Dissertationen zum Thema „Pedagogisk leksak“

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker.

För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.

Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn.

Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar. Somliga ansåg att leksakernas plats i verksamheten är som krydda för leken, medan andra även nämnde att de kunde ha en del i utvecklandet av vissa färdigheter hos barnen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur leksakerna stimulerar barns lek, lärande och utveckling. För att få svar på detta samt på våra frågeställningar har vi använt oss av tio intervjuer samt deltagande observationer. De resultat vi fick från våra datainsamlingsmetoder var att leksakerna påverkar barns kognitiva, språkliga, sociala, motoriska och psykologiska utveckling.  Genom leksakerna utvecklar barnen också en personlighet samt att deras självförtroende växer i leken. De faktorer som påverkade barns val av lek var leksakens färg, form och vikt. Vi fann även att verklighetstrogna leksaker var attraktiva hos barnen samt att barnen blev influerade av vad de andra barnen lekte med. Resultatet pekar mot att personalen på förskolan har en roll att gå in och göra barnen medvetna om leksakernas möjligheter och funktioner vid olika aktiviteter. Vår slutsats av detta forskningsarbete är att alla leksaker kan bli pedagogiska i leken och bidra till ett lärande och utveckling hos barnen.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhället och många förskolor har idag tillgång till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men även att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar även på att datorn kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlärningsmetoder.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn på två olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen på dessa förskolor när de använder sig av datorerna. Syftet har även varit att undersöka hur personalen ser på datorns roll i verksamheten. De frågeställningar jag har använt mig av har varit hur förskolorna i studien placerar datorn i verksamheten, hur personalen ser på datorn som verktyg i förskolan, om de upplever att de har tillräcklig kunskap för att använda datorn i verksamheten, hur barnen agerar framför datorn och hur barnen samspelar med varandra framför datorn.

Jag valde att använda mig av observationer och intervjuer som metod och dessa utfördes på två förskolor. Barnen i observationerna är i åldern fyra till fem år gamla och båda observationerna genomfördes när barnen spelade datorspel. Observationerna följdes sedan upp av intervjuer med förskollärare på de båda förskolorna.

Resultatet visar att barnen i observationerna ofta väljer bort olika uppgifter i spelen och skyndar vidare till nästa moment. Detta agerande kan bero på att spelen är för svåra, att momentet är tråkigt, eller att de har utfört momentet förut. Barnen upprepar även samma moment flera gånger i spelen. Resultatet visar också att barn samarbetar framför datorn genom att hjälpa varandra vid behov och att de samspelar genom att diskutera olika lösningar på problem. Barnen väljer dock ofta att bortse från kommentarer och råd från kamrater. Hur samspelet och barnens agerande ser ut beror också på situationen och vilka barn det handlar om. Resultatet visar vidare att den ena förskolan har ett bestämt mål med datorn. De försöker låta datorerna komplettera den övriga verksamheten, samtidigt som den andra förskolan använder sig av datorerna på ett mindre konkret sätt. Personalen på de båda förskolorna har inte fått gå någon datorutbildning eller liknande men anser sig vara självlärda. Genom att använda mer pedagogiskt uppbyggda datorprogram och datorspel kan barns kreativa tänkande samt samarbetsförmåga övas upp.

With this study we intend to investigate and analyse three different preschool’s holdings of toys and discuss the result in relation to the creation of subject. The investigation in this study consists of an inventory of the holdings of toys at three different preschools. We have used an already existing system for classification which is composed by Nilsson and Nelson (2002). The results give a detailed survey of collected material in the form of tables in which we indicate the comparisons which are relevant to our purpose. In the analysis we have compared the preschool’s holdings of toys and, among other findings, concluded that the class of Household appliance/food is dominating at all the preschools we have visited. Furthermore we have found that the different preschools create a limited conception of the world through their toys. In the study we can confirm that toys give children a perception of what the world looks like and, in that way, contribute to the children’s subject creation. The different toys at the preschools convey a message which not always is in line with the society in general and its views on what values should be embraced by its citizens.

Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie. Jag har varit aktiv observatör av både mig själv och den barngrupp jag utfört undersökningen i, vilket har dokumenterats i dagboksform. Bearbetningen av materialet i asp har endast utförts med hjälp av en täljkniv. Intervjuer har gjorts för att kunna jämföra de egna observationerna med intervjusvaren. Min egen förförståelse som kopplats till de litteraturstudier som gjorts har legat till grund för en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet av studien visar att det är möjligt att tälja leksaker i barngrupp medan barnen leker, där det egna förhållningssättet är en del av det resultatet. Undersökningens visar även att aktiviteten i sig påverkar barnens lek. Om leksakers utformning har någon inverkan på barns fantasi ges inget entydigt svar på. Denna fråga kan möjligtvis besvaras genom ytterligare forskning.

The main purpose of this essay is to study if it’s possible for the teacher to carve toys while the kids are playing. The research is also aimed at if my own standing point towards the action of carving toys can affect the children’s play. An issue to that has been if the shape of the toys has any impact on the development of the children’s imagination. Apart from that I have also studied the development of my own ability to shape toys. The research is based on a qualitative study with interviews and observations which I have compared to each other. I have used a hermeneutic approach when I have interpreted the results. I have actively observed both myself and the group of children in which I have conducted my research. My research is documented in the form of a diary. The processing of the aspen wood has been made solely using a carving knife. The result of the study shows that it is possible to carve toys in preschool while the kids are playing. The study also shows that the activity, in itself, has an effect on the children’s play. There are no unambiguous answers to if the shape of the toys has an impact on children’s imagination. It is possible that further research will lead to an answer to that issue.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder. Oftast är det vuxna personer i barnens omgivning som skapar traditionella genusmönster. Resultatet visar att barn är medvetna om vilka leksaker de helst vill leka med. Flertalet av barnen väljer att leka med genusstereotypa leksaker. Det finns en påverkan från föräldrar, syskon och samhälle som bidrar till barns val av leksaker. Ett typiskt exempel på en könskodad plats som är oerhört viktig för barn, är leksaksaffärer.

Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat. Studien visar även att det enda som kan stoppa barnen, är deras fantasi. Och att både flickor och pojkar leker tillsammans.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare och elever anser om lek och lek med Lego. För att ta reda på detta har jag använt mig av tidigare forskning samt intervjuer med fyra lärare, samtal med elever samt observationer. Resultaten visar att lärare och elever anser att leken är betydelsefull samt att pojkar och flickor väljer att leka med olika leksaker och leker. Ett annat resultat är att det är flest pojkar som leker med Lego men det finns även flickor som leker med Lego. Eleverna ansåg att man kan leka själv med Lego eller tillsammans med andra. Krig och pirater är lekar som pojkarna använder vid lek med Lego och flickorna blandar gärna in andra leksaker såsom djur i leken med Lego. Det är två av fyra lärare som använder sig av Lego i pedagogiska sammanhang, de två lärarna som inte gör det ville ha tips och inspiration. Slutsatserna blir att det är viktigt att ta tillvara på leken eftersom den utgör en stor del av barns liv samt att barn väljer leksaker på grund av intressen och möjligtvis genom deras bakgrund.   

En undersökning om leksakerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. Frågeställningen syftar till att ta reda på vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstämmer med detta. Metoden jag valt att använda för att ta reda på detta är kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stämmer väl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det också finns vissa skillnader.

Om lek och leksaker påverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka.

Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter. Utifrån resultatet från videoobservationerna kunde likheter och olikheter jämföras i barnens lek.

Mönster kunde ses i flickornas och pojkarnas lek med könsstereotypa leksaker. Att uttrycka fantasi genom fantasipersoner var det mönster som framkom i både flickornas och pojkarnas lek. Analyser av resultatet visade att flickorna och pojkarna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som ingick i relationer med varandra. Skillnaden i flickornas och pojkarnas sätt att uttrycka fantasi var på vilket sätt fantasipersonen agerade i leken. Pojkarnas fantasipersoner hade egenskaper som styrka, snabbhet och kämpande mot andra individer. Flickornas fantasipersoner hade egenskaper som vårdande, omhändertagande och organiserande. Tidigare forskning visar (se t.ex. Carlson och Taylor, 2005) att bland pojkar förekommer oftast fantasipersoner föreställande övernaturliga mediafigurer och för flickor förekommer oftast fantasipersoner som ingår i en familj, i ett hushåll. I likhet med detta visade denna undersökning att pojkarna till största del uttryckte fantasi genom fantasipersoner som var övernaturliga figurer. Flickorna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj. Pojkarna i motsats till flickorna uppvisade skillnad i sätt att uttrycka fantasi i lek med könsstereotypa leksaker för flickor i förhållande till lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarnas lek handlade i stor utsträckning om relationer mellan starka och snabba individer som kämpade mot varandra men när de uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj framkom skillnaden. Då uttryckte pojkarna fantasi genom fantasipersoner som var osäkra. Enligt slutsatser av denna undersökning kan detta betyda att de manliga förebilder pojkarna identifierar sig med är osäkra i sin roll i familjelivet. Förslag som ges utifrån slutsatserna av denna undersökning är att pedagogen ska utgå ifrån barns fantasi och förstärka de kompetenser hos fantasipersonen/fantasiföremålet som de anser att barnet bör utveckla.

Syftet var att studera barns val av lek innehåll i relation till tidigare generationers lekar, samt att även se hur pedagogerna arbetade utifrån sin egen syn på traditionella lekar och hur det påverkade barnens val av lek. Det gjordes en kvalitativ undersökning, observationer och intervjuer i en förskoleklass. Resultatet visade att i förskoleklassen som undersökningen gjordes i använde man sig av traditionella lekar. Barnen lekte ofta samma lekar som den äldre generationen gjorde. En del av lekarna var sedan omgjorda för att passa dagens samhälle och det utbud av tv- och filmhjältar som idag är kändisar. Resultat visade även att pedagogerna utgick från sin syn och sina erfarenheter angående leken.

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet. De leksaker som används mest på Reggio Emilia är kreativa och utforskande leksaker medan icke Reggio Emilia använder sig mer av traditionella leksaker. På båda förskolorna har vi fått fram att leksakerna blir mer könsstereotypa ju äldre barnen blir. Barnen får i senare ålder tillgång till fler rum som leder till könsuppdelning.

Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.

Studiens syfte har varit att undersöka hur lek används i undervisningen. Genom en standardiserad enkät har 21 pedagoger från fem olika skolor tillfrågats. Pedagogerna har varit verksamma inom förskoleklass till årskurs tre. Studiens resultat visar att leken i undervisningen förekommer i olika mängd i både förskoleklassen och de olika skolorna. Pedagogerna menar att det är svårt att uttala sig om vad lek betyder men framhåller att leken utvecklar olika förmågor såsom fantasi, socialt samspel och lärande. De framhåller också att det både finns fördelar och nackdelar med att använda lek i undervisningen.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur rolleken påverkas i samband med ett dramapedagogiskt arbetssätt. För att få mer kännedom har vi under hösten 2006 genomfört en undersökning där vi inspirerats av Lindqvist (1996) arbetssätt med drama. Under arbetets gång har vi genomfört observationer och strukturerat dessa utifrån Knutsdotter-Olofsson (2003) tre lekregler; turtagande, samspel och ömsesidighet. För att få mer kunskap om vad det innebär att arbeta med drama och på vilket sätt det kan påverka leken har vi studerat olika forskares(Vygotskij, Lindqvist, Knutsdotter- Olofsson) erfarenheter i lek och dramapedagogik. Vårt resultat pekar på att ett dramapedagogiskt arbetssätt hjälper barnen att lära sig de tre sociala lekreglerna och då ökar rollekandet hos barnen på förskolan.