Dissertationen zum Thema „Pedagogy of Montessori“

Språkutvecklingen hos barn har fångat en nyfikenhet hos mig under min studietid och hur det vardagliga arbetet kan utveckla barnens språkutveckling. Ett intresse för olika pedagogiska inriktningar har vuxit fram och vilka strategier som används inom dessa för att stimuleras den verbala språkutvecklingen. Syftet med studien är därför att jämföra två pedagogiska arbetssätt, ett grundat i Montessoripedagogik systemet och ett grundat i Waldorfpedagogik systemet. Studiens frågeställning är vilka strategier som förskollärarna använder sig av och vilka likheter och skillnader som finns inbördes och mellan de två olika pedagogiska inriktningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare, två inom respektive pedagogisk inriktning, där deltagarna svarar på frågor om vilka arbetssätt som respektive förskola använder sig av för att stimulera språkutvecklingen hos barn. Detta medför att resultatet nödvändigtvis inte behöver bero på respektive pedagogisk ideologi. Utan det kan även förekomma strategier utan specifik pedagogisk inriktning. Studien visar att barnens första språkutveckling är något som är en del av den vardagliga verksamheten på förskolan. Strategierna som används skiljer sig däremot emellan de pedagogiska inriktningarna. I Montessoriförskolan nyttjas pedagogiskt material för att lära barnen de mer specifika delarna av språkutvecklingen. Inom Waldorfförskolan nyttjas den fria leken och ett mer generellt lärande, där lärandet anpassas efter barnets egna förmågor.

Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07

 Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.

The diploma thesis is focused on the qualitative analysis of Montessori pedagogy and traditional Czech pedagogy and attempts to highlight some of the problems of the current functioning of the educational process in traditional Czech schools and proposes concrete possibilities of making it more effective. The theoretical part provides a brief picture of the author of the Montessori educational method and the development of this method and defines its principles. The core of the practical part are qualitative analyses of the Montessori and the traditional Czech pedagogy. To process these analyses, survey results contributed. The survey was focused on the perception of benefits and risks of the practical application of Montessori pedagogy which the author conducted among Montessori teachers. The result of the qualitative analysis of both the pedagogical directions is a proposal for teaching guidelines optimization is a traditional Czech school. The proposed measures focus on the transformation of the school environment, changes in the school time organization and teaching methods, class size reduction, changes in the methods of diagnosis and evaluation and the state education funding. The diploma thesis aims to highlight the shortcomings and the need for changes in the current functioning of compulsory school education in the Czech Republic.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några utbildade montessorilärare ser på lek i montessoripedagogiken. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har deltagarna delat med sig av sina tankar om lekens betydelse och deras roll i leken inom montessoriförskolan. Resultatet visar att det finns olika syn på vad som är lek i en montessoriförskola, och ett mer enhälligt resultat när det gäller montessorilärarens roll i leken. De roller som deltagarna lyfter är observatör och passiv roll, vägvisare, aktivt närvarande och stöttepelare samt miljön som ordinarie pedagog. För att förstå mitt resultat har jag använt mig av aktör-nätverksteorin som teoretisk utgångspunkt, då den relaterar bra till resultatet av intervjuerna.
The purpose of the study is to contribute with knowledge of how some educated Montessori teachers perceive play in Montessori pedagogy. Through qualitative semi structured interviews the participants have shared their thoughts about the meaning of play and their role in children´s play in Montessori preschool. The results show that the teachers have different views of the role of play in Montessori, and a more unanimous view regarding the role of the Montessori teacher. The roles that the participants raise are observer and passive role, guide, active present and supporter as well as the environment as a regular teacher. To understand my result, I have been inspired by the actor-network theory as a starting point, as it relates to the results of the interviews.

I denna studie undersöks hur Bilingual Montessori School of Lund (BMSL):sspråkbadsmetod kan ha en positiv påverkan på begreppsförståelse. Den fokuserar på detkomplexa sambandet mellan flerspråkig pedagogik och dess inverkan på begreppsförvärv.Genom att använda exempel från språkbadsmetoden, testar denna studie hypotesen attspråkbadspedagogik ger en icke försumbar effekt på kreativt tänkande, men viktigast av allt,på konceptualisering av ämnesmässiga innehåll. Genom en noggrann diskussion om vilkenmetod som används har en empirisk analys gjorts ur tre perspektiv: en teoretisk analys avlitteraturen i ämnet, en intervjustudie med fyra semi-strukturerade lärarintervjuer och enenkätstudie där fler än 80 elever mellan årskurs 7 och 9 fick i uppdrag att besvara en enkät för att testa några av de iakttagelser som gjorts av de intervjuade. Syftet med denna forskning är att ta fram en empirisk kvalitativ innehållsanalys baserad på exempel från de intervjuades påståenden och därigenom utveckla en djupare förståelse om begreppsförvärv och hur detta yttrar sig i en stimulerande flerspråkig undervisningsmiljö. Vidare är syftet med denna studie att fastställa om BMSL okonventionella språkbadspedagogiks påverkan på begreppsförvärv kan vara orsaken till skolans höga poäng i de svenska nationella proven i matematik, engelska, svenska, NO och SO i årskurs 9 under de senaste åren. Analysen har lett till slutsatsen att flerspråkiga pedagogiska metoder som BMSL:s språkbadsmetod kan ha en mycket positiv inverkan på elevernas förmåga att tillgodogöra sig begrepp. Analysen hardessutom genererat nya hypoteser som kan utgöra grund för ytterligare fördjupande forskning inom specifika ämnen såsom språkbadsmetodens inverkan på elevens kreativitet,demokratisering av klassrummet, interkulturell medvetenhet och kognitiv utveckling. Denbidrar också till ett nytt kompetensutvecklingsperspektiv och samarbetsperspektiv för enpositiv utveckling av svenska läroplanens pedagogiska lärandemål.
This research focuses on the complex relationship between multilingual immersionpedagogy and its impact on concept acquisition (begrepp). By using the example of BilingualMontessori School of Lund (BMSL)'s språkbad method, this study tests the hypothesis thatmultilingual immersion pedagogy produces a non-negligible impact on creative thinking, butmost importantly, on the conceptualization of topic-specific content. With a careful reflectionon the method used, an empirical analysis has been made from three perspectives: atheoretical analysis of the literature on the subject, an interview study with four semistructured interviews with teachers, and a survey-based study where more than 80 students in grades 7 to 9 were given the task of answering a questionnaire to test some of the observations made by the interviewees. The purpose of this research is to produce an empirical qualitative content analysis based on examples taken from the interviewees’testimonies to develop a deeper understanding about concept acquisition and the way itmanifests itself in a stimulating multilingual immersion teaching environment. Furthermore,the aim of this study is to establish if BMSL’s unconventional multilingual immersionpedagogy’s impact on concept acquisition can be the reason for the school’s outstandinglyhigh scores in the Swedish National Tests in Maths, English, Swedish, NO and SO in grade 9over the past few years. Nevertheless, the analysis led to the conclusion that multilingualimmersion methods like the BMSL språkbad method can have a very positive impact onstudents' ability to assimilate concepts, but also helped generate thesis-seeking rather thanthesis-supporting observations about its impact on the students’ creativity, classroomdemocratization, intercultural-awareness and cognitive development. It also highlights thepedagogical collaboration and competence development perspective promoted by theSwedish National Curriculum for Compulsory School Lgr 11.

Syftet med studien är att skapa kunskap kring vilka normer som styr montessoripedagogers uppfattningar på barns agentskap, hur barn får makt och delaktighet över sitt lärande, samt hur miljö och material utformas för att gynna barns lärande och utveckling i montessoriförskolor. Forskningsfrågorna i studien är: Vilken betydelse ger montessoripedagoger inom montessoriförskolor utformningen av den pedagogiska miljön för barns utveckling och lärande? Hur uppfattar montessoripedagoger barns möjlighet till delaktighet i den pedagogiska miljön i montessoriförskolor? Studien genomfördes med individintervjuer med sex montessoripedagoger, som har stor kunskap om montessoripedagogiken. Efter analys av empirin kunde två tydliga teman utskiljas: Miljön strukturerar lärande och utveckling och Frihet att välja inom givna ramar. Resultatet i studien bidrog till att urskilja tydliga strukturer som råder på fyra olika montessoriförskolor gällande inomhusmiljöns utformning och hur barn blir delaktiga.

Public Montessori schools have grown in number significantly in the United States. This case study chronicles the journey of teachers as they navigate the tension of balancing the Montessori approach with an accountability Standards model. Although Montessori may be in demand among parents in the nation, exhibited by the increase in public Montessori schools, this approach remains in the niche, or boutique, versus the big box of standards education. In this case study, teachers from a large standards-based school in transition to becoming a public Montessori school answered self-reflective survey questions and were observed in their classrooms to verify their responses. Using this approach, the teachers' practice and reflections were compared and contrasted against the teachers' proclaimed continuum for balancing the dual curriculums of Montessori and Standards-based instruction. Twelve teachers were then interviewed and observed to examine their ability to change. The descriptive feedback from these teachers gave insight into the challenges and successes of implementing complex instructional change. Among significant findings was that some teachers in a short time were able to successfully balance the two curriculum mandates. This study's results revealed that given a complex criteria of support, motivated and experienced teachers could implement this change. This study opens the possibility that under certain circumstances, Montessori boutique education could be replicated in a public Big Box way.

Doctor of Philosophy (PhD)
The distinctive objects designed by Dr Maria Montessori as the centrepiece of her approach to pedagogy are the topic of this study. The Montessori approach to pedagogy, celebrating its centenary in 2007, continues to be used in classrooms throughout the world. Despite such widespread and enduring use, there has been little analysis of the Montessori objects to evaluate or understand their pedagogic impact. This study begins by outlining the provenance of the Montessori objects, reaching the conclusion that the tendency to interpret them from the perspective of the progressive education movement of the early twentieth century fails to provide insights into the developmental potential embodied in the objects. In order to appreciate that potential more fully, the study explores the design of the objects, specifically, the way in which the semiotic qualities embodied in their design orient children to the meanings of educational knowledge. A meta-analytic framework comprising three components is used to analyse the semiotic potential of the Montessori objects as educational artefacts. First, Vygotsky’s model of development is used to analyse the objects as external mediational means and to recognise the objects as complexes of signs materialising educational knowledge. In order to understand how the objects capture, in the form of concrete analogues, the linguistic meanings which construe educational knowledge, systemic functional linguistics, the second component of the framework, is used to achieve a rich and detailed social semiotic analysis of these relations, in particular, material and linguistic representations of abstract educational meanings. Finally, the pedagogic device, a central feature of Bernstein’s sociology of pedagogy, is used to analyse how the Montessori objects re-contextualise educational knowledge as developmental pedagogy. Particular attention is paid to the Montessori literacy pedagogy, in which the study of grammar plays a central role. The study reveals a central design principle which distinguishes the Montessori objects. This principle is the redundant representation of educational knowledge across multiple semiotic modes. Each representation holds constant the underlying meaning relations which construe quanta of educational knowledge, giving children the freedom to engage with this knowledge playfully, independently and successfully. The conclusion drawn from this study is that the design of the Montessori objects represents valuable educational potential which deserves continued investigation, as well as wider recognition and application. To initiate this process, the findings in this study may provide insights which can be used to develop tools for evaluating and enhancing the implementation of Montessori pedagogy in Montessori schools. The findings may also be used to adapt Montessori design principles for the benefit of educators working in non-Montessori contexts, in particular, those educators concerned with developing pedagogies which promote equitable access to educational knowledge.

All Sweden´s preschools are part of the schoolsystem and, according to the School Act, must follow the Curriculum for Preschool: Lpfö18 (2018), whether they are independent, municipal or have different orientations. However, the curriculum does not contain specific goals about what the children should have achieved at a certain age or what knowledge they should have developed during their time in preschool but should be seen as a basis for planning the activities. With this, the curriculum can be perceived as interpretable and different areas of pedagogy become possible. The purpose of this literature study is to find out how the pedagogical orientations of Montessori pedagogy, Waldorf pedagogy and Reggio Emilia philosophy create prerequisites and opportunities for preschool children to be involved and influence the environment and the educational material. What similarities and differences can be learned based on scientific texts by Swedish authors? The child is seen as the central point when it comes to the environment and material placement in the various configurations. Participation and influence are created by the child being able to reach and take care of himself. Therefore, the child does not need to ask for help, which increases the child´s power to take care of the material that is desired to be used. The fact that the play is important can be deduced that the different educational orientations agrees at. Likewise, the material should create and stimulate the imagination and creativity. Differences that emerged during the study are the type of materials and toys found within the various configurations. Common to the results of the studies is that it is about the teachers' attitude and approach to the children's perspectives. The adult holds the power to decide how much influence and participation the children have, and everything has to do with the teacher's interest in creating meaning and a shared reality.

The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.

I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..

The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different. The Waldorf teachers avoid the term dyslexia because many of them have the opinion that these children are being diagnosed too easily.  The method of teaching is relatively relaxed and to be able to read and write is not necessary during the first years in school. On the other hand, the Montessori teachers are planning their students education so that they learn how to read and write during the first year, when they are only six years old. They believe that all students have different backgrounds and that a child who is attending a Montessori school is no different than the children who are studying within the traditional school system in Sweden.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap inom synen på specialpedagogik. Jag vill se och jämföra bemötandet av elever med speciella behov inom två pedagogiker i Sverige; Waldorfpedagogik och Montessoripedagogik.

Jag har studerat dessa pedagogiker närmare, gjort en litteraturstudie av den tidigare forskningen och även genomfört två intervjuer med en representant från vardera pedagogik. Båda pedagogikerna hävdar att deras undervisningssätt är mest lämpat för elever med läs- och skrivsvårigheter, detta trots de stora skillnaderna i deras sätt att undervisa.

Waldorfpedagogiken grundades 1919 i Tyskland av Rudolf Steiner. Pedagogiken står för att utveckla eleverna till själständiga människor som kan använda sin kropp som ett verktyg för kunskapsinlärning. Montessoripedagogiken uppkom även den i början av 1900-talet och står också den för att utveckla eleverna till självständiga individer. Dock skiljer sig synsättet på läs- och skrivinlärning samt dyslexi betydligt. Waldorfpedagogerna drar sig för att använda begreppet dyslexi i skolan då många anser att eleverna diagnostiseras allt för lätt. Undervisningssättet har ett relativt lugnt tempo och att kunna bruka läsning och skrivning är inget som krävs under de första åren i skolan. Montessoripedagogerna å andra sidan lägger upp arbetssättet så att eleverna lär sig läsa och skriva redan i förskoleklassen och arbetar utefter det. De menar att alla har olika bagage med sig och att det inte är någon skillnad på eleverna som läser enligt Montessoripedagogik jämfört med den traditionella skolgången.

Svensson, Elisabeth (2018). Rektors ledarskap och organisation i Montessori- friskolor – enintervjustudie av tre rektorer. (Principals leadership and organization in Montessori-schools - aninterview study of three principals). Pedagogik, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap,Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet.The research that has taken place has consisted of interviews with principals in two Montessorischools(F-6, F-9) and one Montessori-inspired school (F-6). My purpose with this study was toinvestigate how principals pedagogically lead and organize the daily work connected with how theschool structurally is built and lead. The interviews have been accomplished by a manual withquestions and are semi-structured. I have with a phenomenologically approach tried to describe,interpret and analyze the principals daily work from respondents own perspective. In my analysis,I have used the complexity theory in order to understand and interpret the complexity of the schoolorganization and two models of leadership, transformational and transactional leadership. Theresult of the analysis shows that the Montessori-school principals strategically consciously workwith attitudes and methods of working in the context of learning and teaching. I have identified abasis for how school leadership can be practised within the Montessori pedagogy. I have also in myanalysis established the fact that many of the characteristics of the Montessori pedagogy correspondwith what is stated in the curriculum of the compulsory school (Lgr 11). In relation to theleadership of the principals I have been able to state the fact that both a transformational and atransactional leadership are represented in the three schools. I have made the complexity in theprincipal’s leadership evident in the relation to the organization of the schools and have identifiedan obvious challenge and conflict of interest between the main organization, that is controlled bythe committee, and the principal and the staff of the the schools. My analysis clearly shows that theopinion of all three principals is that the daily work in the school organization is complex. I make acomparison with the complexity theory, which indicates that when the abstract and the simplifiedissues in the daily work meet with the more concrete and complex issues, this will cause difficultiesin the organization. .The study can hopefully increase the knowledge of principals’ leadershiprelated to the organization in Montessori-schools and be complementary to further research in thisfield.

Denna studies syfte är att undersöka om, och i så fall vilka, stöttande strategier som framträder i den planerade matematikundervisningen i förskolan. Det är en jämförande studie mellan det pedagogiska arbetssättet learning study och de pedagogiska arbetssätt som används enligt Maria Montessoris idéer, samt i förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Genom platsbaserade observationer på tre olika förskolor, belägna i norra Stockholmsområdet, har material samlats in med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar. Det insamlade materialet ligger till grund för en analys ur teorin om relationella utvecklingssystem, med fokus på stöttande strategier inom ramen för denna teori. Studiens resultat indikerar att alla stöttande strategier framträder inom alla tre arbetssätt, fast i varierande mängd. Social stöttning framträder mest inom learning study, ekologisk stöttning är mer framträdande inom montessoriverksamheten och självstöttning är mest framträdande för arbetssättet enligt Reggio Emilia-pedagogiken. Slutsatser av denna studie är att stöttande strategier inom ramen för teorin om relationella utvecklingssystem, ger en mer helhetlig bild av de stöttande strategier som framträder under den planerade matematikundervisningen i förskolan, jämfört med vad den mer traditionella uppfattningen om stöttat lärande kan erbjuda. Därför bör dessa stöttande strategier läras ut till förskollärare och verksamma inom förskolan så att barn inom förskolans verksamhet kan få den bästa möjliga undervisningen.

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro Tecnológico. Programa de Pós-Graduação em Engenharia de Produção.
Made available in DSpace on 2012-10-20T00:51:50Z (GMT). No. of bitstreams: 0Bitstream added on 2014-09-26T01:31:26Z : No. of bitstreams: 1 186769.pdf: 4211785 bytes, checksum: b26e51c430e95762b8d2fb5fc9a4fba8 (MD5)
Os fenômenos associados ao contexto das organizações e sua relação com o desenvolvimento humano dos profissionais nela envolvidos têm sido alvo de várias pesquisas e reflexões. Embora muito se fale em mudanças organizacionais, com ênfase na inclusão total e no desenvolvimento do ser humano, de concreto, muito pouco se tem praticado. Num cenário em que as mudanças técnico-científicas e econômicas acontecem na mesma velocidade em que avança o pensamento humano, as organizações mantêm características ainda conservadoras e parecem não conseguir acompanhar estas mudanças, com sua "alma", os profissionais nela inseridos. Um olhar extremamente cuidadoso precisa ser dirigido às organizações educacionais, nas quais os professores precisam preparar os alunos para as mudanças, ao mesmo tempo em que contribuem tanto para que as mesmas aconteçam, quanto sofrem suas conseqüências. O desenvolvimento humano permeia esta dissertação, cujo alvo de pesquisa é uma organização de ensino confessional que utiliza o Sistema Montessori de Educação, visando verificar se a pedagogia montessoriana, aliada aos fatores que caracterizam a organização, favorece o desenvolvimento humano dos professores que aí trabalham. Na pesquisa de campo, que utiliza a metodologia do grupo focal, verificou-se que, sob os aspectos de desenvolvimento da criatividade, preservação da identidade pessoal e aumento da renda, assistência médica e acesso à educação, a conjunção dos aspectos estruturais apresentados é fator de acréscimo de possibilidade de desenvolvimento. Do ponto de vista da valorização do desempenho e da possibilidade de introdução de modificações, as características de uma organização formal burocrática utilitário-coercitiva, confessional e com uma pedagogia específica determinam um empecilho para as condições de desenvolvimento humano, uma vez que normatizam demasiadamente os procedimentos e condutas e enxergam seus professores como um todo, não individualmente

Syftet med vårt arbete var att jämföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika pedagogikerna.

Syftet med arbetet var att klarlägga vad pedagoger anser är skillnaderna mellan så kallad traditionell pedagogik och Montessoripedagogik, samt belysa för och nackdelar mellan dem. Empiri har insamlats med djupintervjuer av tolv Montessoripedagoger som även har erfarenhet av traditionell pedagogik. Det resultat vi fick fram var att Montessorilärare har många gemensamma drag såsom synen på barn, arbetssätt, engagemang och att de anser att Montessoripedagogiken är lätt att anpassa till Lpfö 98 och Lpo 94. Resultatet har visat att Montessoripedagogerna i studien uttrycker gemensamma uppfattningar om fördelar med Montessoripedagogiken samt nackdelar med den traditionella pedagogiken. De har dessutom svårt att finna några nackdelar med Montessoripedagogiken. Studiens slutsats är att det återfinns många likheter mellan verksamma Montessoripedagoger i allt från deras syn på lärande och Montessoripedagogikens styrkor och svagheter. Bristen på självkritik kring Montessorimetoden skulle kunna leda till att Montessoripedagogiken inte utvecklas. Däremot innebär pedagogernas engagemang och barnsyn till ett gott lärande där barnets individuella behov sätts i fokus.

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader.

Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion.

Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.

El presente trabajo que a continuación se describe consiste en la implementación de un Nido (Cuna e Inicial) basado en la pedagogía Montessori en la urbanización “El Retablo” del distrito de Comas. El Nido Montessori será una empresa que competirá en el mercado de Centros educativos privados en el mercado local del distrito de Comas, Urb. El Retablo. Los servicios educativos que ofrecerá serán el de Cuna o Guardería (Infantes de 4 meses a 2 años) y el de Inicial (3 años a 5 años) con un horarios que se tratará de ajustar al horario laboral de los padres de familia o tutores (Desde las 8:00 am hasta las 4pm). El Método Montessori trabaja con un aula especialmente diseñada para niños de la edad de cada nivel (Cuna o Jardín) y se trabaja con materiales Montessori y no con los cuadernos y libros del método tradicional. Finalmente aquí el alumno avanza según su requerimiento sin presionar el aprendizaje, en comparación con el método tradicional. Además se brindará asesoría a los padres de familia para que el aprendizaje y normas que se apliquen en el colegio sean las mismas en el hogar y de esta manera garantizar un mejor resultado en la educación en la educación del alumno. El grupo objetivo del Nido Montessori, se orientará principalmente a los padres de familia de los niveles socioeconómicos A, B y C, que tienen la capacidad para contratar los servicios educativos de Nido Montessori y se preocupan por la educación de sus hijos. Dentro de las técnicas de marketing que se utilizará, se encuentra el mix de marketing, destacando el marketing promocional, donde se utilizará los medios publicitarios alternativos, charlas un Local de Recepciones de la zona, paneles publicitarios exteriores, internet y activaciones. La inversión inicial del proyecto es S/. 1’376,960, la cual se destinará a activo fijo, activo intangible y capital de trabajo. El 32.50% de la inversión es aporte del accionista, y el saldo (67.50% será financiado por el Bancos del sistema financiero local. El análisis económico financiero, muestra que el proyecto es rentable. El VAN muestra un valor de S/.606,195 y la TIR alcanza 17.774%. Mientras que el período de recuperación (pay back) se alcanza al sexto años. La tasa de descuento empleada, se tomó el 11.208% que corresponde al costo promedio ponderado del capital utilizando la tasa de costo de oportunidad para el accionista utilizando el modelo CAPM y también se ha utilizado un comparable utilizando una tasa arbitraria del 20% para el costo de oportunidad del inversionista.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.

Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

Utifrån de erfarenheter vi fått genom förskollärarutbildningen har det hos oss växt ett intresse kring ämnet dokumentation. I dagens förskola är dokumentation en del av den pedagogiska verksamheten. I förskolans läroplan finns avsnittet uppföljning, utvärdering och utveckling som innefattar arbetet med dokumentation (lpfö98, rev. 2016). Detta examensarbete har ett syfte att jämföra hur pedagoger arbetar praktiskt med dokumentation inom Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken och undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa inriktningar. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua två förskollärare ifrån två Reggio Emilia inspirerade förskolor och två Montessoriförskollärare ifrån två Montessoriförskolor om hur de arbetar med dokumentation i deras respektive verksamhet. I detta arbete kommer även dokumentation och pedagogisk dokumentation att definieras. I bakgrunden och i litteraturöversikten kommer vi gå in specifikt på vad Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken grundar sig i, vilken barnsyn och arbetssätt de har samt vad pedagogen har för roll. I litteraturöversikten och i resultatet framkommer det att Reggio Emiliapedagogiken har pedagogisk dokumentation och Montessoripedagogiken har observation som specifika dokumentationsmetoder inom respektive inriktning. Resultatet visar att samtliga arbetar med pedagogisk dokumentation men att det lades större vikt vid det inom Reggio Emilia. Man kan även se skillnader i dokumentationsmetoderna och hur det insamlade materialet används. Litteraturöversikten och resultatet ifrån intervjuerna utgör en grund för en avslutande diskussion och slutsats. Där kommer vi att diskutera kring det som tydligt framkommer som likheter respektive skillnader mellan Reggio Emilia- och Montessoripedagogiken i deras arbete med dokumentation.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer. Till analysen har teorin och resultaten från observationsschemat och inter¬vjuerna använts. Un¬derlag för våra slutsatser utgörs av analyskapitlet. Vi har kommit fram till att organisationen av rummen i den traditionella för¬skolan skiljer sig från förskolor Reggio Emilia och Montessori. Aktiviteterna är i hög grad bundna av plane¬ringen. Barnen får lite makt över inne¬hållet och över vad de vill göra. Materialet är placerat synligt men inte alltid tillgängligt för barnen. Vi anser att Reggio Emilia och Montessori förskolorna har många gemensamma tankar om hur barn lär sig genom eget arbete samt de vuxnas respektfulla in¬ställning till barnen. Detta påverkar pedagogiken och förhållningssättet till barnen, vilket åter¬speglas i hur rummen, tiden och materialen organiseras. Miljön anpassas efter barnen och tiden används mer flexibelt än i den traditionella förskolan. Även utbudet av material är mer varie¬rat än i den traditionella förskolan. Allt material är placerat synligt och tillängligt för barnen. Barnen har större möjlig¬heter att välja sina aktiviteter och utföra dem på egna villkor.

Studiens syfte var att ta reda på vilka strategier lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik anser stimulerar och utmanar högpresterande elever i matematik samt om de upplevde några svårigheter eller problem med att undervisa högpresterande elever i matematik. För att undersöka det har sex kvalitativa intervjuer genomförts med lärare som har varit eller som är verksamma i årskurserna 1-3. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna har en gemensam uppfattning om att en Montessori-inspirerad pedagogik utmanar och stimulerar högpresterande elever i matematik eftersom grundtanken i Montessori-pedagogiken är "eleven i centrum". Det här innebär att lärarna måste utgå från varje elevs förutsättningar, behov och aktuella kunskapsnivå. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av olika strategier i form av matematikbok från en högre årskurs, special- och fördjupningsområden, åldersintegrering och lärande med flera sinnen för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna matematiskt. Det framgår också i resultatet att lärarna inte upplever några större problem eller svårigheter i undervisningen av högpresterande elever i matematik. De belyser ändå att den egna matematiska kompetensen, tidsbrist och eget kontrollbehov ibland kan utgöra hinder för att stimulera och utmana de högpresterande eleverna tillräckligt. Utifrån studien kan man dra slutsatserna att lärare som använder en Montessori-inspirerad pedagogik lägger stor vikt vid att hitta rätt strategi för rätt elev, vilket bidrar till att de högpresterande eleverna får utmaning och stimulans. De olika hindren som lärarna belyser skulle kunna minskas med fortbildning och samarbete mellan årskurserna.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik. Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor. I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.

 

Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.  

 

Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.  

El presente proyecto tiene como finalidad proponer un nuevo diseño para la tipología de centro educativo nacional para los niveles de inicial, primaria y secundaria, el cual tiene como herramienta de diseño los lineamientos de la filosofía Montessori. El proyecto se encuentra en una zona de grandes desniveles y en el microclima de lomas, dónde en la época de invierno el porcentaje de humedad se incrementa a niveles alarmantes. Es así que se toman dos estrategias la primera es a nivel urbano, se logra integrar el Asentamiento Humano de ciudad de Gosen con el resto de la ciudad, ya que actualmente se encuentra segregado por los diferentes terrenos perimetrales de esta zona, estos terrenos tienen muros ciegos que actúan como islas urbanas. Se propone un gran parque, como estrategia de integración vecinal que contiene diversos ambientes con diferentes actividades como el área de huertos urbanos, canchas deportivas, alamedas y calles de aprendizaje dónde se logra ejercer ciudadanía. Sumado a ello los diversos ambientes que puede compartir el colegio con la comunidad como la Biblioteca, el pabellón deportivo, el área de talleres, el comedor y SUM. También. Por otro lado, a nivel arquitectónico la tipología Montessori en conjunto con la organización y el diseño adecuado del mobiliario logran el aprendizaje integral del niño. Es así que los pabellones de inicial primaria y secundaria están compuestos por diversos paisajes educativos las cuales producen emociones y experiencias sensoriales que potencian el aprendizaje del niño.
The purpose of this project is to propose a new design for the typology of a national educational center for the initial, primary and secondary levels, which has as a design tool the guidelines of the Montessori philosophy. The project is located in an area of ​​great unevenness and in the microclimate of hills, where in the winter season the humidity percentage increases to alarming levels. It is so that two strategies are taken the first one is at an urban level; it is possible to integrate the Human Settlement of the city of Gosen with the rest of the city, since it is currently segregated by the different perimeter grounds of this area, and these lands have walls blind people who act as urban islands. A large park is proposed as a neighborhood integration strategy that contains different environments with different activities such as the area of ​​urban gardens, sports fields, malls and learning streets where citizenship can be achieved. Added to this are the different environments that the school can share with the community such as the Library, the sports pavilion, the workshop area, the dining room and SUM. As well. On the other hand, at the architectural level the Montessori typology in conjunction with the organization and the appropriate design of the furniture achieve the integral learning of the child. Thus, the primary and secondary initial pavilions are composed of various educational landscapes, which produce emotions, and sensory experiences that enhance the child's learning.
Tesis

Sammanfattning/ Abstract Syftet med det här examensarbetet och undersökningen är att dels ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jämfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklärarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlärningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya läroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen är intervjuer med fyra matematiklärare på de två deltagande skolorna. Därtill att göra observationer i två klasser på vardera skolan. Resultatet som undersökningen har visat är att de två skolorna följer den nya läroplanen i matematikundervisningen. Matematikundervisningen ser olika ut på montessoriskolan jämfört med den traditionella skolan. Däremot har undersökningen visat att det även finns vissa likheter i undervisningen på de båda skolorna. Matematiklärarna undervisar på olika sätt i de båda pedagogikerna. Matematiklärarna följer även pedagogiken ganska noga och undervisar som de säger att de gör under intervjuerna. Ingen av de båda pedagogikerna kan ses som enbart bra eller dålig för inlärningen i matematik för elever. De två pedagogikerna har både bra och mindre bra sidor. Däremot betyder det mycket för inlärningen i matematik hur matematikläraren väljer att lägga upp sin undervisning. Att matematiklärarna varierar sin matematikundervisning utefter vad som är gångbart i pedagogiken har stor betydelse för hur bra elever lär sig matematik.

This graduation thesis for master degree is intended to research on kinder garden teacher competence using M. Montessori method for children’s with disabilities development. The research subject is quite new and relevant. There are not many studies on such subject. There were made the following similar studies on kinder garden teacher’s professional competence by E. Jurošaitė (doctor’s degree dissertation), J. Navaitienė (“Būsimųjų pedagogų profesinis kryptingumas ir branda”), T. Tamošiūnas (“Profesinio ir ikiprofesinio pedagogų rengimo sąveika”) in Lithuania. The high competence teachers are one of the most important factor for successful pre-school system functioning. It is very important to describe this conception. The purpose of this thesis was to analyze, compare and to find competence of the kinder garden teachers that develop children’s with disabilities using M. Montessori teaching method. The M. Montessori was applied for children’s with disabilities at the beginning. Then after successful experience the same method was applied children’s without disabilities. After literature research it could be affirm that such subject was not studied in Lithuania. M. Montessori method is widely used in foreign countries for development of children’s with disabilities. Purpose of graduation thesis: To evaluate kinder garden teachers competence to develop children’s with disabilities. Hypothesis: Kinder garden teachers have high competence to develop children’s with... [to full text]

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta. Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut.  Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om. Resultatet visar också att inga barn hade på ett direkt sätt fått vara delaktiga i utformandet av interiören.

Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar: Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan? Vilka egna skolerfarenheter har föräldrarna? Metod  I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm. Resultat Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen. Slutsats Författarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn. Skolbakgrunden har påverkat vissa föräldrar i deras förskoleval. Negativa och positiva upplevelser från deras egen skoltid har både medvetet och omedvetet gjort att valet föll på en Montessoriförskola.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013

Bakgrund: Montessoripedagogiken har mest belysts för yngre åldrar och mycket fokus har lagts på det montessorimateriel som har en viktig roll inom inriktningen. För högre åldrar har det dock varit otydligt hur eller om montessoripedagogiken har kunnat tillämpas i samma utsträckning som för yngre åldrar. Syfte: Syftet med studien har varit att bringa klarhet i hur montessoripedagogiken förstås och tillämpas i undervisningen för högstadieelever. Metod: Studien har utgått från kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer på två montessoriskolor samt från ett mindre antal klassrumsobservationer som har fungerat som stöd eller tillägg till intervjuerna. Sammanlagt intervjuades sju personer på de två skolorna. Eftersom syftet med studien inte har varit att framställa en generaliserad bild av lärares tillvägagångssätt utan snarare att visa på möjliga sätt som montessoripedagogiken tillämpas på kan detta anses tillräckligt för att skapa en ökad förståelse. Analysen har inte följt en specifik teknik utan har följt de mönster som har kunnat utläsas ur intervjusvaren. De svar som har visat sig intressanta och relevanta för studien har sedan återkopplats till den undersökta litteraturen. Resultat: Utifrån undersökning av tidigare litteratur och forskning i jämförelse med intervju och observationsresultat har vissa tendenser utmärkt sig som kan visa på montessoripedagogikens tillämpningsmöjligheter för högstadieelever. Montessoripedagogiken har bland annat visat sig kunna vara inkluderande även för barn med svårigheter eftersom man har stora möjligheter att individanpassa undervisningen. Detta stämmer väl överens med lgr11:s krav på individanpassning. Om en montessoriinriktad skola ska ha möjlighet att arbeta montessoriskt beror dock ytterst på hur väl organiseringen av och kring lektioner och arbetspass fungerar för att det friare arbetssättet ska få utrymme. Man kan också se att montessorimateriel har en ytterst liten del i arbetet med de äldre eleverna. Istället ligger fokus på att förankra elevernas kunskaper i verkligheten.

Studien belyser pedagogers syn på leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns på förskolan. Den belyser även pedagogiska leksaker och krigs- och våldsrelaterade leksaker. Studien jämför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer på flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gällde leksaker och material.

The purpose of this study is to examine how educationalists work with bilingual children's language by looking at how and what approaches are used to encourage language development. I have chosen to compare two educational philosophies: Montessori and Outdoor Education, to see how big the differences / similarities are in working methods. The background to this study is that preschools uses various approaches and have different methods to stimulate the children. This means that the conditions for children's language development might look different depending on the preschool they go to. The information used has been gathered through interviews, where I have taken note of educationalists thoughts on their working methods, and through professional literature dealing with this topic. Results and analysis has been performed and presented in various areas that are common in preschool: Reading, gathering, singing and rhymes. The examination shows that there are some differences but that the preschools are working in a similar manner.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år.

What happens next?

A study about Montessori students conditions when studying at a senior level

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret. Barnet skall alltid vara i centrum, oavsett om det gäller en Montessoriskola eller en vanlig traditionell skola. Som lärare måste man veta hur mycket eleverna kan och förstår av ett resonemang innan man kan gå vidare i materialet. Detta är kanske mer viktigt inom kemi- och biologiundervisningen än i andra ämnen. Ett arbetsmaterial som följer Montessoripedagogiken ger eleverna ökad självkänsla och självförtroende, vilket i sin tur ökar intresset för ämnet i sig.

The purpose of this project is to examine how educationalists work with children’s language development in a Reggie Emilia- and in one Montessori preschool. I am going to compare these two educational philosophies and search for differences and similarities in how they approach language development. The background of the study is the key role that language development plays when preparing children for later studies in comprehensive school. Information has been gathered both through present specialist literature as well as through interviews with educationalists from the different educational philosophies.  I have also made direct observations of some of the different activities performed by the educationalists. It was harder than I thought to get answers for the questions at issue because language developement in preschool is an extensive field of study and there is much to examine. The analysis and result has been carried out and presented according to language expert Veli Tuomelas principles in language. The study shows that there are some differences but that the preschools mainly operate in similar ways.

Förskolan är en plats som har en stor vikt i ett barns liv. en plats där en enorm utveckling och inlärning sker, varje dag. därför är förskolans utformning oerhört viktig för att den ska kunna fylla just funktionen som en plats för utveckling och inlärning. Med utgångspunkt i montessoripedagogiken har jag skapat en förskola för barnets utveckling, både fysiskt och psykiskt. I montessoripedagogiken är den fysiska miljön en viktig utgångspunkt och den ska vara förberedd för barnet och dess aktiviteter.  På den lilla tomten i Vasalund har jag skapat en byggnad som både värnar om utomhus- och inomhusmiljö, då båda fyller en viktig funktion för barnen. För att kunna utnyttja taket som gård är byggnaden nedsänkt och insidan är öppen och genomsiktlig. Betongfasaden är stängd så barnen får skapa en egen värld inuti, men den är också en del av gården eftersom barnen både kan känna och använda fasaden att exempelvis måla på då materialet är beständigt och lätt att göra rent. Trappan har varit en viktig del i min förskola, då den används som pedagogiskt verktyg istället för endast kommunikation och istället för ett centralt trapphus finns det trapphus i varje avdelning. Förskolan är skapad för barnen med deras utveckling och lärande i fokus och med en översiktlighet och tydlighet som verktyg för detta.
The preschool is a place of great importance in the childrens life, a place where a huge amount of learning and development takes place, every day. Because of that it’s of great importance that the built environment is made for those things, learning and the development of the children.I’ve created a preschool with a base in the Montessori pedagogy, a preschool where the childrens development, both physical and psychological, is the focuspoint. Within the Montessori padagogy, the built environment is very important, it is supposed to be prepared for the children and their activities.On the small lot in Vasalund, Solna, I have created a bulding that takes both the outdoor and the indoor environment in mind, since both are very important for the children and their activities. The builing is lowered underground to be able to use the roof as a part of the playground. The inside of the building is open with a lot of visibility between the different rooms. The facade is made of concrete and is very closed to be able to create a world for the children inside, but the facade is also a part of the playground as it provides texture to feel and something to play with for the children, since the material is sdurable and easy to clean.Stairs has been an important part of this building, since i’ve used tham as a pedagogical tool instead of just communication and instead of just one central staircase I’ve included stairs in each unit of the preschool.This preschool is created for the children, with their development and learning in mind and with visibility and readability as tools to achieve this.

Från att det bara funnits en ”traditionell” pedagogisk barnsyn finns det idag flera olika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emiliapedagogik. Vi har i vår studie valt att undersöka dessa pedagogiska verksamheter gällande deras arbete med bild och skapande. Syftet var att belysa på vilka sätt pedagoger uppfattar och förhåller sig till ämnet i sin verksamhet inom de pedagogiska inriktningarna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och närläst litterära verk om de pedagogiska inriktningarna. I studien kommer de intervjuade pedagogernas uppfattningar av bild och skapande samt likheter och skillnader inom inriktningarna synliggöras. Resultatet vi fått fram visar på att trots att det finns skillnader mellan inriktningarna uppfattar pedagogerna bild och skapande på ett liknande sätt. Slutsatserna vi dragit är att barnens intresse är det centrala i arbetet i förskolans verksamhet samt en positiv attityd från pedagogerna och att en inspirerande miljö eftersträvas. Vi har även dragit slutsatsen utifrån den förutfattade meningen vi haft om att bild använts som ett komplement till exempelvis matematik och naturvetenskap. Bild och skapande är ett betydligt större område iförskolan än vad vi trott.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa elevers och lärares uppfattningar om matematik i användningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en Västsvensk Montessoriklass. Bakgrund: De teoretiska utgångspunkterna innehåller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men även utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning på laborativ matematik. Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där empirin bygger på intervjuer. Undersökningen grundar sig på åtta stycken elevers samt två lärares uppfattningar. Kvalitativ metod kännetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstå egenskaper av det fenomen som undersöks. Resultat: I resultatet framgår det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svårigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer är att guldmaterialet bidrar till att eleverna får en ökad abstraktionsförmåga. Eleverna ser dock arbetet med materialet som både arbetsamt och tidskrävande. Diskussion: Avslutningsvis diskuterar vi vald metod och studiens resultat i förhållande till tidigare forskning och litteratur i ämnet
Purpose: The purpose of the study is to examine and emphasize pupils and teachers comprehension of mathematics and the use of the gold material in the use of the mathematic books in a West Swedish Montessori class. Background: The curriculum of the obligatory educational system (Lpo 94) is presented and the syllabus of mathematics but also chosen parts of Maria Montessori and her pedagogic. Relevant literature and previous research will be discussed. The direction will be to highlight mathematic education with focus on laborative mathematics. Method: The study is a qualitative research and includes a number of interviews. The research is based on eight pupils and two teacher’s comprehension. Qualitative method characteristic is comprehension, attribute and experiences to view and understand the attribute of the study’s phenomenon. Result : The mathematic books have a central role in the mathematics education and the pupils have a difficulty to relate the mathematics to their own life. The second consequence is that the gold materials contribute to a higher abstraction capacity. But the pupils think that working with the materials is both capacity and time demanding. Discussion: We discuss the chosen methods and the result of the study in relation to previous research and literature of the topic.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven. Nu har termen ersatts med lärande som ska ses som en process, en utveckling av en förmåga. Under mina observationer fokuserade jag på ämnet matematik och hur en skoldag såg ut på de båda skolorna. Hur förhåller sig skolorna till Lpo94 och de teorier om lärande som jag presenterade i tidigare kapitel? Jag kunde se olikheter mellan skolorna och en större sådan var i vilken grad av elevinflytande de hade i undervisningen. Det jag beskriver är det jag sett under mina observationer och kan diskutera vad som anses vara den bättre lämpade lärandesituationerna och att det finns fler faktorer som påverkar undervisningen och elevernas lust att lära. Jag hoppas att resultatet med detta arbete ska kunna vidga kunskapen om det mångfasetterade livet i skolan och kunna ge upphov till diskussioner om utbildning

Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd

Syftet med denna rapport är att ta reda på varför man väljer en Waldorf- eller Montessoriförskola till sina barn och vilka faktorer som påverkar det valet. Underforskningsarbetets gång har vårdnadshavare till förskolebarn som är placerade inom de valda pedagogiska inriktningarna intervjuats. De två olika verksamheterna har även blivit observeradeför att få en bättre inblick vilket har medfört en större förståelse under intervjuerna med vårdnadshavarna. Rapporten ger en inblick i hur 6 vårdnadshavare har resonerat inför sina val av Waldorf- och Montessoriförskolor, hur de känt under barnets tid på förskolan och hur de tänker kring framtiden. Resultatet av vårdnadshavarnas tankar och uppfattningar ställs tydligt upp och sammanfattas för att läsaren ska få en översiktlig bild av helheten. De slutsatser man kan dra av denna rapport är att de vårdnadshavare som hade en personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna var generellt sätt mer kunniga än de vårdnadshavare som inte hade någon personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna. Rapporten belyser de personliga kopplingarna gällande vårdnadshavarens egen skolgång, bekantas val av förskola och vårdnadshavares eget yrke.

Made available in DSpace on 2015-12-10T14:24:31Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2015-04-23. Added 1 bitstream(s) on 2015-12-10T14:30:42Z : No. of bitstreams: 1 000853977.pdf: 2235305 bytes, checksum: 306f0690d34cbccd588a5e8ac2bcb325 (MD5)
O objetivo desta pesquisa foi investigar como ocorre o processo de formação de professores para atuar no contexto das propostas pedagógicas Waldorf, Montessori e experiência da Escola da Ponte, com enfoque em cursos de formação para cada uma destas propostas. Os dados foram coletados através da participação da pesquisadora como aluna de cursos de formação para cada uma das propostas, ocorridos nos períodos de 2009 a 2013, trabalho de campo em escolas que adotam as propostas referidas, conversas com professores, sete entrevistas e um questionário, com professores e/ou formadores que atuam ou atuaram nestas propostas. Os dados foram registrados em notas de campo expandidas e as entrevistas foram gravadas em áudio e transcritas. O material foi interpretado e discutido de forma qualitativa, segundo um caráter etnográfico interpretativo. Todo esse processo foi apresentado através de narrativas que revelaram a experiência vivida pela pesquisadora tanto nos cursos de formação quanto nas escolas e, também, discussões que explicitaram como ocorre o processo de formação de professores para atuar nas três propostas, destacando como o ensino de Matemática foi abordado nestas formações. Foi realizada uma reflexão sobre os temas que emergiram. Na proposta Waldorf, destacamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que a embasam, o autoconhecimento (conhecimento de si mesmo), as artes e o professor de classe (professor generalista). No método de Maria Montessori salientamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que o embasam e sua consequente atualização, a importância da prática/estágio e o autoconhecimento. Na experiência da Escola da Ponte sobressaiu-se a formação centrada na escola (destaque para o círculo de estudos). A pesquisa contribui com discussões para a formação de professores que Ensinam Matemática, apontando, em especial, para a formação interior do professor através do...
The objective of this research was to investigate how is the process of training teachers who work in the context of educational proposals Waldorf, Montessori and the experience of the Ponte School(Bridge School), focusing on specific training courses for each of these proposals. Data were collected through the participation of the researcher as a student in training courses for each of the proposals in the periods 2009 to 2013, field work in schools that adopt the proposals referred to, conversations with teachers, seven interviews and a questionnaire, with teachers and /or trainers who work or have worked in these proposals. Data were recorded in an expanded field notes and interviews were audio-recorded and transcribed. The material was interpreted and discussed qualitatively, according to an interpretive ethnographic. This entire process was presented through narratives that revealed the lived experience of the researcher both in training courses as in schools and also made explicit discussions that occurs as the teacher training process to act on the three proposals, highlighting how the teaching of Mathematics It was approached these formations. A reflection on the themes that emerged was held. In the proposed, Waldorf highlight the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie that are: self-knowledge (knowledge of self); the arts; and the class teacher (generalist teacher). In the method of Maria Montessori emphasize the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie and its subsequent update, the importance of practice / training and self-knowledge. The experience of the Ponte School(Bridge School) excelled focused training in school (particularly the study circle). The research contributes to discussions for the training of teachers who teach Mathematics, pointing in particular to the inner teacher training through knowledge of himself, shed which is considered in the proposals ...

Orientador: Ubiratan D'Ambrosio
Banca: Adair Mendes Nacarato
Banca: Antônio Carlos Carrera de Souza
Banca: Ettiene Cordeiro Guérios
Banca: Roger Miarka
Resumo: O objetivo desta pesquisa foi investigar como ocorre o processo de formação de professores para atuar no contexto das propostas pedagógicas Waldorf, Montessori e experiência da Escola da Ponte, com enfoque em cursos de formação para cada uma destas propostas. Os dados foram coletados através da participação da pesquisadora como aluna de cursos de formação para cada uma das propostas, ocorridos nos períodos de 2009 a 2013, trabalho de campo em escolas que adotam as propostas referidas, conversas com professores, sete entrevistas e um questionário, com professores e/ou formadores que atuam ou atuaram nestas propostas. Os dados foram registrados em notas de campo expandidas e as entrevistas foram gravadas em áudio e transcritas. O material foi interpretado e discutido de forma qualitativa, segundo um caráter etnográfico interpretativo. Todo esse processo foi apresentado através de narrativas que revelaram a experiência vivida pela pesquisadora tanto nos cursos de formação quanto nas escolas e, também, discussões que explicitaram como ocorre o processo de formação de professores para atuar nas três propostas, destacando como o ensino de Matemática foi abordado nestas formações. Foi realizada uma reflexão sobre os temas que emergiram. Na proposta Waldorf, destacamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que a embasam, o autoconhecimento (conhecimento de si mesmo), as artes e o professor de classe (professor generalista). No método de Maria Montessori salientamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que o embasam e sua consequente atualização, a importância da prática/estágio e o autoconhecimento. Na experiência da Escola da Ponte sobressaiu-se a formação centrada na escola (destaque para o círculo de estudos). A pesquisa contribui com discussões para a formação de professores que Ensinam Matemática, apontando, em especial, para a formação interior do professor através do...
Abstract: The objective of this research was to investigate how is the process of training teachers who work in the context of educational proposals Waldorf, Montessori and the experience of the Ponte School(Bridge School), focusing on specific training courses for each of these proposals. Data were collected through the participation of the researcher as a student in training courses for each of the proposals in the periods 2009 to 2013, field work in schools that adopt the proposals referred to, conversations with teachers, seven interviews and a questionnaire, with teachers and /or trainers who work or have worked in these proposals. Data were recorded in an expanded field notes and interviews were audio-recorded and transcribed. The material was interpreted and discussed qualitatively, according to an interpretive ethnographic. This entire process was presented through narratives that revealed the lived experience of the researcher both in training courses as in schools and also made explicit discussions that occurs as the teacher training process to act on the three proposals, highlighting how the teaching of Mathematics It was approached these formations. A reflection on the themes that emerged was held. In the proposed, Waldorf highlight the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie that are: self-knowledge (knowledge of self); the arts; and the class teacher (generalist teacher). In the method of Maria Montessori emphasize the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie and its subsequent update, the importance of practice / training and self-knowledge. The experience of the Ponte School(Bridge School) excelled focused training in school (particularly the study circle). The research contributes to discussions for the training of teachers who teach Mathematics, pointing in particular to the inner teacher training through knowledge of himself, shed which is considered in the proposals ...
Doutor

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lärande och något som ligger i tiden är att barn lär sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt ämne är att vi lever i en bildvärld och att barnen ständigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det är därför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder så att de kan lära sig att tolka egna och andras bilder, samt att använda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet få syn på sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser på barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke på att pedagogiken är 100år. Som metod har vi använt oss av intervjuer för att undersöka hur montessoripedagoger ser på barns bildskapande, hur pedagogiken har utvecklats och hur man idag arbetar med bildskapande på dessa förskolor. Resultatet visar att pedagogiken har utvecklats och att bildskapande tar en stor del av verksamheten. På de undersökta förskolorna arbetar man mycket efter Maria Montessoris grundtankar som bland annat innebär att barnen ska bli självständiga och att deras inre processer är viktiga. Barnen arbetar ofta individuellt och pedagogerna upplever inte att barnen har något behov av att kommunicera under arbetets gång. Pedagogerna samtalar dock gärna med barnen efteråt då de får berätta hur de har tänkt och gjort. Flera av intervjusvaren tyder på att man arbetar med dokumentation av barns bilder och för samtal med barnen kring sparat material och fotografier. Att arbeta med dokumentation som ett verktyg för reflektion och utvärdering förekommer inte i lika stor utsträckning. Pedagogerna har en medvetenhet om bildskapandets betydelse och arbetar mycket med skapande verksamhet. De svarar att det är barnens fria val som styr aktiviteterna och att de sällan planerar den skapande verksamheten. Det framkommer dock i intervjusvaren att de faktiskt planerar en hel del skapande aktiviteter och att de nästan alltid har en tanke med det de gör. Vad planerad verksamhet innebär är en tolkningsfråga. Pedagogerna lägger inte någon större vikt vid barnens samspel med varandra i de skapande aktiviteterna, utan anser att samspel är något som förekommer hela tiden och sker naturligt.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946). Syftet med den här studien är att undersöka barnets inflytande i förskolan samt att se hur förskolan ställer sig i förhållande till vad Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger och hur det i så fall visar sig i verksamheten. Vi har utfört en kvalitativ studie innehållandes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes på två förskolor i en kommun i Mellansverige där ett antal förskollärare och barn blev tillfrågade och tilldelade förutbestämda frågor, fullmakter samt missiv. Resultatet visade att båda förskolorna arbetar med avsikt att främja barnets inflytande samt arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Dock framkom det att förskollärarnas och barnets uppfattning om begreppen demokrati och inflytande skilde sig åt.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98.

The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre – fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar. Pedagogerna är mycket medvetna om de brister som finns när det gäller användandet av kompensatoriska hjälpmedel då eleverna för närvarande endast har talböcker att tillgå.

Hoy en día, la apertura de negocios es más frecuente, pero muchas veces estos se precipitan y se ven obligados a cerrar. Esta situación se debe a que no planean adecuadamente y no saben desde el inicio si el producto o servicio será rentable. Por esa razón, es necesario conocer los pasos a seguir para que el negocio que se pretende iniciar marche de manera correcta y de esta manera se obtenga éxito en operaciones futuras. A estos pasos se le llama Plan de Negocios, que no es más que un documento donde se realiza un proceso de planeación para el logro de las metas y objetivos que se han proyectado para la empresa. Además es de utilidad por si se desea algún financiamiento, para que un nuevo inversionista se integre o para una oferta de compra-venta. Este documento será de gran ayuda para evaluar la implementación de un negocio Nido – Guardería. En el presente trabajo se presenta un Nido con una propuesta diferente donde se fusiona dos metodologías como es la de Montessori y Reggio Emilia ampliando las actividades de aprendizaje del niño en los padres, cuidadores así como el ambiente a través de capacitaciones y entrenamientos donde se transmite la metodología. Para la ubicación del nido se ha considerado criterios como cantidad de familias, condición socio-económico, ubicándolo en el Distrito de San Miguel. Asimismo, se asignó de acuerdo a la zona y de acuerdo al crecimiento y gastos, el plan de ingresos tanto en admisión de infantes cómo monetario. De acuerdo a los casos de éxito estudiados, así como el mercado y la parte económica, se concluye la viabilidad del nido, sustentado en los resultados de los balances e indicadores financieros así como la demanda de instituciones educativas iniciales y de estimulación temprana de hoy en día.
Trabajo de investigación

Submitted by Geandra Rodrigues (geandrar@gmail.com) on 2017-12-20T13:48:04Z No. of bitstreams: 1 fernandaluizadefaria.pdf: 2828889 bytes, checksum: 473ed85e60dd70481349489f243c70ed (MD5)
Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2017-12-21T11:19:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 fernandaluizadefaria.pdf: 2828889 bytes, checksum: 473ed85e60dd70481349489f243c70ed (MD5)
Made available in DSpace on 2017-12-21T11:19:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 fernandaluizadefaria.pdf: 2828889 bytes, checksum: 473ed85e60dd70481349489f243c70ed (MD5) Previous issue date: 2017-11-21
Uma escola que busca estabelecer uma pedagogia diferenciada, cuja trajetória vem romper com os programas anuais massivos e respeitar a individualidade do aluno em seu percurso, merece e demanda toda a atenção dos educadores do século XXI. Assim, o presente estudo vem investigar escolas que apresentam pedagogias de ensino diferenciadas, mas que se sustentam em propostas que têm como objetivo o ensino para todos. Sob o âmbito do Ensino de Química, o objetivo deste estudo foi investigar como o saber químico é trabalhado no Ensino Fundamental em uma Escola Waldorf, uma Escola Montessori e na Escola da Ponte. Buscamos ainda como os alunos dessas três instituições compreendem a Química nas suas relações interdisciplinares e possíveis aplicações na sociedade. Os ambientes de pesquisa foram a Escola Paineiras Waldorf, localizada na cidade de Juiz de Fora, MG, a Escola Montessori Meimei localizada na cidade do Rio de Janeiro, RJ, e a Escola da Ponte, localizada em São Tomé de Negrelos, Portugal. Os sujeitos desta pesquisa foram alunos do Ensino Fundamental dessas três instituições e seus professores de Química. Para a construção dos dados, foram utilizados como instrumentos de pesquisa a observação e a entrevista semiestruturada. Foram observados os três espaços escolares como um todo, os materiais produzidos pelos alunos investigados e as aulas de Química, nas escolas em que haviam esse formato de ensino. Todas as observações foram compiladas em diário de campo e os materiais foram registrados por fotografia. Na Escola Paineiras Waldorf, as aulas ainda foram gravadas em áudio. Entrevistas foram realizada com alunos e professores, sendo todas gravadas em áudio e, posteriormente, transcritas. Para tratamento e análise dos dados utilizamos a Análise de Conteúdo. Nas três instituições, os resultados apontaram estratégias de ensino que contribuem para a formação cidadã, favorecendo que os alunos se tornem mais autônomos e críticos. A Escola da Ponte e a Montessori se destacaram por apresentarem formas de organização escolar diferenciadas. No caso da Escola da Ponte, vale destacar o uso de assembleias e do processo de auto avaliação. Especificamente sobre o ensino de Química, a Escola Waldorf se destacou por trazer uma metodologia de ensino mais diferenciada, com um currículo estruturado em eixos temáticos, com valorização da contextualização e da interdisciplinaridade, focado na experimentação e na observação com ênfase nos sentidos. Na Escola da Ponte e na Escola Montessori notamos um ensino de Química ainda preso ao currículo tradicional, com ênfase no conteúdo e pouca contextualização. Em virtude disso, os alunos da Escola Waldorf demonstraram estabelecer melhores relações do conteúdo químico com questões da sociedade e de outras disciplinas, o que não se fez tão presente entre os alunos da Escola da Ponte e da Escola Montessori. Este estudo tornou-se mais significativo à medida que possibilitou discussões sobre temáticas ainda pouco familiares ao contexto das pesquisas educacionais e do próprio cotidiano dos professores em geral. Além disso, foi possível salientar aspectos notáveis das três propostas pedagógicas, proporcionando ricas discussões no âmbito da Educação Básica.
A school that seeks to establish a differentiated pedagogy, whose trajectory breaks with the massive annual curricula and respects the individuality of the students in their learning course, deserves and demands all of the attention from the educators of the 21st century. Thus, the present study investigates schools that present differentiated teaching pedagogy and that, therefore, are based on a teaching proposal for everyone. Under the scope of the Teaching of Chemistry, the objective of this study is to investigate how the knowledge of Chemistry is worked in Elementary School in three schools: one whose teaching methods are based on Waldorf Education, one based on the Montessori method, and the ‘Escola da Ponte’; and how the students of these three institutions understand chemistry in their interdisciplinary relationships and application in society. The school where the research took place were the Paineira Waldorf School, located in the city of Juiz de Fora, MG, the Montessori Meimei School, located in the city of Rio de Janeiro, RJ, and the ‘Escola da Ponte’, located in São Tomé de Negrelos, Portugal. The subjects were primary school students from the three institutions investigated and their Chemistry teachers. The research tools used to gather data were observation and the semistructured interview. The three school spaces were studied as a whole, as well as the materials produced by the subjects, and the chemistry in the schools that had classes as a teaching method. All observations were compiled in a field diary, the materials were recorded by means of photography and, at the Paineira Waldorf School, classes were also recorded in audio. The interview was conducted with students and teachers, all recorded in audio and later transcribed. Content Analysis was used to handle the data. The results point out that the three institutions have an education method which contributes to the formation of citizens, with more autonomous and critical students. The ‘Escola da Ponte’ and the Montessori schools stood out for their differentiated organization, besides the assembly and the process of self-evaluation carried out at the former. Specifically on the teaching of Chemistry, the Waldorf School excelled in bringing a more differentiated teaching, with their curriculum being structured in thematic axes, valuing contextualization and interdisciplinarity, besides focused on experimentation and observation, with an emphasis on the senses. However, at the ‘Escola da Ponte’ and at the Montessori schools, the teaching of Chemistry is still attached to the traditional curriculum, with an emphasis on content and poor contextualization. As a result, the Waldorf School students demonstrated a greater relationship between the contents taught with society and other subjects, which was not so prevalent in the students at the ‘Escola da Ponte’ and Montessori school. This study is significant in the extent that it has brought about discussions about themes which are still unfamiliar to the context of educational research and the daily life of teachers in general. In addition, it was possible to emphasize remarkable aspects of the three teaching methods that can be considered in Brazilian schools, providing rich discussions for the scope of Basic Education.

Projektet tar sin utgångspunkt i Maria Montessoris teorier om barn och lärande. -Hur kan vi ge barnet frihet? frågar hon i sin bok ”Spontaneous Activity in Education”. Stockholms kulturskola bygger på frivillighet och dess mål är att tillgängliggöra kultur för alla barn. Men kan en kulturskola ge barn frihet på det sätt Montessori menade? Syftet med en kulturskola som utgår från Montessoris teorier är att skapa en trygg men spännande värld för upptäckter och lärande på barnens egna villkor.Min uppgift har blivit att skapa förutsättningar i miljön för att underlätta en lärandeprocess genom lek, men samtidigt undvika för många störningsmoment. Därför hanteras programmet genom att dela upp skolan i flera mindre hus för att åstadkomma koncentration och för att kunna skapa en relation mellan två, eller högst 3 aktiviteter. Namnet på kulturskolan är inspirerat av den slingrande rörelsen: arabesquen, vilket är ett begrepp som används inom konst, musik och dans.
The project is based on Maria Montessori's theories about children and learning. - How can we give the child freedom? she asks in her book "Spontaneous Activity in Education" . The communal culture school is completely optional, and its aim is to make culture available for all children. But can a culture school give children freedom in the way Montessori meant? The purpose of culture school based on Montessori's theories is to create a safe but exciting world of discovery and learning on children’s own terms. My task has been to generate the conditions in the environment in order to facilitate a process of learning through play, while avoiding too many distractions. Therefore, the program is managed by dividing the school into several smaller houses to provide concentration and to create a relationship between two, or a maximum of three activities. The name of the school is inspired by the flowing movement: the arabesque, which is a term used in art, music and dance.