Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Programmering 1“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Programmering 1" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Programmering 1"
1
Majgaard, Gunver. „Digital dannelse på højskolen“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 11, Nr. 19 (17.12.2018): 23. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v11i19.103096.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artiklen præsenterer et læringsdesign, som bidrager med at undersøge, hvordan man kan arbejde med digital dannelse igennem design af robotter og spil i en dansk højskolekontekst.I efteråret 2017 etableredes et teknologispor på Askov højskole. Teknologisporet består af to linjefag: ”Game design” og ”Robotter”. De to linjefag er forbundet af et fælles fag i programmering.Grunden til, at teknologisporet etableredes, var flerfoldigt. Vi vil gerne understøtte udvikling af de unge højskoleelevers digitale dannelse og herunder deres forståelse af hverdagenes teknologier. Artiklen præsenterer forskellige aspekter af digital dannelse i relation til eksempler fra teknologisporet.Derudover introducerer artiklen en tredelt model for digital dannelse fra en designvinkel. De tre niveauer: 1) Teknikken, som omhandler konkret anvendelse og forståelse af teknologien fx programmering, test og fejlfinding; 2) Praksisfællesskabet, som omfatter aktiv deltagelse i et fagligt fællesskab omkring design af ny teknologi; 3) Transformationslaget, som omfatter innovation og kritisk tænkning med udgangspunkt i ens personlige ståsted.
2
Blais, Raymond. „Création d’une nouvelle formule de répertoire analytique, au Service d’analyse et d’indexation de la bibliothèque à l’Université Laval“. Documentation et bibliothèques 20, Nr. 1 (24.01.2019): 15–22. http://dx.doi.org/10.7202/1055704ar.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Inspirée d’une critique de la formule antérieure qui était appliquée à de nombreux index produits au Centre de documentation de la Bibliothèque à l’Université Laval (ex : Index analytique), répondant à quatre critères : plus grand nombre d’entrées, réduction maximale des renvois, analyse plus approfondie des textes, réduction maximale des coûts, fondés sur trois concepts de base en science de l’information (pertinence, précision et rappel) et confirmée par une étude d’index, une nouvelle structure de répertoire a été élaborée au Service d’analyse et d’indexation. Pour générer automatiquement le nouveau répertoire, on créa la programmerie CARA. Les services rendus : en l’occurence, la production de RADAR, Répertoire analytique d’articles de revues du Québec, Volume 1. 1972-1973.
3
Ejsing-Duun, Stine, und Morten Misfeldt. „Tema 1: Programmering af robotenheder i grundskolen“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 8, Nr. 14 (25.12.2015). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v8i14.21615.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denne artikel undersøger vi potentialerne for at lære matematik gennem programmering af robotter. Vi foreslår en model med tre indbyrdes afhængige læringspotentialer, som programmering fordrer. Det omfatter elevens evne til at; (1) tænke i algoritmer, (2) producere viden og artefakter gennem brug af matematik og (3) foretage abstraktion og indkapsling.Programmering er blevet en del af grundskolens læringsmål i flere lande. I Danmark er programmering et læringsmål i forenklede fælles mål for Fysik/Kemi og desuden en del af den nationale undervisningsvejledning for matematik. En analyse af potentialerne i at anvende programmering i forbindelse med disse fag er derfor væsentlig. I denne artikel fokuserer vi på samspillet mellem matematik og programmering gennem litteraturstudier og analyse af empiriske situationer fra undervisning i programmering af LEGO Mindstorms. Teoretisk anvendes den instrumentelle tilgang til teknologi i matematikundervisning. Analysen viser en række måder, hvorpå didaktisk opmærksomhed på epistemisk forhandling kan understøtte læring af matematik gennem programmering.
