teknikundervisning påverkar utvecklingen av ämnesspecifika förmågor samt samarbetsförmåga. Vidare undersöktes vilka uppfattningar lärare och elever har om användning av LEGO-teknik och NXT-programmering i teknikundervisning.Eleverna i årskurs nio på en grundskola i Småland, hade under några veckor undervisning i teknik, med fokus på ”Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter” (som en del av det centrala innehållet för årkurs 7-9 inom området tekniska lösningar). Avslutningen på arbetsområdet har varit ett projektarbete som ska utföras med hjälp av LEGO-teknik och NXT-programmering. Undersökningen har utförts genom att observera 40 elever i deras arbete med LEGO-teknik. De observerade eleverna svarade efter avslutat projekt på en enkätundersökning och deras lärare intervjuades. Arbetets resultat visar på konkreta exempel hur användning av LEGO-teknik och NXT programmering kan påverka elevers utveckling av ämnesspecifika förmågor relaterade till den praktiska aktiviteten. Genom att aktivt skaffa sig kunskaper, utveckla en fysisk modell och ett program, lära sig i sammanhang, lära sig att lösa problem på olika sätt, utvärdera sin egen aktivitet, utvecklas elevernas förmåga att ta isär och sätta ihop konstruktionsdelar, hantera olika redskap och verktyg, identifiera och analysera sina tekniska lösningar för att klara en uppgift och dessutom utvecklas förmågan att angripa och lösa problem som uppstår under arbetes gång. Dock, vissa förmågor som till exempel begreppsförmåga och förmåga att identifiera problem och behov som tekniken kan lösa behövs tränas under längre tid för att utvecklas under förutsättning att eleverna är medvetna vad de behöver utveckla.
9
Carlqvist, Lisa. „Introduktionen av programmering i en skola : En fallstudie“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34084.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.
10
Lidberg, Lovisa. „Lärarkunskaper inom programmering i matematikundervisningen. : En kvalitativ intervjustudie som synliggör lärares kunskaper inom programmering i årskurs 1-3“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44537.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Programmering är ett relativt nytt inslag i skolan som lärare ska arbeta med, och min uppfattning har varit att det finns blandade känslor hos lärare angående programmering och dess innehåll. Därför genomfördes den här studien med syftet att skapa en förståelse om hur lärarkunskaper inom programmering i matematikundervisningen ser ut i årskurs 1-3. Frågeställningar som varit relevanta för studien är vad matematiklärare har för kunskaper och kompetenser inom programmering, vilka kunskaper lärare har om matematikämnets innehåll i läroplanen i relation till programmering, samt hur lärare arbetar med innehållet programmering i matematikundervisningen. För att få fram lärares kunskaper inom programmering har intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades fem lärare, varav fyra arbetade i årkurs 1-3 och en i årskurs 4. Datainsamling, intervjuer och analys baserades på det teoretiska ramverket MKT. Resultatet sammanställer lärarnas kunskaper angående programmering. Det framkommer att det är en fördel om lärarna kan ord och begrepp inom programmering och om de har kunskap om hur olika programmeringsverktyg fungerar. Det lyfts även fram i resultatet hur lärarna arbetade med programmering och hur det kan användas i matematikundervisningen.Programming is a relatively new element in the school, which teachers should work with. My perception is that teachers have mixed reactions about programming and its content. Therefore, this study was conducted with the aim of creating an understanding of teachers’ knowledge in programming in mathematics teaching in grade 1-3. Three questions were used to achieve the aim of this study, they are: what knowledge and competence do teachers in mathematics have in programming, what knowledge do teachers have of the subject matter in the curriculum in relation to programming, and how teachers work with the content programming in mathematics teaching. The study is an interview study that has been used to gather information about the teachers' knowledge in programming. In total, five teachers were interviewed, of whom 4 worked in grades 1-3 and one in grade 4. The theoretical framework MKT were used to collect the data, interview and for the analysis of the data. The result has shown that it is a benefit if the teachers know words and concepts that are used in programming and how different programming tools works. Furthermore, the results shows how the teachers' worked with programming and how it can be used in teaching mathematics.