Dissertationen zum Thema „Pedagogiska kartläggningar“

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur några specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartläggning av elever i behov av särskilt stöd, från förskoleklass till år 9, en kartläggning som skall ligga till grund för utarbetandet av åtgärdsprogram.

Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhåller vikten av att en pedagogisk kartläggning görs utifrån de tre nivåerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartläggningen används främst när det handlar om elever i stora svårigheter. På organisationsnivå var det syn på lärande, lärarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartläggningen som poängterades. På gruppnivå var relationer mellan lärare och elev, skola och familj, arbetssätt, gruppsammansättningar och klassrumsmiljön faktorer som specialpedagogerna lyfte fram. På individnivå var det tester/diagnoser, elevsamtal, starka sidor och självförtroende som presenterades. Det framkommer att resultatet av en pedagogisk kartläggning i ett helhetsperspektiv ger åtgärdsprogram, som är mer genomtänkta och där eleven inte är ensam bärare av problemet.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om åtgärdsprogram och pedagogisk kartläggning.

Sammanfattning

Vi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram.

Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram.

Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar.

Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå.

Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning. När det handlar om att kartlägga på individnivå, så görs detta på olika sätt t ex genom screening. Klassrumsmiljön är det som pedagogerna tittar mest på när det gäller miljön, men specialpedagogerna och speciallärarna beskriver också att de tittar på barnens interaktion med varandra genom social kartläggning och lek-observationer. Två av specialpedagogerna tar inte upp något om hur de kartlägger klassrumsmiljön.

Arbetsgången och metoderna för hur de kartlägger ser olika ut. Några skolor gör en grundlig kartläggning på flera områden innan de går vidare. Av vår undersökning kan vi utläsa att två kommuner har tydliga metoder för screening, den tredje har det inte. Gemensamt för de tre kommunerna är att det finns ett kommunövergripande elevhälsoteam, dit pedagogerna skickar ärenden som de inte finner lösning på eller som kräver experthjälp. Alla speciallärare och specialpedagoger, som kommer från tre olika kommuner, samtalar kring ärenden och elever, med elever, med andra pedagoger, arbetslag och föräldrar.

Exempel på hinder för kartläggning av miljön, som har framkommit i intervjuerna, är tiden som inte räcker till och arbetsbelastningen som kan bli för stor för både pedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Ett annat hinder är den kunskapssyn som pedagogen har. Det är av stor vikt vilken grundsyn som genomsyrar organisationens tankar och pedagogik och den kunskapssyn som råder i skolan.

De flesta av specialpedagogerna och speciallärarna säger att de bestämmer i olika sorters grupper hur de ska gå tillväga när de ska kartlägga barns behov av särskilt stöd.

De svenska elevernas matematikresultat blir sämre år efter år, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.

I detta arbete presenteras åtta metoder som kan användas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder är bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.

För att nå så många elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det är att läraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna. Avgörande faktorer för elevinflytande och dess status är personalens intresse och motivation. Projektgrupper är en konstellation där elever har större möjlighet till ett inflytande. Personalen ser i de individuella utvecklingsplanerna stora potentialer för inflytande på individnivå. Den inre och yttre miljön är viktiga områden för inflytande för elever. Lärarna poängterar mer elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen. Elever i år 5 och 6 har större möjligheter än elever i år 9 att påverka sin vardagliga situation. Det finns en motsättning mellan intensionerna i skolans läroplan och skolans vardag beträffande elevinflytande. Elevers inflytande ökar inte med stigande ålder. Maktstrukturen kan bara förändras om de av tradition starka, lärare och rektorer, har vilja och motivation.

The study is accomplished within the Master of Education leadership 40p at Karlstads University. The essay is composed of a survey of pupils' possibilities to influence the school's work on improvements at different levels. The method used for this study is interviews of four headmasters, four teachers and questionnaires given to 85 pupils at school year 5, 6 and 9 (in the Swedish school system). The interviews and questionnaires have been executed at three school units in two municipalities in the south of Sweden. The result shows that work on improvements is a constantly ongoing process, and that formal influence exerted by the pupils at the schools examined is well functional. Decisive factors for this influence and its status are the personnel's interest in and their motivation for having a well functional pupil's influence. A project group is one constellation where pupils have a larger possibility to influence. In the individual development plans the personnel see larger potential for influence at individual basis. For the pupils, internal and external environment are essential areas in which they want to exert influence. Where as the teachers emphasize pupils' possibilities to influence pedagogical techniques. The questionnaires show that the pupils in year 5 and 6 have greater opportunities to influence the everyday situation, everything concerning their daily work, than those in year 9. There is a contradiction between the intentions in the school curriculum and the everyday life in schools regarding pupils' influence. The pupils' influence does not increase with age as intended in the curriculum. The power structure can only change if the traditionally strong teachers and headmasters have the wish and motivation for this.

Kurs Idrott III

Syftet med studien var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning för att se och bedöma elevers läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten.

Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 57 respondenter. Utifrån syftet formulerades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? samt vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?

Resultatet visade att samtliga 57 respondenter använde sig av kartläggning i någon form för att se och bedöma elevers läsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gånger per termin och att LUS (Läsutvecklingsschema) var det kartläggningsmaterial som de använde sig av i störst utsträckning. Sin egen professionella bedömning angav den största andelen av de svarande (40 stycken) som den främsta metoden vid kartläggning av elever.

Vidare i arbetet framkom att lärarna i studien likt flera forskare som presenteras häri, var ense om att de moment som lärarna fokuserar på vid en kartläggning, till exempel fonologisk medvetenhet och ordavkodning, är sådana delar som anses vara goda förutsättningar för att elever ska utvecklas till goda läsare.

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.

Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt.

Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.

Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur.

Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog.

Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar. Resultatet visar också på att många lärare upplever att de inte känt sig delaktiga i processen att forma den nya skolan. I intervjuerna kommer det fram förslag på förbättringsfaktorer från lärarna som behövs för att det fortsatta arbetet ska lyckas bättre.

The aim of this study is to survey four school cultures of the nine-year compulsory school [for children aged 7-16]. These four schools will be bringed together 2008, in a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. To diagnose the school culture is an important step in school improvement. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form the new school. A similar study is done on the school culture of an upper secondary school.

The study was done by “learning dialogue” and interviews. The majority of the teachers, headmasters and pupils council are included in the researches. The results from this study shows that the school culture and the infrastructure on the four schools are different and the systems of the infrastructure do not promote school improvement in all parts. The result from these researches also shows that teachers do not experience that they are involved in this school improvement process to build a new school and it also shows strategies for improvement of the continuing project.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.