4
Kilhamn, Cecilia, Lennart Rolandsson und Kajsa Bråting. „Programmering i svensk skolmatematik“. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education 9, Nr. 1 (06.05.2021). http://dx.doi.org/10.31129/lumat.9.2.1457.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
När programmering skulle inkorporeras i skolans arbete valde Sverige i sin läroplansrevidering 2017 att skriva in det i matematikämnet, med stark koppling till algebra. Samtliga matematiklärare ställdes då inför utmaningen att undervisa i programmering. Vi undersöker här resultatet av 32 lärargruppers gemensamma arbete med att planera och genomföra lektioner i programmering i matematik i grundskolan. För att få insikt i hur lärare tolkar uppdraget och transponerar läroplananes beskrivning av programmering till klassrumspraktiken analyserar vi det matematiska innehållet i dessa lektioner samt vilken syn på relationen mellan matematik och programmering som framträder i lärarnas beskrivning av syfte, lärandemål, aktivitet och reflektion. Vi finner att programmeringsaktiviteter i 1/3 av lektionerna inte kopplas till något traditionellt matematiskt innehåll. I övriga lektioner är det främst aritmetik eller geometri som utgör det matematiska innehållet. Få explicita kopplingar görs till algebra förutom till begreppet variabler, men då är det främst variabler inom programmering som avses. I materialet framträder fyra olika relationer mellan matematik och programmering: 1) enbart programmering; 2) matematik som en kontext för programmering; 3) programmering som ett verktyg för att effektivisera beräkningar; 4) programmering som ett verktyg för att utforska matematik. Resultaten diskuteras i relation till matematikämnets syfte och innehåll i den svenska läroplanen.
In English
When incorporating programming in the school curricula, Sweden decided to integrate it with mathematics, and specifically within the core content of algebra. As a result, all mathematics teachers at all levels were faced with the challenge of teaching programming. In this study we analyse documentation from 32 lessons studies where groups pf teachers have planned, conducted, and revised lessons on programming within the school subject mathematics. To gain insight into how the teachers interpret the new task and thus contribute to the transposition of knowledge from the curriculum level to the classroom level, we analyse the mathematical content in these lessons and the relations between mathematics and programming that emerge in the way the teachers describe the aim, the activites and the learning outcomes of the lessons. We find that 1/3 of the lessons do not connect to any traditional mathematics content, and the rest of the lessons mostly focus on arithmetic or geometry. Few explicit connectiions are made to algebra, execpt for the variable concept, but when variables are treated the focus is on variables in the programming sense rather than algebra. Four different relationships between mathematics and programming emerge in the data: 1) programming without connecting to mathematics; 2) mathematics as a context for programming, 3) programming as a tool for efficient calculations; 4) programming as a tool for exploring mathematics. The results are discussed relation to the transposition of knowledge of mathematics as a school subject.
5
Nielsen, Jacob, René Pedersen und Gunver Majgaard. „Tema 1: 8. klasse som kreative producenter af fremtidens velfærdsteknologi – konstruktionisme, problemløsning og dialog“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 8, Nr. 14 (25.12.2015). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v8i14.22052.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Gennem denne artikel viser vi et eksempel på, hvordan 8. klasses elever kan bygge og programmere interaktive robotartefakter med Arduino. Arduinoteknologien anvendes bl.a. i Makerspaces, hvor børn og unge udforsker det 21. århundredes teknologi, som forbinder den fysiske og virtuelle verden.Undervisningen var to-delt og bestod af indledende opgaver efterfulgt at et friere og mere eksperimenterende projektforløb. Eleverne konstruerede i det friere forløb f.eks. et løbende vækkeur, hurtig-bold-måler, motions-motivatoren og pulsindikator. Det faglige område kredsede om programmering, kredsløbsteknik, robotteknologi og teknisk engelsk.Læringen foregik efter et konstruktionistisk tilsnit, med fokus på eksperimenter og problemløsning. Særligt fokus på dialog i forbindelse med problemløsning var omdrejningspunkt i læreprocessen, hvor systemet og dets delelementer blev udfoldet. Eksemplet viser en udfordrende og farbar vej for skoler som vil eksperimentere med robotteknologi og programmering.
