Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Poliser i yttre tjänst“

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-Life Balance (WLB) hos poliser i yttre tjänst med fokus på en emotionell komponent. Den emotionella komponenten innebar att undersöka om poliserna tar med sig tankar och känslor till privatlivet från händelser som inträffat i tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 16 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst. Resultatet genererade 3 huvudteman: Polisernas upplevda balans mellan arbete och privatliv, Polis som identitet samt Vikten av socialt stöd. Resultatet indikerade att det fanns flertalet viktiga faktorer som kunde ha inverkan på polisernas upplevelse av WLB med fokus på en emotionell komponent. En del poliser upplevde att vissa händelser som inträffat i tjänst var svåra att släppa efter arbetstid och därav påverkades även privatlivet. Dock upplevde poliserna att de lättare kunde släppa händelser om de ventilerat dessa med kollegor. På så sätt minskades risken för att ta med sig tankar och känslor från arbetet in i privatlivet.

I den här studien har vi tittat på hur utbildning, motivation och feedback påverkar arbetsprestationen hos ordningspoliser, men vi har även tittat på hur dessa faktorer påverkar varandra. En av frågeställningarna i arbetet har varit om en handdator med lathundar/checklistor skulle kunna vara ett bra arbetsredskap i polisarbetet, samt hur denna handdator skulle kunna påverka arbetsprestationen ur ett utbildnings-, motivations- och feedbackperspektiv. Vi har inte på något sätt skrivit en heltäckande studie över vad som påverkar dessa faktorer utan koncentrerat oss på hur en handdator skulle kunna fungera motiverande, utbildande och som en källa för feedback av det egna arbetet. Vår slutsats har blivit att vi tror att en handdator skulle kunna höja arbetsprestationen hos poliser i yttre tjänst som helhet och att vissa poliser skulle kunna få en ökad arbetskapacitet av att jobba med ett sådant hjälpmedel. Det finns dock många ytterliggare faktorer som påverkar som vi har utelämnat eller bara berört lätt i denna studie.

Internationella studier har visat att poliser drivs av såväl inre som yttre motivation och att de vidtar varierande copingstrategier för att hantera yrkets baksidor. Syftet med undersökningen var att utforska vad som påverkar arbetsmotivationen för svenska poliser i yttre tjänst samt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera yrkets psykologiska påfrestningar. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med 10 poliser i yttre tjänst. En tematisk analysmetod resulterade i sex teman under samtliga frågeställningar. Resultatet visade att polisers motivation är beroende av faktorer från individ till samhälle. Faktumet att polisyrket i hög grad tillfredsställer psykologiska behov tycktes delvis kompensera för yrkets psykologiska påfrestningar. Copingstrategier förekom i form av individuell mental självhjälp såväl som att söka hjälp utifrån. Organisatoriska faktorer och pågående attityd- och normförskjutningar i samhället visade sig ha en kraftig påverkan på polisernas motivation. Studien synliggjorde hur dessa pågående processer färgar polisers vardagliga arbete, vilket utgjorde studiens främsta bidrag.

This study aims to understand how police officers in Sweden are affected by their line of work in their personal life. The study is based on qualitative research where the empirical material has been gathered from interviews with Swedish police officers. A total of eight police officers have contributed to this study. The main theoretical concept used in this study is Göran Ahrnes notion of the “organizational centaur”. Alongside this concept, the essay also covers police culture and organizational concept. The results of this study reveal that several police officers find it hard to combine their line of work with their personal life. Not only does the occupation affect the police officers themselves, it also affects their family and acquaintances. Moreover, the results demonstrate how police officers relate to their profession in their spare time. Finally, the results of this study express how changes within the police organization has affected the work situation for many police officers in Sweden.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Därmed finns också ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen måste kunna känna sig trygga gällande detta. De måste veta att de får ett gott psykosocialt omhändertagande om de utsätts för psykiskt påfrestande händelser för att må bra och för att kunna trivas med yrket. För att det ska fungera så måste alla chefer inom polisen ha kunskap och beredskap att vidta rätt åtgärder i rätt tid om medarbetare drabbas av psykiskt påfrestande situationer. Vi inriktade oss på att undersöka vilken hjälp som ska finnas för poliser att få efter svårarbetade händelser i tjänsten enligt Rikspolisstyrelsen, vidare vad polismyndigheterna erbjuder för krisstöd till poliser i yttre tjänst. Vi ville också ta reda på huruvida de enskilda poliserna utnyttjar den hjälp som polismyndigheterna erbjuder om det skulle bli aktuellt. Information inom detta område hittade vi genom litteratursökningar och på Internet, samt genom att intervjua personer som på olika sätt är insatt i krisstödsverksamheten. Det vi kom fram till var att det faktiskt numera finns någorlunda klara direktiv angående krisstöd från Rikspolisstyrelsen för polismyndigheterna i landet. Vad man har för sorts krisstöd på de olika polismyndigheterna ser lite olika ut, men det verkar som att polismyndigheterna var för sig har en utarbetad plan för krisstöd och olika särskilda rutiner för detta.

Bakgrund: Att vara fysisk aktiv är av stor vikt för att klara av polisyrkets olika påfrestningar. Det ligger även i samhällets och allmänhetens intresse att veta att poliserna klarar att utföra sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga polisens fysiska aktivitet samt deras kostmönster i region syd. Metod: Kvantitativ studie som är baserad på livsmedelsverkets enkät om fysisk aktivitet och kostvanor hos vuxna med en svarsfrekvens på 81 %. Resultat: En polis är fysisk aktiv i drygt tretton timmar och sitter stilla i drygt nio timmar i veckan. Fystimmen användes kontinuerligt av drygt 70 % av poliserna men att frekvensen minskade ju fler år en polis hade arbetat. Poliserna åt mer mellanmål på fritiden och åt mer på nattetid under arbetet. Slutsats: Även om majoriteten av poliserna kommer upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet så finns det dock poliser som inte uppnår dessa rekommendationer. Införande av årliga fysiska tester likt de andra blåljusenheterna skulle kunna öka polisens fysiska kapacitet ytterligare. Med mer kunskap om kost och skiftarbete i grundutbildningen skulle det kunna minska problem som kan uppkomma i en karriär som polis.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att belysa hur yrkesidentitet skapas och formas hos poliser i yttre tjänst samt hur de agerar i sin yrkesroll. Vi har genomfört åtta individuella intervjuer med poliser som arbetar i yttre tjänst i Stockholms län. Anledningen till att vi avgränsade oss till poliser i yttre tjänst är för att de dagligen ingår i sociala sammanhang där möten och situationer ser olika ut. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats är främst sociologiska och socialpsykologiska perspektiv på begreppen identitet och roll. Inom dessa perspektiv anknyter identitet och roll till det sociala livet där sociala positioner och roller samt kollektiv samhörighet är viktiga komponenter i individens identitetsskapande. Undersökningen fokuserar på hur poliser inom den egna gruppen skapar och formar en yrkesidentitet samt hur de agerar utifrån förväntningar på yrkesrollen. Resultaten visar att instruktörerna som respondenterna hade under sin aspirant är en av de främsta faktorerna som inverkat på skapandet och formandet av polisernas yrkesidentitet. Undersökningen visar också att poliser använder sig av teamframträdanden och intrycksstyrning för att de ska lyckas i arbetet. I samarbetet kollegorna emellan är det viktigt att de agerar i enlighet med varandra samt att de inte går till angrepp eller kritiserar varandra framför allmänheten.

Poliser i yttre tjänst är en yrkesgrupp som dagligen hanterar situationer som kan anses farliga och där allmänheten behöver hjälp. Det är dock oklart hur poliserna upplever sin egen rädsla och hanterar den i yrkeslivet. Följande explorativa och kvalitativa studie syftade till att undersöka svenska polisers uppfattningar om upplevd rädsla i polisyrket för att få en ökad förståelse för polisers egna tankar och upplevelser om rädsla i sin yrkesroll. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd rädsla beroende på polisers arbetsort och hur poliserna hanterade rädsla. Åtta poliser baserade i Stockholms samt Kalmars län genomförde semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjorde 6 teman: Rädsla som en naturlig del av yrket, Rädsla i tjänsten, Rädsla utanför tjänsten, Förändring av rädsla, Poliskulturens effekter och Effekter av rädsla. Rädsla beskrevs som något som var närvarande och sågs som en naturlig och nödvändig varningssignal. Fokus föregick rädsla i yrkesrollen där främst en avsaknad av rädsla i tjänsten fanns. Däremot var rädsla närvarande i form av utsatthet i privatlivet. Studien visade även på att det fanns en skillnad mellan städer och uppfattningen av rädsla beroende på vad poliserna kunde förvänta sig under en arbetsdag.
Patrolling police officers confront situations daily in which the public needs help, and situations that can be dangerous. However, it is unclear how patrolling police officers’ experience their own fear and manage it in their profession. The present qualitative and explorative study investigated Swedish patrolling police officers’ views on experienced fear in their profession to increase our understanding of police officers’ own thoughts and experiences of fear in their profession. The present study aimed further to investigate whether there were any differences between experienced fear depending on where the police officers were stationed as well as how the police officers handled fear. Eight police officers stationed in Stockholm and Kalmar’s county (Sweden) participated in semi structured interviews which thereafter were analyzed according to thematic content analysis. The results consisted of 5 themes: Fear as a natural part in the working life, Fear during duty, Fear after duty, Development of fear, and Police culture’s effects, and Effects of fear. Fear was described as something tangible and present as well as seen as a necessary alert mechanism. Focus preceded fear during duty, where often a lack of fear could be seen. However, fear was foremost present as vulnerability concerning the private life. The study also showed that the perception of fear differed depending on where the police officers were stationed and what they could expect during their working day.

Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.