Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Pedagogers utsagor“

Inom Reggio Emilia pedagogiken ses miljön på förskolorna som en tredje pedagog och man lägger stor vikt vid hur denna ska utformas. Studiens syfte var att undersöka hur detta omsätts i praktiken genom att analysera hur pedagoger på Reggio Emilia inspirerade förskolor pratar om inomhusmiljöns utformning och användning. Forskningsmetoden rundtur användes för att möjliggöra ett samtal som på ett naturligt sätt kunde fånga pedagogernas berättelser om den miljö de befinner sig i. Arbetet med resultatet utgick från en postmodern grundsyn tillsammans med Foucaults beskrivning av diskurs- och maktbegreppet. Diskursanalys användes som analysmetod och tre dominerande diskurser utlästes. Resultatet av analysen gav beskrivningar av möjligheter och begränsningar kring utformning av inomhusmiljön som pedagogerna upplever i verksamheten. Främst lyftes att det sällan förs ett aktivt samtal kring pedagogernas syfte med inomhusmiljön, med anledningar som brist på tid och brist på tydligt ledarskap. Arbetet avslutas med en diskussion kring resultatet genom ett maktbegrepp, resultatet i relation till tidigare forskning och tankar om framtida forskning.

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn att läsa. Syftet med denna studieär att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad språkstörning. Vi vill fånga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers läsutveckling i årskurs 1-3. För att få svar på frågeställningarnahar vi använt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som är av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers läsutveckling är relationen till eleven, möta eleven pådess nivå, flexibilitet i organisationen, mängden erfarenhet, extern hjälp och samarbetemed föräldrar. Kartläggning hjälper dessutom pedagogerna att följa elevens individuellaläsutveckling och att organisera verksamheten därefter. Språkstörning påverkar elevensläsutveckling, på så sätt att varje nytt moment upplevs som svårt och svårigheternaföljer eleven under skoltiden. Elevens starka sidor och sinnen måste därför tas tillvara iundervisningen för att elever med språkstörning ska kunna tillgodogöra sig läsningbättre. Anpassad, strukturerad, lustfylld språkstimulans i varierande former och elevensegen motivation är av betydelse vid stimuleringen av språkstörda elevers läsutveckling.Grundläggande förutsättningar som pedagogerna framhåller i utsagorna är pedagogensbehov av information inför mötet med dessa elever, betydelsen av språklig medvetenhetoch föräldrars delaktighet.

One of the most important tasks of school is to teach all children to read. The aim of thisstudy is to elucidate and to analyze the statements and arguments, of the pedagogues,concerning meeting with children with identified language disorder. We want to spotwhat is said to be of significance in order to stimulate these students' readingdevelopment in the first to the third grade. In order to find answers, to the questions ofthe issues, we have used a qualitative method with unstructured interviews. In the studyfive pedagogues were interviewed, all of them with experience of working with studentswith language disorder. The result shows that the opinion of the respondents, aboutwhat is of significance in order to stimulate the reading development of these students isthe relationship to the student, to meet on the level of the student, organizationflexibility, amount experience, external help and parent collaboration. With support ofschedules the student’s individual reading development can be followed and the workaccordingly organized by the pedagogues. The difficulties influence their learningthrough the years and primary their reading development. Therefore, the strength of thestudent and the using of the five senses must be taken to heart in the education, in orderto better incorporate reading. Of great importance for reading development, of studentswith language disorder, is tailored, structured and joyful stimulus of the language, inways of variation and also the student’s motivation. Fundamental, as the pedagoguesstress in the statements, is the need of information before meeting with these students,the importance of linguistic awareness and the part taking of the parents.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Syftet har operationaliserats ned till följande två forskningsfrågor; Hur beskriver pedagoger sina egna arbetssätt med matematik i förskolan? och Vad uttrycker pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen? Studiens syfte har grundats i problemområdet att undersöka vilka arbetssätt pedagoger använder för att tillämpa matematik i relation till förskolans utomhusmiljö, som tagit avstamp i litteratur som lyfter att det finns pedagoger som inte har tillräckligt med djupgående kunskaper i ämnet matematik för att kunna stötta barn i det, samt att det är få som talar för att använda utomhusmiljön som undervisningsmetod trots de gynnsamma effekter det ger på barns lärande och utveckling. Forskning belyser matematiken som ett fenomen som barn upptäcker med hjälp av kroppen och alla dess sinnen och att matematik är ett sätt för barn att kunna relatera till verkligheten. Studier skriver även fram att elever i bland annat årskurs fyra i Sverige, presterar sämre än andra nordiska länder i ämnet matematik. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt samt metod har inspirerats av hermeneutikens allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som hermeneutisk cirkel, förförståelse och förståelse samt tolkning har använts som analysverktyg. Tio pedagoger från totalt tre förskolor har deltagit i studien, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i föreliggande studie synliggörs utifrån pedagogers utsagor, att pedagoger lyfter att de använder sig av olika arbetssätt, som att tillföra material och använda de naturliga material som utomhusmiljön erbjuder för att närma sig matematiken i förskolan. Pedagoger uttalar sig om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg i

relation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, upplever

frustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varje

barns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysa

pedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation av

verksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans stora

barngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger som

arbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ett

arbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindre

grupper. Ett annat arbetssätt är att i vardagssituationer möta barnen i samspel och dialog

på den nivå de befinner sig. Den stora barngruppen kan hindra barnens språkutveckling

på olika sätt som när det gäller barnens talutrymme och möjlighet till enskild tid med

pedagogerna. Dokumentation och kartläggning hjälper pedagogerna att följa barnens

individuella språkutveckling och att organisera verksamheten. Det är inte alltid

gruppstorleken som bidrar till att pedagogerna inte kan möta alla barn utan

konstellationen av gruppen kan vara minst lika betydelsefull.

Today, pre-schools are often associated with large children’s groups and the

personnel are understaffed in relation to the size of the children’s groups. This

results in, pedagogues feel frustrated that they do not have the time (and

resources) to provide for every child’s need to support their development,

which is one of the commissions of the pre-school. The purpose of our study is

to illustrate a pedagogue reasoning on how to work in order to individualise 3-

5-year-old children’s language process in relation to the size of the children’s

groups. The study is based on six qualitative interviews with pedagogues who

work or have worked with children in the ages of 3 to 5 years old. This method

is chosen in order to realise how teachers reflect on and act to notice and

distinguish every child and their language process among the rest of the

children. The results show that it is often easier to pay attention to every child

when they are divided into several smaller groups. Another way is to interact

with the child in ordinary situations in their own level of language

development. The large group of children can stop their language process when

it comes to their speech development and possibility of individual time with the

pedagogues. Documentation helps the teachers to organise the way to work and

thereby on how to follow every child’s individual language process. Something

that can be of importance is that it is not always the size of the group that is the

contributory cause for a pedagogue to take notice to every child and its needs

but the composition of the group can also be determining.

Syftet med studien var att analysera pedagogers utsagor om våldslek och synliggöra normer om lek i förskolan. Våldslek i denna studie innebär lek med våldsamma inslag som kan finnas i olika typer av lek. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer, där åtta respondenter från Mellansverige deltog. Studien visade att pedagogerna uppfattar att våldslek framkommer främst bland pojkar i form av att jämföra styrkor och mäta sig med varandra, och att detta kan bero på en social konstruktion gällande hur pojkar anses vara. Vissa pedagoger uppfattade även,vid närmare eftertanke, att även flickor kan vara delaktiga i våldslek, men i en annan form. Studien visade också att pedagogerna generellt avråder från våldslekar som anses vara icke-god lek och en av anledningarna har med deras egna känslor och tankar om vad som är rätt och fel att göra. En annan orsak till att de avråder är för att de upplevde att lekarna kunde gå överstyr och att barnen därmed for illa. Pedagogerna anser till stor del att populärkulturen ger upphov till våldslekar men spekulerar även i att det kan finnas en biologisk orsak. De anser även att det är viktigt att barnen ska leka det de är intresserade av men uppmuntrar till att leka lekar där barnen lär sig att bli goda samhällsmedlemmar. Pedagogerna vill styra leken inom normen för den goda leken i syfte att fostra barnen till att bli goda samhällsmedlemmar och avstyra lekar från icke-god lek. I strävan mot denna framtidsvision gör pedagoger val i form av att antingen utveckla och stöttar barns intressen av våldslek eller att avråda eller förbjuda våldslek i förskolan. Pedagogerna kan potentiellt hamna i ett dilemma när de är skyldiga att följa läroplanens mål om att fostra barnen till goda samhällsmedlemmar, samtidigt som de ska ta hänsyn till och stötta alla barns intressen för att ge dem lika rättigheter och möjligheter i förskolans verksamhet. Slutsatsen av studien är att pedagoger behöver kritiskt granska sina normer och värderingar gällande normer om lek. En kompetensutveckling i att kunna stötta barnens våldslekar i enlighet med vad vetenskapen säger, anser vi precis som tidigare forskning, kan komma att vara nödvändig.

Betyg i Ladok 210606.