Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Produktion“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Produktion" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Produktion"

1

Benedict, Benjamin. „Industrialisierung der Fernsehproduktion in Deutschland“. MedienWirtschaft 5, Nr. 1 (2008): 18–25. http://dx.doi.org/10.15358/1613-0669-2008-1-18.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Nachdem bereits in Heft 2/2005 der MedienWirtschaft erste Industrialisierungsentwicklungen aus den Gebieten Filmproduktion, Nachrichtenredaktion und Fachbuchverlage thematisiert wurden, bietet dieser Beitrag eine Vertiefung im Bereich der TV-Produktion. Die industrielle Produktion von TV-Formaten ist für die Marktführer Bavaria und UFA seit den 1990er-Jahren ein maßgebliches Verfahren zur Content-Produktion. Die Produktionsform ist eng verbunden mit der Formatentwicklung täglich programmierter fiktionaler Programme, deren Einführung auf dem TV-Markt in zwei Phasen stattfand: zum einen mit der Entwicklung der „Daily Soaps“ Anfang bis Mitte der 90er-Jahre, zum anderen mit der Etablierung von Telenovelas in den Jahren 2004 bis 2006. Die radikale Anwendung der Prinzipien von Arbeitsteilung und Arbeitszerlegung in allen Phasen des Produktionsprozesses sind die Kernelemente der industriellen Produktion. Auch wenn sich dieses Verfahren nicht zur Produktion individueller Einzelstücke oder Event-Movies eignet, stellt es aus Sicht des Medienmanagements die konsequenteste Umsetzung planerischer Verantwortung dar. Dennoch scheint der Markt für industrielle Produktionen zunächst gesättigt und der Beweis einer Übertragbarkeit dieses Verfahrens zur Produktion von mobilem Content steht weiterhin aus.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Winkelsesser, Karin. „„Das Wechseln erfrischt mich!““. Bühnentechnische Rundschau 117, Nr. 5 (2023): 4–9. http://dx.doi.org/10.5771/0007-3091-2023-5-004.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Der vielseitige Film-, Opern- und Theaterregisseur Philipp Stölzl trat in diesem Jahr mit Produktionen in allen Genres hervor. Die Fernsehserie „Der Schwarm“, die Produktion von „Turandot“ an der Berliner Staatsoper oder auch „Das Vermächtnis“, die erfolgreiche Produktion des Residenztheaters München, zeigten sein Können als Regisseur und Bühnenbildner. Wie gehen Inhalt, Raum und Technik in den Genres zusammen? von Karin Winkelsesser
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Kollmar, Sebastian, Peter Zinn, Henrik Blunck und Andreas Merchiers. „Referenzproduktionsprogramme mit ML generieren“. VDI-Z 164, Nr. 09 (2022): 79–81. http://dx.doi.org/10.37544/0042-1766-2022-09-79.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Das produzierende Gewerbe sieht sich immer größeren Volatilitäten hinsichtlich des Produktions- und Absatzprogramms ausgesetzt. (Investitions-)Planungszyklen für die Produktion müssen damit in kurzen Intervallen durchgeführt werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Schuh, Günther, Sebastian Schöning, Michael Jung und Ju-Young Uam. „Individualisierte Produktion“. ZWF Zeitschrift für wirtschaftlichen Fabrikbetrieb 102, Nr. 10 (27.10.2007): 630–34. http://dx.doi.org/10.3139/104.101194.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Wulf, Serjosha, und Sarah Majid Ansari. „Nachhaltige Produktion“. ZWF Zeitschrift für wirtschaftlichen Fabrikbetrieb 109, Nr. 9 (28.09.2014): 659–62. http://dx.doi.org/10.3139/104.111198.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Schurig, Matthias, Christian Rabitsch und Christian Ramsauer. „Agile Produktion“. ZWF Zeitschrift für wirtschaftlichen Fabrikbetrieb 109, Nr. 12 (18.12.2014): 956–59. http://dx.doi.org/10.3139/104.111265.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Landgrebe, Dirk, Markus Bergmann, Verena Kräusel, Anja Rautenstrauch, Markus Werner und Robert Laue. „Ressourcenschonende Produktion“. ZWF Zeitschrift für wirtschaftlichen Fabrikbetrieb 110, Nr. 11 (28.11.2015): 690–93. http://dx.doi.org/10.3139/104.111428.