Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Pedagogiska roller“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Pedagogiska roller" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Pedagogiska roller"

1

Strandbu, Astrid, Jørn Weines und Margrethe Esaiassen. „Spilt kunnskap på lektorutdanninga“. Nordic Journal of STEM Education 4, Nr. 1 (16.02.2021): 17–39. http://dx.doi.org/10.5324/njsteme.v4i1.3426.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Forskning viser at læringsmetoder som engasjerer studentene kan bidra til økt læringslyst og læringsutbytte. Et eksempel er bruk av spill som pedagogisk virkemiddel. Ved lektorutdanninga 8-13 ved UiT har Kunnskapsspillet stått sentralt i kvalitetsutviklingen av et førstesemesteremne i pedagogikk hvor formålet var å styrke profesjonsrelevans og økte studentenes trivsel og trygghet. I artikkelen undersøkes hvordan spillbasert læring bidrar til læringsutbytte, og hvilke kvaliteter studentene erfarer gjennom bruken av spillet. Artikkelen er teoretisk forankret i sosiokulturell læringsteori. Datamaterialet er evalueringer fra 274 studenter fra tre kull. Resultatene viser at studentene er positive til anvendelsen av spillet og erfarer at spillet bidrar til læringslyst, læringsutbytte og opplevelse av meningsfull sammenheng. I artikkelen diskuteres kvaliteter ved bruk av spillet og profesjonsrelevans. I videre styrking av læringslyst og læringsutbytte er det viktig å fokusere på frekvens ved anvendelse av spillet og underviserens rolle i læringsprosesser med spillbasert læring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Pettersen, Erling. „Refleksjoner om menighets- pedagogikk ved et jubileum“. Prismet 71, Nr. 3 (17.09.2020): 283–89. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8214.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
IKO startet i 1945 i beskjedne kår som et Kristelig Pedagogisk Kontor med vekt på de fagligpedagogiske oppgavene. Instituttets grunnlegger Bjarne Hareide, som var instituttstyrer fram til 1971, knyttet til seg en vitenskapelig skolert gruppe som preget de første tiårene. Tidsskriftet Prismet ble et viktig talerør for den religionspedagogiske utviklingen. Fra starten av var skolen og hjemmet i sentrum, etter hvert ble den menighetspedagogiske utvikling sentral, med satsingen på dåpsopplæringen. Under 50-årsjubileet i 1995 valgte IKO Røtter til liv som motto. Jeg arbeidet da som instituttstyrer, og hadde fulgt utviklingen på det kirkelig-pedagogiske felt i ulike roller: som konfirmasjonskonsulent i Kirkerådet fra 1979 med ansvar for innføring av Plan for konfirmasjonstiden (PKT), som prest i en femårsperiode fra 1985 i Brasil, der jeg var med i kirkens kateketikk-utvalg, og deretter som instituttstyrer i en periode til 1996 med sterkt engasjement i Det Lutherske Verdensforbund (LVF).I denne artikkelen belyser jeg noen trekk ved utviklingen av norsk menighetspedagogikk. Det har ved de tidligere jubileer vært skrevet mye om de første 50 år, og det med god grunn. Jeg har valgt å fokusere på den siste del av historien, og trekker fram aspekter som i liten grad har vært belyst. Aktørperspektivet vil prege valg av tema, særlig fordi møtet med den latin-amerikanske religionspedagogikk i så stor grad har preget mitt faglige engasjement (Pettersen 2007).
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Schaug, Rosaline Mary, und Karin Herudsløkken. „Undervisning og undervisningspraksis i yrkesfaglærerutdanning“. Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling 4, Nr. 1 (08.05.2019): 53–80. http://dx.doi.org/10.7577/sjvd.3218.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denne artikkelen retter søkelyset mot praktisk-pedagogisk utdanning for yrkesfags (PPU-y) relevans for og i pedagogisk praksis, sett fra studentenes og praksislærernes synsvinkel. Det er begrenset kunnskap om hva praksisfeltet ser som relevant i studentens første undervisningspraksis. Formålet med denne artikkelen er derfor å bidra til mer kunnskap om dette feltet. Følgende forskningsspørsmålene ble stilt: Hvilke aspekter av sin utdanning oppfatter yrkesfaglærer-studenter som relevante for og i undervisningspraksis? Hvordan samsvarer studentenes forståelse av relevans med praksislærernes syn? Data ble innsamlet ved hjelp av et kvantitativt/kvalitativt spørreskjema, semistrukturerte intervjuer og fokusgruppeintervjuer, og representerer både PPU-y-studenters og praksislæreres synspunkter. Våre funn viser at studenters oppfatning av hva som er relevant å erfare i pedagogisk praksis, er noe forskjellig fra hva praksislærerne sier. Resultatene viser også forskjeller i erfaringer med yrkesdidaktikk. Resultatene indikerer videre at både praksislærere og studenter opplever utfordringer med veiledning, og praksislærerne ønsker og trenger mer støtte. Basert på våre funn vil vi si at det er et presserende behov for å etablere en mer formell dialog mellom universitetet og praksisfeltet, både på et personlig nivå så vel som på et organisatorisk nivå, med hensyn til innhold i PPU-y utdanning, retningslinjer for pedagogisk praksis, samt rolle og status for praksislærer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Lindstøl, Fride. „Tenk hvis – Om fiksjonserfaringer som utgangspunkt for refleksjon i lærerutdanningen“. Acta Didactica Norge 10, Nr. 3 (24.10.2016): 14. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2964.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denne artikkelen settes søkelyset på norsk lærerutdanning og på et arbeid med å utvikle et profesjonsverksted hvor sammenheng mellom teoretiske og praktiske perspektiver i utdanningen kan utforskes og drøftes. Profesjonsverksted kan forklares som en læringsarena hvor lærerutdannere fra ulike fag samarbeider om å transformere overordnede mål for utdanning til høgskoledidaktiske aktiviteter og arbeidsformer. Studien tar utgangspunkt i feltnotater og fokusgruppeintervjuer fra en case der fire grupper med studenter har arbeidet med matematiske, norskfaglige og pedagogiske perspektiver knyttet til temaene klasseledelse og tilpasset opplæring. Et teoretisk og analytisk rammeverk fra drama- og teaterpedagogisk forskning bruker mediert fiksjon for å analysere muligheter til sammenheng mellom pedagogisk teori, fagdidaktiske valg og praktisk lærerarbeid. Resultatet fra analysen av studentgruppers intervensjon med tre ulike fiksjonsformer viser hvordan aktivitetene bidrar til sammenheng på ulikt vis: Simulering tilbyr mulighet til å øve og trene på delferdigheter og profesjonsspesifikke situasjoner. Narrative og poetiske fiksjonsformer bidrar til å involvere personlige erfaringer i læringsarbeidet og utvide studentenes didaktiske repertoar. Refleksive fiksjonsformer gir mulighet til å identifisere seg med ulike roller og perspektiver og trene på å bruke et profesjonsspråk for å analysere praktisk lærerarbeid. Studien er et bidrag til å utvikle og forske på høgskolepedagogiske læringsrom mellom skole og lærerutdanning som kan bidra til å skape sammenheng mellom skolefag, pedagogikk og praktisk lærerarbeid.Nøkkelord: lærerutdanning, høgskolepedagogikk, profesjonsverksted, lærerrolle, fiksjon, medieringAbstract In this article we look into Norwegian teacher training and the development of an educational workshop where the link between theoretical and practical perspectives in education can be explored and discussed. This workshop can best be described as an arena for teaching where teacher trainers who teach different subjects cooperate on transforming overriding educational goals into didactic activities and methods of teaching their college students. The course is based on field notes and interviews with focus groups from a case where four groups of students worked with class leadership and adapted learning in the subject areas of Mathematics, Educational Science and Norwegian. A theoretical and analytical framework from research into educational drama and theatre uses the medium of fiction as a way of analysing the possible parallels between educational theory, didactic choices and practical teaching. The groups worked with three different forms of fiction. The result of the analysis of this intervention shows how these activities are linked: Simulation opens up for the possibility of practicing different skills and profession-specific situations. Poetical and narrative forms of fiction encourage the involvement of feelings and personal experiences in teaching, while also offering a common aesthetic framework in the staging of complex concepts. Reflexive forms of fiction make it possible to decentre and acquire a professional language when analysing one’s teaching practice. The course may contribute to developing research into the relationship between educational science at the levels of the school, the college and teacher training, which may in turn link practical teaching, educational science and the different school subjects.Key words: teacher training, educational science at college level, educational workshop, role of the teacher, mediated fiction
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Norseth, Kristin. „IKO gjennom 75 år“. Prismet 71, Nr. 3 (17.09.2020): 217–59. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8211.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Institutt for Kristen Oppseding (IKO), i dag IKO – Kirkelig Pedagogisk Senter, ble stiftet i 1945 og fyller 75 år i 2020. I løpet av disse årene har Norge gjennomgått store endringer med virkning for statsstyre, Den norske kirke, skole og familieliv. Disse endringene har bestemt IKOs arbeid. Som institusjon har IKO reagert på dem, påvirket dem og inspirert omgivelsene til nytenkning. Denne dobbeltartikkelen retter søkelyset mot IKOs rolle som politisk og kirkelig aktør innenfor satsingsområdene skole, hjem og kirke.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Nisser, Désirée Von Ahlefeld. „Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag - Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik“. Nordic Studies in Education 34, Nr. 04 (12.12.2014): 246–64. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2014-04-03.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Daun, Holger. „Samhällsförändringar, globalisering och internationell och jämförande pedagogik“. Pedagogisk forskning i Sverige 23, Nr. 5 (21.09.2018): 184–204. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.11.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Utbildningen och dess funktion i ett land kunde länge förstås utifrån ett holistiskt, nationellt perspektiv. Verkligheten har emellertid förändrats väsentligt under de senaste decennierna – ofta på oförutsägbara sätt, främst på grund av den tilltagande globaliseringen. Utbildningssystemets huvudsakliga uppgift har varit att kvalificera människor för deras roller som producenter, konsumenter och medborgare. Men numera förväntas utbildningen också alstra humankapital som är konkurrenskraftigt globalt (Brown, Halsey, Lauder & Stuart Wells, 1997a, 1997b). Detta har förändrat villkoren för forskningen och undervisningen inom jämförande och internationell pedagogik (JIP) (Crossley & Watson, 2003). Under de sex, sju decennier som JIP existerat som en särskild disciplin har ämnet genomgått väsentliga förändringar – från spridda småskaliga (och ofta amatöristiska) fallstudier – ofta av något utbildningssystem eller några få skolor – och enstaka storskaliga och kvantitativt orienterade studier, till ett brett forskningsfält med alltmer heterogena objekt eller ämnen och en kombination av metodiska och teoretiska ansatser. Min forskning började med studier av utvecklingsproblematik och inlärning i låginkomstländer i Afrika och hamnade till sist i globalisering, omstrukturering och styrning av utbildningssystem. Den här artikeln försöker ge en schematisk översikt över utvecklingen inom JIP under de fyra, fem senaste decennierna. Först beskriver jag några av samhällsförändringarna och vilka begrepp, objekt, teman etccetera som tillkommit sen 1960- och 1970-talen på JIP:s forskningsagenda. Därefter tar jag upp några av JIP:s teoretiska och metodologiska ansatser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Vangsnes, Vigdis, und Nils Tore Gram Økland. „Lærarens roller - veksling mellom ulike lærarposisjonar i didaktisk praksis“. Acta Didactica Norge 12, Nr. 1 (07.06.2018): 10. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5641.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
SamandragDenne studien er ei oppfølging av ein tidlegare studie der det vart konkludert med at lærarrolla kan ordnast i tre hovudkategoriar: den styrande, den støttande og den tilbaketrekte lærarrolla. Dette er dynamiske roller eller posisjonar som pedagogen kontinuerleg vekslar mellom for å oppnå måla for læring og sosialisering. Problemstillinga i denne studien er å utdjupa karakteristikken av desse lærarrollene og lærarens didaktiske intensjonar med val av lærarrolle. Basert på nye data frå klasserom i grunnskulen der undervisningsmetodane dramaforløp og dramatisering vert nytta i fagundervisninga, gjennomfører me ein dramaturgisk didaktisk analyse av aktørane sine handlingar og kommunikasjon i klasserommet. Funna vert kategoriserte i tre didaktiske aspekt ved lærarrollene: i) lærarens posisjonering, ii) lærarens faglege bidrag og iii) lærarens samhandling og kommunikasjon med elevane. Våre funn viser at kvar lærarrolle har sine distinkte kjenneteikn, og at kvar rolle representerer bestemte intensjonar frå læraren si side. Lærarens avveging mellom ulike undervisningsformer og det Biesta kallar undervisningas fleirdimensjonale føremål stiller såleis krav til lærarens profesjonelle dømmekraft. Kunnskap om desse kjenneteikna og intensjonane kan hjelpa lærarar og lærarstudentar med profesjonell planlegging og analyse av undervising, som korleis dei kan balansera mellom å setja seg sjølv i styrande, interaktiv eller tilbaketrekt posisjon i forhold til elevane si faglege tileigning; om dei vil leggja opp til undervising for elevane, saman med elevane eller ved elevane i samspel med kvarandre og andre læringsmedium. Gjennom ei konseptualisering av lærarrollene ønskjer me å bidra til refleksjon omkring lærarpraksis og lærarutdanning for slik å utvikla diskursen rundt lærarprofesjonen.Nøkkelord: lærarrolle, klasseleiing, didaktisk intensjon, undervisningsdramaturgi, pedagogisk dømmekraftThe teacher’s roles - alternation between different teacher positions in didactic practicesAbstractThis is a follow-up study to an earlier study that explored teacher practice in which it was suggested that the teacher’s role is best understood by considering three main categories of activities: the directing, the supportive and the distal teacher role.Based on new data from primary school classrooms, where the teaching methods process drama and dramatization are used in subject teaching, we perform a dramaturgic didactic analysis of the participants’ actions and communication in the classroom. Our findings are categorized in three didactic aspects of the teacher role: i) the teacher`s positioning, ii) the teacher`s academic contribution and iii) the teacher`s interaction and communication with the students. Our findings highlight that each teacher role has its distinct, but sometimes overlapping characteristics and that each role represents certain teacher intensions. The teacher`s balancing of, on the one hand, the forms of teaching and on the other, what Biesta calls the multidimensional purpose of education places certain demands on the teacher’s professional judgment. Knowledge about these characteristics and intensions may help teachers and PSTs in their professional planning and analysis of their teaching, for instance in finding a balance between placing themselves in a directing, interactive or distal position in the students’ qualification process, e.g. if their purpose is education for the students, together with the students or by the students in interaction with each other and different learning media. Conceptualizing the three teacher-roles might contribute to the development of the discourse on teaching professionalism.Keywords: teacher role, classroom management, didactic intention, the dramaturgy of education, pedagogical judgment
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Klepsvik, Karen, Anne Henriksen, Ove Olsen Sæle und Signe Vibeke Vevatne. „Et kroppsestetisk perspektiv på barnehagelærerstudenters sirkusprosjekt – om danningsmøter med leken, barnet og seg selv“. BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, Nr. 1 (15.06.2018): 41–54. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2569.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Artikkelen tematiserer et sirkusprosjekt som barnehagelærerstudenter gjennomførte ved en høgskole våren 2016, knyttet til kunnskapsområdet Barns utvikling, lek og læring (BULL). I løpet av en 3-ukers periode arbeidet studentene gruppevis og tverrfaglig med tema sirkus. Faglærere fra fysisk fostring, pedagogikk og drama deltok med praktisk og teoretisk undervisning og veiledning. Arbeidet fokuserte på studentenes læringsprosesser, og ledet frem mot en sirkusforestilling som ble presentert for barnehagebarn. Studentene gjennomførte også én dag med barnehagebarna på høgskolen hvor de la til rette for ulike sirkus-øvelser med dem. Det ble gjennomført en spørreundersøkelse og et gruppebasert refleksjonsnotat med studentene som deltok, som utgjør artikkelens empirigrunnlag. Med teoretisk støtte i Gadamer, Huizinga og Csikszentmihalyi, fokuserer teksten på hvordan studentene kroppsestetisk forholdt seg til, og gikk opp i, sirkusleken med sine medstudenter og barna. Studien viser at mange av studentene ble utfordret kroppslig og ble mer bevisste og trygge på seg selv i rollen som lekende kroppsaktører i møte med barna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Bakken, Anja Synnøve. „Notions of EFL Reading in Norwegian Curricula, 1939–2013“. Acta Didactica Norge 11, Nr. 2 (19.06.2017): 1. http://dx.doi.org/10.5617/adno.4474.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denne artikkelen undersøker jeg sentrale utviklingstrekk i læreplaners beskrivelser av lesing i engelskfaget fra 1939 til 2013. Jeg anvender perspektiver fra kritisk diskursanalyse i utforskingen av læreplanene for å illustrere hvordan ulike forståelser av lesing kommer fram og hva disse innebærer når det gjelder elevens og lærerens rolle. Jeg inndeler de ulike læreplandiskursene omkring lesing i engelfaget i fire forståelser av lesing: lesing som eksponering, verktøy, tekstmøte og meta-forståelse. Hvordan lesing forklares henger sammen med skiftende pedagogiske strømninger men må også forstås i et politisk og ideologisk landskap hvor stadig nye grupper av befolkningen deltar i et obligatorisk løp fra barneskole til og med videregående opplæring. Disse forståelsene kan ses som ledd i en historisk utvikling men også som et gjenkjennelig repertoar av forståelser knyttet til lesing i engelskfaget i dag.Nøkkelord: lesing i engelsk, læreplanhistorie, kritisk diskursanalyseAbstractThis article explores how English syllabi between 1939 and 2013 dealt with reading in English as a foreign language (EFL). Using perspectives from critical discourse analysis (CDA), I address the different notions of reading expressed in these syllabi, the purpose of reading and the roles of the reader and the teacher. I distinguish between four notions of reading: reading as exposure, reading as a tool, reading as an encounter, and reading as meta-awareness. How curricula explain reading is tied to contemporary pedagogical thinking, but must also be understood in a political and ideological landscape where increasingly larger groups of the Norwegian population gain access to universal secondary education. The notions of reading addressed in this article are part of a historical development as well as a recognisable repertoire of understandings related to EFL reading today.Key words: EFL reading, curriculum history, critical discourse analysis (CDA)
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Pedagogiska roller"

1

Kaba, El-Jabi Valbona, und Tanja Christoffersson. „Pedagogisk skolmåltid? - Fyra lärares och elva elevers uppfattningar om den pedagogiska skolmåltiden“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28965.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Sammanfattning/AbstractChristoffersson, Tanja och Kaba El-Jabi, Valbona (2018). Pedagogisk skolmåltid? – Fyra lärares och elva elevers uppfattningar om den pedagogiska skolmåltiden. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragMed denna undersökning vill vi bidra till ökad kunskap om vad pedagogisk skolmåltid innebär för elever och lärare. Vi hoppas även att undersökningen kan bidra med kunskap om den pedagogiska skolmåltiden behöver utvecklas vidare samt öka vikten av att den bör ses som en del av lärandet under hela skoldagen. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka kunskapen om vilka uppfattningar som finns bland lärare och elever om den pedagogiska skolmåltiden. Med utgångspunkt i lärarnas och elevernas uppfattningar kommer den pedagogiska skolmåltiden att utvärderas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte: •Hur upplever eleverna och lärarna den pedagogiska skolmåltiden?•Hur ser lärarna på sin roll under den pedagogiska skolmåltiden?•Kan den pedagogiska skolmåltiden utvecklas vidare, och i så fall hur? TeoriDenna undersökning har sin teoretiska utgångspunkt i Nordenfelts (1991) holistiska hälsoteori samt KASAM (en känsla av sammanhang) som är ett begrepp från salutogenes teori, vilket skapades av Aaron Antonovsky (2005). I den holistiska hälsoteorin förläggs fokus på en persons handlingsförmåga eller oförmåga att handla. Hälsa uppnås när personen ges förutsättning till att utföra en handling samt när personen når sina vitala mål som sätts upp utifrån varje individs förutsättningar och livssituation (Nordenfelt, 1991). Inom perspektivet KASAM avgörs graden av hälsa hos en person med hjälp av följande tre centrala delar; hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. För att KASAM ska skapas måste det ske i samspel mellan dessa tre delar och om en människa känner en känsla av sammanhang är hon närmare det friska stadiet (Antonovsky, 2005). MetodUndersökningen bygger på en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor till fyra lärare i låg och mellanstadiet samt barnintervjuer med elva elever, enskilt och i grupp. Intervjuerna skedde på tre olika skolor. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats, tolkats och analyserats med inspiration av en hermeneutiskt ansats. ResultatResultatet i vår undersökning visar att den pedagogiska skolmåltiden går under en ostrukturerad del av skolans verksamhet. Det visar sig att större delen av den pedagogiska skolmåltiden omfattas av logistik vilket bidrar till att både lärare och elever upplever miljön som stressig, stökig och begränsad. Det framkommer också att elever inte ges förutsättningar till att utföra praktiska handlingar, till exempel att ta sin egen mat under den pedagogiska skolmåltiden. Undersökningen visar även att samtliga lärare har som mål att skapa gott samtalsklimat och möjligheter för att den pedagogiska skolmåltiden ska ses som ett tillfälle för att bygga goda relationer men att det inte ges goda förutsättningar för att målen ska uppnås. Både lärarna och eleverna har lite inflytande över bestämmelserna kring den pedagogiska skolmåltiden då det är rektorerna som har det övergripande ansvaret för planeringen och genomförandet av den pedagogiska skolmåltiden samt för lärarnas och elevernas arbetsmiljö.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens och elevhälsans funktioner och roller nämns varken av lärarna och eleverna i empirin. Utifrån detta ser vi vikten av att specialpedagogen dagligen rör sig och blir integrerad i alla delar av verksamheten. Ett av specialpedagogens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevers utveckling. Resultatet av undersökningen ger implikationen att specialpedagoger bör öka betydelsen av en god lärmiljö i skolmåltiden för att eleverna ska få erfarenhet av att tillhöra samt möjlighet till aktivt deltagande. Tillsammans med resten av elevhälsan kan specialpedagogen skapa tillgängliga lärmiljöer samt inkludera inlärning och utveckling inom den pedagogiska skolmåltiden. En viktig faktor är att skapa en samsyn kring begreppet hälsa då ett av specialpedagogens uppdrag är att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för ohälsa. Även samsyn kring begreppet pedagogisk skolmåltid är nödvändigt för att kommunikation och dialog kring ämnet ska belysas och föras.Nyckelordhälsofrämjande, inflytande, pedagogisk skolmåltid, roller, specialpedagogik
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Isaksson, Ulrica. „Status och roller. Barns uppfattningar om fördelning av status och roller i grupper“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-794.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen. Barnen är till stor del nöjda med den roll och status de har tilldelats i gruppen., detta under förutsättning att gruppen som barnet ingår i fungerar bra. Slutligen visar min undersökning att barn har en viss medvetenhet om sig själva och sina kamraters olika roller i barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Axelsson, Sofia. „Elevers roller i ute och innemiljö“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1865.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne.

Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever. Under sex dagar observerades eleverna på skolgården och i klassrummet. Eleverna fick även svara på frågor utifrån berättelser om ute-och inneaktiviteter.

Slutsatser: Utifrån de resultat som studien visar på är det ingen större skillnad på elevers roller inne och ute. Elever som tar initiativ inne, tar också initiativ ute. Elever som spelar en osäker roll inne, ger ett osäkert intryck även vid utevistelse. Utemiljön påverkar inte elevernas roller i den utsträckning som jag tidigare trott. I min studie har utemiljön till största del bestått av skolgårdsmiljön. Jag hade möjligen fått andra resultat om jag studerat elevernas roller i en annan miljö än skolgården, då eleverna är väl bekanta med just skolgården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Henriksson, Ida, und Mattias Rieloff. „Referenssituationen på högskolebiblioteket : en arena för lärande?“ Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18384.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The purpose of this master thesis is to investigate how librarians working in academic libraries are experiencing the reference situation from a pedagogical point of view, by applying a theoretical framework consisting of learning strategies and their different characteristics, to qualitative interviews. Other goals are to elucidate the fact that learning takes place every day at libraries during the reference situation and that this work must be seen as “one of the most important activities that takes place at the library”, using the words from one of the interviewed librarians, but also to make place for more discussions regarding pedagogic and library work. This is done by posing questions about knowledge, learning, information literacy, communication, the reference encounter, the roles of the librarian, policy and also architectural aspects of the reference situation. The interviews were taped, transcribed and categorized according to the earlier mentioned areas of interest. Results and analyses are presented with quotes from the interviews that are related to the framework as well as to research by participants in this, and other relevant, subject fields. This essay points out that academic librarians are aware of the pedagogical aspects of the reference situation and consider it to be a learning situation of great importance for the user. Results also show that the main pedagogical theories that influence the academic librarians work during the contact with the user in the reference situation are individual and social constructivism. According to the authors of this essay, the reference situation must be seen as a complex situation with interrelated elements, mostly affected by the context the librarian and the user find themselves in. In so doing, the pedagogical foundation of the reference situation may differ.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Ahlström, Cecilia, Margareta Bergdahl und Camilla Jagborn. „"Det borde vara skolans hjärta" : En kvalitativ studie av lärares syn på skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten“. Thesis, Jönköping University, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-678.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie sker. Vi vill även undersöka om man kan se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket.

Våra frågeställningar är följande:

• Hur ser lärare på skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?

• Samverkar lärare och skolbibliotekarier?

• Kan man se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket?

För att få svar på våra frågor har vi utfört en enkätundersökning med öppna frågor på två skolor med lärare som undervisar i år 2–6. Vi lämnade ut 50 enkäter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens på 72 %.

Resultatet visar att lärarna i vår studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar även att de som undervisar i svenska använder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhällsorienterade och naturorienterade ämnen använder mest facklitteratur. Skolbibliotekariens roll ses som viktig och betydelsefull, samarbetet med skolbibliotekarien påverkar synen av skolbiblioteket och är en avgörande faktor för hur det används.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Mousa, Kristina. „Barns samspel i rollek : En studie om hur barn i rollek utvecklar social kompetens“. Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2914.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

this paper is a study on children's social interactions in role-play. The aim is to try to highlight how children with other develop social skills and how to further motivate children tosee, understand and manage their reality in role-play by highlighting the characteristics of afunctioning role-play. I would also highlight the importance of pedagogue´s role in relation tochildren's social skills in role-play. The purpose flows into these issues, what distinguishes afunctioning role-play? Can the children in role-play influence their thinking to developunderstanding of others and the environment and if so, how? What significance does pedagogue´s role in children's role-play? I used out of a qualitative methodology to carry out this investigation. I chose to gather information for my study using a passive monitoring method, which i wrote down in detail the children's verbal and physical communication of the role-play, and even pedagogens relation to children's role-play. The results show that children in role-play are playing with others and use play signals and playrules in order to develop therole-play and social skills. This means that the language of both the physical and the verbalplay an essential role for the understanding of these elements. Playsignals is an understandingof what is real and not, by using movement, gestures and facial expressions, but it is noteveryone who understands the signals. To develop a successful game also requires thatchildren in role-play relate to playrules. These are reciprocity, consensus and take turns. There are other factors that affect social skills and characteristics of a functioning role-play. Examples of these are creativity and imagination. The result also shows how the teacher influences on children's role-play in different ways when they integrates in role-play, and also play materila in preschool affects children's play.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Sjöstedt, Anton. „Bordsrollspel som pedagogisk metod på fritidshem : Hur en ungdomshobby kan anpassas för fritidshemmetsverksamhet och hur eleverna själva upplever arbetsmetoden“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104087.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en pedagogisk metod i fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev. Det är även av vikt att de får hjälp av pedagog att överföra sina erfarenheter i spelet till lärdomar i sin vardag. Utifrån det eleverna själva berättat upplevde de bordsrollspel som både lärorikt och lustfyllt. En slutsats som dock dragits utifrån det eleverna berättat och övrig empiri är att för stora spelgrupper kan förhindra att de pedagogiska ambitionerna med aktiviteten förverkligas. En annan slutsats är att spelledaren bör i stor uträckning ta på sig rollen av en karaktär i spelarnas följe för att på så sätt berätta historien utifrån spelarnas perspektiv snarare än som en sagoberättare. Detta har i alla fall idenna studie visat sig göra spelarna mer uppmärksamma på vad spelledaren och andra spelare har att säga och därmed skapat en lugnare stämning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Bengtsson, Anders, und Tommy Hummel. „Roller i mobbningssituationer : Elevers olika roller i mobbning och bidragande faktorer till skapandet av dessa“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10536.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar på de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data från olika undersökningar om mobbning utifrån ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar på våra frågeställningar. Resultatet av studien visar att det går att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestäms genom individernas samspel, där individernas sociala status och acceptans är bidragande faktorer till att skapa och återskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus på hur det kan användas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Tilling, Malin. „Förväntningar, föreställningar och andra förklaringar : En undersökning av normbegreppet i normkritisk pedagogisk verksamhet“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-89228.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Wagner, Anette, und Anette Sundkvist. „Sagans olika roller utifrån ett pedagogiskt perspektiv : En studie om sagans betydelse för ett barns språkutveckling“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21874.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra.  Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor. Bland svaren har bl.a. pedagoger bidragit till examensarbetet med olika idéer på hur man kan locka barn till sagoläsning på ett pedagogiskt sätt. Det har genomgående under arbetets gång visat sig hur sagans betydelse, och flera olika roller, påverkar barnets språkliga utveckling men även hur sagan påverkar barnets självkänsla, trygghet, koncentration, nyfikenhet och fantasi. Det som lärts är vikten av att vara tydlig  likväl mot enspråkiga barn som flerspråkiga barn och att pedagogen är observant på att uppfatta barnets förståelse språkligt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bücher zum Thema "Pedagogiska roller"

1

I, Kli︠u︡chko O., Hrsg. Gendernai︠a︡ pedagogika i psikhologii︠a︡: Uchebnoe posobie. Saransk: Izd-vo Mordovskogo universiteta, 2005.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Roleplaying Game e a Pedagogia da Imaginação no Brasil. Bertrand Brasil, 2004.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Gendernai︠a︡ pedagogika i gendernoe obrazovanie v stranakh post︠s︡ovetskogo prostranstva: Sbornik materialov. Ivanovo: Ivanovskiĭ gosudarstvennyĭ un-t, 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Gendernai︠a︡ pedagogika i gendernoe obrazovanie v stranakh postsovetskogo prostranstva: Sbornik materialov Mezhdunarodnoĭ letneĭ shkoly '2001. Ivanovo: Izd-vo "Ivanovskiĭ gosudarstvennyĭ universitet", 2002.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Garcia Júnior, Colez. Richard Shaull, um educador presbiteriano. Brazil Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.31012/978-65-5861-516-3.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The research that gave origin to the present work is constituted from a document produced by Richard Shaull, missionary of the Presbyterian Church of the United States working in Brazil, when he occupied the vice-presidency of the Mackenzie Institute, in 1960-1961. Marcel Mendes, in his book Tempos de Transição (Transition Times) (2016), mentions the document, stating that it had not yet been the object of a critical analysis. The present work is proposed to carry out such an analysis. From this document, and taking into account the whole cultural biography of Shaull, it is sought to evaluate its pedagogical contribution, not as explored as the theological aspect in the works of the said author. Recognizing the connection, also described as "porosity" in Shaull, between theology, missiology, eschatology, pedagogy and sociology, in a true interdisciplinarity, the work seeks to map Shaull's insights to education from his theological-missionary journey. In constructing such mapping, one starts with the educator's formation process, continuing with his academic and missionary experiences, considering the role played by his teachers and his students in his role as a social educator. Qualifying him as a social educator in his work, he seeks to bring his work closer to the theoretical framework represented by the work of Paulo Freire (1921-1997), a Brazilian educator with whom Shaull identifies himself. It is followed by the analysis of two documents: a) Shaull's prologue to the English version of Paulo Freire's A pedagogia do oprimido (The Pedagogy of the Oppressed); and (b) the Shaull’s report on the period in which he held the vice-chair of the Mackenzie Institute. The work is concluded, seeking to return to Shaull's insights identified throughout the text and to point out, from them, the paths that open them to an organic Christian activity in education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Buchteile zum Thema "Pedagogiska roller"