6
Fennefoss, Turid, und Jens Bennedsen. „Fleksibel webundervisning vokser med opgaverne“. Tidsskrift for Universiteternes Efter- og Videreuddannelse (UNEV) 1, Nr. 1 (20.04.2003). http://dx.doi.org/10.7146/unev.v1i1.5007.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
<p>Første gang publiceret i UNEV nr. 1: Undervisningsformer på nettet, november 2003, red. Simon Heilesen og Helle Bækkelund Jensen. ISSN 1603-5518.</p><p>Er det muligt at omsætte praktisk orienterede kurser til netstøttede undervisningsforløb og på den måde udvikle og udfordre form, koncepter for teknologianvendelse, didaktisk tænkning og læring? Udfordringen er stor, netop når der er tale om kurser, der dybest set er egentlig mesterlære, hvor den studerende lærer af eksemplets magt. Ja, mener Jens Bennedsen og Michael Caspersen, begge undervisere ved Datalogisk Institut på Aarhus Universitet. Deres ønske er at udfordre og udvikle undervisningsformerne på netop de praktisk orienterede kurser. Som prøveballon blev Java-programmeringskurset Introducerende Objektorienteret Programmering valgt. Et grundkursus i programmering, som henvender sig specifikt til voksne deltidsstuderende med vidt forskellig baggrund, hovedparten med en humanistisk uddannelse.</p>
7
Caprani, Ole. „Tema 1: Mangfoldige læringsaktiviteter - ét robotbyggesæt“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 8, Nr. 14 (25.12.2015). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v8i14.22074.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artiklen beskriver en række læringsaktiviteter, som over en periode på 15 år er blevet udviklet i samarbejde med besøgende elever, lærere og pædagoger i LEGO Lab, Institut for Datalogi, Aarhus Universitet. I aktiviteterne er LEGO Mindstorms robotbyggesæt blevet brugt til at bygge og programmere robotter, der kan - lave gakkede robotgangarter,- tegne krusedulle kunst,- være robot dyr, eller- deltage i robotkonkurrencer som FIRST LEGO League. Ideen med aktiviteterne har været at lære eleverne om teknologien bag robotter f.eks. motorer, sensorer og programmering. Samtidig skal eleverne erfare, at robotter er mekanismer, der styret af et kontrol program handler på egen hånd bl.a. i forhold til påvirkninger fra deres omgivelser, som f.eks. robotstøvsugere. I artiklen beskrives, hvordan temaerne for aktiviteterne er blevet udvalgt og udviklet, så det umiddelbart virker spændende og motiverende for eleverne at deltage. Samtidig forklares, hvordan de enkelte aktiviteter er blevet tilrettelagt med udgangspunktet i på forhånd byggede robotter og simple grydeklare programmer. På den måde kan aktiviteterne næsten fra starten af handle om at observere robotter i deres omgivelser og at eksperimentere med at ændre robotternes opførsel ved ombygning af den fysiske robot eller omformning af robottens kontrol program. Igennem en sådan tilrettelæggelse får eleverne en forståelse af de tre faktorer, der bestemmer en robots opførsel, nemlig: Robottens omgivelser.Robottens fysiske udformning.Robottens kontrol program. Beskrivelsen af hver aktivitet afsluttes med henvisning til konkret inspirationsmateriale, som kan bruges ved tilrettelæggelse af en tilsvarende læringsaktivitet.
