Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Pedagogisk leksak“

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna.  Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att presentera och bidra till kunskap om det didaktiska och pedagogiska värdet av sex förskollärares arbete med lärplattan i förskolans verksamhet. Studien frågeställningar är; Hur beskriver förskollärare sitt arbete med lärplattan tillsammans med barn i förskolans verksamhet? På vilka sätt erbjuder förskollärare barn lärplattan i förskolans verksamhet? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om samspel och lärande är centrala. För att få svar på frågeställningarna används observationer och semiinformella intervjuer. Resultat visade bland annat att lärplattan ska vara ett tillgängligt material, används som ett komplement i verksamheten samt att förskollärare ska var medforskande tillsammans med barn.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker.

För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.

Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn.

Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar. Somliga ansåg att leksakernas plats i verksamheten är som krydda för leken, medan andra även nämnde att de kunde ha en del i utvecklandet av vissa färdigheter hos barnen.

 

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur leksakerna stimulerar barns lek, lärande och utveckling. För att få svar på detta samt på våra frågeställningar har vi använt oss av tio intervjuer samt deltagande observationer. De resultat vi fick från våra datainsamlingsmetoder var att leksakerna påverkar barns kognitiva, språkliga, sociala, motoriska och psykologiska utveckling.  Genom leksakerna utvecklar barnen också en personlighet samt att deras självförtroende växer i leken. De faktorer som påverkade barns val av lek var leksakens färg, form och vikt. Vi fann även att verklighetstrogna leksaker var attraktiva hos barnen samt att barnen blev influerade av vad de andra barnen lekte med. Resultatet pekar mot att personalen på förskolan har en roll att gå in och göra barnen medvetna om leksakernas möjligheter och funktioner vid olika aktiviteter. Vår slutsats av detta forskningsarbete är att alla leksaker kan bli pedagogiska i leken och bidra till ett lärande och utveckling hos barnen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet kategoriserar barn och hur pedagogisk styrning tillämpas i de pedagogiska planeringar som formuleras för fritidshemmets verksamhet. Med bakgrund i fritidshemmets unika position som tar avstamp i att skapa en meningsfull fritid för barn är det relevant att undersöka detta, i synnerhet då fritidshemmet genomgår stora förändringar. Denna studie har genomförts med utgångspunkt i de pedagogiska planeringar personal formulerar för fritidshemmets verksamhet. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt belyser studien flera ideologiska dilemman som uppstår i materialet. Vidare beskrivs vilka olika val personalen i fritidshem gör när de ställs inför dessa ideologiska dilemman. Konsekvenserna av de val som personalen gör påverkar och formar den diskursiva porträtteringen av barnet och vad det ges för förutsättningar för att vara delaktigt i skapandet av sin egen meningsfulla fritid.

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former. För barnen är våldsamma lekar som vilka andra lekar som helst och påverkar deras utveckling och lärande. Hur dessa lekar utvecklar sig beror på vilken syn pedagoger har på dessa lekar.

I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhället och många förskolor har idag tillgång till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men även att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar även på att datorn kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlärningsmetoder.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn på två olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen på dessa förskolor när de använder sig av datorerna. Syftet har även varit att undersöka hur personalen ser på datorns roll i verksamheten. De frågeställningar jag har använt mig av har varit hur förskolorna i studien placerar datorn i verksamheten, hur personalen ser på datorn som verktyg i förskolan, om de upplever att de har tillräcklig kunskap för att använda datorn i verksamheten, hur barnen agerar framför datorn och hur barnen samspelar med varandra framför datorn.

Jag valde att använda mig av observationer och intervjuer som metod och dessa utfördes på två förskolor. Barnen i observationerna är i åldern fyra till fem år gamla och båda observationerna genomfördes när barnen spelade datorspel. Observationerna följdes sedan upp av intervjuer med förskollärare på de båda förskolorna.

Resultatet visar att barnen i observationerna ofta väljer bort olika uppgifter i spelen och skyndar vidare till nästa moment. Detta agerande kan bero på att spelen är för svåra, att momentet är tråkigt, eller att de har utfört momentet förut. Barnen upprepar även samma moment flera gånger i spelen. Resultatet visar också att barn samarbetar framför datorn genom att hjälpa varandra vid behov och att de samspelar genom att diskutera olika lösningar på problem. Barnen väljer dock ofta att bortse från kommentarer och råd från kamrater. Hur samspelet och barnens agerande ser ut beror också på situationen och vilka barn det handlar om. Resultatet visar vidare att den ena förskolan har ett bestämt mål med datorn. De försöker låta datorerna komplettera den övriga verksamheten, samtidigt som den andra förskolan använder sig av datorerna på ett mindre konkret sätt. Personalen på de båda förskolorna har inte fått gå någon datorutbildning eller liknande men anser sig vara självlärda. Genom att använda mer pedagogiskt uppbyggda datorprogram och datorspel kan barns kreativa tänkande samt samarbetsförmåga övas upp.

With this study we intend to investigate and analyse three different preschool’s holdings of toys and discuss the result in relation to the creation of subject. The investigation in this study consists of an inventory of the holdings of toys at three different preschools. We have used an already existing system for classification which is composed by Nilsson and Nelson (2002). The results give a detailed survey of collected material in the form of tables in which we indicate the comparisons which are relevant to our purpose. In the analysis we have compared the preschool’s holdings of toys and, among other findings, concluded that the class of Household appliance/food is dominating at all the preschools we have visited. Furthermore we have found that the different preschools create a limited conception of the world through their toys. In the study we can confirm that toys give children a perception of what the world looks like and, in that way, contribute to the children’s subject creation. The different toys at the preschools convey a message which not always is in line with the society in general and its views on what values should be embraced by its citizens.

Följande studie handlar om leksaksutbudet på två förskolor i Småland. Leksaksutbudet harkartlagts och pedagogernas argument kring sina val av leksaker, har undersökts. I min studiehar jag valt en kvalitativ forskningsansats där jag har observerat leksaksutbudet samtintervjuat pedagogerna på förskolorna. Tidigare forskning ger en överblick på hurleksaksutbudet såg ut för ca 20 år sedan och beskriver vikten av att förskolepersonal gör ettaktivt val då leksaker köps in. Det finns olika syn på vilka leksaker som lämpar sig bättre änandra. Exempelvis är begreppet ”pedagogiska leksaker” ett uttryck som diskuteras. Mittresultat visar att leksaksutbudet på förskolorna är relativt klassiskt, samt att pedagogernasargument kring valet av leksaker, överensstämmer med det utbud av leksaker som finnstillgängligt för barnen på förskolorna.