Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Parodontala sjukdomar“

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utreda om det finns stöd i litteraturen avseende vilken betydelse kostens innehåll av polyfenoler och vitaminer kan ha för parodontala sjukdomar. Material och metod: En sökning i PubMed gjordes i mars 2012. Sökningen begränsades till humana studier på engelska och publicerade mellan januari 1990 och mars 2012. Kriterier för inkludering var: “randomized controlled trial”, “clinical controlled trial”, “clinical trial” och “”humans. Referenslistorna i de selekterade studierna granskades för att finna ytterligare studier som kunde inkluderas i analysen.Resultat: Femton studier identifierades som relevanta för syftet och som uppfyllde inklusionskriterierna. Fem av dessa behandlade polyfenolers effekt på parodontit och resultaten av dessa indikerar att polyfenoler kan påverka parodontal sjukdom. Till exempel rapporteras reducerad blödning vid sondering (BOP) och fickdjupsreducering. Fem studier studerade effekten av vitamin D. Man fann en förbättrad effekt på bennivån om vitamin D tillskottet kombinerades med kalcium. Två studier undersökte effekten av vitamin C och konstaterade att parodontal sjukdom var associerad med minskad nivå av total antioxidativ kapacitet samt med reducerad blödning. Tillskott av vitamin B – komplex resulterade i bättre läkning efter parodontal operation och multivitamintillskott resulterade i reducerad BOP och fickdjupsreducering.Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att kunskapen avseende kostens innehåll av polyfenoler och vitaminers påverkan på parodontala sjukdomar och/eller effekten av kosttillskott på läkningen efter parodontal behandling är begränsad och att mycket forskning krävs för att några mera långtgående slutsatser kan dras.
Objective of this systematic literature review was to investigate whether there is support in the literature regarding the role of dietary content of polyphenols and vitamins may have for periodontal diseases.Material and methods: A PubMed search was performed in March 2012 to identify appropriate studies. The search was limited to studies published in English between January 1990 and March 2012. For studies on the effects of polyphenols and vitamins on periodontal diseases the search was limited to studies in humans. The search was limited to: “randomized controlled trial”, “clinical controlled trial” “clinical trial” and “humans”. Additionally the reference lists of selected articles were hand searched for the possible inclusion of additional references.Results: Fifteen studies were identified as relevant to the purpose and fulfilling inclusion criteria. Five clinical studies treated the effects of polyphenols on periodontitis and results indicate that polyphenols can affect the periodontal disease. For example reduced bleeding on probing (BOP) and pocket depth (PPD) reduction was reported. Five studies were found evaluating the effect of vitamin D on periodontal disease. It was concluded that the best effect to reduce periodontal disease was observed if vitamin D supplementation was combined with calcium. Two studies looked at the effect of vitamin C on periodontitis and demonstrated that periodontal disease was associated with decreased level of the total antioxidant capacity (TAOC) and reduced bleeding on probing (BOP) after treatment with vitamin C. Vitamin B – complex supplementation resulted in improved healing after periodontal surgery and multivitamin supplements reduced BOP and PPD.Conclusion: Knowledge concerning dietary content of polyphenols and vitamins effect on periodontal diseases and/or the effect of supplements on the healing after periodontal treatment is limited and that much research is needed to some far-reaching conclusions can be drawn.

Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av gingivit hos gravida kvinnor.Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklargjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet av litteraturstudien sammanställdesutifrån tolv vetenskapliga artiklar, där resultatet visade att under första trimestern (förstatredjedel av graviditetens nio månader) hade de gravida kvinnorna en gingivitförekomst på35,7%, under andra trimestern (andra tredjedel av graviditetens nio månader) vargingivitförekomsten 65,3%, och under den tredje trimestern (sista tredjedel av graviditetensnio månader) var gingivitförekomsten 73%. Slutsatsen i denna litteraturstudie var att gravidakvinnor löper en större risk att utveckla gingivit ju längre in i graviditeten de kommer.

Introduktion: Påverkan av stress på immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vävnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, såsom stress, i kombination med förändrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstånd (Genco et al. 1998). Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom. Frågeställning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom? Metod: Litteraturstudie Resultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivåer av stresshormoner, såsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvätska och blodserum. Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivåer av stresshormoner i saliv, gingivalvätska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser fastställas med denna litteraturstudie.

Introduktion: Orala förändringar i munhålan är vanligare hos diabetiker än hos en frisk individ. Vanligast är parodontala förändringar. Det är viktigt att preventiva metoder lärs ut av den hälso- och sjukvårdspersonal som möter och behandlar patienten för dennes diabetes.

Syfte: Att beskriva samband mellan diabetes och parodontal sjukdom samt diabetikers medvetenhet kring detta samband.

Frågeställning: Hur påverkar diabetes parodontal sjukdom? Hur påverkas blodglukosnivån hos diabetiker av parodontal behandling? Är diabetiker medvetna om att sjukdomen kan påverka oral hälsa?

Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie inom området diabetes och hur parodontal hälsa/ohälsa påverkas. En sammanställning av vetenskapliga relevanta artiklar har genomförts.

Resultat: Vissa samband mellan dåligt kontrollerad diabetes och parodontal sjukdom råder. De flesta inkluderade undersökningar har visat förbättrat blodglukosvärde hos typ 2 diabetiker efter parodontal behandling i form av scaling och rotplaning. När det gäller diabetikers kännedom om att sjukdomen kan påverka oral hälsa har undersökningar visat att informationen är bristfällig.

Konklusion: Diabetes medför ökad risk att drabbas av parodontit. Sambandet mellan diabetes och parodontal sjukdom är komplext där den ena sjukdomen inverkar på den andra. Parodontit kan vara ett tecken på en begynnande diabetes samt påverka den glukemiska kontrollen. Litteraturstudiens resultat anses vara besvarade.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa evidens avseende parodontal sjukdom och depression hos vuxna. Två frågeställningar formulerades; Visade kvantitativa studier ett samband mellan parodontit och depression hos vuxna? Vilken parodontal status uppvisade vuxna med depression? Metod: Sökningar på relevanta sökord i databaserna DOSS, PubMed, och PsycINFO utfördes i februari 2020. I de inkluderade artiklarna undersöktes parodontal status genom plackindex (PLI), gingivalindex (GI), blödning vid sondering (BoP), fickdjup (PPD), klinisk fästeförlust (CAL). Depression var antingen diagnostiserat eller framkom vid användning av kliniskt instrument. Resultat: 13 artiklar valdes ut, där majoriteten påvisade samband mellan depression och parodontit. Parodontala status hos vuxna med depression visade främst höga PPD, CAL, PLI och GI-värden. Slutsats: Det fanns ett samband mellan depression och parodontit. Vuxna individer med depression uppvisade ett parodontalt status med fler ytor med fördjupade tandköttsfickor, inflammation, och plack. Denna information är viktig för hela tandvårdsteamet att känna till, för att erbjuda en evidensbaserad tandvård till de här individerna.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka prevalensen av parodontit hos yngre vuxna personer i åldrarna 19-44 år med diabetes typ 1. Ett ytterligare syfte var att undersöka om behandling av parodontit med eller utan antibiotika ger effekt på parodontalt status samt på blodglukosvärdet. Studien är en allmän litteraturstudie som består av nio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna PubMed och ScienceDirect. Fem artiklar handlade om prevalensen av parodontit hos personer med diabetes typ 1 och fyra artiklar om parodontal behandling med (n=2) eller utan antibiotika (n=2). Resultatet visade att parodontit var vanligare eller förekom i högre grad hos yngre vuxna personer med diabetes typ 1 jämfört med icke diabetiker. Parodontal behandling med eller utan antibiotika, visade en god förbättring av de parodontala parametrarna. Parodontal behandling utan antibiotika (n=2) redovisade olika resultat på blodglukosvärdet. Den ena studien visade en minskning på blodglukosvärdet medan den andra visade en förhöjning. Parodontal behandling med antibiotika (n=2) undersökte inte det glykemiska värdet.
The purpose of this study was to investigate the prevalence of periodontitis in young adults aged 19-44 years with type 1 diabetes. A further aim was to investigate whether treatment of periodontitis with or without antibiotics has an effect on the periodontal parameters and the status of blood glucose level. The study is a literature review which consists of 9 scientific articles from the databases PubMed and ScienceDirect. Five articles included studies on the prevalence of periodontal disease in individuals with type 1 diabetes and four studies of periodontal treatment with (n= 2) and without antibiotics (n= 2). The results showed that there is more prevalence of periodontitis in young adults with diabetes type 1 than non-diabetics. The articles that investigated periodontal treatment with or without antibiotics showed a good improvement in the periodontal parameters. The studies of periodontal treatment without antibiotics (n=2) reported different results on blood glucose level. One study showed a reduction in blood glucose level, while the other study showed an increase. Periodontal treatment with antibiotics (n=2) did not investigated the glycemic value.

Abstract The aim of this epidemiologic pilot field study was to determine if the oral health problem in Detema was periodontal or caries disease. If periodontal disease, was it induced by a certain virulent microflora or by inadequate oral hygiene? A second specific aim was to educate local oral health instructors, to raise the awareness of the importance of oral health, and in that way improve the general health. Methods were that with the use of WHO oral health questionnaire, interview 117 participants in index ages 15-19 years, inform about oral diseases, instruct techniques for optimized oral cleansing, assess dental status and periodontal health on index teeth. Local oral health instructors were educated for maintaining the knowledge and to reinstruct the toothbrush and toothpaste methods. Susceptibility to caries and periodontal disease in relation to ethnicity was investigated. The prevalence of caries disease was 32% a decrease compared to 44% in 1995. The prevalence of periodontal disease was 82%, attachment loss and gingival retractions 8% each, and gingival retractions 6%. This result was an impairment compared to 73% in 1995, when there were no pockets, retractions or any attachment loss in this index age. Results could not significantly show association between oral disease and lack of, or infrequent use of cleansing devices and fluoridated toothpaste, neither to a diet with high and frequent carbohydrate intake. There was indication of susceptibility to periodontal disease in the population.  The conclusion was that the non-optimized technique for oral hygiene affected this population´s oral health.