Dissertationen zum Thema "Programmering 1"
1
Lidberg, Lovisa. „Lärarkunskaper inom programmering i matematikundervisningen. : En kvalitativ intervjustudie som synliggör lärares kunskaper inom programmering i årskurs 1-3“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44537.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Programmering är ett relativt nytt inslag i skolan som lärare ska arbeta med, och min uppfattning har varit att det finns blandade känslor hos lärare angående programmering och dess innehåll. Därför genomfördes den här studien med syftet att skapa en förståelse om hur lärarkunskaper inom programmering i matematikundervisningen ser ut i årskurs 1-3. Frågeställningar som varit relevanta för studien är vad matematiklärare har för kunskaper och kompetenser inom programmering, vilka kunskaper lärare har om matematikämnets innehåll i läroplanen i relation till programmering, samt hur lärare arbetar med innehållet programmering i matematikundervisningen. För att få fram lärares kunskaper inom programmering har intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades fem lärare, varav fyra arbetade i årkurs 1-3 och en i årskurs 4. Datainsamling, intervjuer och analys baserades på det teoretiska ramverket MKT. Resultatet sammanställer lärarnas kunskaper angående programmering. Det framkommer att det är en fördel om lärarna kan ord och begrepp inom programmering och om de har kunskap om hur olika programmeringsverktyg fungerar. Det lyfts även fram i resultatet hur lärarna arbetade med programmering och hur det kan användas i matematikundervisningen.Programming is a relatively new element in the school, which teachers should work with. My perception is that teachers have mixed reactions about programming and its content. Therefore, this study was conducted with the aim of creating an understanding of teachers’ knowledge in programming in mathematics teaching in grade 1-3. Three questions were used to achieve the aim of this study, they are: what knowledge and competence do teachers in mathematics have in programming, what knowledge do teachers have of the subject matter in the curriculum in relation to programming, and how teachers work with the content programming in mathematics teaching. The study is an interview study that has been used to gather information about the teachers' knowledge in programming. In total, five teachers were interviewed, of whom 4 worked in grades 1-3 and one in grade 4. The theoretical framework MKT were used to collect the data, interview and for the analysis of the data. The result has shown that it is a benefit if the teachers know words and concepts that are used in programming and how different programming tools works. Furthermore, the results shows how the teachers' worked with programming and how it can be used in teaching mathematics.
2
Einarsson, Klara. „Hur pratar lärarna om programmering? : En intervjustudie som undersöker hur lågstadielärare upplever programmering innan implementeringen i undervisningen 1 juli - 2018“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358411.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Den 1 juli 2018 införs programmering i läroplanen i grundskolan. I lågstadiet kommer det främst att beröra ämnena matematik och teknik. Media rapporterar att lärare saknar kunskaper inom ämnet och skolverket meddelar att fortbildningarna snabbt blir fullbokade. I denna studie presenteras de nya skrivningarna samt några verktyg som används vid programmering i grundskolan. En kvalitativ intervjustudie av fem lärare som undervisar i lågstadiet har genomförts, som syftar till att studera lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar. Undersökningen har planerats och verkställts genom ett fenomenologiskt perspektiv, hur lärare erfar fenomenet programmering. Begreppet datalogiskt tänkandebeskrivs och intervjuerna har analyserats utifrån lärarnas användning av datalogiskt tänkande i klassrummet. Analysen visar att lärarna redan arbetar med programmering i sin undervisning och att de flesta har goda kunskaper om programmering. I studien relateras även lärarnas kunskaper till programmeringsundervisningens demokratiska värden. Studien visar att de intervjuade lärarna använder sig av flera pedagogiska strategier som forskningen lyfter fram som framgångsrika inom programmeringsundervisningen. Hur lärarna talar om programmering samt hur de ser på programmeringens syfte framkommer också i undersökningen. När implementeringen tidsmässigt börjar att närmar sig kommer antagligen programmering att diskuteras med mer kontinuitet på skolorna än vad lärarna gör idag.
3
Holfve, Amelie. „En systematisk litteraturstudie om programmering i matematikundervisningen för årskurs 1-6“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-79271.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa internationell forskning kring elevers lärande i programmering och vilka faktorer som påverkar undervisningen i programmering kopplat till matematikämnet för årskurserna 1-6. Sökningen av datan skedde i databasen ERIC (Ebsco). Resultatet visade på att elevers matematiska kunskaper har betydelse för lärandet av programmering och att förståelsen för begreppen inom programmering ökar med åldern. Även lärares kompetensnivå är avgörande för undervisningens kvalité.The aim of this systematic literary review is to gather international research regarding student learning in programming and which key aspects, that has considerable effects on the success of programming in mathematics education for years 1-6. The research was conducted in the database ERIC (Ebsco). Results showed that students mathematical knowledge has an impact on the learning of programming, and that understanding of programming concepts increases with age. Also, teachers’ skills in programming is vital for the quality of the education.
4
Avanesian, Lale. „Elevers motiv till och strategier för lärande inom programmering : En kvalitativ intervjustudie med tretton gymnasieelever“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53630.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför gymnasieelever väljer att studera programmering samt om hur elever går tillväga för att lära sig programmering. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: 1. Vilka motiv har gymnasieelever till att studera programmering? 2. Vilka strategier använder gymnasieelever för att lära sig programmering? Forskningsansatsen för studien är fenomenologi. Kvalitativ semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Tretton respondenter valdes ut för att delta i studien och urvalet klassas som bekvämlighetsurval. Respondenterna är gymnasielever som läser kursen Programmering 1. Materialet som intervjuerna genererade analyserades och resulterade i olika teman. Följande teman har framträtt med avseende på första forskningsfrågan: a) intresse och att tycka att programmering är kul, b) framtida studier och yrke. Följande teman har framträtt med avseende på andra forskningsfrågan: a) förstå kodens funktion, b) försöka själv, c) be omhjälp, d) modifiera, testa och felsöka, e) göra mycket.
5
Karlsson, Emil, und Hanna Sköld. „The Future Is Robots : En läromedelsanalys om begrepp inom programmering i matematikböcker för årskurs 1-3“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374668.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Johansson, Angelica. „Få lärare att knäcka koden : exempel från programmeringsundervisning i årskurserna 1-3“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27056.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Till hösten ska en reviderad läroplan implementeras i Sveriges grundskolor. I revideringen har digital kompetens fått en större betydelse och programmering har skrivits in i det centrala innehållet i ämnena matematik och teknik. Digitaliseringen har pågått under en lång tid men skolan har inte riktigt hängt med. Till hösten blir som sagt programmering ett obligatoriskt inslag och i den här studien har jag valt att undersöka hur programmering kan användas i undervisningen. Både observationer och intervjuer har använts för att besvara studiens frågeställningar. Totalt har 8 lektioner observerats och 7 lärare intervjuats med en spridning från årskurserna 1-3. Resultatet visade återkommande arbetssätt och gemensam tanke kring progression som dessutom överensstämmer med den litteratur som presenteras i studien. Resultatet visade också att lektionens struktur är viktigt för elevernas delaktighet och engagemang under lektionen.
7
Jern, Robin, und Emelie Gröndahl. „Varför arbetar lärare med programmering i matematikämnet? : En kvalitativ studie kring lärares uppfattningar om programmeringsundervisningen i årskurs 1–3“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166706.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Programmering har tillkommit till läroplanen nyligen i den svenska skolan. Både skolan och vårt samhälle i stort går mot en alltmer digitaliserad vardag. Framtiden ställer högre krav på vår digitala kompetens och skolan behöver anpassa sig efter dessa behov. Programmering är en del av denna digitala kompetensutveckling. Vi har genomfört den här studien i syfte att undersöka vilka intentioner lärare har med sin programmeringsundervisning när de undervisar elever i de tidiga skolåren. Vi har också undersökt vilka faktorer som påverkar dessa intentioner. Vi har samlat in datamaterial till studien genom att genomföra intervjuer med sex verksamma lärare. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av ett händelselogiskt perspektiv. Resultaten av studien visade att syftet med lärarnas programmeringsundervisning var att förbereda eleverna på den digitaliserade framtiden samt att utveckla matematiska förmågor. Faktorer som lärare beskrev påverkade dessa intentioner var lärarnas egna kunskaper, vilka möjligheter de såg med undervisning i programmering, tillgång till material samt läroplanen och tid till planering.Programming is a subject that has recently been added to the curriculum in the Swedish school system. Both school and our society are heading towards a more digitalised day-to-day life. The future will require more digital competence and school needs to follow along this development. Programming is one part of this digital competence growth. The aim of this study is to examine what the intentions of teachers who teach programming to young students are. It will also examine what factors affect these intentions. In order to collect data for this study, six active teachers have been interviewed. The interviews were analysed within a theoretical framework based on determinants, intentions and actions. The results of the study have shown that the two main intentions are to prepare the pupils for the digitalised world in the future and to further the growth of various mathematical abilities. The factors that affect the intentions are the teachers’ own knowledge of the subject, the opportunities they saw when teaching programming, access to material and the curriculum and time to plan the lessons.
