Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Packningar“

Borealis är den enda polyetentillverkaren i Sverige och ligger i Stenungsund, 50 km norr om Göteborg. På deras anläggningar finns rörklasser vilket är en sammanställning av diverse rörkomponeneter som behövs för att konstruera ett rör. I dagsläget har en av anläggningarna, Krackern, önskemål att harmonisera rörklassernas packningsval för flänstyperna socket weld och welding neck och därmed endast använda en typ av packning, vilket är en spirallindad packning. För att kunna gå över till den spirallindade packningen måste flänsberäkningar genomföras, eftersom packningen sitter placerad mellan två skruvade flänsförband som sammanfogar två rörledningar. Innan start av beräkningarna krävs ett godkännande från Borealis tredje part, tryckkärlsdirektivet även kallad PED, om vilken standard som beräkningarna ska göras enligt. Den standard som PED ansåg var bäst att beräkna enligt var den europeiska standarden (EN) trots att flänsarna är konstruerade enligt den amerikanska standarden (ASME) och att alla material är ASME-material. Med anledning av vald beräkningsstandard till EN krävs ett PMA-godkännande, detta anger hållfasthetsvärden för ASME-material och måste användas när materialen utsätts för tryck över 0,5 MPa och inom Europa. Dessa värde från PMA användes för större delen av beräkningarna, med undantag för de högre temperaturerna på vissa material, då användes ASME B31.3. För att uppfylla de krav EU-direktivet har beräknades flänsarna med metoderna Annex G och Taylor Forge enligt EN13445-3 med hjälp av beräkningsprogrammet Visual Vessel Design (VVD). Största skillnaden mellan metoderna är att Annex G tar hänsyn till åtdragningstillståndet för skruvarna, medan Taylor Forge använder det maximala tillståndet. Detta kan medföra högre spänningar än tillåtet uppkommer i flänsen för Taylor Forge vilket gör att Annex G måste beräknas med. Beräkningarna, vilka behandlade kolstål, rostfritt stål och slagprovat stål med diverse rörklasser resulterade i att alla welding neck-flänsar kunde godkännas. Med beräkningsmetoden Taylor Forge som kunde godkänna större delen av flänsarna med spirallindad packning som packningsval. För socket weld-flänsen gjordes alla beräkningar med Annex G, med anledning av begränsning i Taylor Forge-metoden. Nästintill alla beräkningar kunde godkännas, med viss ändring av åtdragningstillståndet på ett fåtal flänsar. Det som inte kunde godkännas under arbetet var rörklass 10Zmed rostfritt som material vid temperaturerna 300-400 grader.

This report covers a product development project, conducted as a Bachelor thesis for the Innovation- and design engineering program at Karlstad University. The project was conducted during the spring of 2021 and comprises 22.5 hp. The author of this report is student Sanna Kjellberg, the supervisor for the project is Christina Gabrielsson and the examinator is Leo De Vin.  The project follows a traditional product development methodology, with a few modifications regarding the different phases. Following phases was included in the project: Project planning, feasibility study, analysis, concept development, concept selection and final concept. The work is presented in the form of this report, a virtual exhibition and a final presentation. The company who provided the assignment is ProSeal, which are the short term for Professional Sealing Sverige AB. The company has their main office located at Örsholmen, Karlstad and all their suppliers are located in Värmland. The division of the company where the project took place is called Leak Sealing. The process with leak sealing is built on repairing the leak during production, in order to counteract shutdown of the production.  Leak sealing is therefore a very time sensitive process. This project aims to develop the design of the leak sealing clamp in order to reduce delivery time. The project was conducted in collaboration with ProSeal and after a meeting the project took a turn towards design, rather than the dimensions of the product.  The project is therefore a combination of different analysis regarding manufacturing, mounting and the product design. The result is a developed leak sealing clamp with a shorter delivery time, which also is more user-friendly because a decrease of material.

Idag packas den resterande fyllningen i ledningsgravar ofta med en maskinmonterad vibroplatta. I anläggnings AMA är det angivet olika packningsredskap och hur tjockt lager man måste lägga över en ledning innan man börjar packa för att ledningen inte ska gå sönder eller deformeras. Det står även hur tjocka lager man kan packa med respektive packningsredskap. Den maskinmonterade vibroplattan finns dock inte med som packningsredskap i anläggnings AMA. Målet med denna rapport är dels att undersöka hur olika lagertjocklekar påverkar deformationen hos rör och dels att undersök fyllningens fasthet I den teoretiska delen i rapporten ges en allmän kunskap om bl.a. varför man packar, olika packningsredskap och packningsmetoder. En stor del av den teoretiska delen beskriver olika metoder för kontroll av packning. Det första testet utfördes utan större problem och dess resultat var enkelt att utvärdera. Inget brott eller deformation uppstod på någon av de rör som testades med lagertjocklek på 35 cm respektive 55 cm ovan ledningshjässan. I det andra testet packades 5 olika gravar på olika sätt med olika lagertjocklekar för att kunna utvärdera resultaten. CPT-sondering (Cone Penetration Test) valdes som metod för packningskontroll och sonderingar utfördes. Dessa sonderingsresultat gav ett ganska svårtolkar resultat. Min uppfattning utifrån dessa sonderingar är dock att packning med den maskinmonterade vibroplattan med en lagertjocklek på 45 cm ger ett godkänt packningsresultat. Eventuellt skulle man nog kunna öka denna lagertjocklek något. 70 cm lagertjocklek är dock lite för mycket.
The ”upper fill” is today compressed with a vibratorplate mounted on a excavator. “Anläggnings AMA” show different kinds of tools for compressing soil and thickness of the layer over the pipe to prevent it from breaking or deforming. “Anläggnings AMA” also shows how thick layers each of the equipment for compressing soil have capacity of. The excavator-mounted vibrator plate isn’t included in that equipment in “Anläggnings AMA”. The aim of this report is to research how different thickness of layers affects the deformation of the pipe and how the stability of the clay is affected. The first test was performed without any bigger problems and the results where easy to evaluate. No damage or deformation to the pipe came up with a layer thickness of 35 cm and 55 cm above the head of the pipe. In the other test which was much more complex then the first, were five different graves compress with different layer thickness and with different equipment. For evaluation of the compaction, a cone penetration test was used. The results from these tests were hard to evaluate though. My interpretation of the results is that a layer thickness of 45 cm gives a good compaction. Eventually you can increase the thickness but 70 cm is a little bit to much.

Purpose: Compaction is one of the fundamental pillars of construction, without a proper compaction of ground material deformation may occur shorty after completed construction. A flaw of the traditional method of compaction control is that only point sources are obtained. This means that you can easily miss weak points of the compaction. This becomes significant when dealing with compaction of larger areas. The purpose of this study is to investigate how digital technology can ensure the compaction quality compared to traditional methods, and to expand the company’s knowledge of the application of the compaction computer MCA-3000. Method: The method chosen to gather data for this study were literature study, case study and interviews. Findings: The findings show how the compaction computer can be used to ensure compaction quality. An important factor is to know the conditions of the ground material in order to ensure a credible result. The case study suggest that the compaction computer can be used to visually show the compaction quality of an area. However, I cannot be used as a separated method to ensure compaction quality. The compaction computer needs test surfaces to be calibrated with assistance of traditional methods. This means that it cannot replace the traditional method. However, it can be used as a complementary tool to support the traditional methods. In the interviews, both the respondents pointed out that the compaction computer cannot be used as a separate method but can be used as a complementary tool for the contractors.  Implications: Our conclusions are as followed: ·         The compaction computer cannot be used as a single method to ensure compaction quality. ·         The compaction computer implies that it can be used as a complementary tool to support the traditional methods to ensure compaction quality of lager areas.  ·         The compaction computer allows the user to detect faults in real time during the compaction prosses. Our results indicate that the compaction computer can be uses as a complementary tool to support the traditional methods but not as its own method. To ensure the reliability of the compaction computer MCA-3000 further studies needs to be conducted to see how it preform with different ground material condition.  Limitations: Our result was limited by access of data. We were only able to collet data from a single project in a relatively small area, this means we only were able to get three data sources of compaction quality conducted with a tradition method. Another limitation was that the entire area had the same ground condition which means the result is only applicable in our case.

För att ett företag ska vara framgångsrikt krävs generellt att fokus ligger på att tillfredsställa företagets kunder. Intresset för hur kundtillfredsställelse kan uppnås har därför ökat. Det finns en rad olika tillvägagångssätt, metoder och filosofier för hur ett företag ska handla för att leva upp till sina kunders förväntningar. Kunders krav är även något som ständigt förändras och det är något företag måste kunna förhålla sig till för att behålla sina kunder. Därmed har även intresset för ständiga förbättringar ökat. Att ständiga förbättringar är något som en verksamhet bör applicera råder det inga tvivel om. Hur det ska appliceras däremot, finns det en mängd metoder för. Något som passar perfekt för ett företag kan vara tämligen omöjligt i ett annat. Vilken bransch företaget är nischad inom har visat sig spela stor roll när ständiga förbättringar ska implementeras. Inom läkemedelsbranschen skiljer sig förbättringsarbete till stor del från hur det genomförs i andra branscher. Det här beror bland annat på de regulatoriska krav som ställs på läkemedelsproducerande företag. Intresset för hur ständiga förbättringar kan genomföras inom ett läkemedelsföretag ligger till grund för den här rapporten som skrivits under ett examensarbete på läkemedelsföretaget AstraZeneca. Under examensarbetet har en av AstraZenecas förbättringsmetoder utvärderats genom en empirisk studie på deras packningsavdelning, PET Packning. I den empiriska studien har packningsprocesserna studerats i syfte att identifiera orsaker till varför det inträffar oplanerade stopp i packningsmaskinerna. Målet med projektet var att identifiera orsakerna så att de kan elimineras med förhoppning att kunna öka graden av värdeskapande aktiviteter för kunderna. Resultatet pekar på att variationer inom förpackningsmaterial är en av orsakerna till att oplanerade stopp inträffar. Studien av AstraZenecas förbättringsarbete visar på att företaget generellt är duktiga att arbeta med ständiga förbättringar. Medarbetare och ledning visar på gott engagemang men uppföljning av implementerade förbättringar kan förbättras. Utifrån den empiriska studien rekommenderas AstraZeneca att fokusera mer på att följa upp deras förbättringar så att lärdomar kan spridas inom verksamheten. Vidare rekommenderas ett närmare samarbete med materialleverantören så att urskiljbara orsaker till materialvariationer kan elimineras.
In order for a company to become successful, it is crucial that the customers are satisfied. Consequently, the interest for customer satisfaction has increased. There are many approaches to satisfying customer expectations. Customer demands are constantly evolving and companies need to adapt in order to stay ahead. This has resulted in a growing interest for continuous improvements. There are no doubts that a company should implement continuous improvements. How this is done is a more complicated question. A work process that suits one company may be impossible for another company to implement. A company’s type of industry has proven to have great impact on how continuous improvements are best implemented. Continuous improvement work in the pharmaceutical industry differs greatly from other industries. This is mainly due to regulatory demands that other industries do not have to face. This report is part of a master’s thesis that has been done at the pharmaceutical company AstraZeneca. An empirical study has been conducted, at the packaging department PET packaging, in order to analyse the methods that the company is using when working with continuous improvements. The packaging processes have been studied to identify the reasons for any unplanned stops that occur in the packaging machines. The goal of the project is to identify the causes in order to eliminate any unplanned stops and to increase the amount of value adding activities that the company is performing. The result shows that variation in the packaging material is one of causes of unplanned stops. AstraZeneca is in general very good at working with continuous improvements. The employees and management show great enthusiasm but lack somewhat when it comes to following up the implemented improvements. Based on the empirical study, AstraZeneca is recommended to put more emphasis on following up the continuous improvement work in order to create a good environment for a learning organisation. A closer cooperation with the material supplier is also recommended in order to eliminate special sources of variation.

Det ställs idag större krav på studie- och yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och yrkesvägledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll. Studien är gjord med en kvalitativ undersökningsmetod, sju intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar på att de kunskaper från utbildningen som de främst använder kommer från samtalsmetodik- och beteendevetenskapskurserna. Det som begränsar och möjliggör användandet av kunskaper är kulturen i organisationen, förväntningar på yrkesrollen samt personligheten hos studie- och yrkesvägledarna. Kunskaper som saknas från utbildningen är främst kunskaper om neuropsykiatriska funktionshinder, yrke- och utbildningsvägar samt kunskaper om vilka yrken som förutspås behövas mer av i framtiden.

Examensarbetet har varit förlagt på SwePart Transmission AB i Liatorp. Företaget tillverkar kugghjul och kan även ge helhetslösningar för växellådor. SwePart Transmission AB har uppmärksammat problem i form av läckage vid delningsplanet i sina växellådor. Företaget har föraningar om att konstruktionen utsätts för glidning i delningsplanet där packningen är placerad. För att glidning inte ska förekomma krävs att packningens friktionskoefficient och fästelementens förspänningsförluster är kända vid konstruktionsstadiet. Packningens friktionskoefficient är idag osäker och har kontrollerats. Detta har gjorts genom tester där vi placerade packningarna i ett friktionsförband och gjorde mätningar i ett dragprov. Med erhållna mätvärden kunde vi på matematisk väg erhålla en ny friktionskoefficient. Testerna utfördes med tre olika ytjämnheter i förbandet för att se om det hade någon inverkan på friktionskoefficienten. Efter testerna kunde vi påvisa en skillnad i friktionskoefficient mellan olika ytjämnheter på anliggningsytorna mot packningen. Vi kunde även se skillnad på friktionskoefficienten för oljad respektive torr yta. Förbandets förmåga att glida bestäms av förspänningen i skruven som minskar radikalt om stora sättningar förkommer. Sättningar kommer att förekomma och det vet man, men utsträckningen är okänd. Då packningen är förbandets mjukaste del kommer den att dominera förbandets sättningsbeteende. I våra tester har vi mätt hur stora sättningar packningen gav upphov till som funktion av tiden. Testet gjordes genom att klämma en packning med känd förspänningskraft. Därefter mättes förbandtjockleksförändringen under de första 25 minuterna. Sättningstestet gjordes för att anmärkningar ifrån kunder kommit på att skruvarna som håller ihop växellådshusen tappar sin förspänning efter en okänd tid i drift, vilket kan härledas till sättningar. Enligt mätvärdena från testet förekommer det inte några större sättningar i vårt testförband vilket kan bero på att vår anliggningsarea skiljer sig ifrån den verkliga. Rapporten kommer beröra sättningsgrad och friktionskoefficient för gummipackningar där tester och bakomliggande teori kommer redovisas. Testerna som gjorts har vi utvecklat och testkört med hjälp av expertis ifrån Linnéuniversitet.
This degree project was located at SwePart Transmission AB in Liatorp. The company manufactures gears and do also provide total solutions for gearing. SwePart Transmission AB has noticed problems with leakage in the division plane in their gearboxes. The company has premonitions that the structure is subject to sliding in the division plane where the gasket is placed. To prevent sliding it’s required that the friction coefficient between the gasket and division plane and the preload of the fasteners is known at the design stage. The gaskets friction coefficient is currently uncertain and has been checked. This was done by tests in which we placed the gasket in a friction joint and then made measurements in a tensile testing machine. With the obtained measurement values we could mathematically obtain a new coefficient of friction. The tests were performed with three different surface finishes in the joint to see if it had any effect on the friction coefficient. After the tests, we could see a difference in coefficient of friction between different surface finishes on the contact surfaces to the gasket. We could also see a difference in coefficient of friction of oiled and dry surface. The joints capability of sliding is determined by the preload in the screws that is dramatically reduced if large settings occur. It’s known that settings will occur, but the extent is unknown. Since the gasket is the softest part in the bolted joint, it will dominate the joints setting behavior. In our tests we have measured the amount of settings caused by the gasket as a function of time. The test was made by sandwiching a gasket with a certain load. After that the change in thickness was measured during 25 minutes. This test was performed because the company had received complains from customers concerning preload losses in the screws after an unknown time in use. The preload losses can be traced to settings in the gasket. According the measurements from the test, there are no major settings in our test joint, which can be explained by the difference in contact area between our test and the “real” design. This report will concern the setting rate and friction coefficient of rubber gaskets where tests and underlying theories will be presented. The test has been developed and performed with help of expertise form Linnaeus University.

En dammanläggning består av ett system med olika funktioner; en dämmande, en avbördande och en kontrollerande funktion. Syftet med den dämmande funktionen i en damm är att skapa ytor för vattenansamling. Det finns flera olika typer av dammar, den vanligaste konstruktionsprincipen i Sverige är jord- och stenfyllningsdammar.  Fyllningsdammarna konstrueras med olika zoner, där varje zon har specifika materialegenskaper och funktionskrav. Syftet med den täta zonen (tätkärnan) i en damm är att kontrollera läckage genom dammen. I Sverige används främst morän som material i tätkärnan hos jordfyllningsdammar. Under konstruktionen av en damm byggs den upp i lager. Materialet breds ut maskinellt och packas därefter med packningsutrustning för att erhålla homogena egenskaper på fyllningen. Ett väl utfört packningsförfarande och packningsarbete ökar densiteten, en hög densitet leder till ökad bärighet och stabilitet. För att kontrollera om packningen är tillräcklig används olika metoder för fältbestämning av densitet, de vanligaste vid dammbyggnad är vattenvolymeter och isotopmätare.  I Sverige var den rekommenderade lagertjockleken på en tätkärna i en damm 0,5 meter från år 1988 fram till år 2020, i augusti år 2020 minskades den rekommenderad lagertjocklek till 0,3 meter. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lagertjockleken påverkar packning och homogenitet under uppbyggnad av en tätkärna i morän för dammbyggnation.   En fältundersökning i full skala utfördes på Björkdalsgruvans anläggning, där undersöktes lagertjocklekarna 0,3 meter och 0,5 meter genom konstruktion av två provpallar till en höjd av 1,5 meter. Densitetsbestämningen i fält utfördes med provtagningsmetoderna vattenvolymeter och isotopmätare, de två provtagningsmetoderna redovisar vattenkvot och densitet. Jordproverna från vattenvolymetern analyserades i laboratoriet för vattenkvot och torrdensitet. Moränen analyserades genom tung laboratoriepackning. Utifrån den insamlade informationen beräknades packningsgrad, portal och luftporhalt, parametrarna användes för analys av undersökningen.  Analysen resulterade i att en lagertjocklek 0,3m och 0,5m visade på olika fördelar vad gäller packning och homogenitet. En lagertjocklek på 0,5 meter föreslås vid konstruktion av en tätkärna i morän i en dammkonstruktion eftersom provpall 0,5m visade på en väl packad morän genomgående i hela lagertjockleken.  En jämförelse av resultatet från provtagningsmetoderna vattenvolymetern och isotopmätaren visade på att det finns ett linjärt samband vad gäller vattenkvot mellan de två metoderna samt att ett samband inte har kunnat identifieras vad gäller torrdensitet, packningsgrad, portal och luftporhalt. Däremot uppmärksammades en ökad korrelation mellan resultatet från vattenvolymetern och isotopmätaren med djupet.
A dam consists of a system with different functions; one damming, one diverting and one controlling function. The purpose with the damming function is to create an area for water storage. There are different types of dams, the most common design principle in Sweden is an embankment dam.   Embankment dams are constructed with different zones, where each zone has specific material properties and functional requirements. The purpose with the earthfill core is to control the seepage through the dam. In Sweden it is common to use glacial till (moraine) as the core material in embankment dams. A dam is constructed in layers, where the material is spread mechanically and then compacted with special compaction equipment to create a homogenous material. When the material is well compacted the density increase and a high density increase the bearing capacity and stability. To control the compaction, different methods are used for field determination of density. The most common methods are the rubber balloon method and nuclear gauge method.  The recommended layer thickness in Sweden was 0,5 metres from 1988 to 2020, in august 2020 the layer thickness was reduced to 0,3 metres. The purpose of the master thesis was to investigate how the layer thickness affect compaction and uniformity during construction of a glacial till dam core.   A full-scale field study was conducted at the Björkdalsgruvan facility, where the layer thicknesses 0.3 metres and 0.5 metres were examined by construction of two test pallets. Field determination of density was performed with the rubber balloon method and nuclear density gauge, the two sampling methods report water content and density. The soil samples from the rubber balloon method were analysed in the laboratory for water content and dry density. The moraine was analysed by laboratory compaction. Based on the collected information, the density ration, void ratio and air-void content was calculated evaluated.   The layer thickness 0.3 metres and 0.5 metres reported different advantages in terms of compaction and uniformity. A layer thickness of 0.5 metres is recommended when constructing a glacial till dam core, since the test pallet of 0.5 metres reported a well compacted moraine through the entire layer thickness.  During the field study two methods were used to determine the in-place density, the rubber balloon method and nuclear density gauge. A comparation between the methods showed that there is a linear relation in terms of water content. No relation between the rubber balloon method and nuclear density has been identified in terms of dry density, density ratio, void ratio and air-void content. The result from the rubber balloon method and nuclear density gauge showed an increasing correlation by depth

Logistik handlar om att alla aktiviteter inom ett företag ska hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt. Logistik kopplas ofta ihop med den materiella delen av ett företag men en stor del av logistiken handlar också om det administrativa och informativa flödet. Bra informativa flöden både internt och externt leder till bättre samarbete. Genom att ha bra samarbeten skapas effektiva processer i försörjningskedjan vilket i sin tur leder till ett förhöjt kundvärde på produkten. Syftet med denna rapport var att utforma en metodik för att analysera och effektivisera material-och informationsflödet mellan olika enheter. Utifrån syftet har relevant teori tagits fram i form av bland annat Lean production, Supply chain management, informationssystem samt vikten av bra kommunikationsförmåga inom en organisation. Teorin som använts är sekundärdata och har noggrant granskats innan det använts. En metodik har utformats baserat på de faktorer som ansågs vara relevanta för att skapa bra material- och informationsflöden. Den utformade metodiken har prövats på Sandvik SMT. Då en stor del av metodiken omfattade en kartläggning av nuläget hos fallföretaget har intervjuer och observationer utförts. Metodiken har hjälpt till att skapa ett strukturerat arbetssätt, vilket har resulterat i att ett antal problem har identifierats. De identifierade problemen omfattar bland annat bristfälliga kommunikations- och informationskanaler inom organisationen samt ett begränsat samarbete mellan de olika enheterna i deras försörjningskedja. Baserat på den framtagna teorin samt undersökningen som utfördes på Sandvik SMT drogs slutsatsen att effektiva material- och informationsflöden skapas genom bland annat väl utformade IT-system och en god samarbetsförmåga i försörjningskedjorna.
The concept of logistics is to handle all the activities within a company in the most efficient way. Logistics is mostly associated with the flow of materials within the company, but it is important to remember that logistic also includes the administrative and information flow. A good information flow, both with external and internal partners will lead to good cooperation between the different partners. Good cooperation will lead to more efficient processes, which in turn will give a higher customer value. The purpose of this paper was to develop a methodology to analyse and improve the efficiency in a material and information flow between different units. Based on the purposed pertinent theories that have been found; for example, theories about Lean production, supply chain management, information systems and the importance of good communication skills within an organization. The theory that was found is secondary data, which has been thoroughly examined before it has been used. A methodology was designed based on the factors that were considered relevant to create good material and information flows. The designed methodology was tested in Sandvik SMT. As a major part of the methodology included an identification of the current status of the case company, interviews and observations have been conducted. The methodology helped to create a structured approach, which has resulted in a number of identified problems. The problems that have been identified includes among others, insufficient communication and information flows within the organisation and a limited cooperation between the various units in the supply chain. Based on the found theory and the study conducted at Sandvik SMT, we concluded that effective material and information flow are created by including well-designed IT systems and good cooperation skills in supply chains.

Detta examensarbete har genomförts med hjälp av en litteraturstudie av elastomertätningar samt en fallstudie på företaget Thisab -Torshälla industrisvets AB. Företaget legotillverkar och svetsar ihop produkter åt andra företag samt har ett eget sortiment av brand- och spolposter som de själva producerar och monterar med hjälp av ett ventilhus från utomstående leverantör. För att kunna certifiera brandposterna enligt SS-EN 14339:2005 samt kontrollera brandposterna mot läckage behöver de provtryckas. Dagens prövningsprocess tillåter inte att den kompletta brandposten trycksätts, en provrigg för att uppnå detta har påbörjats av företaget men utan att de hunnit färdigställa denna. Syftet med detta examensarbete är att studera vilka packningsalternativ som finns för att täta brandposten under provningen samt ge ett koncept på hur en provrigg kan färdigställas, antingen en vidareutveckling av den befintliga eller en helt ny. Vid projektstarten hade företaget en nästintill färdig uppdragsbeskrivning. Utifrån de något speciella förutsättningarna som fanns, såsom att riggen kommer att tillverkas i max ett exemplar samt inte konkurrensutsättas har en något anpassad produktutvecklingsprocess använts för att metodiskt genomföra projektet. Frågeställningarna för detta arbete var att ta reda på vilka packningstyper som lämpar sig för de påfrestningar de utsätts för i denna typ av applikation samt om själva provriggen kan integreras bättre i monteringsflödet än den företaget använder idag. För att besvara dessa frågor har intervjuer, observation, aktionsforskning, litteraturstudie och en mängd olika tester direkt i monteringsprocessen genomförts. Under arbetets gång har ett antal prototyper tillverkats, flera av dessa har fungerat så pass tillfredställande att de testats och använts direkt i monteringsprocessen, detta har givit viktiga indata till projektet, både vad gäller slitage och tätningsförmåga. Stora skillnader mellan de verkliga värdena och teoretiska rekommendationerna för dimensionering för packningar har upptäckts. Arbetet har resulterat i två möjliga packningsval, den klassiska o-ringen samt en packning benämnd Forsheda 576, en packning som redan används i det befintliga ventilhuset. Två koncept på provrigg har presenterats, det första är en vidareutveckling av den påbörjade provriggen. Koncept två är en helt ny idé där tanken är att montering och provtryckning kommer att ske på samma station, utan att brandposten behöver lyftas runt som är fallet idag. En uppskattning från personalen är att båda koncepten kommer att reducera tiden det tar att montera brandposten. Det helt nya konceptet är något företaget vill jobba vidare med. Det arbete som nu återstår är att detaljutveckla, produktionsbereda och slutligen tillverka det sistnämnda konceptet.