Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Praktisk aktivitet“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Praktisk aktivitet" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Praktisk aktivitet"
1
Afdal, Geir. „Teologi som teoretisk og praktisk aktivitet“. Tidsskrift for Teologi og Kirke 82, Nr. 02 (08.06.2011): 87–109. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2952-2011-02-02.
Der volle Inhalt der Quelle
2
Jakobsen, Anita Nordeng, und Lene Waldenstrøm. „Fra lærerstyrt undervisning til varierte læringsformer“. Nordic Journal of STEM Education 1, Nr. 1 (06.12.2017): 319. http://dx.doi.org/10.5324/njsteme.v1i1.2330.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Motivasjon er en av de viktigste faktorene for læring. Aktive og varierte læringsformer, samt bruk av formative og hyppige tilbakemeldinger er sentrale ingredienser for å skape motivasjon for læring. Dette var bakgrunnen for at emnet produktutvikling ved bachelorstudiet i matteknologi ved NTNU høsten 2015 ble lagt om fra å være et lærerstyrt teoretisk emne til å bli et emne som bruker aktiviserende og varierte læringsformer i kombinasjon med hyppige tilbakemeldinger fra lærere og medstudenter. Omleggingen var også basert på studentenes forventninger om en praktisk tilnærming til et emne i produktutvikling. Emnet fikk tittelen «Produktutvikling og sensorisk analyse - brygging av håndverksøl». Målet var å oppnå mer motiverte og engasjerte studenter, samt å forbedre studentenes akademiske prestasjoner. Undervisningsopplegget har elementer fra ulike didaktiske konsept; både problembasert læring, casemetoden, prosjektarbeid, forelesninger og arbeidslivsmedvirkning. Studentene har flere muntlige presentasjoner underveis i prosessen. Ølbrygging ble valgt som case fordi bryggeprosessen er tverrfaglig og krever at studentene bruker kunnskap ervervet i flere andre emner. Ølbrygging er en aktivitet som har oppnådd stor allmenninteresse de siste årene og kan av den grunn virke ekstra motiverende. Emneevalueringer basert på referansegruppemetodikk viste at studentene synes emnet ble engasjerende og at det praktiske arbeidet var appellerende og lærerikt. De hyppige direkte tilbakemeldingene ble trukket frem som positive. Mange av studentene rapporterte negative opplevelser knyttet til de muntlige fremføringene på forhånd, men endret mening etter gjennomføring. Læringsutbytte i emnet ble i gjennomsnitt skalert til 4,1 av maksimalt 5. De akademiske prestasjonene for de to kullene som har gjennomført emnet med studentaktivt undervisningsopplegg var signifikant bedre enn for de to forhenværende kullene. Erfaringene tyder på at studentene bør lære mer om gruppearbeid og hvordan konflikter i grupper skal håndteres. Lærerne opplevde at studentene viste eierskap til problemstillingen og at de viste høyt engasjement. Bruk av varierte og aktive læringsformer er motiverende, men også ressurskrevende for læreren.
3
Gozali, Efva Octavina Donata, Yusnaini Yusnaini, Ruth Samantha Hamzah und Nur Khamisah. „Pelatihan Praktik Kerja Audit (Kualitas Audit) oleh Kantor Akuntan Publik (KAP) bagi Mahasiswa Jurusan Akuntansi, Fakultas Ekonomi Universitas Sriwijaya“. Sricommerce: Journal of Sriwijaya Community Services 2, Nr. 1 (10.05.2021): 7–16. http://dx.doi.org/10.29259/jscs.v2i1.26.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kegiatan pengabdian ini ditujukan kepada mahasiswa jurusan Akuntansi Fakultas Ekonomi Universitas Sriwijaya kekhususan audit dalam bentuk pelatihan praktik kerja auditor yang dihubungkan dengan indikator-indikator dari kualitas audit. Tujuan dari kegiatan pengabdian ini adalah untuk menambah pengetahuan dan membuka wawasan, disamping teori yang telah diperoleh di dalam kurikulum dan materi perkuliahan, sehingga mahasiswa memahami alur dalam proses kerja audit yang terjadi di lapangan. Metode presentasi dan pendampingan digunakan dalam pelaksanaan kegiatan pengabdian ini. Materi pelatihan dan praktik audit dilaksanakan oleh tim pengabdian serta praktisi audit (auditor) dari KAP yang berafiliasi dengan KAP big four menggunakan aplikasi virtual meetings yaitu zoom. Hasil dari pelatihan ini menunjukkan bahwa setelah diberikan pelatihan yang berkaitan dengan profesi akuntan, praktik kerja audit dan kualitas audit, mahasiswa mampu mengisi lembar aktivitas berupa kasus yang menjadi tolok ukur peningkatan pengetahuan mahasiswa akan praktik kerja audit.
4
Juwita, Rina. „Media Sosial dan Perkembangan Komunikasi Korporat“. Jurnal Penelitian Komunikasi 20, Nr. 1 (18.07.2017): 47–60. http://dx.doi.org/10.20422/jpk.v20i1.136.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kehadiran media sosial telah mengubah aktivitas komunikasi korporat dan dengan cepat merevolusi bagaimana kampanye atau program public relations berjalan. Jika dibandingkan dengan cara tradisional yang mengandalkan pada output murni, media sosial memaksa komunikasi korporat beralih pada proses dialog dimana para pemangku kepentingan, dan bukan hanya perusahaan sama-sama memiliki kekuasaan terhadap pesan yang beredar. Media sosial merupakan alat komunikasi revolusioner yang mengubah secara cepat bagaimana praktik PR menjadi bagian integral dari komunikasi korporat bagi sejumlah perusahaan dan menawarkan pilihan baru bagi para praktisi PR pada setiap aspek proses komunikasi yang dilakukan.
5
‘Aliyah, Ihda Mawaddatul. „PENGEMBANGAN MODEL PEMBELAJARAN MATEMATIKA STAIR (STUDY CONFIDENT IN PAIR) PADA MATERI PERBANDINGAN UNTUK SISWA KELAS VII SMP/MTs“. JPM : Jurnal Pendidikan Matematika 4, Nr. 1 (05.03.2019): 52. http://dx.doi.org/10.33474/jpm.v4i1.2616.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Mata pelajaran matematika harus dapat memberikan kontribusi sesuai dengan kurikulum 2013 yaitu desain pembelajaran yang meningkatkan aktivitas peserta didik. Desain pembelajaran tersebut adalah model pembelajaran. Salah satu model pembelajaran yang dapat meningkatkan aktivitas peserta didik adalah model pembelajaran kooperatif. Dalam hal ini pengembang menggunakan dua tipe model kooperatif, yaitu numbered heads together dan think pair share yang dikolaborasikan sehingga menghasilkan model pembelajaran matematika STAIR (Study Confident in Pair) yang bertujuan untuk meningkatkan aktivitas peserta didik dalam proses pembelajaran. Pengembangan model tersebut menggunakan lima langkah yang diadaptasi dari model pengembangan Borg & Gall yaitu: (1) penelitian dan pengumpulan data, (2) perencanaan, (3) pengembangan draft produk, (4) uji coba lapangan, dan (5) revisi akhir. Secara keseluruhan pengembangan model tersebut dinyatakan valid oleh ketiga validator yaitu: ahli pembelajaran dengan skor 3,34, ahli desain dan perancang pembelajaran dengan skor 3,36, praktisi dengan skor 3,50, dan hasil rata-rata skor ketiga validator sebesar 3,40 yang memenuhi kriteria kevalidan yang ditetapkan. Sedangkan hasil uji user, dinyatakan praktis dengan skor 3,44 dari pendidik dan skor 3,78 dari peserta didik dan rata-rata skor keduanya adalah 3,61. Dengan demikian, disimpulkan bahwa pengembangan model pembelajaran matematika STAIR (Study Confident in Pair) dinyatakan valid dan praktis sehingga dapat diterapkan dalam proses pembelajaran.
6
Hanida, Hanida, Neviyarni Neviyarni und Farida Fahrudin. „PENINGKATAN HASIL BELAJAR SISWA MENGGUNAKAN BAHAN AJAR TEMATIK TERPADU BERBASIS MODEL DISCOVERY LEARNING DI KELAS IV SEKOLAH DASAR“. Jurnal Basicedu 3, Nr. 2 (11.08.2019): 716–24. http://dx.doi.org/10.31004/basicedu.v3i2.60.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Guru dituntut berperan dalam mengembangkan bahan ajar yang efektif untuk mendorong kemajuan belajar siswa. Kenyataannya bahan ajar yang ada belum mampu melibatkan siswa secara aktif dalam proses pembelajaran. Oleh sebab itu, perlu dicari solusi berupa pengembangan bahan ajar tematik terpadu dengan model Discovery Learning di kelas IV Sekolah Dasar.Jenis penelitian yang digunakan adalah penelitian pengembangan (research and development). Rancangan yang telah didesain kemudian divalidasi oleh 3 orang ahli dan 2 orang praktisi yang terdiri dari validasi bahan ajar dan Rencana Pelaksanaan Pembelajaran (RPP). Kepraktisan dilihat melalui hasil analisis keterlaksaan RPP, angket respon siswa dan guru. Keefektifan dilihat melalui hasil analisis observasi aktivitas dan hasil belajar siswa.Hasil yang diperoleh, validasi RPP diperoleh rata-rata sebesar 3,68 dengan kategori sangat valid. Validasi bahan ajar diperoleh rata-rata 3,66 dengan kategori sangat valid. Pada tahap praktikalitas, diperoleh hasil bahwa bahan ajar sudah praktis untuk digunakan. Penggunaan bahan ajar tematik terpadu dapat meningkatkan aktivitas dan hasil belajar siswa. Tingkat ketuntasan hasil belajar siswa mencapai 85%. Ini berarti bahan ajar tematik terpadu efektif dalam meningkatkan hasil belajar siswa . Dari hasil penelitian diperoleh bahwa bahan ajar tematik terpadu yang dikembangkan telah valid, praktis dan efektif digunakan sebagai salah satu bahan ajar tematik terpadu di kelas IV sekolah dasar
7
Irwanto. „EVALUASI PELAKSANAAN KERJA PRAKTIK MAHASISWA DIPLOMA 3 TEKNIK INFORMATIKA DI AMIK GARUT JOB EVALUATION OF DIPLOMA STUDENTS OF INFORMATICS ENGINEERING AMIK GARUT“. JURNAL PETIK 3, Nr. 1 (31.05.2018): 14. http://dx.doi.org/10.31980/jpetik.v3i1.353.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Penelitian ini bertujuan untuk: (1) mengetahui kesiapanmahasiswa program diploma 3 teknik informatika Akademikmanajemen Informatika dan Komputer (AMIK) Garut dalammenghadapi kerja praktik; (2) mengetahui kesiapan Program StudiTeknik Informatika AMIK Garut menyelenggarakan kerja praktik;(3) mengetahui persiapan pihak DUDI melaksanakan programkerja praktik; (4) menjelaskan pelaksanaan kerja praktik yangdilakukan di DUDI; (5) menjelaskan hasil pelaksanaan kerjapraktik. Penelitian ini termasuk jenis penelitian evaluasi denganmenggunakan model evaluasi countenance/stake. Hasil evaluasimenunjukkan bahwa: (1) mahasiswa AMIK Garut Program StudiTeknik Informatika sudah siap melakukan kerja praktik; (2) kampusAMIK Garut sangat siap menyelenggarakan kerja praktik; (3)aktivitas mahasiswa melaksanakan kerja praktik telah berjalandengan baik dan (4) aktivitas dosen pembimbing juga sudah baik;(5) aktivitas instruktur kerja praktik juga dilaksanakan dengan baik
8
Cahyani, Intan Putri, und Yuliani Widianingsih. „Digital Storytelling dan Social Listening : Tren Aktivitas Kehumasan Perguruan Tinggi dalam Pengelolaan Media Sosial“. Jurnal Ilmiah Komunikasi Makna 8, Nr. 1 (28.02.2020): 39. http://dx.doi.org/10.30659/jikm.v8i1.9292.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
ABSTRAK Pengelolaan informasi publik yang aktif dan responsif menjadi indikator utama dalam perwujudan good governance yang terkait tata kelola komunikasi. Di era digital, media sosial menduduki posisi teratas menjadi layanan yang paling banyak diakses melalui internet sehingga dimanfaatkan oleh Perguruan Tinggi di Indonesia sebagai PR tools yang bisa dijangkau oleh berbagai stakeholder. Praktik Public Relations telah mengalami perubahan fundamental di era disrupsi sehingga peneliti tertarik untuk meneliti tentang tren pengelolaan kehumasan perguruan tinggi saat ini berupa digital storytelling dan social media listening. Tipe penelitian ini adalah deskriptif kualitatif dengan pendekatan netnografi dan memanfaatkan analytical tools yaitu Keyhole dan Social Blade. Objek penelitian difokuskan pada pengelolaan media sosial Perguruan Tinggi yang pernah mendapatkan penghargaan Anugerah Humas di kategori media sosial. Hasil penelitian menunjukkan bahwa praktisi PR Perguruan Tinggi harus menyadari bahwa manusia memiliki kebutuhan untuk berkomunikasi dan terkoneksi antara satu dengan yang lain melalui cerita. Hadirnya berbagai platform di era digital membuat konten digital storytelling dapat dikemas dalam bentuk beragam seperti foto, video, audio, grafis. Sebagai kategori yang memperoleh engagement tinggi dibandingkan kategori lainnya. Perguruan Tinggi memiliki banyak potensi cerita yang dapat dibangun sekaligus dipertukarkan. Dengan kata lain, Perguruan Tinggi memiliki beragam�earning content� dari praktik Digital storytelling yang dilakukan oleh para audiensnya. Social listening yang setara dengan mendengarkan aktif secara online, memungkinkan Humas Perguruan Tinggi untuk lebih dekat dalam memahami apa yang menjadi kebutuhan dan keinginan audiens. Hasil dari Social Listening ini lebih lanjut dapat dimanfaatkan PR untuk dasar melakukan Digital storytelling dalam bermedia sosial. Berinvestasi dengan social media analytical tools bisa menjadi langkah strategis bagi Humas dalam supporting system untuk melaksanakan proses PR dan mencapai tujuan utama yaitu membangun dan memelihara reputasi. �
9
Indarwati, Indarwati, Alivia Ayu Kurniawati, Endah Sri Wahyuni und Maryatun Maryatun. „KAJIAN AKTIVITAS FISIK IBU HAMIL DALAM MENJAGA KEHAMILANNYA DI WILAYAH KERJA PUSKESMAS KARANGTENGAH KABUPATEN WONOGIRI“. Jurnal Kebidanan Indonesia : Journal of Indonesia Midwifery 10, Nr. 2 (08.08.2019): 8. http://dx.doi.org/10.36419/jkebin.v10i2.275.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Latar Belakang; Kehamilan merupakan sesuatu yang wajar pada wanita produktif. Kesehatan kehamilan dapat dijaga salah satunya dengan melakukan aktivitas fisik yang diperbolehkan untuk ibu hamil sesuai dengan kemampuan dan waktu yang sudah ditetapkan. Berdasarkan studi pendahuluan bahwa ibu hamil melakukan aktivitas fisik hanya dengan jalan sehat dan aktivitas rumah tangga. Ibu hamil kurang memahami waktu yang tepat serta jenis aktivitas fisik kehamilan.
Tujuan; menganalisis karakteristik ibu, pengetahuan, sikap dan praktik aktivitas fisik ibu hamil dalam menjaga kesehatan kehamilan di wilayah kerja Puskesmas Karangtengah Kabupaten Wonogiri.
Metode; jenis penelitian ini adalah penelitian analitik dengan rancangan cross sectional tekhnik pengambilan sample menggunakan cluster random sampling serta dengan sampel sebanyak 74 responden. Instrumen penelitian ini menggunakan lembar kuisioner. Analisa bivariat menggunakan uji Chi Square dengan taraf signifikansi 95%.
Hasil; pengetahuan baik sebesar (35.1%), sikap positif sebanyak (64.9%), sebagian ibu hamil cukup dalam praktik aktivitas fisik ibu hamil sebesar (68.9%). Analisa bivariat pengetahuan dengan sikap memiliki nilai ρ = 0.65, pengetahuan dengan paktik aktivitas fisik memiliki nilai ρ = 0.96 dan sikap dengan praktik aktivitas fisik ibu hamil yaitu dengan nilai ρ = 0.000.
Simpulan; tidak ada keterkaitan antara pengetahuan dengan sikap, tidak ada keterkaitan antara pengetahuan dengan praktik dan ada keterkaitan antara sikap dengan praktik aktivitas fisik ibu hamil.
10
AT, Nurifqi, Nana Sumarna und Enda Permana. „STUDI PELAKSANAAN PRAKTIK KERJA INDUSTRI SIWA SMK“. Journal of Mechanical Engineering Education 3, Nr. 1 (15.08.2016): 119. http://dx.doi.org/10.17509/jmee.v3i1.3202.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Penelitian ini bertujuan untuk mengetahui persiapan sekolah dan siswa sebelum pelaksanaan praktik kerja industri, pelaksanaan praktik kerja industri dilihat dari aktivitas pihak sekolah, pelaksanaan praktik kerja industri dari aktivitas siswa di industri. Penelitian ini dilaksanakan untuk mengetahui pelaksanaan praktik kerja industri Penelitian ini merupakan penelitian deskriptif kuantitatif yang bertujuan menggambarkan atau mendeskripsikan tentang pelaksanaan praktik kerja industri. Teknik pengumpulan data yang digunakan adalah angket, wawancara, dan dokumentasi. Hasil penelitian menunjukkan bahwa pada persiapan pelaksanan praktik kerja industri SMK Negeri 12 Bandung sebesar 85,65% (kriteria sangat baik), hal tersebut ditunjukkan dengan adanya kegiatan pendidikan dasar sikap profesi yang melibatkan berbagai pihak, dimana melibatkan tentara Husen Sastranegara dalam pembentukan karakter siswa sebelum praktik kerja industri, dan adanya bekal keterampilan kejuruan siswa yang diberikan sekolah. Pelaksanaan praktik kerja industri dari SMK Negeri 12 Bandung sebesar sebesar 77,04% (kriteria baik), didapatkan adanya kegiatan monitoring dari guru pembimbing yang baik tetapi belum optimal. Aktivitas siswa dalam praktik kerja industri sebesar 83,28% (kriteria sangat baik), dengan siswa dapat mengaplikasikan kompetensi keahliannya. Jadi dapat disimpulkan bahwa pelaksanaan praktik kerja industri pada SMK Negeri 12 Bandung dapat dikategorikan sangat baik, seperti yang terindikasi dalam persentase sebesar 81,99%.
Dissertationen zum Thema "Praktisk aktivitet"
1
Blomgren, Elin, und Ingela Viklund. „Pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan : -i kombination med pedagogledda aktiviteter“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42369.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogers erfarenheter och uppfattningar av litteraturen som redskap i undervisning av naturvetenskap i förskolan; i kombination med pedagogledda aktiviteter. Detta har vi gjort med hjälp av semistrukturerade intervjuer via de digitala plattformarna Zoom och Microsoft Teams. Totalt deltog tio respondenter i sex olika förskolor i Mellansverige. Vi har analyserat datamaterialet tematiskt med hjälp av de sex stegen i Braun och Clarkes (2006) analysmodell. Vidare har vi analyserat respondenternas svar utifrån sociokulturellt perspektiv genom Vygotskijs teori. Vårt resultat visar att pedagogerna anser att barn lär sig naturvetenskap genom praktiska aktiviteter med hjälp av sinnena, samtliga respondenter lyfter att litteraturen ses som en introduktion till ett tema eller aktivitet, ett hjälpmedel, introduktion och ett komplement till den praktiska aktiviteten som skapar ett intresse hos barnen till att bland annat utföra experiment. Litteratur kan även bidra till ökad förståelse med kombinationen text och bild. Pedagogerna lyfter få begränsningar med litteratur i undervisning av naturvetenskap. Faktaboken ses som för avancerad för barnen och kan behöva förenklas av pedagogen, möjligheten med faktaboken är att den breddar både barnens och pedagogernas kunskap. Den skönlitterära bilderbokens begränsning är dess fiktiva innehåll. Möjligheterna med den skönlitterära bilderboken är att den ses som mer barnanpassad utifrån barnens nivå. Begränsningar med att arbeta med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur är att pedagogerna anser att det är något som framför allt måste upplevas. Då det kan vara svårt för barnen att förstå utifrån en bok i kontrast till djur och natur som anses lättare att läsa om. Möjligheterna med fysikaliska fenomen och kemiska processer genom litteratur anses vara som inspiration till experiment. Den digitala litteraturen ses som mer tillgänglig än den fysiska litteraturen för att den finns till hands i stunden när barnen intresserar sig för något, biblioteket ses som en resurs för att få tag på litteratur inom naturvetenskap. Det framkommer också att naturvetenskapen går att finna i de flesta barnböcker så länge pedagogen använder de naturvetenskapliga glasögonen. Slutsatsen är att litteratur kan användas för att få sammanhang och bli en del i det mångsidiga lärandet tillsammans med den praktiska aktiviteten och boksamtalet.Betyg i Ladok 210606.
2
Lundgren, Gustav, und David Wemmert. „Fysisk aktivitet i psykologens praktik - okomplicerat och samtidigt svårt“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184111.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fysisk aktivitet som behandling mot depression har ett växande forskningsstöd. Denna uppsats utforskar vilka möjligheter och svårigheter som framkommer i psykologers beskrivning av att använda fysisk aktivitet som behandling. Vi gjorde semistrukturerade intervjuer med åtta psykologer och använde en reflexiv tematisk analytisk metod. Vi fann att fysisk aktivitet framstår både som en lösning och samtidigt ganska problematiskt vilket fångas i det övergripande temat: Fysisk aktivitet har löst problem, eller inte som vi utforskar i fyra teman. Analysen visar hur fysisk aktivitet förstås genom idéer om objektivitet, medicinska teorier och psykologiska teorier eller modeller såsom beteendeaktivering. Vi undersöker också de problem som uppstår i psykologens vardag med fysisk aktivitet som intervention. Analysen innefattar även hur psykologens roll i vården ser ut och hur psykologer navigerar den i relation till fysisk aktivitet som är något olika yrkeskategorier i vården kan använda. Detta för att kunna bidra till diskussionen om hur rekommendationer utformas genom att ställa frågan: Fysisk aktivitet för vem?Physical activity is a widely acknowledged and used intervention for treating depression. This study explores possibilities and difficulties in psychologists’ accounts of using physical activity in everyday practice. We investigated how eight psychologists described physical activity in everyday practice using a semi-structured approach. We used reflexive thematic analysis methodology to interpret data and identify how physical activity appears to provide both a solution and new problems to the psychologists. We capture an idea where physical activity isa solution of problems, or not and explore this idea in four themes. We explore how physical activity is made sense of through ideas of objectivity, medical theories and psychological theories or models as behavioral activation, but also potential problems that arise in the everyday practice of psychologists. Our analysis could be viewed as exploring how psychologists navigate their role in the everyday health care promoting physical activity. The result could also be part of discussions in policy making, raising the question: physical activityon whose terms?
3
Hautala, Marko, und Andreas Lindgren. „Pedagogiska förhållningssätt i fritidshemmets praktik : En etnografisk studie av fysisk aktivitet“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-196301.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Olika pedagogiska förhållningssätt och olika arbetssätt är en central del av skolans verksamhet ochinte minst inom fritidshemmet. Syftet med studien är att observera hur fritidshemmets verksamhet bedrivs när det gäller fysiskaktivitet samt hur pedagoger använder sig av olika pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och verktygi denna process. Denna kvalitativa studie utgår från etnografi som metod. Etnografi handlar om observationer genomfältstudier, vilket i denna studie innebär att undersöka fritidshemmets olika miljöer och desssammanhang. Denna etnografiska studie omfattar olika datainsamlingsmetoder såsom observationeroch informella samtal på ett fritidshem. Fältstudierna genomfördes på ett fritidshem för ettbekvämlighetsurval. Resultatet av studien visar olika pedagogiska förhållningssätt och hur dessa särskiljer sig från skolansarbetssätt. Dessutom framkom att graden av fysisk aktivitet på fritidshemmet varierar och desspåverkan på barnen har betydelse för hur dessa agerar i olika sammanhang.
4
Olin, Gunilla, und Cecilia Petersson. „Språkstörning och lärande - praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad undervisning“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29001.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning/abstraktGunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande – praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning – practical-aestethic activities in an informal setting. Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.ProblemområdeI dagens skola ställs stora krav på elevers språkliga förmåga. Det är genom tal- och skriftspråk som kunskap förmedlas och bearbetas. För elever med språkstörning innebär det ökad sårbarhet om inga alternativa förmedlingssätt eller uttrycksformer kan komplettera det talade och skrivna språket.Syfte och preciserad frågeställningStudiens syfte är att belysa hur kunskap kan utvecklas och synliggöras mellan pedagoger och elever med språkstörning i undervisningssituationer på två skolor där fler modaliteter och uttrycksformer än tal- och skriftspråk används. Frågeställningen lyder: •Om och i så fall hur kan praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning komplettera muntlig och skriftlig språkförmåga hos elever med språkstörning i lärandesituationer? Teoretisk ramStudien vilar på en bred teoretisk bas då flertalet utvecklingspsykologiska teorier på olika sätt kan bidra med perspektiv som kan stötta och utveckla den lärmiljö som elever med språkstörning möter. Teorier och perspektiv som berörs är det sociokulturella perspektivet som betonar vikten av att elever aktivt använder sig av kommunikation för att utveckla kunskap och förståelse. Det följs av arbetsminnets roll och hur detta kan stöttas av alternativa lärprocesser, känslan och motivationens roll då lärandet underlättas av affekter samt det designteoretiska perspektivet som hanterar kommunikativa resurser som fungerar meningsskapande i klassrummet.MetodUndersökningen är en fallstudie med en hermeneutisk och fenomenologisk ansats då empirin i huvudsak bygger på de upplevelser, erfarenheter och tankar pedagogerna har. Inom fenomenologin strävar man efter att förklara vardagen och förståelsen av de meningsskapande val pedagogerna, i detta fall, bygger undervisningssituationerna på. Empirin samlades in via metodtriangulering. De metoder som användes är informella samtal, intervjuer med pedagoger, fokusgrupp, filmade undervisningssituationer samt ostrukturerade klassrumsobservationer med därtill förda anteckningar.Resultat och analysI resultatet framkommer att det i de undersökta verksamheterna, där elever med språkstörning undervisas, finns kunskap om och erfarenhet av att dessa elever har behov av att få stöttning i form av praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning. Dilemmat som uppstår är att det tar mycket tid att planera och skapa den kontext som ska fungera som stöttning åt eleverna i lärandet. Lärarna uttrycker också en känsla av egen bristande kompetens inom det praktisk-estetiska området.KunskapsbidragStudien visar att det finns en upplevd problematik kring den tidsåtgång de praktisk-estetiska och upplevelsebaserade arbetsformerna kräver. En översyn på grupp- och organisationsnivå kunde leda till att bättre förutsättningar gavs så att tidsfaktorn inte blir avgörande i arbetet med att omsätta kunskapskraven i undervisningen. I de politiska styrdokumenten är inte tidsfaktorn uppmärksammad eller problematiserad. Lärarnas känsla av bristande kompetens inom de praktisk-estetiska uttrycksformerna leder till att dessa uttrycksformer inte får det utrymme som elever har behov av och rätt till. Rätten till att få uppleva olika uttryck för kunskaper finns inskriven i styrdokumenten. Det är därför en fråga som måste lösas på organisationsnivå.ImplementeringI rollen som speciallärare med inriktning språkstörning ges möjlighet att påverka utformningen av lärmiljöer på grupp- och individnivå för att skapa förutsättningar för elever med språkstörning. I stort skulle specialläraren kunna verka för en mer breddad syn gällande språket som det centrala för lärandet. Det finns enligt Vygotskij (1995) andra former av tänkande som inte är beroende av språket. En uppgift för specialläraren kan därför vara att sprida kunskap om den möjlighet som praktisk-estetiska uttrycksformer och upplevelsebaserad undervisning kan ge. Det blir viktigt att uppmuntra användandet av dessa samt öka medvetenheten kring den betydelse de har för lärmiljön, framför allt för elever med språkstörning. I en upplevelsebaserad undervisning får dessa elever möjlighet att i praktiska aktiviteter omvandla teoretiska och abstrakta begrepp till en för dem konkret och hanterbar information. Det är därför viktigt att uppmuntra pedagoger att skapa fler upplevelser där eleverna får använda flera sinnen. Dessutom kan specialläraren bidra till utvecklandet av en språkutvecklande undervisning så att elever med språkstörning får möta ny kunskap i en interaktiv och kontextrik undervisning med språklig stöttning (Haijer & Meestringa, 2012).Nyckelord: lärande, motivation, praktisk-estetiska uttrycksformer, språkstörning, stöttning,upplevelsebaserad undervisning
5
