Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Produktionsstöd“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Produktionsstöd" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Produktionsstöd"

1

Asche, Stefan. „Lieferengpässe führen zu Produktionsstau“. VDI nachrichten 75, Nr. 36 (2021): 4. http://dx.doi.org/10.51202/0042-1758-2021-36-4-1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Produktionsstöd"

1

Ollars, Jenny. „Pretentioner och profit : Produktionsstöd till svensk långfilm genom filmavtalen 1963-2004“. Thesis, Södertörn University College, School of Sociology and Contemporary History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2158.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film – regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga – har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori. Mönster i produktionsstödsgivningen har observerats och analyserats, med särskild tonvikt på de filmer som fått mest stöd under respektive period. Resultatet visar att de teoretiska kriterier för värdefull film som framförs i avtals- och utredningstexterna ofta förblir desamma, men att den produktionen som resulterar därav ändrar karaktär – från ett rakt publikfrånvänt kvalitetstänkande på 60-talet, till ett där publikens gillande rent av ses som ett tecken på kvalitet från 80-talet och framåt. Min slutsats är att de snarare är innebörden i begrepp som ’kvalitet’ och ’värdefull film’ somförändrats över tid än överensstämmelsen mellan teori och praktik i stödgivningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Andersson, Sara, und Marie Nilsson. „Statligt investeringsstöd för hyresbostäder : Stödets påverkan för investeringsbeslut, dess användning och utveckling“. Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297928.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Statligt investeringsstöd för hyresbostäder är ett rambegränsat produktionsstöd, som efter ansökan och beviljande av Länsstyrelsen kan betalas ut av Boverket till byggherrar av projekt som uppfyller vissa uppställda krav. Avsikten är att stimulera byggandet av hyresbostäder, ge sänkta byggkostnader och sedan komma hyresgäster till del genom relativt lägre hyra. Stöd får lämnas för att bygga hyresbostäder i områden med bostadsbrist, som i sin tur innebär en kategorisering av Sverige i FA-regioner kopplat till möjlig stöd- och hyresnivå. Sedan 1 februari 2020 gäller delvis nya reviderade bestämmelser som syftar till att göra investeringsstödet effektivare och mer ändamålsenligt. Syftet med denna studie är att undersöka hur Det nya investeringsstödet genom Förordning (2016:881) används i FA-region Stockholm, hur det påverkar investeringsbeslut för projekt, samt har utformats i jämförelse med tidigare och liknande stöd. Studien utgår från kvalitativa metoder i form av litteratur- och dokumentstudier samt semistrukturerade intervjuer med 15 kommunala och privata bolag som förvaltar och utvecklar hyresbostäder i FA-region Stockholm.  Resultatet visar att antalet inkomna ansökningar för investeringsstöd har ökat sedan införandet av Det nya investeringsstödet, men endast en bråkdel av dessa har hunnit beviljas och utbetalas. Stödet har tidigare ifrågasatts, främst för att inte ha allokerats till marknader där bostadsbristen anses som störst, för att inte leda till en ökning av bostadsbyggandet utöver redan planerade projekt samt för att ha otillräckliga nivåer på bidrag och normhyra. Denna studie visar att effekten och nyttjandet av stödet är lägesberoende. Bostadsutvecklare avstår investeringsstöd i region Stockholm på marknader där efterfrågan tillåter högre hyra. Nivån på bidrag och normhyra anses överlag vara för låg och inte anpassad till övriga kostnadsfaktorer. Stödet anses dock emellertid vara en nyckelfaktor i utvecklingen av bostäder med lägre hyra i region Stockholms ytterområden eller i mer perifera lägen och den ekonomiska kompensationen kan då vara avgörande för existensen av dessa projekt. Investeringsstöd kan förbättra vakansrisk och belåningsgrad, öka konkurrenskraften och vara ett incitament för att minska energianvändningen i fastigheten. Standardiserade konstruktioner och ramavtal används ofta för att hålla ner produktionskostnader.   Beslut om investeringsstöd fattas vanligen utifrån en jämförelse mellan två investeringskalkyler, med och utan stöd. De kontextuella egenskaperna verkar huvudsakligen påverka bolagens beslut om stöd. Avgörande är ekonomiska, fysiska, sociala och politiska faktorer. Det uppfattas som om att bolagen tar rationella beslut genom avvägningar mellan kännbara utfall. Osäkerheter och brist på information, kan dock uppstå under ansöknings- och utbetalningsprocessen, vilket gör att alla konsekvenser av beslutet inte kan förutses. De kommunala bolagen ställs inför mer motstridiga intressen än de privata, men mål och affärsidé stämmer vanligen bättre överens med stödets syfte. Investeringsstödets bestämmelser anses ha utvecklats utifrån bostadspolitiska mål, efterfrågan av hyresbostäder liksom att fungera som ett verktyg för att ställa motkrav på den som vill ta del av stödet. Bestämmelser har förändrats för att passa rådande bostadsmarknad, EU-lagstiftning och skiftande politiska målsättningar samt förbättra social sammanhållning och miljö- och hållbarhetsaspekter. Fortsatt gynnas små bostäder av stödet även om lagstiftaren försökt styra stödet till att skapa en större blandning av lägenhetsstorlekar. En större förskjutning av tillgängliga medel till storstadsregionerna verkar ha givit visst utslag i antalet beviljanden, men än efterfrågar bostadsutvecklare en större differentiering av stödets bidrag och normhyresnivå.  Studiens slutsatser visar att de faktorer som är avgörande för beslutet om att söka investeringsstöd huvudsakligen är ekonomiska, lägesmässiga och projektspecifika. I FA-region Stockholm nyttjas stödet framförallt i områden där betalningsviljan ligger i linje med normhyresnivån för stödet.
The state investment aid for rental housing is a production support, which after application and approval by the County Administrative Board can be paid by the National Board of Housing, Building, and Planning to developers of projects that fulfill a certain set of requirements. The state allocates a certain amount of money to the aid annually. The purpose of the ordinance is to stimulate the construction of rental accommodations by financing a share of the construction costs which will then benefit the tenants through relatively lower rents. Support may be provided to the constructions of affordable rental accommodations in areas with housing shortages. The maximum amount of support that may be granted and the maximum rental level that may be charged for, are differentiated by functional analysis region (FA regions). Investment aid was introduced in the early 2000s but several amendments have been incorporated over the years. Since 1 February 2020, partly newly revised regulations apply which aim to make investment support more efficient and effective. The purpose of this study is to investigate how The new investment aid through Ordinance (2016: 881) is used in FA region of Stockholm, how it affects investment decisions for projects, and finally, how it is developed in comparison with previous and similar support. The study is based on qualitative methods such as literature and document studies as well as semi-structured interviews with 15 municipally owned companies as well as private companies that manage and develop rental housing in the FA region of Stockholm. The results show that the number of received applications for investment aid has increased since the introduction of The new state investment aid, but only a fraction of these have been granted and paid. Of previous evaluations, the support has been questioned for not being allocated to markets where the housing shortage is the greatest, the level of the maximum rent and support that can be granted, and whether the aid really leads to an increase in housing constructions in addition to already planned projects. This study shows that the effect and use of the support is situation-dependent. Housing developers refrain from investment support in the Stockholm region in markets where demand allows for higher rents. The level of the support and the rent are considered to be too low and not adapted to other cost factors in the market. However, the aid is considered to be a key factor in the development of affordable housing and financial compensation has been essential for the existence of certain projects, mainly located in the outer edges of the region and in more peripheral areas. Investment support can improve vacancy risk and loan-to-value ratio, increase competitiveness and be an incentive to reduce the building’s energy consumption. Standardized constructions or framework agreements are commonly used to keep production costs down. Decisions on whether to apply for support or not are usually based on a comparison between two investment analyzes, with and without support. The contextual characteristics seem to mainly influence the companies' decision on investment aid. Economic, physical, social, and political factors are decisive. It is perceived that companies make rational decisions through trade-offs between tangible outcomes. Uncertainties and lack of information, however, can arise during the application and payment process, which means that not all consequences of the decision can be forecasted. The municipal companies are faced with more conflicts of interest than the private ones, but their goal and business concept usually correspond better with the purpose of the aid.  The requirements of the investment aid are considered to have developed based on housing policy goals, the demand for rental accommodation, and improving the energy consumption in the real estate market. The Ordinance has been developed to conform with the prevailing housing market, EU legislation, and changing policies, as well as to improve social cohesion and environmental and sustainability aspects. Small apartments still benefit from the support, even though the legislator has tried to steer the support to create a larger mix of apartment sizes. A larger shift in available funds to the metropolitan regions seems to have had a limited effect, in terms of the number of grants. However, housing developers are still demanding a greater differentiation of the maximum rent level and support. The conclusion of this study shows that the factors that are decisive for the decision to apply for investment aid are mainly financial, situational, and project-specific. In the FA region of Stockholm, the support is used primarily in areas where the willingness to pay conforms with the maximum rental level for the support.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bücher zum Thema "Produktionsstöd"

1

Von der Konsumenten- zur Produktionsstadt: Aufbauvisionen und Städtebau im Neuen China, 1949-1957. München: Oldenbourg, 2010.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Buchteile zum Thema "Produktionsstöd"

1

„Produktionssand m“. In Wörterbuch GeoTechnik/Dictionary Geotechnical Engineering, 856. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-33335-4_161796.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie