Dissertationen: „Panofsly“

1

Nystedt, Magnus. „Samvetsgranna porträtt är alltid en god skola : En ikonologisk tolkning av fyra porträtt målade av Ivan Aguéli“. Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445093.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This thesis concerns four portraits painted in the 1890s by the Swedish artist Ivan Aguéli (1869-1917). Based in hermeneutics and using Erwin Panofsky's model for iconological interpretation, the study tries to answer three questions: What characterizes Aguéli’s portraiture? In what way do the portraits display a certain artistic style? And what similarities can be seen between Aguéli’s portraits and his landscapes. The four paintings analyzed are Flicka i blått - Girl in blue (1890), Ung kvinna - Young woman (1891), Gosse - Boy (1891), and Kvinna med hatt och pälskrage - Woman with hat and fur collar (1890s). Key among the findings of the study are that one of the characteristics of the portraits is that of spirituality, specifically the monotheism Aguéli had picked up from Emanuel Swedenborg. This is present in two of the paintings in the form of shapes symbolising a layered sky. Also the particular way Aguéli painted the eyes of his models points to a spirituality. This also ties the portraits in with Aguéli’s landscapes, several of which has a similarly layered sky. Another characteristic is that of identity, and the study raises the question of whether one portrait could be a self portrait. Finally, in terms of artistic style, several portraits display signs of the symbolism Aguéli encountered in France, as well as an early sign of cubism in his paintings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Neher, Allister John. „Panofsky, Cassirer, and perspective as symbolic form“. Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 2000. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape2/PQDD_0019/NQ47724.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Brie, Marc-André. „La perspective et l'imagination de l'espace selon Erwin Panofsky“. Thesis, Université Laval, 2007. http://www.theses.ulaval.ca/2007/24623/24623.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Keenan, Daniel. „Kultur and acculturation : Erwin Panofsky in the United States of America“. Thesis, University of Glasgow, 2014. http://theses.gla.ac.uk/5238/.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study shows that the historiographical understanding of the life and work of Erwin Panofsky, that most ‘famous’ of art historians, remains curiously unresolved, and that the unsatisfactory nature of this appraisal centres upon just how Panofsky’s scholarship developed after 1933, when he was forced to migrate from his home in Germany to the United States of America. Utilising Panofsky’s correspondence this study then provides a contextualised re-evaluation of Panofsky’s experience of acculturation in America, and the effect of this acculturation upon the development of his work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Rieber, Audrey. „Concepts fondamentaux d’une iconologie. Etude des présupposés philosophiques de la méthode historique d’Erwin Panofsky“. Thesis, Paris 4, 2009. http://www.theses.fr/2009PA040243.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

L’étude des concepts fondamentaux de l’iconologie permet de dégager la conception de l’art, de l’histoire et de la création qu’elle implique. L’examen de l’analyse iconographique, des formations par analogie et de la critique du formalisme de Wölfflin permet de réviser l’idée selon laquelle l’intellectualisme de Panofsky le conduirait à méconnaître la spécificité du visuel. La mise au jour des torsions que l’iconologue fait subir au concept de forme symbolique clarifie la question du néo-kantisme et pose celle de l’usage de concepts (philosophiques) par l’historien. Le propre de la démarche historienne ressort aussi de l’analyse du concept rieglien de Kunstwollen qui engage la théorie de la création, la définition de l’art, son autonomie et la légitimité de l’iconologie. Celle-ci passe également par la résolution d’une tension entre le souci d’écarter toute approche esthétique ou normative de l’objet d’art et la nécessaire prise en compte de sa spécificité épistémologique et pratique. Enfin le concept d’habitus et la refonte des notions d’influences et de tradition lèvent l’antinomie entre liberté créatrice et nécessité historique. L’usage du modèle dialectique (hégélien) de l’histoire relève d’un choix de méthode et d’une prise de distance par rapport à Warburg dont les concepts centraux sont détournés
The study of the fundamental concepts of iconology enables us to identify the idea of art, of history and of creation it presupposes and also to rethink the traditional interpretation which is made of it. The analysis of the iconographical moment, of the creation by analogy and of the criticism of Wölfflin’s formalism challenges the idea that Panofsky supposedly fails to recognize the implacability of the visual aspect. As for Panofsky’s thesis of Neo-Kantianism, it is based on resorting to the concept of symbolic form. But the twisting it undergoes is relevant of the unique way in which the historian resorts to (philosophical) concepts. The distinguishing feature of the historical approach also emerges from the study of the Rieglian Kunstwollen concept which involves the theory of creation, the definition and the autonomy of art, and the legitimacy of iconology. This legitimacy also emerges from the solving of the tension between the desire to turn down any esthetical or normative approach of the objet d’art, and the necessity to take its epistemological and practical specificity into account. The historian’s will to be objective and the transformation of the taste-based judgment into the knowledge-based judgment it seems to imply are also questioned. Finally, the concept of habitus and the transformation of the notions of influence and tradition remove the antinomy between creative freedom and historical necessity. The use of the dialectic (Hegelian) model of history is a choice of method and implies that Panofsky voluntarily stands back from Warburg’s philosophy, the key concepts of which are thus embezzled

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Petersson, Arvid. „Konst och bilder i klassrummet : En pedagogisk bearbetning av konsten“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36820.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna undersökning syftade till att analysera historia i konst genom att förenkla Panofskys analysmodell. Detta i samband med ett pedagogiskt tankesätt för att i framtiden utveckla analysredskap för mina elever på gymnasienivå. Panofskys analysmodell är tidskrävande och komplicerad, för att konkretisera detta för eleverna utvecklade författaren en enklare variant som är menat att lägga grund för intressanta diskussioner i klassrummen. För att undersöka detta valde författaren två olika konstverk, ett från Barocken (1600tal), ett från Romantiken (1800tal), och analyserade dessa utifrån sin egna analysmodell. Detta för att faktiskt själv ha använt sig av den innan man ger ut den till eleverna. Efter det tog författaren fram en gymnasieuppgift i kulturhistoria, med ytterligare ett konstverk från 1800talet, där syftet är att eleverna ska lära sig om nationalismen. Studien visade att en enklare analysmodell, kopplad till kunskapskrav och baserad på Panofskys analysmodell kan både ge kunskap och skapa intresse hos betraktaren/eleven.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Petersson, Henrik, und Joakim Areskoug. „Konsten i förändring : En undersökning om, och i så fall hur pass väl, Panofskys ikonologiska bildanalysmodell kan appliceras på konstverk ifrån olika tider och kulturer med olika syn på konstbegreppet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20145.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk – en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen – där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Kuchnowski, Monika [Verfasser]. „Ästhetische Zugänge zur Chemie : Wirkungen der ikonologischen Erkenntnismethode des Kunsthistorikers Erwin Panofsky auf den Chemieunterricht / Monika Kuchnowski“. Kiel : Universitätsbibliothek Kiel, 2008. http://d-nb.info/1019810017/34.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Bengtsson, Emma. „Ikoniska bilder : En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska händelser“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4747.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något. Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede. Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen? I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse. Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen. Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse. Det är rörelse i bilderna. Som betraktare är jag mitt i händelsernas centrum och en del av människorna i bilden. Man ser ett ögonblick av historien. Mycket tyder på att en patriarkal makt upprätthålls i alla de fem ikoniska bilderna. Den patriarkala makten finns alltid närvarande i bildernas konstruktion. En underliggande grundläggande uppfattning i den västerländska kulturen, som framträder i dessa fem bilder, är att männen räknas som härskande och det är dem som avgör historieögonblicken. Bilder blir som ett fönster till det förflutna och till viktiga händelser. Det är bilderna som skapar även tillgång till historien och en ”sanning” om vad som hände. Vi minns händelser genom bilder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Holmberg, Alexander. „Tro i bild : En studie av hur religiösa föreställningar kan yttra sig i bilder“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20812.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kan förmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kan tjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion i undervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuella bildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiska bildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetod i form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiska och semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuella typen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sin religiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Elalouf, Jérémie. „Arts, schématisme et conceptions du monde : le cas de la perspective : Philippe Descola, Erwin Panofsky, Ernst Cassirer, Robert Klein“. Thesis, Paris 1, 2019. http://www.theses.fr/2019PA01H316/document.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Au XXe siècle, le problème de l’illusionnisme perspectif a posé d’importantes difficultés théoriques aux historien d’arts. En effet, la compréhension de la perspective induit une conception de l’histoire de l’art. Si la perspective est conforme à la perception, alors l’art peut être objectif et son histoire participe de l’histoire des sciences. En revanche, si la perspective n’est pas conforme à la perception, alors l’art, dans son histoire, ne peut être compris comme une quête de l’objectivité. Dans ce cas, deux autres questions se posent : comment penser le rapport entre art et rationalité, et comment définir la visée de l’art? Le premier problème appelle une réflexion sur le concept de schématisme, le second une réflexion sur le rapport entre l’art et les conceptions du monde. La Perspective comme forme symbolique, d’Erwin Panofsky, est le premier texte à avoir proposé une réponse générale à ces questions. Le concept de forme symbolique, emprunté à Ernst Cassirer, lui a permis de considérer la perspective comme une forme culturelle, et de mettre au second plan la question de l’objectivité. Cette position est à l’origine d’intenses polémiques, que les débats historiographiques ne sont pas parvenus à résoudre. En confrontant les travaux de Panofsky à ceux de Philippe Descola et de Ernst Cassirer, cette thèse explicite d’abord les attendus théoriques inhérents au rapport entre forme symbolique, schématisme et conceptions du monde. Elle propose ensuite une analyse des controverses liées à la perspective et met en valeur la pensée de Robert Klein. Cette pensée travaille la phénoménologie et amène à une conception de l’histoire différente de celle proposée par Panofsky
During the 20th century, perspective illusionism caused significant theoretical issues to art historians. That is because an understanding of perspective leads to a conception of art history. If perspective is true to visual perception, then art can be objective and its history is related to the history of sciences. On the other hand, if perspective is not true to visual perception, then art, in its own historical development, cannot be understood as a quest for objectivity. In this case, two further issues arise: how to conceive the relationship between art and rationality, and how to define the purpose of art? The first problem requires a reflection on the concept of schematism, the second a reflection on the relationship between art and different worldviews. Erwin Panofsky’s essay, Perspective as a Symbolic Form, was the first text to provide a comprehensive answer to these questions. The concept of symbolic form, borrowed from Ernst Cassirer philosophy, allowed him to consider perspective mainly as a cultural form, thus overlooking the issue of objectivity. This position has led to numerous controversies, which have not been overcome by historiographical discussions. By comparing Panofsky’s work with those of Philippe Descola and Ernst Cassirer, this thesis first clarifies the theoretical prerequisites for the relationship between symbolic form, schematism and worldviews. It then provides an analysis of several historiographical controversies and underscores the thinking of Robert Klein. His approach tackles phenomenology and leads to a different conception of history than the one proposed by Panofsky to overcome the issues raised by perspective

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Levine, Emily Jane. „Culture, commerce, and the city : Aby Warburg, Ernst Cassirer, and Erwin Panofksy in Hamburg, 1919-1933 /“. May be available electronically:, 2008. http://proquest.umi.com/login?COPT=REJTPTU1MTUmSU5UPTAmVkVSPTI=&clientId=12498.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Agrell, Carina. „Vad är det för skillnad på en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn“. Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-596.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsen beskriver konstverket ”Vridning” av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar. Rondellen är en punkt där tre huvudvägar och en lokal väg sammanstrålar. Konstverket reser sig 17 meter över marken och har verkat provokativt på vissa individer. ”Vridning” är välkänt i Kalmar och går i folkmun under beteckningen ”pinnen”. Materialet är trä och även marken i rondellen runt konstverket ingår i konstverkets idé.

På den ikonografiska nivån går analysen djupare och avser att besvara frågor som: Vad i Kalmar eller andra platser kan ha inspirerat konstnären. I generell mening; vad i traktens natur och kultur kan verka inspirerande för vilken som helst konstnär. Vår perception orsakar att vi drar till oss idéer i vår omgivning som sedan blandas och omtolkas. För en konstnär manifesteras resultatet av denna process genom olika konstverk. Uppsatsens ambition för denna nivå är således att knyta konstverket till konstnärens medvetna och omedvetna inspirationskällor i den lokala/regionala kulturen, vilken har stora delar gemensam med den nationella. Rubriken Material & Dimensioner relaterar till trämaterialet och de dimensioner som är förknippade med lokala/regionala/nationella byggnadsverk och skepp. Rubriken Form& Idé relaterar till formen i universell mening, d v s vilka andra konstverk runt om i världen som inspirerat både tidigare och senare konstnärer. Detta knyts till idén om hur formen påverkar betraktaren att uppfatta en rörelse i konstverket.

Den ikonologiska nivån ligger än djupare i den tidigare. Med hjälp av abstraktioner som beskriver individuella, mellanmänskliga och kollektiva skeenden och föreställningar avseendeklass, genus, kommunikation, möten, kopplade till material, form, idé och plats föreslås olika objekt som inspirationskällor. Förförståelsen jämförs med texter om t ex konstruktivism, den betydelsebärande skillnaden, gruppdynamik osv. Rubriken Material & Form relaterar tillmaterialet som klassbärare och varaktighet, formen som genusbetydande och avantgardistiska referenser. Rubriken Plats & Idé behandlar vägarnas och vägskälens betydelse för människors möten och kommunikation, liksom hur en plats kan bära individers identitet och meningsföreställningar.

Diskussionen landar i att ett konstverk som visar upp sig offentligt, utan att människor aktivtbehöver välja om de vill ta del av det inte, uppenbarligen kan verka mer provocerande än institutionell konst. Det kan också sammanbinda en lokalbefolkning, utgöra en del av dess identitet. En handfull skulle kanske fortfarande lättat andas ut om det plockades ned, men de flesta skulle nog ändå sörja ett förlorat sjö- och landmärke som tillhör kollektivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Thaliath, Babu. „Perspektivierung als Modalität der Symbolisierung Erwin Panofskys Unternehmung zur Ausweitung und Präzisierung des Symbolisierungsprozesses in der "Philosophie der symbolischen Formen" von Ernst Cassirer“. Würzburg Königshausen und Neumann, 2003. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?id=2658156&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Le, Diagon-Jacquin Laurence. „La Musique de Liszt et les arts visuels : essai d'analyse comparée d'après Panofsky, illustrée d'exemples, Sposalizio, Totentanz, Von der Wiege bis zum Grabe“. Université Marc Bloch (Strasbourg) (1971-2008), 2003. http://www.theses.fr/2003STR20056.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

La passion de Liszt pour l'art en général révèle son imagination synesthésique : il ne peut regarder certaines œuvres sans les mettre spontanément en musique. Ses écrits, lettres et articles, révèlent sa culture et sa connaissance de l'art et du milieu artistique. Son texte sur la sainte Cécile de Raphae͏̈l dévoile ses réels talents de critique d'art, et son coup d'œil très sensible. La façon dont il parle du tableau nous a fait penser à la méthode de Panofsky, que nous avons donc choisi d'adapter à la musique de Liszt inspirée d'art visuel. Cette méthode procède en trois étapes, que Panofsky appelle niveaux de signification. Le premier niveau concerne tout l'aspect matériel immédiatement perceptible : formes, volumes, couleurs. Le pendant musical est les motifs et thèmes employés. Le deuxième niveau s'attache aux images, histoires et allégories contenues dans un tableau. Là encore, elles correspondent chez Liszt à une thématique signifiante : il évoque des personnages par des citations, telles que le Stella Matutina pour Sainte Elisabeth. Le troisième niveau considère le contenu d'une œuvre. Liszt l'exprime par la forme. Après avoir abordé l'ensemble de ses œuvres ainsi conçues, nous avons opté pour l'analyse exhaustive de celles qui donnent une idée de la variété de l'écriture de Liszt : Sposalizio, Totentanz, Von der Wieger bis zum Graber. Elles reflètent ses préoccupations principales, la religion et la mort. L'adaptation de la méthode de Panofsky pour l'analyse des œuvres de Liszt inspirées de l'art visuel met en évidence la similitude ou les divergences des principes de perception et de conception. Elle montre également que le contenu commun des œuvres réside dans l'idée qu'elles illustrent
Liszt's passion for art in general testifies to his synaesthetic imagination -he could not look at certain works without spontaneously setting them to music. His writings, letters and articles convey his culture and knowledge of art and artistic circles. His work on Raphael's Sainte Cécile reveals his true talent as an art critic and his highly sensitive eye. The way he speaks about this painting is reminischent of Panofsky's approach, which is adapted here to Liszt's music as inspired by the visual arts. .

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Hammarström, Björn. „Från bild till ord : Hur bilders innehåll beskrivs skriftligt när bilder skall infogas i informationssystem“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18533.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This Master’s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Neto, Liszt Vianna. „O conceito de Habitus e a obra de Erwin Panofsky: teoria e metodologia da história da arte e da arquitetura na primeira metade do século XX“. Universidade Federal de Minas Gerais, 2011. http://hdl.handle.net/1843/BUOS-8L4RF2.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This work comprises the concept of habitus, according to Gothic Architecture and Scholasticism by Erwin Panofsky, aiming at its continuances from past historiographies such as the ones by Wölfflin, Riegl, Warburg or Cassirer , the debates that Panofsky´s work yielded among art historians, and the influence that his theory and methodology would have among later authors, in the most diverse areas, through this concept. Such influence would cause the concept to be reapropriated by authors such as Gombrich, Eco, Bourdieu and Chartier. These last two would recognize in the concept of habitus the overcoming, by Panofsky, of his criticisms on Wölfflins and Riegls works: the overcoming of positivism and formalism, as well as the abandonment of the search for a predecessor, the capacity and liberty of the individual invention, the psychological approach of the genius, and the distancing from the History of the Spirit. Besides its efficient theoretical solution for many historical problems that remained open until then (some of them common to the Annales school), very little attention by historians has been dedicated to this concept. Mostly, they only pay attention to his renowned Iconological method, or to the symbolic forms. Nevertheless there is, in the concept of habitus and in the Iconology, a very close historiographic genesis. Both came from Panofskys interest in the Gothic phenomenon, in Scholasticism especially in Aquinas and Suger and in the Holy Allegorism. The allegorism a medieval conception of revealing threefolded senses in texts and imagens is the basis on which Panofsky created his threefold method of investigating the artistic meaning the Iconology. In the same way, both the formulations of the concept of habitus and of his renowned thesis in Gothic Architecture and Scholasticism have a scholastic basis in common with the allegorism itself.
Este trabalho abrange o conceito de habitus, segundo a obra Arquitetura Gótica e Escolástica de Erwin Panofsky, visando o seu distanciamento das historiografias passadas como a de Wölfflin, Riegl, Warburg ou Cassirer , os debates que os trabalhos de Panofsky produziram, e a influência que sua teoria e metodologia exerceram sobre autores posteriores a ele, nas mais diversas áreas, através desse conceito. Tal influência faria com que o conceito fosse reapropriado por autores como Gombrich, Eco, Bourdieu e Chartier. Os dois últimos, especialmente, reconheceram no habitus a superação, por Panofsky, de suas críticas à obra de Wölfflin e Riegl: a superação do positivismo e do formalismo, assim como o abandono da procura pelo precursor, a capacidade e liberdade da invenção individual, a abordagem psicológica do gênio, e o distanciamento da História do Espírito. Apesar de se mostrar uma eficaz solução teórica a muitas questões históricas abertas até então (algumas comuns também à escola dos Annales), foi dedicado a esse conceito muita pouca atenção por parte de historiadores e teóricos. No mais das vezes, estes voltam sua atenção apenas para seu renomado método Iconológico, ou para as formas simbólicas. Contudo, há no conceito de habitus e na Iconologia uma gênese historiográfica muito próxima. Ambos surgem do interesse de Panofsky pelo fenômeno gótico, pela escolástica especialmente por Aquino e Suger e pelo alegorismo sagrado. O alegorismo a concepção medieval de se revelar sentidos trinos em textos e imagens é a base na qual Panofsky concebeu seu método tripartite de investigação do significado artístico a Iconologia. Da mesma forma, a formulação do habitus e da renomada tese de Arquitetura Gótica e Escolástica tem uma base escolástica em comum com o próprio alegorismo.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Göth, Nilsson Annika. „Konsumtionskulturen : Ett porträtt i tiden“. Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403483.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this essay is to examine documentary photographs using art-science methods. The subject of the analyzes is photographer Lauren Greenfield’s project Generation Wealth, which reflects the Western consumer culture of our time. From a social-constructivist perspective, three photographs from this 25-year project are examined. These three photographs follow the theme of money and portray three different occasions that are not related to each other, but which are linked here as three subsequent steps in the theme. With the help of Erwin Panofsky's iconological interpretation model, the photographs are examined to reach a deeper meaning than merely documents about an event or of specific individuals. The iconological interpretation helps to put the photographs in a wider context which makes them symbols of our time. On the basis of the preparatory analyzes, connections are made with art historical works that both visually and contextually becomes keys in the interpretation. The photography of Phoebe 17 years becomes a symbol of the role of young people, especially girls, as objects in a consumer system. Eli Broad Dinner Party symbolizes how money controls the art market while this photograph also play with gender order. The photograph of Florian Homm becomes evidence of the emptiness that comes with the quest to constantly achieve financial success. The analyzes also discuss the division between documentary photography and art photography with the conclusion that such a division inhibits the photograph's sub-meanings. Such a division becomes a clear sign of social constructions and it’s need to categorize and place them in different fields. The essay discusses photography as a reality portrayal. This is a complex discussion which determines of the context in which the photograph is located. By simultaneously seeking an understanding of photography as a medium and by reading photography as a text, the photographs shows how social constructs are inherited and contribute to standards that keep people trapped in the culture of consumption.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Agrell, Carina. „Formträdgården – befriad från politisk skuld och kognitiv skam : Ikonologisk analys av rehabträdgården i Alnarp“. Thesis, Gotland University, Department of Art History, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-595.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Panofski, Eva [Verfasser], Geoffrey [Gutachter] Krafft und Andreas [Gutachter] Jankowiak. „Beam Dynamics and Limits for High Brightness, High Average Current Superconducting Radiofrequency (SRF) Photoinjectors / Eva Panofski ; Gutachter: Geoffrey Krafft, Andreas Jankowiak“. Berlin : Humboldt-Universität zu Berlin, 2019. http://d-nb.info/118921346X/34.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Pontén, Hannah. „Den röda linjen : En psykoanalytisk och feministisk undersökning av Gillian Dysons konstverk Sine“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28329.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Gassberger, Molly. „Obefläckad Maria : Miles Aldridges Immaculée analyserad i en samtida kontext“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-107173.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens syfte är att undersöka Miles Aldridges fotografi Immaculée#5 som gestaltar en Jungfru Maria som innehar ett uttryck av extas. Med hjälp av Panofskys ikonografiska metod och feministisk och psykoanalytisk teori analyseras verket för att utforska hur det religiösa verket kan tolkas i en samtida kontext. Slutsatsen innehåller en konklusion om att en förhistorisk kontext om Jungfru Maria och genomförda kritiska analyser visar att Immaculée#5 kan representera ett visuellt kvinnoförtryck baserat på bland annat sexuell voyeurism.
The purpose of the essay is to examine Miles Aldridge's photograph Immaculée#5, which depicts a Virgin Mary holding an expression of ecstasy. Using Panofsky's iconographic method and feminist and psychoanalytic theory, the work is analyzed to explore how the religious work can be interpreted in a contemporary context. The conclusion is that a prehistoric context about the Virgin Mary and critical analyses show that Immaculée#5 can represent a visual oppression of women based on sexual voyeurism, among other things.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Kulbay, Gülbeden. „Film som psykomagi : En analys av clownfiguren i Alejandro Jodorowskys film ”Poesía sin fin”“. Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36510.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka clownens betydelser i konstnären och regissören Alejandro Jodorowskys psykomagiska autobiografi Poesía sin fin (2016). Uppsatsen önskar även vidga förståelsen av hur filmmediet kan användas som verktyg för att bearbeta emotionella skador och trauman. Filmmediet inrymmer möjligheter att skapa bilder som kan beröra oss på många olika plan. Jodorowsky använder mediet specifikt för att skapa psykomagiska akter, akter som skapar möjlighet för läkning. De två karaktärer som Jodorowskys egen person pendlar mellan i sin autobiografi Poesía sin fin är poeten och clownen. Clownen kommer här att undersökas då han står i tydlig kontrast mot den poet som är Jodorowskys vardagliga alter ego i resten av filmen. Genom ett analysera två scener i Poesía sin fin kommer jag besvara frågorna:Vad representerar clownen i scenerna ”Mötet med Zanahoria” och ”Cirkus”?På vilka sätt bidrar clownfiguren till Jodorowskys läkningsprocess?

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Langran, Johanna. „Drakdräparen och dräktdelaren : En stilkritisk, ikonografisk och kontextuell studie av två medeltida träskulpturer föreställande Göran och Martin“. Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451046.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The goal undertaken in this Bachelor´s thesis was to establish, and possibly audit, the assumed motif, provenance, dating and formal style regarding two Medieval wooden sculptures depicting Saint Martin of Tours and Saint George. Both are preserved in the art collection formerly owned by one of the great Swedish artists and art collectors of the nineteenth century: Anders Zorn (1860-1920). The purpose of the study was to account for the two sculptures using the Iconographic analysis developed by Erwin Panofsky (1892-1968), and the style critical method founded by Giovanni Morelli (1816-1891). The goal was furthermore to incorporate the sculptures into a broader art historical context and discuss in what way history has impacted the usage of and attitude towards the Medieval wooden sculptures i Sweden. The result of the study concluded that the majority of what had earlier been assumed about the sculptures in regards to their respective motif, geographical orgin, style and age had been correct. Some new contributions were however made concerning similar representations, local contextualizations and the mere act of researching an object to which no major research had yet been devoted. The study also concluded that the ever changing usage of and attitude towards the Middle Ages from the Reformation during the sixteenth and seventeenth century until the beginning of the twentieth century, has likewise affected the usage of and attitude towards the medieval wooden sculptures. The consequences for the sculptures were never unequivocally positive or negative.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Agrell, Carina. „Hundertwassers arkitektur : att vara eller inte vara“. Thesis, Gotland University, School of the Humanities and Social Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-594.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begränsad till utvalda signifikativa arkitekturelement på fyra olika bildnivåer, frånöversiktsbild till en avgränsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses är kvarteretDie Grüne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen är tudelad i den meningen att den utgårifrån nämnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form ärHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jämförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jämförande med en konstnär som enligt tidigare forskning anses varanärliggande Hundertwasser. Denne arkitekt är Antoni Gaudí (1852-1926), verket för analysen ärCasa Milá i Barcelona i Spanien. Syftet med uppsatsen är att genom dikotomierna experimentelltjämföra arkitekterna och deras verk, och forskningsinriktningen ligger i att urröna omdikotomierna kan blottlägga insikter om skillnader och/eller likheter som annars kunde varit svåraatt identifiera. Resultatet visar att arkitekterna tolkat filosofin på delvis lika och delvis olika sätt.Sammanfattande har Hundertwasser ett betydligt mer individualiserat formspråk avseende designifikativa arkitekturelementen. Oavsett om den dubbla metoden tillför nya kunskaper eller inte,torde dikotomierna kunna fungera som stöd för arkitekturanalyser och som hjälp vidkonstreflektion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Sundberg, Louise. „Offentlig konst i egenskap av en samhällsspegel : En studie av Carolina Falkholts konstverk Övermålning och dess uppseende i det offentliga rummet“. Thesis, Uppsala universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-377304.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Konst väcker något inom oss, en känsla av förundran, eufori, förvirring eller avsky för att nämna några. Somliga upplever en stark känsla att de måste uttrycka sig antingen positivt eller negativt om konstverket, främst det senare. Kanske rent av hävdar att konstverket inte bör existera i det offentliga rummet. Dessa känslor blir ofta grunden till en stor debatt vilket främst äger rum i media. Därav finns intresset att fundera över hur det kommer sig att vissa konstverk väcker sådana starka känslor och vad dessa konstverk egentligen skildrar. Offentlig konst kan ha varierande tillämpningar i samhället. Konstverket kan existera endast för det estetiska likt ett vackert landskapsmåleri, men det kan också ifrågasätta samhället och anses provocerande. Frågan kan då lyda om provocerande konst endast bör vara utställd på ett konstgalleri. Vilket är en plats du aktivt väljer att besöka och därav får vara beredd på att ställas inför konst som kan väcka känslor. Istället för att tvinga människor möta den provocerande konsten i det offentliga rummet. Av den anledningen behövs konst som för vissa kan uppfattas provocerande i våra gemensamma rum. För att nå ut till de som aktivt inte söker konsten, till de personer som verkligen behöver uppmärksammas. Det är viktigt att debatter tas upp i det offentliga rummet för att kunna observeras av alla. Konstnärerna kanske rent av gör samhället en stor tjänst. Det finns ett intresse hos mig att undersöka konst som väcker debatt och starka känslor hos individer. Undersöka vad konstverken skildrar och hur verken har mottagits av samhället i och med att de orsakat en debatt. Syftet med uppsatsen är att genom en analys av konstverketÖvermålning, både ikonografisk bildanalys och av meningsutbyte kring verket, nå en slutsats angående verkets uppseende, vad målningen väcker för känslor och tankar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Gress, Thibaut. „Le sens du sensible. Essai de théorisation d’une philosophie de l’art à partir de la peinture renaissante“. Thesis, Paris 4, 2011. http://www.theses.fr/2011PA040240.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Il s’agit dans cette thèse de penser les conditions de possibilité d’une philosophie de l’art à partir d’un examen précis et rigoureux de la production artistique picturale de la Renaissance italienne. Cherchant d’abord à définir une méthode, nous étudions en détail les présupposés de l’iconologie afin d’établir ce qui nous en semble être les limites. Puis, forts de cette analyse, nous en déduisons la nécessité d’une philosophie de l’art qui, loin de se contenter d’une analyse érudite de l’icône, cherche à extraire la signification de l’œuvre à partir de sa forme sensible. Si les pensées de Platon, Hume et Kant nous semblent échouer à proposer pareille démarche, les leçons de Hegel consacrées à l’Esthétique nous offrent un schéma analytique opérant, grâce auquel l’espace, le dessin et le coloris fournissent le lieu même à partir duquel peut surgir le sens. C’est ainsi que les œuvres de Fra Angelico, Botticelli, Léonard de Vinci et Michel-Ange constituent le matériau artistique grâce auquel nous mettons à l’épreuve la pertinence du triptyque espace-dessin-coloris, tel qu’il fut élaboré par Hegel. En outre, ce sont les pensées philosophiques consacrées au lieu, à la lumière ou encore à la couleur que nous convoquons – tant chez Thomas d’Aquin que chez Marsile Ficin, chez Albert le Grand que chez Plotin, chez Aristote que chez Nicolas de Cues – afin de proposer un sens philosophique des œuvres picturales, que ne nous semblent paradoxalement pas pouvoir délivrer les théories de l’art que proposent ces derniers. Chercher le sens philosophique des œuvres à même leur sensibilité et non dans une théorie de l’image, tel est donc le projet essentiel de cette thèse
This thesis discusses the conditions of possibility for a philosophy of art based on a precise and rigorous analysis of the pictorial artistic production of the Italian Renaissance. After attempting at defining a method, the presuppositions of iconology are studied in detail with a view to establishing what appear to be their limits. On the basis of this analysis, the author deduces the need for a philosophy of art which, rather than just carrying out an erudite analysis of the icon, endeavours to extract the meaning of a work of art on the basis of its sensitive shape. While Plato, Hume and Kant’s thoughts seem to fail in proposing such an approach, Hegel’s teachings dedicated to aesthetics offer an operational analytical framework, thanks to which space, drawing and colour provide the very place out of which sense can come into being.Hence the works of Fra Angelico, Botticelli, Leonardo da Vinci and Michelangelo constitute the artistic material out of which the relevance of the space-drawing-colour triptych, as developed by Hegel, is put to the test. Furthermore, reference is made to the philosophical thoughts on space, light and colour – as expressed by authors like Thomas Aquinas, Marsilio Ficino, Albert the Great, Plotinus, Aristotle and Nicholas of Kues – with a view to proposing a philosophical sense of pictorial works of art, which paradoxically the theories of art provided by these authors do not seem able to deliver. It is the fundamental aim of this thesis to look for the philosophical sense of works of art through their own sensitiveness and not through a theory of the image

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Zako, Odén Susanne. „Som man är klädd, blir man sedd : En jämförande studie av maktsymboler under stormaktstidens Sverige“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95637.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under den svenska stormaktstiden rådde en hierarkisk ordning mellan stånden, men också mellan man och kvinna. Syftet med den här uppsatsen är att göra en jämförande analys på porträtt av Gustav II Adolf och Drottning Kristina av Sverige. Hur valde hovet och konstnärerna att gestalta en manlig och en kvinnlig regent och vilka argument förs och försvarar en kvinnlig regent. Metoden som använts är Erwin Panofskys ikonografiska metod i tre delar. Metoden är deskriptiv och komparativ. Porträtten på båda regenterna visar på deras suveräna makt. Det är tydligt att den manliga regenten kommunicerar fysisk styrka enligt tidens krigarideal, något som den kvinnliga regenten inte visar på då hon inte tilläts strida. Konstnärerna hittar andra sätt att avbilda den suveräna drottningen, något som denna uppsats behandlar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Martin, Timothy Michael. „Codes of Interaction“. VCU Scholars Compass, 2005. http://scholarscompass.vcu.edu/etd/849.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The ideas within this thesis are meant to clarify my explorations, research and painting practice during my studies at Virginia Commonwealth University. I expand on my general statements about being fascinated by advancing technologies and concerned about the after effects of these advancements. The writing explores my curiosity about the internal, skeletal structure of things and how they operate. I explain how the paintings are idiosyncratic hybrids that evoke animation, imaginary scientific propositions, blueprints, maps, and advancing technologies. The work combines these interests with my observations of day-to-day experiences. Isolated events provide found compositions which I then manipulate: a seemingly mundane bike ride gets mapped into a well–ordered schematic of social interaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Bertrand, Robert. „"LES PÈLERINS D'EMMAÜS" DE REMBRANDT SELON L'ESTHÉTIQUE THÉOLOGIQUE DE BALTHASAR - Grille d'analyse picturale artistique et théologique“. Thesis, Université Laval, 2008. http://www.theses.ulaval.ca/2008/25126/25126.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Cahill, James Matthew. „The classical in the contemporary : contemporary art in Britain and its relationships with Greco-Roman antiquity“. Thesis, University of Cambridge, 2018. https://www.repository.cam.ac.uk/handle/1810/271333.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

From the viewpoint of classical reception studies, I am asking what contemporary British art (by, for example, Sarah Lucas, Damien Hirst, and Mark Wallinger) has to do with the classical tradition – both the art and literature of Greco-Roman antiquity. I have conducted face-to-face interviews with some of the leading artists working in Britain today, including Lucas, Hirst, Wallinger, Marc Quinn, and Gilbert & George. In addition to contemporary art, the thesis focuses on Greco-Roman art and on myths and modes of looking that have come to shape the western art historical tradition – seeking to offer a different perspective on them from that of the Renaissance and neoclassicism. The thesis concentrates on the generation of artists known as the YBAs, or Young British Artists, who came to prominence in the 1990s. These artists are not renowned for their deference to the classical tradition, and are widely regarded as having turned their backs on classical art and its legacies. The introduction asks whether their work, which has received little scholarly attention, might be productively reassessed from the perspective of classical reception studies. It argues that while their work no longer subscribes to a traditional understanding of classical ‘influence’, it continues to depend – for its power and provocativeness – on classical concepts of figuration, realism, and the basic nature of art. Without claiming that the work of the YBAs is classical or classicizing, the thesis sets out to challenge the assumption that their work has nothing to do with ancient art, or that it fails to conform to ancient understandings of what art is. In order to do this, the thesis analyses contemporary works of art through three classical ‘lenses’. Each lens allows contemporary art to be examined in the context of a longer history. The first lens is the concept of realism, as seen in artistic and literary explorations of the relationship between art and life. This chapter uses the myth of Pygmalion’s statue as a way of thinking about contemporary art’s continued engagement with ideas of mimesis and the ‘real’ which were theorised and debated in antiquity. The second lens is corporeal fragmentation, as evidenced by the broken condition of ancient statues, the popular theme of dismemberment in western art, and the fragmentary body in contemporary art. The final chapter focuses on the figurative plaster cast, arguing that contemporary art continues to invoke and reinvent the long tradition of plaster reproductions of ancient statues and bodies. Through each of these ‘lenses’, I argue that contemporary art remains linked, both in form and meaning, to the classical past – often in ways which go beyond the stated intentions of an artist. Contemporary art continues to be informed by ideas and processes that were theorised and practised in the classical world; indeed, it is these ideas and processes that make it deserving of the art label.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Neher, Allister. „Panofsky, Cassirer, and perspective as symbolic form“. Thesis, 2000. http://spectrum.library.concordia.ca/1077/1/NQ47724.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Since its publication in 1924, Erwin Panofsky's Perspective as Symbolic Form has been at the centre of debates in art history about the nature of pictorial space and its relation to lived experience. It is interesting though that despite the central role that this work has been given, no one has been able to provide an adequate account of what Panofsky meant by claiming that perspective is a symbolic form . Panofsky borrowed the term 'symbolic form' from the German neo-Kantian philosopher Ernst Cassirer, who called his philosophy the Philosophy of Symbolic Forms. Most art historians have not been able to make sense of Panofsky's claim because they have not been sufficiently familiar with the Philosophy of Symbolic Forms and the philosophical traditions from which it derives. Other art historians, who have the necessary philosophical background, have maintained however that Panofsky's work was not in any significant sense indebted to Cassirer's philosophy. This dissertation counters that assessment by offering a detailed analysis of what is involved in the claim that perspective is a symbolic form. The analysis unites an exposition of Cassirer's Philosophy of Symbolic Forms with an in-depth study of the philosophical assumptions at work in Panofsky's early art theoretical writings, and demonstrates how Panofsky's claim is in close accordance with both the spirit and Major tenets of Cassirer's philosophy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Brie, Marc-André. „La perspective et l'imagination de l'espace selon Erwin Panofsky /“. 2007. http://www.theses.ulaval.ca/2007/24623/24623.pdf.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Bertrand, Robert. „"Les pèlerins d'Emmaüs" de Rembrandt selon l'esthétique théologique de Balthasar : grille d'analyse picturale artistique et théologique /“. 2008. http://www.theses.ulaval.ca/.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Karlsson, Johanna. „Från en lärd, till en man av värld : En ikonologisk analys av nitton porträtt av kända 1600-tals män“. Thesis, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-204182.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna uppsats gör med hjälp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie på nitton porträtt av kända 1600-tals män. Dessa porträtt, vilka idag är placerade i biblioteket på Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sätts in i ett större ikonografiskt sammanhang. Porträtten har ett unikt utseende då de är målade på furupannå och sedan kontursågade kring den porträtterades huvud. Avsikten med uppsatsen är att förstå deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frågor som varför man har valt att göra dessa porträtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort. Likväl vilka som är avporträtterade, varför just dessa personer är det och vem som låtit göra porträtten undersöks. Det är en uppsats som till stora delar handlar om det adliga idealet på 1600-talet och hur det gav sitt uttryck i konsten.
This essay does, with the help of Erwin Panofsky’s iconological method, provide an analysis of a series of nineteen portraits of famous men of the 17th century. These portraits, which today are placed in the library of Skokloster castle, are analysed in their iconography, and placed in a larger iconographic context. The portraits all have unique appearances, since they are painted on pine panel and then sawed after the contour of the head of the portrayed. The aim with the essay is to understand purpose and origin of the portraits. The essay deals with questions such as why these portraits were chosen to be made, and if a connection exists between these works and library art in a bigger context. Who is being portrayed, why these people in particular, and who has taken the initiative of making the portraits are questions that are investigated as well. It is an essay that to a large extent treats the noble ideal of the 17th century, and how it gave its expression to art.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Tereso, João Tiago Neto. „A relação entre a filosofia e a arquitetura: a influência da escolástica na arquitetura gótica“. Master's thesis, 2018. http://hdl.handle.net/10071/18207.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

O presente trabalho procurou explorar a relação entre flosofa e arquitetura. Apesar de serem dois campos distintos entre si, é possível ver a inﬂuência da flosofa na forma como os arquitetos pensam. Essa inﬂuência é direta mas também indireta pois a arquitetura parte sempre de uma conceção flosófca acerca do mundo, mesmo que essa conceção não seja formulada em termos concretos e funcione mais como o pano de fundo de pensamento das sociedades. Como caso de estudo foi escolhido o período gótico e a ligação entre este e a flosofa medieval. Em todo o estudo do gótico se tentou perceber as razões do início do gó- tico e que mudanças é que o tornaram possível. Para nos auxiliar neste estudo recorreremos principalmente ao trabalho de Erwin Panofsky, historiador do século XX que escreveu sobre a inﬂuência da flosofa medieval (escolástica) sobre o gótico. Este trabalho será o ponto de partida para percebermos até que ponto a escolástica inﬂuenciou a arquitetura gótica, principalmente sobre a forma como a abertura de pensamento nova que a escolástica abriu permitiu o desenvolvimento da forma gótica, abrindo espaço para o naturalismo na arte e criando, assim, um estilo arquitetónico diferente dos que o antecederam mas capaz de incorporar elementos formais deles, combinando-os com novas formas. Iremos analisar a forma no gótico e a sua evolução entre o baixo e o alto gótico ocorrida na Île-de-France a partir do século XI.
The present work explored the relationship between philosophy and architecture. Even though they are two separate felds between each other it’s possible to see the inﬂuence philosophy plays in the way architects think. That inﬂuence is not only direct but also works in an indirect way because architecture always starts from a philosophical conception of the world, even if we don’t formulate that conception in concrete terms it still works as the background for the thought of a society. As a case study we chose the gothic period and the relationship between gothic architecture and medieval philosophy (scholasticism). In every study of the gothic historians tried to understand the reasons that led to the beginning of gothic architecture and the reasons that made it possible. To help us in this study we will use the work of the twentieth century historian Erwin Panofsky, who wrote extensively about the connection between scholasticism and gothic architecture. His work will be the starting point for us to understand to which degree did scholasticism inﬂuenced gothic architecture, especially the way that new currents of thought opened up the way to naturalism in art and to the creation of new forms, creating thus a new architectonic style that incorporated elements from previous styles, combining them with new ones. We will analise the gothic form and its evolution between low and high gothic that occurred in the Île-de-France from the XII century onwards.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Marsova, Liubov. „Přátelské portréty v italském renesančním malířství“. Master's thesis, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-369962.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

(in English): Represented dissertation dedicated to the issue of male portraits of friends in Italian renaissance painting. Despite of existence of some publications focused on the specific aspects of male portraiture, this area has not been yet given sufficient research interest. In the introductory clause is presented theoretical outline of the male friendship concept of male friendship in the culture of the Italian Renaissance and also some key aspects of the portrait genre. The work is divided into chapters by topic: for example, "Portrait and Antique", "Portrait and Remembrance", "Portrait and Poetry". Some particularly interesting moments were extracted into separate excursions as profile portraits of two men, the subject of a mirror in a portrait genre, the communication possibilities of images. Artworks analyzed in the present research are not classified into a classical model of chronological "development". The pictures are interconnected with theoretical thinking, which is also conditioned by the artwork itself. For each painting, existing researches have been gathered and comprehended. There are also new iconographic interpretations of some of the presented works. For research have been abundantly used literature of period, theoretical writings and poetry. The work tries to respond to...

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Čtvrtník, Mikuláš. „Duchové dějiny v kontextu české a evropské historiografie 19. a 20. století“. Doctoral thesis, 2015. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-349326.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The main thematic scope and basis of the PhD thesis is the specific movement in the historiography called duchové dějiny (in English partly misleading translation intellectual history) in the form, in which it was developed in German speaking lands as Geistesgeschichte, and in the Czech historiography as duchové dějiny outlined by Zdeněk Kalista. In the PhD thesis duchové dějiny is put into the wide context of the development of historical thinking and methodology in the 19th and 20th century. The PhD thesis treats the subdiscipline of duchové dějiny in many perspectives and at different levels and thematically is not enclosed by the boundaries of the duchové dějiny itself. The duchové dějiny is here in a way an optics through which one line of historiography and historical thinking in the 19th and 20th century is observed, treated and interpreted. The PhD thesis also aims to connect the history and its methodology with the archivistics and archival theory. In this way proposes the thesis certain solutions. Nowadays, duchové dějiny belongs rather to the marginal movements or subdisciplines in the historiography in the Czech and German speaking lands, contrary to intellectual history in Anglophone areas. In spite of this the PhD thesis tried to show, that the duchové dějiny is still alive,...

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema „Panofsly“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an