8
Helgen, Sofia. „Programmera sig till matematik? : En analys av programmeringsappars lämplighet för matematikundervisning i årskurs 1-3“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-68435.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Från och med höstterminen 2018 är programmering en del av kursplanen i matematik, och har då placerats under det centrala innehållet för algebra. Trots att det inte är obligatoriskt förrän höstterminen har lärare redan börjat undervisa i programmering, och appar är då en populär lärresurs. Hur väl stämmer apparna för programmering överens med kursplanen i matematik, och hur väl lämpar de sig för undervisning på lågstadiet? Med utgångspunkt i dessa frågor gjordes en analys av 14 programmeringsappar som riktar sig till lågstadieåldrarna, 6-10 år. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med en analysmodell som baserats på kursplanen i matematik, teorier om pre-algebra samt kriterier som lärare anser viktiga för en bra app. Studien visar att apparnas lämplighet för matematikundervisning varierar, men att det är de appar som är utformade som spel som stämmer bäst överens med kursplanen i matematik. Det är också dessa appar som har en pedagogisk utformning som lämpar sig bäst för undervisning på lågstadiet. Resultatet av studien ifrågasätter dock valet att placera programmering under algebra i läroplanen, då kopplingen däremellan inte är helt tydlig.Starting in the fall of 2018, programming is a part of the Swedish curriculum for mathematics and has been placed under the core content for algebra. Even though it is not obligatory until the fall, some teachers have already started teaching about programming using apps as a digital learning resource. How well do the programming apps fit with the curriculum for mathematics, and how suitable are they to be used in primary school education? With these questions in mind an analysis was made of 14 programming apps for children 6-10 years old. The study is a qualitative content analysis with an analysis model based on the curriculum for mathematics, theories about pre-algebra and criteria that teachers believe to be important in the choice of a good app. The study shows that the apps’ suitability for mathematics education vary, but it is the apps that are designed as games that fit best with the curriculum for mathematics. These apps also have the pedagogical design that suits best for primary school education. The study’s results question the choice of placing programming under algebra in the curriculum, since the connection between the areas is not quite clear.
Bücher zum Thema "Programmering 1"
1
Knuth, Donald Ervin. The art of computer programming: Combinatorial algorithms, Part 1. Upper Saddle River, NJ: Addison-Wesley, 2011.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Logic Programming: 18th International Conference, ICLP 2002, Copenhagen, Denmark, July 29 - August 1, 2002 Proceedings (Lecture Notes in Computer Science). Springer, 2002.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
1956-, Main M., und International Conference on the Mathematical Foundation of Programming Semantics, Hrsg. Mathematical foundations of programming semantics: 5th international conference, Tulane University, New Orleans, Louisiana, USA, March 29-April 1, 1989 : proceedings. Berlin: Springer-Verlag, 1990.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
4
Logic Programming: 17th International Conference, ICLP 2001, Paphos, Cyprus, November 26 - December 1, 2001. Proceedings (Lecture Notes in Computer Science). Springer, 2001.
Den vollen Inhalt der Quelle finden