Dissertationen zum Thema „Pedagogiska roller“

Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen. Barnen är till stor del nöjda med den roll och status de har tilldelats i gruppen., detta under förutsättning att gruppen som barnet ingår i fungerar bra. Slutligen visar min undersökning att barn har en viss medvetenhet om sig själva och sina kamraters olika roller i barngruppen.

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne.

Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever. Under sex dagar observerades eleverna på skolgården och i klassrummet. Eleverna fick även svara på frågor utifrån berättelser om ute-och inneaktiviteter.

Slutsatser: Utifrån de resultat som studien visar på är det ingen större skillnad på elevers roller inne och ute. Elever som tar initiativ inne, tar också initiativ ute. Elever som spelar en osäker roll inne, ger ett osäkert intryck även vid utevistelse. Utemiljön påverkar inte elevernas roller i den utsträckning som jag tidigare trott. I min studie har utemiljön till största del bestått av skolgårdsmiljön. Jag hade möjligen fått andra resultat om jag studerat elevernas roller i en annan miljö än skolgården, då eleverna är väl bekanta med just skolgården.

Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie sker. Vi vill även undersöka om man kan se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket.

Våra frågeställningar är följande:

• Hur ser lärare på skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?

• Samverkar lärare och skolbibliotekarier?

• Kan man se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket?

För att få svar på våra frågor har vi utfört en enkätundersökning med öppna frågor på två skolor med lärare som undervisar i år 2–6. Vi lämnade ut 50 enkäter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens på 72 %.

Resultatet visar att lärarna i vår studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar även att de som undervisar i svenska använder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhällsorienterade och naturorienterade ämnen använder mest facklitteratur. Skolbibliotekariens roll ses som viktig och betydelsefull, samarbetet med skolbibliotekarien påverkar synen av skolbiblioteket och är en avgörande faktor för hur det används.

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation. I chose to gather information for my study using a passive monitoring method, which i wrote down in detail the children's verbal and physical communication of the role-play, and even pedagogens relation to children's role-play. The results show that children in role-play are playing with others and use play signals and playrules in order to develop therole-play and social skills. This means that the language of both the physical and the verbalplay an essential role for the understanding of these elements. Playsignals is an understandingof what is real and not, by using movement, gestures and facial expressions, but it is noteveryone who understands the signals. To develop a successful game also requires thatchildren in role-play relate to playrules. These are reciprocity, consensus and take turns. There are other factors that affect social skills and characteristics of a functioning role-play. Examples of these are creativity and imagination. The result also shows how the teacher influences on children's role-play in different ways when they integrates in role-play, and also play materila in preschool affects children's play.

I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades. Ur ett relationellt perspektiv sker ett samspel med alla i gruppen. Resultatet visar att två elever tilldelades och intog roller som dominanta i gruppen. Vilket innebar att å ena sidan gav de andra i gruppen två elever dominant utrymme, å andra sidan intog de andra och fick roller som bidrog till att arbetet fördes framåt. Alla i gruppen använde olika kommunikativa strategier i samtalen, de dominanta eleverna var mer skickliga på att få igenom sin vilja med hjälp av dessa kommunikativa strategier. Vi tolkar även att de dominanta elevernas förhållningsätt kan påverka arbetets framfart, då de elever som inte var dominanta hade svårt att få gehör för sina förslag som enligt vår tolkning kunde ha varit lika värdefulla för att lösa uppgiften. Vår studie visar att den interaktion som förekom mellan eleverna kan ge oss blivande lärare kunskap om roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier i en grupprocess. I förlängningen kan den förståelsen ligga till grund för att hjälpa elever att utvecklas sin kommunikativa förmåga i dialog med andra.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.

Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem. Utifrån resultatredovisningen för vi en diskussion samt jämför pedagogernas intervjusvar mot vad olika forskare anser om rolleken.

Vi kan, efter genomförda intervjuer av pedagoger, konstatera att pedagogens förhållningssätt och inställning till barns rollek är av stor betydelse för barnen. Det har dock visat sig att pedagogernas förhållningssätt skiljer sig åt när det gäller sin egen roll i rolleken. Vissa av de intervjuade har själva valt att inta en mer passiv roll till barns rollek. Andra pedagoger menar att den vuxne är viktig för att rolleken skall utvecklas positivt. Utifrån resultatet anser vi att rolleken används av pedagogerna som ett medvetet pedagogiskt verktyg.

Av vår studie kan vi dra slutsatsen att barns rollek har en mycket stor betydelse för både barn och pedagoger i dagens förskola.

Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt. I alla grupper finns mer eller mindre tydliga roller och jag har även tittat på dessa och hur de fördelar sig i grupperna. Slutligen har jag även pratat med de olika lärarna och fått deras uppfattning av gruppers betydelse och hur de använder sig av grupper i sin klass. Det jag kommit fram till är att elever som jobbar ofta i grupp är bättre på att lyssna på varandra, visa hänsyn och föra givande diskussioner än elever som sällan jobbar i grupp, även de roller jag funnit i grupperna har skilt sig åt mellan de olika klasserna.

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftspråket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses är funktionell användning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftspråkliga innehållet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftspråksanvändning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet är att undersöka om aspekten av att erfara läs- och skrivsituationer är ett lärandeområde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger på sex olika förskolor. Resultatet visar att det undersökta lärandeområdet inte ges mycket pedagogiskt utrymme i förskolan. Den av förskolorna i undersökningen som visar exempel på att arbeta pedagogiskt med läs- och skrivsituationer i leken både genom uppbyggande av lekmiljö och också utvecklande av den pågående leken, visar även fler tillfällen av funktionell användning av skriftspråket i leken. En konsekvens av resultatet är att det är angeläget för förskollärare att medvetet bygga lekmiljöer och tillföra material, samt utveckla den pågående leken med pedagogiska mål.

Syftet med vår undersökning är att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller få i en grupp. Vi valde att observera i två olika klasser i de lägre åldrarna på en F-6 skola. För att få syn på den dominanta rollens egenskaper så använde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom så nära den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först när vi började observera såg vi inte några av de egenskaper som vi trodde karaktäriserade den dominanta rollen. När vi studerade det inspelade materialet djupare så började det framträda både olika egenskaper och faktorer som tillsynes verkade göra att ett barn antar en dominant roll. Slutsats: Vi kom fram till fyra olika faktorer i skolan som vi ansåg skulle kunna påverka ett barn att anta en ledarroll. Vi såg att pedagogen spelade en stor roll när det gällde rollstrukturen i gruppen. Barnets vänner och övriga barn gav också barnet mer eller mindre utrymme att visa dominanta egenskaper. Barnets ledarroll påverkas även till stor del av miljön och situationerna hon/han befinner sig i. De egenskaper vi fann hos de barn som antagit en dominant roll var att de hade förmåga att övertala och argumentera. De hade även egenskaperna att ta initiativ och visa sig envisa.

The purpose with our investigation is to see the dominate role a child can have in a group. We did our observations in two different classes at the younger ages in a school for children age six to twelve. We used video recording to notice the dominate behaviour in the group. The video recording gave us material that helped us to get as close as possible to the natural environment in the class. At first we didn’t notice any of the attributes that we thought we would see. Later, when we studied the recorded material, the attributes and factors that seemed to make a child dominant started to appear in front of our eyes. Our conclusion: We saw four different factors in school that we thought could affect a child to take a dominant role in a group. The pedagogue took a big part in creating of the role structure in the group. The other children in the group gave the child with dominant role more or less space. The environment in the classroom and the situation also do affect the child with the leader ability. The attributes we found in the dominant role which the child had taken, were that they had a skill to persuade and argue. They also had skills to take initiative and they showed some stubbornness.

ABSTRACT

Växjö universitet

Institutionen för pedagogik

Pedagogik med inriktning mot ungdoms –

och missbrukarvård, C- uppsats 10 p

Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.

Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and

work with people with dual diagnoses.

Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson

Handledare Stellan Jeppsson

Datum Mars 2006

Antal sidor 39

Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,

behandlingshem.

Sammanfattning

De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var

att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och

behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa

individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och

semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades

bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I

resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete

finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och

synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå.

Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera

bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet

i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.

Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.

Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.

Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.

Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation. Pedagogens deltagande handlar om en balansgång mellan att delta och att inte delta. De flesta pedagogerna är överens om att den fria leken är viktig och de önskar att de kunde vara mer delaktiga i den.

De flesta pedagogerna anser att fri lek är något som barnen väljer själva utan vuxenstyrning. Resultatet tyder dock på att pedagogerna verkar ha ett sorts kontrollbehov där de vill se att leken fungerar och samtidigt kunna gå in och styra upp vid behov.

Inre faktorer, som deltagande, frihet, barnsyn och lärande, påverkar rollen som pedagogen antar. Även yttre faktorer så som material, tid och grupporganisation har stor betydelse för pedagogens handlande. Det är alltså vårt uppdrag som pedagoger att våga anta en mångfacetterad roll trots stor påverkan från vår omvärld.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan.

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering. Resultaten av laborationerna analyserades genom ett förkunskapstest, ett efterkunskapstest samt elevernas skriftliga slutsatser under laborationerna. Utöver detta klassificerades de frågor som ställdes till läraren under laborationerna. Studiens slutsats blev att de båda laborationerna var lika gynnsamma för elevernas teoretiska förståelse av ström och spänning i elektriska likströmskretsar. De elever som genomförde datorsimuleringen kom fram till fler felaktiga slutsatser än de elever som genomförde den traditionella laborationen. Det var dock vanligare att de elever som genomförde den traditionella laborationen inte kom fram till någon slutsats. Det visade sig även att de elever som genomförde datorsimuleringen gav färre frågor till läraren än de elever som genomförde den traditionella laborationen.