1

Isachsen, Brit Solli. „ARTIKKEL 7 Artefakter og den erfarte læreplan som pedagogiske verktøy i undervisning og læring“. In Studentaktiv læring – praksisnær undervisning i høyere utdanning, 201–13. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2019. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.72.ch7.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denne refleksjonsartikkelen handler om artefakter som pedagogiske verktøy i læring. Nord universitet, Faggruppe Trafikk, har et nasjonalt ansvar for utdanning av trafikklærere i Norge. Som lærer for studenter i trafikkfag har jeg ofte tenkt på hvilken rolle artefakter har i undervisningen. Med eksempler fra reelle lærer- og læringssituasjoner viser jeg til samspillet mellom artefakter, den erfarte læreplan, elevenes læringsutbytte og undervisningen studentene gjennomfører. Artikkelen viser også til relasjoner og tilbakemeldinger fra nærveileder, studenter og deres elever. Trafikkfaget legger til rette for et miljø med god dialog, trygghet og tillit. Dette er avgjørende for at artefakter blir meningsbærere, for eksempel bilen i rollen som formidler av mening, i vår undervisning og læring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Chen, Joseph C. „The Role of Critical Theory in the Development of Multicultural Psychology and Counseling“. In Research Anthology on Rehabilitation Practices and Therapy, 168–90. IGI Global, 2021. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-7998-3432-8.ch010.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The discipline of psychology has historically been based upon Western, Eurocentric perspectives on human behavior. Critical theory has played a central role in pushing psychology out from its insularity and perceived objectivity. This chapter examines the role of critical pedagogist Paolo Freire and liberation psychologist Ignacio Martín-Baró in the shaping of a multicultural perspective within psychology that has revolutionized the way that psychologists understand and treat mental health conditions. Freire and Martín-Baró gave voice to the marginalized and disenfranchised and pushed psychologists to engage in their own conscientization of their history and complicitness in perpetuating oppression. Implications of their work are examined in light of their contributions to theoretical underpinnings, clinical diagnosis, and treatment approaches.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Chen, Joseph C. „The Role of Critical Theory in the Development of Multicultural Psychology and Counseling“. In Advances in Standardization Research, 259–81. IGI Global, 2018. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-5225-6086-9.ch018.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The discipline of psychology has historically been based upon Western, Eurocentric perspectives on human behavior. Critical theory has played a central role in pushing psychology out from its insularity and perceived objectivity. This chapter examines the role of critical pedagogist Paolo Freire and liberation psychologist Ignacio Martín-Baró in the shaping of a multicultural perspective within psychology that has revolutionized the way that psychologists understand and treat mental health conditions. Freire and Martín-Baró gave voice to the marginalized and disenfranchised and pushed psychologists to engage in their own conscientization of their history and complicitness in perpetuating oppression. Implications of their work are examined in light of their contributions to theoretical underpinnings, clinical diagnosis, and treatment approaches.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Mik-Meyer, Nanna. „The psychology-inspired context: coach–coachee“. In The Power of Citizens and Professionals in Welfare Encounters. Manchester University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.7228/manchester/9781526110282.003.0007.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This chapter introduces the third context which is key to this book’s analyses of present day welfare encounters, that is, the norms and values from the fields of psychology. This chapter addresses a range of both different and partly overlapping scholarly discussions regarding various ways of identifying the welfare state, such as therapeutic, psychological, maternal or pedagogised alongside discussions of the so-called personalisation and co-production approaches to welfare work. In doing so, the chapter especially draws on the work of Pykett. In emphasising the research on this context, the chapter shows how the roles of welfare workers such as facilitators, coaches and therapists are at play even in welfare areas, which are not traditionally associated with the so-called psy-disciplines (such as psychology, psychiatry, medicine, etc.). The chapter concludes by discussing the agency of welfare workers and citizens and how they each respond to this particular framing of the welfare work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Pedagogiska roller"

1

Cerqueira de Oliveira, Joelma, und Alfredo Eurico Rodrigues Matta. „O JOGO RPG ROLE PLAY GAME DIGITAL PARA O ENSINO A DISTÂNCIA: UMA PROPOSTA PEDAGOGICA SOBRE O TRÁFICO DE ESCRAVIZADOS NA BAHIA“. In 22º CIAED Congresso Internacional de Educação a Distância. Associação Brasileira de Educação a Distância ABED, 2016. http://dx.doi.org/10.17143/ciaed/xxiiciaed.2016.00100.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie