Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Personhistoria“

Lokalområdet omkring en skole kan være en guldgrube af kulturhistorie. Kulturlandskab og byrum er Danmarks største arkiv, fordi de på deres egen måde fortæller historie, og de kan også vise, hvad mennesker har arbejdet med, levet af og hvordan de er blevet transporteret. Formålet med at åbne elevernes øjne for de historiske spor i deres nære miljø er at give eksempler på, hvordan materielle ændringer i livsgrundlaget afspejles i brugen af omgivelserne, og hvordan omgivelserne derved bliver et produkt af historien. Eleverne kan tilegne sig fremgangsmåder til at bruge sporene som kilder til at forstå, hvordan lokalområdet har udviklet sig. Med udgangspunkt i dette kan man diskutere, hvad og hvordan den nutidige brug af omgivelserne påvirker. Man kan tage ud i nærmiljøet, tage udgangspunkt i lokalhistoriske kildematerialer og arbejde med kort, billeder og personhistorier. Et af kompetenceområderne i Fælles Mål anno 2015 hedder netop ”Kildearbejde”.

Utgivare av källtexter har gärna som ambition att ställa sig utanför historien: de är endast förmedlare av en text (eller en handskrift) ur det förflutna i sin mest ursprungliga form, med anspråk på att göra den tillgänglig för samtida läsare och forskare. Men utgivaren är också själv ett led i historien och återspeglar oundvikligen sin tids rådande vetenskapliga strömningar och ideologier. Det finns alltid teoretiska och metodologiska stridsspörsmål, falanger och aktörer, och varje utgåva utgör antingen implicit eller explicit en partsinlaga i en pågående debatt. Forskningsområdet editionshistoria kan därför ses som en gren av vetenskapshistorien i stort men även av idéhistorien. Editionshistorian ser de lärda och vetenskapliga utgåvorna som historiska artefakter. Betraktar man dem i ljuset av personhistoriska, institutionshistoriska eller litteratursociologiska upplysningar tecknar sig tidsandan vid deras tillblivelse med ny skärpa. Ställda på rad bildar de istället en teoretisk och utgivarteknisk utvecklingslinje för den vetenskapliga källpublikationen som verksamhet. Detta är i korta drag utgångspunkten för det nyutkomna verket Dansk Editionshistorie som i sin tur utgör kulmen av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med samma namn under åren 2011–2016; se vidare inledningen till band 1 (Kondrup, Troelsgård & Bloch 2021: 31–48) och projektets webbsida.