Ekman, Anna. „Får för få FaR? : FaR i teori och praktik“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85183.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Fysisk aktivitet är bra för hälsan men det är många som inte är tillräckligt aktiva. Den svenska metoden Fysisk aktivitet på recept (FaR) används inom hälso- och sjukvården för att hjälpa patienter till en bättre hälsa genom ökad fysisk aktivitet. Detta examensarbete undersöker hur många patienter i primärvården som uppfyller kriterierna för att få FaR förskrivet, hur metoden FaR följs av förskrivarna samt vilka faktorer som påverkar förskrivningen. Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en överslagsberäkning, de två senare med en litteraturstudie. FaR är ett begrepp som i teorin är väl etablerat med en klart definierad metodbeskrivning. Överslagsberäkningen indikerar att det finns ett stort antal patienter i primärvården som skulle kunna förändra sina levnadsvanor och bli mer fysiskt aktiva med hjälp av ett metodenligt FaR. I praktiken är begreppet FaR inte lika tydligt definierat. Litteraturstudien tyder på att de olika komponenterna i metoden följs i varierande grad och att flera olika faktorer påverkar förskrivningen. Om metoden inte följs är det svårt att konkretisera nyttan med att förskriva FaR till flerPhysical activity promotes health, although many individuals are not active enough. The Swedish method Physical acticity on prescription (FaR) is used in the health care sector to help patients achieve a better health through physical activity. This bachelor’s thesis aims to estimate how many primary care patients that meet the criteria to be eligible for a FaR prescription and, through a literature study, investigate how health care prescribers adhere to the FaR method and which factors affect their prescribing a FaR. The concept of FaR is in theory well defined, and the estimate indicate that there is a large number of primary care patients who would benefit from a FaR prescription, such as it is defined. In practice, however, the concept is not as clearly defined. The literature study indicates varying adherence to the different method components and suggests several factors affecting whether FaR is prescribed or not. This makes it difficult to quantify the usefulness of increasing the number of FaR prescriptions.
6
Wiklund, Ami. „Fysisk aktivitet och hälsa : En enkätundersökning om sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa bland gymnasieelever på praktiska program“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35721.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Innala, Loida. „Utomhuspedagogik : Pedagogernas förhållningsätt och praktiska arbete“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38201.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Globalization and technology advancement has brought both benefits and dilemma to our society. It has vastly revolutionized the lifestyle of the individual and made children spend more time in front of the television and with their gadgets, compared to the lifestyle fifty years ago. Corollary to the alarming effects of technology on children’s behaviour, social development and health, outdoor pedagogy has gained popularity in schools and preschools in Sweden. Outdoor pedagogy addresses the increasing need to encourage children to lead a healthy and sustainable lifestyle. However, the potential of outdoor pedagogy remains either unutilized or not fully realized in Swedish preschools. The purpose of this paper is to analyze how preschool pedagogues in two rain or shine-preschools think about outdoor pedagogy and how their perspectives influence the way they teach. Three research questions have been formulated in order to investigate the purpose: What are the pedagogues’ perceptions of outdoor pedagogy in the investigated preschools? What learning tools are being implemented by the pedagogues of rain or shine-preschools to advance outdoor pedagogy? What strategies are used by the pedagogues in order to handle the challenges in advancing outdoor pedagogy? A qualitative method is used in this study where data is collected through interviews and observations. The study is carried out in two rain or shine-preschools within Stockholm with four informants that agreed to participate in the study. A sociocultural perspective, John Dewey’s progressivism and “learning by doing” are drawn from, to interpret the collected data. This study came into the conclusions that the pedagogues’ show awareness of the positive benefits of the outdoor pedagogy. The study also shows that the prerequisites for a good quality of an outdoor pedagogy emanates from the pedagogues’ interest, experience, education and role as a child’s co-discoverer, co-existent individual, co-actor and co-thinker. Attaining the goals in lesson plan for preschools is regarded by the pedagogues as significant in formulating their daily activities where natural resources are being utilized. Competency in outdoor pedagogy, innovativeness, spontaneity and flexibility are therefore considered an advantage due to the demanding factors affecting outdoor pedagogy like shortage of workforce in preschool, fluctuating weather conditions and other factors affecting the child’s behaviour.
8
Patrone, Marco. „Fritidspedagogik i praktiken“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36032.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med examensarbetet är att undersöka vikten av praktiska aktiviteter för barnens utveckling i ett bredare perspektiv där fritidspedagogik betonas. I arbetet undersöks fritidspedagogernas och klasslärarnas syn på praktiska aktiviteter. Dessutom är samarbetet lärarna/fritidspedagogerna och deras syn i frågan också i fokus. I undersökningen används kvalitativa intervjuer som metod och observationer utifrån en praktisk övning med eleverna. Resultatet visar att de praktiska aktiviteterna är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Vad som är mest betydelsefullt i de praktiska aktiviteterna är motorikens utveckling, social - emotionell utveckling och erfarenheter som förstärker lärandet. Lärarnas och fritidspedagogernas goda samarbete är nödvändiga aspekter som ger barnen de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling.
9
Hierner, Karin, und Mitra Vafadarafshar. „Att förstå längden i längden - En undersökning om hur elever uppfattar den matematiska storheten längd“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29768.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever. Vidare har vi observerat två lektioner som behandlar längd på en friskola där eleverna är vana vid laborativt arbete. Resultatet visar att eleverna i vår undersökning hade brister i förståelse kring längd och längdenheterna. De hade även svårigheter med att samarbeta och var inte vana vid praktiska aktiviteter. Vi fann att begreppsspiralen är ett hjälpmedel, där man kan ta reda på var eleven ligger kunskapsmässigt.
10
Stamneströ, Sara Eline, und Elin Jönsson. „Yngre barns rättigheter i förskolans praktik : En kvalitativ studie om 1-3 åringars rättigheter i planerade aktiviteter på förskolan“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53403.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att undersöka hur 1-3 åringars rättigheter utifrån artikel 2,3 och 13 i barnkonventionen syntes i planerade aktiviteter på förskolan. Följande frågeställningar användes för att besvara studiens syfte: Hur hävdar 1-3 åringar sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur interagerar förskollärarna med barnen och på vilka sätt informeras barnen, om, sina rättigheter som utgår från barnkonventionen? Hur diskuterar arbetslaget barnkonventionen?Metoden som användes i studien var öppna observationer som genomfördes på tre olika avdelningar på två olika förskolor samt att det utfördes informella samtal. I resultatet kom det fram att förskollärarna inte diskuterade barnkonventionen varken i arbetslagen eller i barngrupperna, men att barne rättigheter utifrån barnkonventionen däremot kom till uttryck i parktiken. Barnen hävdade sina rättigheter genom kroppsspråk, mimik, känslor, TAKK och verbal kommunikation. Förskollärarna lyssnade på barnen och deras önskemål under de planerade aktiviteterna.
Bücher zum Thema "Praktisk aktivitet"
1
Gimsing, Bjarne. Begrænset skattepligt: En praktisk problemstilling vedrørende udlændinges aktivitet i Danmark. 2. Aufl. København: Foreningen af statsautoriserede revisorer, 1985.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
2
Gamal, Merza. Aktivitas ekonomi syariah: Catatan dakwah seorang praktisi perbankan syariah. Pekanbaru: Unri Press, 2004.
Den vollen Inhalt der Quelle finden
3
Prayitno, Harun Joko. Aktivitas wanita dalam mata rantai pemenuhan kebutuhan jender praktis dan strategis pada komunitas miskin di perkotaan: Laporan penelitian. [Surakarta]: Fakultas Keguruan dan Ilmu Pendidikan, Universitas Muhammadiyah Surakarta, 2000.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Praktisk aktivitet"
1
Andreassen, Hege. „KAPITTEL 1 Informasjonssystemer er fortellinger om pasienten“. In Digitalisering i sykepleietjenestenen – en arbeidshverdag i endring, 15–32. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.71.ch1.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Helsevesenet har alltid hatt pasienten som mål. Idealene og mulighetene for organisering av helsearbeid har imidlertid endret seg gjennom historien. I vår samtid er «pasienten i sentrum» og «digitalisering» to fremtredende prinsipper for organisering av tjenesten. Begrepene knyttes til kvalitetsforbedringsarbeid innen helsesektoren. For å kunne gi mer god helsehjelp til flest mulig pasienter jobber både fagmiljøene, politikere, byråkrater og forskere for å realisere endringer knyttet til pasientsentrering og bruk av IKT. På et diskursivt nivå er alle enige om at både pasientsentrering og digitalisering er ønskede endringer. Men drar disse trendene alltid i samme retning når de skal oversettes til praktisk sykepleierarbeid? Dette kapitlet handler om spenningen mellom ideen om å sette den individuelle pasienten i sentrum på den ene siden, og idealet om objektive standarder for digital dokumentasjon på den andre. Hvilken fortelling om pasienten velger vi å legge til grunn når vi setter han eller henne i sentrum, og hvordan gjør vi det best mulig? Med utgangspunkt i gjennomgang av litteratur på feltet åpner kapitlet for en diskusjon og refleksjon rundt de faglige og praktiske utfordringene sykepleiere står overfor når de på en og samme tid forventes å sentrere sin aktivitet rundt pasienten, dokumentere digitalt, og bygge egen profesjonskunnskap.