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Klocke, Fritz, Thomas Vollmer, Nils Klingbeil, Maximilian Wegener, Moritz Alkhayat, Mike Lahl und Andreas Kluth. „E3-Produktion“. ZWF Zeitschrift für wirtschaftlichen Fabrikbetrieb 111, Nr. 9 (28.09.2016): 527–30. http://dx.doi.org/10.3139/104.111583.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Horváth, Péter. „Produktion 4.0“. Controlling 25, Nr. 8-9 (2013): 425–27. http://dx.doi.org/10.15358/0935-0381_2013_8-9_425.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Danell, Öje. „Optimal produktion“. Rangifer 19, Nr. 4 (01.04.1999): 125. http://dx.doi.org/10.7557/2.19.4.1606.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
<p>Optimal Production in Reindeer Husbandry.</p><p>There are three ways to optimize the reindeer herd: 1) Adjusting the reindeer number to pasture resources. 2) Keeping as many productive animals in the herd as possible through slaughter. 3) Increasing the herd quality through selection.</p><p>Renhjorden b&ouml;r optimeras s&aring; att den fungerar som en "sk&ouml;rdeapparat" for bete och l&auml;mnar st&ouml;rsta m&ouml;jliga bidrag till f&ouml;rs&ouml;rjningen f&ouml;r dem som lever av rensk&ouml;tsel. Det finns minst tre s&auml;tt att optimera renhjorden, n&auml;mligen (1) anpassning av djurantalet till betesresurserna s&aring; att djurens kondition och d&auml;rmed produktiviteten kan bibeh&aring;llas p&aring; h&ouml;g niv&aring;, (2) utforma renhjordens struktur med hjalp av slaktuttaget s&aring; att den inneh&aring;ller s&aring; stor andel produktiva djur som m&ouml;jligt, och (3) f&ouml;rb&auml;ttra djurmaterialets produktionsm&auml;ssiga kvalitet genom urval baserat p&aring; registrerad produktion. Betesanpassningen &auml;r den mest grundl&auml;ggande &aring;tg&auml;rden och ger den snabbaste effekten. &Auml;ven hjordstrukturering &auml;r en &aring;tg&auml;rd som ger relativt snabb effekt och som dessutom kan beslutas och utforas av den enskilde djura&auml;garen utan att st&ouml;ra den kollektiva rensk&ouml;tseln. Urval &auml;r en &aring;tg&auml;rd som ger effekt f&ouml;rst p&aring; l&auml;ngre sikt och d&auml;rf&ouml;r kr&auml;ver en konsekvent insats under en l&auml;ngre tid.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Produktion"

1

Törnsten, Louise, und Charlott Kapic. „Lean produktion - Har produkten en inverkan på användingen av lean?“ Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-216781.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Lundberg, Katarina. „UR PRODUKTION“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Konst (K), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5682.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
När det är mörkt tycker jag om att gå hem. Det är oftast utifrån mina nattliga vandringar jag producerar, samlar och ser samband då jag i ensam tystnad möter nya rum och konstellationer som uppstår och försvinner i  staden. Jag fotograferar till blivande målningar, filmar eller tar objekt från platser för att använda i mitt arbete. Denna text koncentrerar sig främst kring de platser jag ser på, tankar kring dem och hur de överförs till att bli måleri.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Music, Muhamed. „Hastighetsmätning i produktion“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för systemteknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-70966.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sedan urminnes tid har folk sysslat med mätning av olika slag. Tid, längd, höjd, area, energi, volym och styrka är några exempel på vad som behövde mättas. Att mäta är att jämföra verklighet med en fördefinierad enhet. En sekund, en meter, ett watt är några exempel på enheter som brukas för att kunna definiera en mätning. I dagens samhälle är det viktigt med exakt mätning för att kunna till exempel producera rätt tjänst i rätt tid, just in time, för att kunna utnyttja sina resurser effektivt. Detta innebär högre förtjänst med minimal insats, vilket gagnar både producent och konsument som använder denna tjänst.
Since time immemorial, people have been involved with the measurement of various kinds. Time, length, height, area, energy, volume and strength are some examples of what needed to be saturated. To measure is to compare the reality with a predefined unit.  One second, one meter, a watt is a few examples of devices that used to define a measurement. In today's society, it is important to have accurate measurements to be able, for example, produce the right services at the right time, just in time, to utilize their resources effectively. This means higher profits with minimal effort, which will benefit both producers and consumers who use this service.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Lundstedt, Moa. „Miljömedveten produktion - Livscykelanalys“. Thesis, Mälardalens högskola, Innovation och produktrealisering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28746.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

EINARSSON, VALTER. „Hållbar produktion genomcirkularisering“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300148.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sedan den industriella revolutionen har produktion i huvudsak följt ett linjärt system; råmaterial tas ur marken, förfinas, används för att tillverka produkter som säljs till kunder, kunder använder produkten tills den inte längre uppfyller sittändamål, och produkten slängs bort, antingen genom depon i eller förbränning. Detta har konsekvenser som blir allt tydligare ju mer storskalig världens produktion och konsumtion blir. Med en växande befolkning och ständigt ökande snittkonsumtion per person blir råmaterial allt mer bristfälliga. Detta har långvariga konsekvenser både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Lösningen som forskas inom, och börjar implementeras i vissa företag, är en cirkulär ekonomi. Istället för att produkten slängs bort i slutet av sin livslängd, cirkulerar den tillbaka in i produktionen, och blir nya produkter utan att nytt råmaterial måste tas ur marken. Detta kommer med många fördelar, för alla medverkande. På en global regionalnivå  finns fördelar som politisk självständighet och starkt ekonomi. För företag finns ekonomiska fördelar inte bara genom resursbesparing utan också genom nya inkomstalternativ. Även kunder kommer att se fördelar med en cirkulär ekonomi, som att ansvaret ligger på tillverkaren att hålla produkten funktionell. Den kanske viktigaste följden av en cirkulär ekonomi är fördelarna för miljön, som kommer av att mindre resurser används och att mindre utsläpp görs, jämfört med en linjär ekonomi. Anledningen till att vi inte använder detta system idag, är för att det finns en del hinder i vägen för implementering. För företag kan det vara svårt att hitta en affärsmodell och en ändrad produktdesign som är bättre lämpade för ett cirkulärt tillverkningssystem. Det kan också vara svårt att hitta en fungerande distributionskedja som kan transportera uttjänta produkter tillbaka till tillverkaren. Ett annat hinder för en cirkulär ekonomi att kunna realiseras är allmänhetens syn på andrahandsprodukter. Två lika funktionsdugliga produkter borde vara likamycket värda, även om den ena är nytillverkad och den andra är återtillverkad. Projektet har genomförts genom en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar, och två fallstudier: den ena i form av en intervju med en forskare inom cirkulära tillverkningssystem, och den andra i form av dels en intervju med en expert inom hållbar tillverkning, och dels ett webbinarium av en affärsutvecklingschef, båda på Scania. Skillnader och likheter mellan dessa tre perspektiv diskuterades sedan som en del av rapporten.
Since the industrial revolution, production has mainly followed a linear system; raw material is taken from the ground, refined, used to manufacture products which are sold to customers, customers use the products until they no longer fulfill their function, after which the product is disposed of, either as landfill or incinerated. This has consequences that become increasingly clear the more large-scale world production and consumption rates become. With a growing population and ever-increasing average consumption rates per person, raw materials are becoming increasingly scarce. This has long-term consequences both economically, environmentally and socially. The solution which is being researched, and is beginning to be implemented in some companies, is a circular economy. Instead of the product being discarded at the end of its service life, it circulates back into production, becoming new products without having to extract new raw material from the ground. This comes with many benefits, for all stakeholders. At a global regional level, there are benefits such as political independence and a strengthened economy. For companies, there are financial benefits not only through resource savings but also through new income methods. Customers will also see benefits from a circular economy, most importantly that the responsibility lies with the manufacturer to keep the product functional. Perhaps the most important outcome of a circular economy are the benefits to the environment, which arise from using less resources and making less emissions, compared to a linear economy. The reason we do not already use this system today is because there are someobstacles in the way of implementation. For companies, it can be difficult to find a business model and an altered product design that are better suited for a circular manufacturing system. It can also be difficult to find a functioning distribution chain that can transport end-of-life products back to the manufacturer. Another obstacle for a circular economy to be realized is the public's view of second-handproducts. Two equally functional products should be of equal value, even if one is newly manufactured and the other is remanufactured. The project has been carried out through a literature study of scientific articles, and two case studies: one case study being an interview with a researcher in circular manufacturing systems, and the other being a study of Scanias approach to circular manufacturing systems, through an interview with an expert in sustainable manufacturing, as well as a webinar by a business development manager, both at Scania. Differences and similarities between these three perspectives were then discussed as part of the report.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Kor, Alp. „Management industrieller Produktion : ein Produktions- und Kostenmodell zur Planung und Steuerung bei flexibler Fertigung /“. Wiesbaden : Wiesbaden : Dt. Univ.-Verl. ; Gabler, 1996. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=007246280&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Danielsson, Erik, und Hans Robertsson. „Examensarbete: Prefabricerad produktion med betongelement : En kostnadsutvärdering mellan prefabricerad och platsbyggd produktion“. Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, Department of Public Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4639.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Håkansson, Lisa, und Julia Dannfors. „BIM i produktion : En undersökning om hur BIM kan implementeras i produktion“. Thesis, Uppsala universitet, Byggteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389669.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The object of this report is to investigate how to implement BIM into the production part of the construction industry. How NCC should act to make the transformation as smooth and easy as possible. BIM, Building Information Modelling, is a way of working where you gather all information in one place. All disciplines work in a 3Dmodel and have information about their component in that model. For example, you can create a specific wall with its different layers, that will make it easier to calculate offers from subcontractors and also make the daily work with other orders easier if you know what the wall is build of. You can also use the model for collision controles. This make everything more efficient and make it easier to collaborate between different disciplines.By interviewing people from the industry, mainly from the production, we found that there already are softwares on the market that NCC are using that is easy to use even if you haven't worked a lot with digital tools before. The problem is how to spread the information about these softwares so that more projects can use them. Another difficulty is how to get the craftsmen to use these softwares. The people we interviewed thought that the lack of interest for digital tools, and the older generation, is the main reason why the implementation will be challenging. Our conclusion is that NCC need to find a systematic way to educate their employees in the digital tools that they are using. They need to get better to spread the word about those digital tools within the company so that their employees understand how much they can help and will start to use them. The craftsmen should use the tools to help visualize what they are building and the on-site manager should have a software with more features.
Syftet med arbetet är att undersöka hur BIM kan implementeras i byggbranschen på ett bra och smidigt sätt ute i produktion. Detta ger NCC ett underlag för hur de ska gå tillväga för att denna process ska gå så lätt och smidigt som möjligt men också för att minska risken att fokus hamnar på fel ställe och att implementeringen utförs på ett sådant sätt att personalen blir mer negativa mot digitala hjälpmedel i produktionen.  Då yrkesarbetarna är de som hittills jobbat minst med digitala hjälpmedel har störst vikt lagts vid att undersöka hur implementeringen kommer att påverka dem och hur man ska göra för att få med dem i denna förändring.   BIM, Building Information Modeling, är egentligen byggbranschens digitalisering. Det bygger på att projekteringen utförs i 3D och sedan byggs modellen på med information som gör att arbetet kan effektiviseras och göras smidigare. Det går till exempel att rita upp hur väggarna är uppbyggda i skikt för att underlätta för kalkylatorn vid upphandlingar med underentreprenörer men också i produktion vid beställning av material. Detta minimerar dubbeljobb och effektiviserar produktionen. I projekteringen används det bland annat vid kollisionskontroller där olika discipliners modeller läggs ihop för att se om installationerna krockar någonstans. I förvaltning kan det användas genom att produkterna som använts läggs in i modellen, till exempel vilken armatur, för att sedan lätt kunna hitta den informationen när armaturen senare behöver bytas ut.   Det pratas ofta om att BIM är dyrt och det stämmer att det blir en högre kostnad i början av projekten. Däremot sparas tid och pengar i produktion och förvaltning. Fel som tidigare har upptäckts i produktion och har behövt lösas på plats så gott som försvinner.  Genom att intervjua personer som börjat använda sig av BIM i produktion har upptäckten gjorts att det finns bra och lätthanterliga program som underlättar och effektiviserar vissa delar av produktionen. Två av dessa program som används på NCC idag är Bluebeam och Dalux. Bluebeam används som dokumenthantering där länkar mellan olika ritningar gör att det går snabbt och enkelt att hoppa mellan ritningar. Dalux är ett lättanvändligt program där du kan se projektet i 2D och 3D samtidigt vilket ger en lättare förståelse för vad som ska byggas genom att du kan gå omkring i projektet i 3D. Dalux har även en gratis app som alla yrkesarbetare skulle kunna använda för att öka förståelsen av vad dom bygger vilket skulle kunna göra att frågorna till arbetsledningen skulle minska. Ett problem är då hur man ska lösa det med mobiler och surfplattor till alla, om man inte får använda sin egen eller äger någon privat. Ett annat problem med digitaliseringen är att hårdvarorna är väldigt ömtåliga och ska användas i en hård miljö samt så har internet en tendens att krascha med jämna mellanrum vilket gör att man alltid måste ha en backup av de aktuella ritningarna och modellerna.  En annan fråga är hur man ska få alla att använda sig av de digitala verktygen. Här är de som intervjuats överens om att det med största sannolikhet handlar om hur intresserad man är av teknik och att det är en generationsfråga. De menar att det med generationsskiftet kommer bli lättare att implementera BIM i yrkesarbetarnas arbete.   För att implementera BIM i produktion på ett så bra och smidigt sätt som möjligt bör ordentliga utbildningar av platsledning och yrkesarbetarna genomföras för att sprida kunskapen om vilka möjligheter som finns inom företaget men också för att ge personalen en bra grund så att de känner sig säkra i programmen när de ska börja användas. Det kan öka intresset även hos de som varit negativt inställda från början. Yrkesarbetarna bör använda programmen som visuell hjälp genom att gå omkring i 3D modellen och för att snabbare kunna navigera sig mellan olika ritningar genom länkar. Arbetsledarna kan ha en högre svårighetsgrad med fler funktioner, bland annat olika lager och möjligheten att uppdatera ritningar och modeller.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Fläde, Robin. „Analys av produktion : En analys av Pexymeks situation med syfte att säkerthetsställa produktionen“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-62504.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
En analys av produktionen hos Pexymek har utförts för att se över hela produktionen och identifiera eventuella brister. Dessa brister är inte alltid synliga och därför behövdes en analys göras.Syftet med detta arbete var att analysera produktionen och se ifall förbättringar kunde utföras för att effektivisera produktionen. Målet var att hitta lösningar som minskar antalet fel som utförs i produktionen.För att kartlägga produktionen utfördes intervjuer och observationen med så väl personal som chefer för att se på produktionen från olika perspektiv. Det fortsatta arbetet handlade om att analysera dessa intervjuer och observationer med syfte att identifiera var felen fanns.Efter analysen av produktionen visade det sig att det fanns tre större brister som gjorde arbetet ineffektivt. Dessa tre brister var oövervakad produktion, fel val av maskin/verktyg och problem vid utleverans av varor. Fel val av maskin/verktyg och oövervakad produktion hände endast 2–3 gånger per år, detta var anledning varför de blev förbisedda. Dock blev det stora kostnader vid dessa tillfällen. Problem vid utleverans hände 2–3 gånger per månad.Arbetet resulterade i tre olika lösningar som ska hjälpa företaget att minska sina brister. Gällande oövervakad produktion var det effektivast att använda en checklista. Lösningen till val av maskin/verktyg var att införa en informationsruta på CAD-ritningen som tillhörde arbetsordern där produktionschefen har gjort valet av maskin/verktyg.Lagerhanteringen löstes med bättre markeringar på varje kolli. Den sista lösningen introducerades innan arbetet var färdigt och minskade felen från 2–3 gånger i månaden till 0–1 gånger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Bode, Jürgen. „Betriebliche Produktion von Information /“. Wiesbaden : Dt. Univ.-Verl, 1993. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=004847054&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Produktion"

1

Rieper, Bernd. Grundwissen Produktion: Produktions- und Kostentheorie. 2. Aufl. Frankfurt am Main: P. Lang, 1993.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Rieper, Bernd. Grundwissen Produktion: Produktions- und Kostentheorie. Frankfurt am Main: P. Lang, 1992.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Kern, Wolfgang. Modulare Produktion. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-36300-0.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Reichwald, Ralf, Hrsg. Marktnahe Produktion. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83712-7.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Dyckhoff, Harald. Betriebliche Produktion. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-97426-7.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Westkämper, Engelbert, Dieter Spath, Carmen Constantinescu und Joachim Lentes, Hrsg. Digitale Produktion. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-20259-9.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Dyckhoff, Harald. Betriebliche Produktion. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-57959-2.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Klocke, Fritz, und Günter Pritschow, Hrsg. Autonome Produktion. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-18523-6.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Bullinger, H. J., Hrsg. Kundenorientierte Produktion. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-51604-7.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Fandel, Günter. Produktion I. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-22340-6.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Produktion"

1

Spindler, Gerd-Inno. „Produktion“. In Basiswissen Allgemeine Betriebswirtschaftslehre, 19–36. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18630-2_2.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Preuß, Simone. „Produktion“. In Buchmarkt im Wandel, 88–113. Stuttgart: J.B. Metzler, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-04306-1_5.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Luszczak, Andreas. „Produktion“. In Grundkurs Microsoft Dynamics AX, 189–232. Wiesbaden: Vieweg+Teubner, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8348-9323-9_5.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Scheer, August-Wilhelm. „Produktion“. In Übungsbuch Wirtschaftsinformatik, 26–99. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-76346-5_3.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Hering, Ekbert, Andreas Hermann und Eckard Kronmüller. „Produktion“. In Unternehmenssimulation mit dem PC, 57–75. Wiesbaden: Vieweg+Teubner Verlag, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-84094-3_4.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Schumacher, Thomas. „Produktion“. In Vertikale Integration im Erdgasmarkt, 45–62. Wiesbaden: Gabler, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-6851-7_4.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Opresnik, Marc Oliver, und Carsten Rennhak. „Produktion“. In Grundlagen der Allgemeinen Betriebswirtschaftslehre, 417–27. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-6907-1_7.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Mroß, Michael. „Produktion“. In Betriebswirtschaftslehre, 133–50. Wiesbaden: Gabler, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-6911-8_8.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Walther, Grit. „Produktion“. In Nachhaltige Wertschöpfungsnetzwerke, 157–87. Wiesbaden: Gabler, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8643-6_6.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Jacob, Michael. „Produktion“. In Informationsorientiertes Management, 201–29. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-3909-8_6.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Produktion"

1

Wirth, F., A. Lubosch, K. Huck, H. Ghura, C. Zöller, S. Hamelmann und I. Nakchbandi. „Präosteoblasten stimulieren die Hämatopoese durch CCL4-Produktion“. In Osteologie 2020. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-3402847.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Wirth, F., A. Lubosch, C. Zöller, K. Huck und I. Nakchbandi. „Osteoblasten stimulieren die Hämatopoese durch IL-4 Produktion“. In Jahreskongress DVO OSTEOLOGIE 2021. Georg Thieme Verlag KG, 2021. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1722115.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Schulz, Thomas. „Kombinierte Optimierung für diskontinuierliche Produktion mit nicht definierten Qualitätskriterium“. In 18. AALE-Konferenz. Hochschule für Technik, Wirtschaft und Kultur Leipzig, 2022. http://dx.doi.org/10.33968/2022.10.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Diese Arbeit beschäftigt sich mit einem realen Fall der Chargenproduktion aus der pharmazeutischen Industrie. Das in der Untersuchung betrachtete Problem liegt im Bereich der Optimierung der Chargenqualität und der Minimierung des Ausschusses unter der Gegebenheit, dass die entsprechenden Qualitätsparameter im Unternehmenssteuerungssystem nicht gemessen werden. Die in dieser Arbeit vorgeschlagene Technik führt ein virtuelles Qualitätskriterium ein, das für jede der Chargen angewendet wird, basierend auf dem beschränkten Wissen der Anwender, welche Charge als optimale Charge (auch Golden Batch bezeichnet) betrachtet werden kann und somit als Referenz für die aktuell in Produktion befindliche Charge verwendet werden kann. Zu diesem Zweck verwenden wir das klassische integrale Leistungskriterium, das in der Theorie der optimalen Steuerung dynamischer Systeme weit verbreitet ist, um zu messen, wie weit der aktuelle Zustand des Systems vom 'optimalen' Punkt entfernt ist. Mit Hilfe der beschriebenen Technologie, die aus der genannten Nachbardisziplin stammt, waren wir in der Lage, die Qualität jeder Charge als ein kontinuierliches Messverhältnis zu quantifizieren, was uns erlaubte, mehrere effiziente kontinuierliche Analysetechniken für diesen anfänglichen Chargenproduktionsfall zu verwenden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Wenz, J., F. Arndt, R. Gratzl, G. Fischer, AJ Beer und C. Solbach. „Loop-Methode zur Produktion von [11C]Methionin via [11C]Methyltriflat“. In NuklearMedizin 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1683603.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Christiansen-Lenger, Sean Paul, und Markus Rabe. „Literaturbasierte Untersuchung der Prozessmerkmale datengetriebener Prozesse im Anwendungsfeld der Produktion“. In 26. ASIM Symposium Simulationstechnik. ARGESIM Publisher Vienna, 2022. http://dx.doi.org/10.11128/arep.20.a2025.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Richert, J. „3.1 - Innovative Lösungen für nachhaltige Prozesse in Labor und Produktion“. In 14. Dresdner Sensor-Symposium 2019. AMA Service GmbH, Von-Münchhausen-Str. 49, 31515 Wunstorf, Germany, 2019. http://dx.doi.org/10.5162/14dss2019/3.1.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Lunau, T., K. Müller-Thur, U. Körner, A. Buchner und N. Dragano. „Arbeitsbedingungen in der Industrie 4.0: Psychosoziale Belastungen in der modernen Produktion“. In Gemeinsam forschen – gemeinsam handeln. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1606039.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Özkul, Felix, Robin Sutherland, Sigrid Wenzel, Ulrich Jessen und Sven Spieckermann. „Verknüpfung von ereignisdiskreter Simulation und Process Mining in Produktion und Logistik“. In 26. ASIM Symposium Simulationstechnik. ARGESIM Publisher Vienna, 2022. http://dx.doi.org/10.11128/arep.20.a2035.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Schubert, Tobias, Henrik Wilhelm Becker und Stefan Kapp. „Analyse von Energieeffizienzpotenzialen während der Produktion mit Hilfe von Machine Learning“. In Angewandte Automatisierungstechnik in Lehre und Entwicklung 2023. Hochschule für Technik, Wirtschaft und Kultur Leipzig, 2023. http://dx.doi.org/10.33968/2023.11.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Imkamp, D. „P3.4 Dimensionale Messtechnik in der digitalen Produktion - Aufgaben, Vernetzung und Schnittstellen“. In 20. GMA/ITG-Fachtagung Sensoren und Messsysteme 2019. AMA Service GmbH, Von-Münchhausen-Str. 49, 31515 Wunstorf, 2019. http://dx.doi.org/10.5162/sensoren2019/p3.4.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Produktion"

1

Jud, Thomas, Stephan Kupsa, Renate Handler, Anton Geyer und Barbara Good. Zwischenevaluierung der FTI-Initiative „Produktion der Zukunft“. Convelop, Mai 2019. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2019.475.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Bogner, Alexander, Hrsg. Ethikexpertise in Wertkonflikten. Zur Produktion und politischen Verwendung von Kommissionsethik in Deutschland und �sterreich. Vienna: self, 2013. http://dx.doi.org/10.1553/ita-pa-ab-08-01.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Metson, Genevieve, Karin Tonderski und Elizabeth Carlsson. Flöden i stadsodlingar : ett konstnärligt och vetenskapligt utforskande av hur näringsämnen rör sig i Linköpings trädgårdar. Linköping University Electronic Press, Februar 2024. http://dx.doi.org/10.3384/report-200803.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna broschyr har tagits fram i anslutning till en utställning där en forskargrupp samverkar med en konstnär. Den utforskar hur stadsodling kan bidra till hållbara resursflöden och därigenom stödja produktion av livsmedel, rekreation och god vattenkvalitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Geyer, Anton, Joachim Hafkesbrink und Steffen Kinkel. Ex-post Evaluation des Forschungsprogramms "Forschung für die Produktion von morgen" für die Jahre 1999 bis 2004. Technopolis Forschungs- und Beratungsges.m.b.H, Januar 2006. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2006.173.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Bernes, Gun. Vallkonferens 2023. Herausgegeben von Nilla Nilsdotter-Linde. Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.5l50sdfpvh.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Rapporten presenterar resultat från aktuell forskning kring såväl vallens odling och konservering som dess utnyttjande hos olika djurslag samt som protein-och energiråvara. Odlingsmaterialets produktion och näringsvärde behandlas, olika strategier och metoder för bete presenteras och vallens betydelse för klimatet diskuteras. Konferensen arrangeras av institutionerna HUV och VPE vid SLU i samarbete med Växa, Hushållningssällskapet, Greppa Näringen via Jordbruksverket och LRF.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Thees, Oliver, Matthias Erni, Vanessa Burg, Gillianne Bowman, Serge Biollaz, Theodoros Damartzis, Timothy Griffin et al. Energieholz in der Schweiz: Potenziale, Technologieentwicklung, Ressourcenmobilisierung und seine Rolle bei der Energiewende. White paper. Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research, WSL, April 2023. http://dx.doi.org/10.55419/wsl:32789.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Um die Energiewende in der Schweiz zu ermöglichen, hat SCCER BIOSWEET (i) die aktuellen und zukünftigen Potenziale an Primärenergie aus den verschiedenen verholzten Biomassearten in der Schweiz ermittelt; (ii) innovative Technologien für deren Nutzung in den Bereichen Wärme, Strom und Treibstoffe entwickelt und umgesetzt; sowie (iii) die zukünftige Rolle der verholzten Biomasse im Energiesystem untersucht. SCCER BIOSWEET startete mit der Vision von 100 Petajoule (PJ) Primärenergieverbrauch pro Jahr aus Bioenergie bis 2050, was einer Verdoppelung des heutigen Energieverbrauchs aus Biomasse entspricht. Nach den Ergebnissen der im Rahmen von SCCER BIOSWEET durchgeführten Analysen ist dieses Ziel erreichbar und die verholzte Biomasse könnte 50 % dazu beitragen. Im Hinblick auf die Ressourceneffizienz und die Dekarbonisierung von Industrie und Gesellschaft sollte jedoch die stoffliche Nutzung von Holz, zum Beispiel als Dämmstoffe oder als Chemikalien in Bioraffinerien, im Vordergrund stehen und der energetischen vorangehen (Kaskadennutzung). Die energetische Nutzung von Holz umfasst in der Schweiz idealerweise die Produktion von Hochtemperaturwärme für industrielle Prozesse sowie Treibstoffe in gasförmiger und flüssiger Form für den boden- und fluggebundenen Verkehr. Ein weiterer wichtiger Punkt ist der Ausgleich von Schwankungen in der Produktion anderer Energieträger, insbesondere der Solarenergie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Hantke, Detlev. Untersuchung der Produktion von Neutralen Seltsamen Teilchen in der Tief - Inelastischen Myon - Nukleon - Streuung bei einer Strahlenergie von 490 GeV. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), Januar 1993. http://dx.doi.org/10.2172/1425586.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Rinnert, Kurt. Ein hoch effizientes Geometriemodell für die Spurrekonstruktion im Silizium-Vertex-Detektor bei CFD 2 und Suche nach korrelierter Charm-Produktion. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), April 2005. http://dx.doi.org/10.2172/1336421.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Luck, Jan. Entdeckung elektroschwacher Produktion einzelner Top-Quarks mit dem CDF II Experiment; Discovery electroweak production of single top quarks with the CDF II Experiment. Office of Scientific and Technical Information (OSTI), Januar 2009. http://dx.doi.org/10.2172/1128080.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Reisch, Tobias, Jan Hurt, Johannes Stangl, Liuhuaying Yang und Stefan Thurner. Expected Workforce Requirements for the Green Transition. Rat für Forschung und Technologieentwicklung, April 2023. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2023.602.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
In dieser Arbeit wird die erwartete zusätzliche Arbeitsnachfrage untersucht, die durch das Wachstum der Produktion grüner Produkte in Österreich entstehen wird. Hier schätzen wir ab, wie viele zusätzliche Mitarbeiter benötigt werden und in welchen Wirtschaftssektoren sie beschäftigt sein werden, um die identifizierten Branchen zu fördern. Wir stellen fest, dass Österreichs fünf vielversprechendste Möglichkeiten zur grünen Diversifizierung den größten Arbeitskräftebedarf in den Sektoren "Maschinen und Geräte" sowie "Reparatur von Maschinen und Geräten" verursachen werden. Die insgesamt geschätzte Zunahme der Arbeitsnachfrage in allen Sektoren beträgt etwa 6,30 Mitarbeiter. Die Ergebnisse dieser Studie sind über ein Online-Dashboard zugänglich und können erforscht werden, das die die Untersuchung von maßgeschneiderten Szenarien ermöglicht. Das Dashboard ist veröffentlicht unter: https://ecto.rfte.at/
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie