Thematische Bibliographien / Övergång från förskola till förskoleklass / Dissertationen
Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Övergång från förskola till förskoleklass.

Dissertationen zum Thema „Övergång från förskola till förskoleklass“

Autor: Grafiati
Veröffentlicht am 29. Juni 2021
Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit Top-48 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Övergång från förskola till förskoleklass" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.

1

Gustafsson, Bodil, und Emelie Johansson. „Övergången mellan förskola och förskoleklass : lärares uppfattningarom barns övergång från förskola till förskoleklass“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13093.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om hur lärare i förskola och förskoleklass samverkar kring barns övergång från förskola till förskoleklass. Frågeställningar • Vilka uppfattningar finns hos lärarna om barnets övergång mellan förskola och förskoleklass? • Hur samverkar lärare i förskola och förskoleklass med varandra vid barnets övergång från förskola till förskoleklass? • Finns det faktorer som inverkar på barnets övergång mellan de olika verksamheterna enligt lärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts. Intervjuerna har genomförts med tre förskollärare frånförskolans verksamhet och med två förskoleklasslärare från förskoleklassens verksamhet. Samtliga respondenter är från samma kommun. Resultat I resultatet presenteras lärarnas samverkan med varandra vid en övergång. Faktorer som lärarna uppfattar påverkar hur övergången blir för det enskilda barnet handlar om lärarnas tid, ekonomi och läroplaner. Slutsatsen är att samverkan mellan verksamheterna brister vilket påverkar barnet negativt. Lärarnas samverkan och tid påverkar hur många gånger barnet får besöka förskoleklassen eller lärarna besöker förskolan. Samverkan skiljer mellanverksamheterna och det finns inga direktiv för hur en övergång ska vara.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Henriksson, Johanna. „Från förskola till förskoleklass : Kommunikation vid övergång“. Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10745.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Syftet med studien är att studera vilka uppfattningar som pedagoger i förskola och pedagoger i förskoleklass har kring överlämning av information. Undersökningen fokuserar på hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med detta och hur de ser på kommunikationen mellan varandra. Även vilken information som de anser är relevant att ge vidare och varför information ska ges vidare där både fördelar och nackdelar tas upp. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes i Västernorrlands län, i två olika kommuner. Fyra av intervjuerna skedde med förskolepedagoger och tre med förskoleklasspedagoger. Det som framkom i studiens resultat var att åsikterna och uppfattningarna kring hur, vilken och varför information ska sändas över skilde sig åt mellan pedagogerna. Pedagogerna hade delade uppfattningar kring t.ex. när informationen ska sändas över och om det ska ske skriftligt, muntligt eller båda delarna och vilken information som är relevant att ge vidare. Om det var positivt eller negativt att ge vidare/ta emot information skilde sig åt mellan informanterna, då några endast såg det som positivt och andra såg negativa aspekter med detta. Flertalet av de intervjuade ansåg även att samarbetet mellan dessa två yrkesgrupper måste förbättras för att skapa en så smidig övergång för barnen som möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Fredlund, Alice, und Suzana Gocic. „Övergångar från förskola till förskoleklass. - En undersökning om barns berättelser gällande övergång till förskoleklass“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29174.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Övergången från förskolan till förskoleklass kan se olika ut i och mellan olika verksamheter. Vårt forskningsproblem har sin grund i de berättelser vi har fått från förskolepersonal, som uttryckt att det finns svårigheter mellan förskolans och förskoleklassens samverkan kring övergångar. Det tyckte vi var intressant men att gå vidare kändes övermäktigt med tanke på vårt tidsspann på två månader. Däremot stannade vi kvar i tankarna om övergången från förskola till förskoleklass. Istället för att utgå ifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas berättelser så valde vi att undersöka utifrån ett barnperspektiv med hjälp av barns berättelser om övergången till förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka barns berättelser och förväntningar om övergången från förskola till förskoleklass. Vilka känslouttryck finns i barnens berättelser? Hur kan en övergång till förskoleklass upplevas av förskolebarn? Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har intervjuat och fört fältanteckningar för att besvara syftet. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper med fem deltagare åt gången där de fick frågor kring övergången till förskoleklass. Analysen av empirin har gjorts med hjälp av tematisk analys för att få en klar bild över empirin. Efteråt har materialet reducerats för att besvara syftet. Vårt teoretiska ramverk har gett oss verktyg för att analysera empirin och besvara vårt syfte. Vårt resultat visar att det finns likheter i barns berättelser om hur de upplever övergången. Vidare visar vårt resultat att pedagoger har en central roll över hur barn kan känna inför övergången. Vår studie har bidragit till en inblick kring hur barnen upplever övergången till förskoleklass.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Bengtsson, Anna, und Linda Torstensson. „Övergång och samverkan till och från förskoleklass“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89846.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I studien granskas övergången till och från förskoleklass utifrån övergångsplaner som finns i en utvald kommun. Syftet med studien är att få svar på om pedagogerna i förskoleklass anser att övergångsplaner och information som delas med dem inför ett nytt läsår är till hjälp för dem i deras fortsatta arbete med en ny elevgrupp, samt hur elever i behov av särskilt stöd synliggörs i övergången. Den teori som används är ramfaktorteorin. Studien genomförs även för att se sambandet mellan formulerings- realiserings- och transformeringsarenan. Metoder för att besvara frågeställningarna är; webbaserad enkät som skickats ut till samtliga förskoleklasspedagoger i studerad kommun, insamling och granskning av skriftliga övergångsplaner, observationer på en enhet samt intervjuer. Resultatet visar att det finns en enhetlighet i övergångsplanerna i kommunen till viss del, men att pedagoger har förslag på förbättringsområden i övergångsarbetet. Den enhet som observerats är den enhet som tydligast visar att formuleringsarenan och realiseringsarenan inte hänger ihop, och genom intervju med biträdande rektor på enheten framkommer det att det beror på organisatoriska omständigheter det senaste året. I övergångsplanerna för alla enheter finns det med en punkt som rör barn i behov av särskilt stöd och hur de barnen ska synliggöras via olika möten innan skolstarten. Däremot framkommer det i enkätsvar att det tenderar vara fler barn som är i behov av särskilt stöd efter skolstart än vad som flaggats för i överlämningen. Det kan kopplas till ett relationellt förhållningssätt och väl fungerande metoder i det vardagliga arbetet på förskolan – då behovet inte blir lika tydligt. Överlag har skolorna som granskats bra och fungerande rutiner och dokument för överlämningen och informationsflödet som efterfrågas i studien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Holmberg, Annika. „Från förskola till förskoleklass : En kvalitativ studie om samverkan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25095.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig. Av resultatet framgick att pedagogerna har en medvetenhet om samverkansarbetets fördelar och en önskan om ett bättre samarbete, men att arbetet är svårt att realisera i praktiken. Slutsatsen var att området är mycket komplext, med många påverkansfaktorer. Det finns en vilja till att samverka, men det avstånd som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass, trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Kristiansen, Pernilla, und Anna Allebert. „Barns övergång från förskola till förskoleklass : En undersökning av bilderböcker“. Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85018.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of the study is to investigate a selection of picture books about the start of school to see how children's transitions from preschool to preschool class are depicted. This is to further investigate whether picture books can be used as a complement to transition activities. Through this study, we aim to gain more knowledge about whether the books in the study could serve as a complement to transition activities.  In total, six picture books have been processed using close-up reading as a method and the developmental ecological niche theory. Previous research shows that the transition between preschool and preschool class is a problem area where there are major shortcomings in the interaction between these different activities. Therefore, the study aims to investigate a transitional activity without collaboration requirements for the activities. The results show that the characters in the picture books place the greatest emphasis on the community rather than the teaching and education in school. The social interaction and emotions are close in the plot and are difficult to distinguish as they often reflect each other.
Syftet med studien är att undersöka ett urval av bilderböcker om skolstarten för att se hur barns övergångar från förskola till förskoleklass skildras. Detta för att vidare undersöka om bilderböcker kan användas som komplement till övergångsaktiviteter. Genom denna undersökning strävar vi efter att få mer kunskap kring huruvida böckerna i studien skulle kunna fungera som ett komplement till övergångsaktiviteter. Totalt har sex bilderböcker bearbetats med hjälp av närläsning som metod och den utvecklingsekologiska nischteorin.  Den tidigare forskningen visar att övergången mellan förskola och förskoleklass är ett problemområde där stora brister finns i samverkan mellan dessa olika verksamheter. Därav eftersträvar studien att undersöka en övergångsaktivitet utan samverkanskrav för verksamheterna.  Resultatet visar att karaktärerna i bilderböckerna lägger störst vikt vid gemenskapen snarare än undervisningen och utbildningen i skolan. Det sociala samspelet och känslor ligger nära i handlingen och är svåra att särskilja då de ofta återspeglar varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Eklund, Annika. „ADHD och autistiska barns övergång från förskola till förskoleklass : ur föräldraperspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9089.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The purpose of this essay is to investigate how parents of children with ADHD or autism experience the transition between preschool and preschool classes. To get answers to my questions, I interviewed five parents representing three different schools in one municipality. I have chosen to use a qualitative research interview inspired by phenomenology. The results of this study show that parents perceptions differ, in terms of how well the transition work for children, and how support and treatment are at a transition. For children with a documented diagnosis, schools have an action plan for those in the gray area there are no procedures. An inference to be drawn from the responses parents give, is that much could be overcome if educators and parents listened to each other and took lessons from each other’s knowledge.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Åberg, Renée. „Barns övergång från förskola till förskoleklass : En kvalitativ studie om förskollärares syn på övergången“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20201.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
En kvalitativ studie om förskollärares perspektiv på barns övergång från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att genom förskollärares berättelser undersöka hur arbetet med barns övergång från förskola till förskoleklass ser ut samt att nå kunskap om hur förskollärare samverkar med specialpedagoger vid denna övergång. Därmed kan en djupare förståelse nås kring hur dessa aktörer kan samverka för alla barns bästa i övergångsprocessen. Studien riktar sig till förskollärare som arbetar i förskolan och som därmed ansvarar för överlämnandet av barn till förskoleklass. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar mot att övergången mellan förskola och förskoleklass till stor del handlar om att ge barnen trygghet i mötet med den nya verksamheten. Resultatet pekar även mot att en välfungerande samverkan mellan förskollärare och specialpedagoger i övergången gynnar alla barns bästa i övergångsprocessen. Vidare antyder studiens resultat att specialpedagogen har en slags roll som övergångssamordnare då övergången gäller barn i behov av särskilt stöd, men att denna roll kan utvecklas ytterligare för att gynna alla parter i övergången. Relaterat till det sociokulturella perspektivet, med fokus på begreppen redskap, appropriering och situerade praktiker, ses övergången som en process i vilken förskollärare och specialpedagoger kan lära av och med varandra för alla barns bästa i övergången.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Widell, Katarina, und Fanny Szimeister. „Samverkan mellan pedagoger gällande övergången från förskola till förskoleklass“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29196.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna studie har vi valt att undersöka hur samverkan mellan förskollärare i förskola och förskoleklass fungerar vid övergången mellan skolformerna. Fokus har varit att beskriva förskollärarnas perspektiv på samverkan. Som datainsamlingsmetod använde vi intervjuer. Åtta förskollärare och en biträdande rektor deltog i undersökningen. Genom våra intervjuresultat har vi fått en bild av hur förskollärarna ser på nuvarande samverkan vid övergången mellan skolformerna, och hur de önskar att den framtida samverkan ska se ut. De frågeställningar vi utgick ifrån handlade om att lyfta förskollärarnas perspektiv på samverkan, men även på att ta reda på hur övergången sker mellan verksamheterna.Vår teoretiska referensram utgörs för det första av Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell, där utgångspunkten är att en människas beteende måste förstås och förklaras utifrån de sociala och samhälleliga system som omger henne (Bronfenbrenner, 1977). För det andra har Danermarks beskrivning av begreppet samverkan och de hindrande och främjande faktorer som påverkar samverkansparterna gett oss verktyg för att analysera vår empiri, där vi använder oss av begreppen styrning, struktur och samsyn.Studiens slutsats visar på att det är av yttersta vikt att skolledare och pedagoger bör vara medvetna om att den samverkan som sker måste ha hög kvalite för att övergången ska vara gynnsam för såväl barn som pedagoger. Framförallt skolledare har ett ansvar att skapa förutsättningar för en väl fungerande samverkan. En väl fungerande samverkan vid övergången mellan skolformerna kan bidra till en bra skolstart för barnen och en utveckling av förskollärarnas kunnande och kompetens, därför är det viktigt att samverkansparterna får tid och förutsättningar att samverka.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Meier, Joanna. „Överföring av information om skriftspråksutveckling i övergången från förskola till förskoleklass : Intervjustudie med förskollärare i förskola och förskoleklass“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-13661.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
11

Haugan, Andreas. „Barns övergång från förskola till förskoleklass : - En jämförande studie av förskollärare och lärare i förskoleklassen uppfattning och erfarenheter“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28297.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter förskollärare och lärare i förskoleklassen har av barns övergång från förskola till förskoleklass. Åtta intervjuer, med fyra förskollärare respekterive fyra lärare i förskoleklassen, genomfördes i en stad i mellersta Sverige. Resultatet visar att det finns fler likheter än skillnader när det gällerde uppfattningar och erfarenheter förskollärare respektive lärare i förskoleklassen har om barns övergång från förskola till förskoleklass. Både förskollärare och lärare i förskoleklassen anser att trygghet är den absolut viktigaste faktorn för att det ska bli en bra övergång från förskola till förskoleklass. Även närheten mellan förskola och förskoleklass ansågs som en viktig faktor för att underlätta för barns övergång. Tiden verkade som en begränsande faktor, vilket försvårade övergången. Undersökningen visar också att det sker en liten eller ingen samverkan alls mellan de olika verksamhetsformerna. Förskollärarna uppfattar att de har ett begränsat inflytande när det gäller övergångsplanen då de varken har varit med och reviderat den eller varit med på utvärderingen av själva övergångsprocessen.

Godkännandedatum: 2016-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
12

Rask, Gradin Maria. „Från förskola till förskoleklass : Förväntningar mellan föräldrar pedagoger och barn“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16795.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Title: From preschool to preschool in school – Expectations between parents, teachers and children Author: Maria Rask Gradin Mentor: Niclas Järvklo Term: Spring 2012   Abstract The aim of this study is to draw attention to the expectations between parents, children and teachers at preschools and teachers in the preschool in the school at the transition to preschool in the school. I also want to know how the mission is defined, and how it is met. Two preschools and two preschool in the school are the focus of my investigation. I interviewed teachers and parents, sent surveys to parents, observed children playing school and interviewed children about their thoughts and expectations for the preschool in the school there. The survey results show that all parties, except perhaps the children who did not express an opinion thereon, wants better cooperation between the preschool and school. All teachers expect children to be independent when they start preschool in school. The various examination subjects expectations were in fairly good agreement with each other. When the cooperation is not working desirable between preschool and preschool in the school, it is difficult to convey everyone's expectations and thus difficult to meet them, therefore, greater cooperation is desirable. In summary, the preschools and preschools in the schools in this study needs to develop greater cooperation to make it easier for the children in the transition between the preschool and the school.
Syftet med undersökningen är att uppmärksamma de förväntningar som råder mellan föräldrar, barn och pedagoger på förskolor samt pedagoger i förskoleklassen vid övergång till förskoleklass i skolan. Jag vill också veta hur uppdraget definieras, och hur det uppfylls. Två förskolor och två förskoleklasser är i centrum för min undersökning. Där har jag intervjuat pedagoger och föräldrar, skickat enkätundersökningar till föräldrar, observerat barn som leker skola och intervjuat barn kring deras tankar och förväntningar inför förskoleklassen. Undersökningsresultatet visar att alla parter, utom möjligtvis barnen som inte uttryckte sig om detta, önskar ett bättre samarbete mellan förskola och skola. Alla pedagoger förväntar sig att barnen är självständiga när de börjar i förskoleklassen. De olika undersökningspersonernas förväntningar stämde ganska bra överens med varandra. Då samarbetet inte fungerar önskvärt mellan förskola och förskoleklass är det svårt att förmedla allas förväntningar och därmed svårt att möta dem, därför är ett ökat samarbete önskvärt. Sammanfattningsvis behöver de förskolor och skolor jag har med i min undersökning öka sitt samarbete för att underlätta för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
13

Heikkinen, Hanna, und Solveig Almroth. „Från förskola till förskoleklass : Personalens syn på samverkan och barnens övergång mellan verksamheterna“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14072.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien var att ta reda på hur personalen upplever arbetet med samverkan vid barnens övergång från förskola till förskoleklass samt hur lärarna förbereder barnen inför det. I studien medverkade personal från både förskolan och förskoleklass. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts då data har samlats in genom intervjuer. Resultatet visade att det förekommer olika former av praktiska förberedelser av barnen inför övergången. Dessa förberedelser kunde vara besök i skolans lokaler och pröva på matrutinerna i matsalen. Personalens olika syn på förberedelse skiljer sig från beroende på om man arbetar i förskolan och förskoleklassen. Detta resulterar till att personalen har olika förväntningar på vad barnen ska kunna när de börjar i förskoleklass. Resultaten visar även på att samverkan inte alltid prioriteras på grund av olika hinder som till exempel att tiden inte räcker till, engagemang och förskolans ochskolans ekonomi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
14

Edvinsson, Marie, und Maria Jonsson. „Det stora steget : - en studie om samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2198.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

De barn som befinner sig i förskolan kommer att få uppleva övergången mellan förskola och förskoleklass. Det är barnet som tar steget in i den nya verksamheten, vilket innebär att barnet är i centrum.

Syftet med studien är att lyfta barns, föräldrars och pedagogers upplevelser kring samverkan samt hur pedagogerna arbetar med samverkan vid övergång mellan de olika verksamheterna. Upplevelserna sätts i relation till tidigare forskning och styrdokumentens skrivningar. Studiens syfte grundar sig på frågorna: Hur upplever/upplevde barnet övergången från förskola till förskoleklass? Hur upplever föräldrar och pedagoger samverkan vid övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uttrycksformer har samverkan i verksamheterna?

Studiens utformning grundar sig i en kvalitativ metod och det har genomförts barnintervjuer, föräldra- och pedagogenkäter med öppna frågor där deras upplevelser kring samverkan beskrevs på ett detaljrikt och djupgående sätt.

Resultatet av studien synliggör att barnen upplever/upplevde övergången med stor glädje och förväntan. Barnen i förskolan visar på att de kommer känna en stor saknad av pedagoger och kamrater i förskolan.

Föräldrarna och pedagogerna upplever samverkan som en betydelsefull process för det enskilda barnet. Föräldrarna lägger stort fokus på att barnet ska få inblick i den nya miljön, möta pedagogen samt de blivande kamraterna. Pedagogerna anser att samverkan skall utformas på ett gynnsamt sätt för barnet, men det framkommer att det finns ett flertal olika hinder som exempelvis riktlinjer, tid och geografiskt läge för att uppnå en tillfredställande samverkan. Det har lett till att samverkans uttrycksformer skiljer sig betydligt mellan de olika verksamheterna som ingår i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
15

Johansson, Josefine, und Alexandra Svensson. „Samverkansorganisation mellan förskola och förskoleklass : En kvalitativ studie i hur förskollärare samverkar vid barns övergång från förskola till förskoleklass“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94170.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att synliggöra hur samverkan mellan förskola och skola organiseras. Detta för att skapa djupare förståelse för samverkans möjligheter och hinder. Utifrån syftet utmynnar tre frågeställningar som handlar om hur de organisatoriska förutsättningarna ser ut för att planera och genomföra samverkan mellan förskolan och förskoleklassen vid barnets övergång till grundskolan, samt hur samverkan mellan förskola och förskoleklass tar sig uttryck och vilka möjligheter och hinder förskollärare upplever finns för samverkan. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med två förskollärare från förskolan och två från förskoleklass och har analyserat resultatet utifrån samverkansteorin. Resultatet i studien visade gällande de organisatoriska förutsättningarna att extra tid för att planera och genomföra samverkan inte ges till förskollärarna i varken förskolan eller i förskoleklass. Organisationen bakom en samverkan men också som sammankallande för samverkansträffar förestår rektorer och i vissa fall specialpedagoger för. En aktiv ledning gynnar samverkan. I resultatet framgår också att offentlighets- och sekretesslagen som skulle kunna vara ett hinder inte är ett hinder för samverkan vid övergångar. I vår studie visar resultatet på att information om barnet lämnas över för barnets bästa. Lagar som till exempel Barnkonventionen är även en möjlighet som förskollärarna kan använda för att hävda barnets bästa. I tre av de verksamheter vi gjort våra intervjuer finns det planer och riktlinjer för samverkan. I den fjärde var planerna och riktlinjerna på gång. Det visade sig att gamla traditioner och skilda synsätt fortfarande finns ute i verksamheterna och att det även finns en känsla av olika status om förskolläraren arbetar på en förskola eller i förskoleklass. Men det är något som förskollärarna tycker blivit bättre och för att få en ökad förståelse för varandras verksamheter så hade de besök i varandras verksamheter, samverkansträffar, trepartssamtal, överlämningssamtal och besök i förskoleklassen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
16

Waltscheff, Kerstin. „Från förskola till förskoleklass - Förskollärares uppfattning om delaktighet för barn i svårigheter“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32963.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien. Resultatet visar att förskollärarna framförallt definierar delaktighet som möjlighet att få påverka och medbestämmande. Pedagogerna anpassar i verksamheten och miljön för att möta variationen av barn och möjliggöra för alla att vara delaktiga i ett inkluderande perspektiv. Som hinder för att främja barns delaktighet anges tiden, men även pedagogernas förutsättningar och förhållningssätt nämns. Resultatet visar också att samtliga förskollärare menar att samverkan mellan verksamheterna är viktig, speciellt med tanke på övergången från förskola till förskoleklass. Ingen av förskollärarna i undersökningen uppfattar att barn i behov av stöd är delaktiga och att deras perspektiv beaktas i den processen, som det är idag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
17

Hardlund, Emma, und Annie Olin. „Lärares organisation och barns upplevelser av övergången från förskola till förskoleklass“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59110.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Övergången från förskolan till förskoleklassen är en stor förändring för barnen. Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar från förskolan till förskoleklassen organiseras av lärare och hur barnens upplevelser av dessa ser ut. Via intervjuer med lärare har vi samlat in data på hur organisationen för övergångarna ser ut på två olika skolor och i gruppintervjuer med barnen har vi samtalat om deras upplevelser av övergången. I resultatet lyfter vi hur lärarnas inre process för övergången ser ut och vilka yttre villkor de har haft att förhålla sig till. Vi lyfter även utifrån barnens svar hur lärarnas organisation i form av den inre processen har tagit sig uttryck samt om vi kan se några yttre faktorer som inte är påverkbara för varken lärarna eller barnen. Inre processer, yttre villkor och yttre faktorer är tre analysbegrepp vi har utformat i enlighet med ramfaktorteorin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
18

Davidsson, Caroline, und Martina Karlsson. „Övergångens process från förskola till förskoleklass : En intervjustudie där sex specialpedagoger berättar“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16955.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som är väsentliga för övergångens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi även tidigare forskning som anknyter till ämnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen är att få insikt om vilka faktorer som spelar in gällande övergångens process från förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie där sex specialpedagoger från olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gällande övergångens process bl.a. överlämning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering. Även miljön och vilka som är delaktiga vid en övergång framkommer.
Program: Lärarutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
19

Lundquist, Lisa. „Hjälp redan så stor! : Vårdnadshavares röster om deras barns förestående övergång från förskola till förskoleklass“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59184.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Tidigare forskning har påvisat att i diskussionen kring övergången från förskola till förskoleklass, lyfts sällan vårdnadshavarna och deras perspektiv i övergången. Utifrån denna faktor formulerades syftet med denna studie, vilket är att undersöka samt uppmärksamma vårdnadshavarnas perspektiv inför deras barns övergång från förskola till förskoleklass. Studien  ska svara på dessa två frågeställningar; Vilka tankar har vårdnadshavare inför en förestående övergång för deras barn till förskoleklass? Och  uttrycker sig vårdnadshavare annorlunda om de upplevt denna övergång tidigare med äldre barn? Studien har använt sig av metoden enkäter, besvarade av vårdnadshavare i maj månad för att tydligt få fram deras åsikter inför en övergång. Enkäterna var insamlade av en lektor vid Linneuniversitiet och denna studie fick tillgång till dem obearbetade. Resultatet och analysen baserades på två begrepp utifrån den sociokulturella teorin; Kontext och Kultur. Dessa begrepp var viktiga verktyg för analysen eftersom de belyserur vårdnadshavarna uttryckte sig kring sammanhanget i övergångsprocessen samt hur de uttryckte sig kring mötet med den nya kulturen i och med den förestående övergången. I analysen av resultatet uppkom vårdnadshavarnas tankar kring övergången tydligt och de lyfte frågor och funderingar de hade inför övergången. Vårdnadshavarna skrev om funderingar de hade inför mötet med den nya kulturen, så som lokaler, skolgård och mötet med nya kompisar och lärare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
20

Voleman, Alzbeta, und Evi Hidefjäll. „Första steget in i skolans värld : En intervjustudie om hur sexåringar upplever övergången från förskola till förskoleklass“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-18104.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv. Barnen ansåg att förskoleklassen utgjorde ett steg till skolans värld men det förekom blandade uppfattningar om detta var en skolstart eller ej. Vår slutsats var att förskoleklassen omfattade både lek och lärande, dock som separata aktiviteter. Mängden vuxenstyrda lärandesituationer samt miljöombytet upplevdes som de största förändringarna vid övergången. I studien strävade vi efter att lyfta fram barnens perspektiv. Resultatet synliggjorde sambandet mellan lek och lärande i förskoleklassen. Det är angeläget att barnen upplever verksamheten som meningsfull och lustfylld, att den utgår från barnens erfarenheter och bygger vidare på deras tidigare lärande så att kontinuiteten inom utbildningen främjas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
21

Carlsson, Linn, und Linda Jinnemo. „"Alla är skolförberedda" : pedagogers upplevelser kring övergången från förskola till förskoleklass“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16963.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet för studien är att studera hur pedagoger i förskola och förskoleklass upplever samverkan kring övergången mellan de olika skolformerna och hur pedagoger förhåller sig till behovet av handlingsplaner. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där tre pedagoger i förskola och tre pedagoger i förskoleklass, som alla har erfarenhet av övergången däremellan, deltog i undersökningen. Utgångspunkten för analysen ligger dels i vårt syfte med studien, dels i den tidigare forskning som gjorts där vår tolkning är styrande. Denna tolkning är att verksamheterna i de olika skolformerna ser olika ut och att det bästa för en framgångsrik övergång är att det finns kontinuitet och kommunikation mellan de båda samt att vårdnadshavarna känner sig delaktiga. Samtidigt pekar viss forskning på att samverkan mellan förskola och förskoleklass inte fungerar och att bristen på kommunikation är en betydande faktor. I förskoleklassen anser majoriteten att barnen saknar vissa kunskaper som anses viktiga för att börja skolan. Detta leder till att förskolan har blivit mer ämnesinriktad då pedagogerna där känner en press och ett ansvar att minska glappet mellan skolformerna. Resultatet i denna studie visar att det fanns tydlig kommunikation vid samverkan kring övergången då samtliga hade någon form av handlingsplan. De ansåg även att barn inte behövde ha några specifika ämneskunskaper för att börja skolan utan lyfte istället vikten av de praktiska och sociala förmågorna. Pedagogerna i förskoleklass ville gärna ta del av barnens erfarenheter från förskolan för att skapa kontinuitet
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
22

Matijevic, Anita. „Från förskola till förskoleklass : Förskolläraren i förskoleklassens förväntningar på barns färdigheter och sammarbetet vid övergången till förskoleklass“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42027.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
23

Lindström, Elin, und Tilda Sjölinder. „Att träda in i skolans värld : Pedagoger i förskoleklassens erfarenheter av övergång och mottagande från förskola till skola“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40047.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna studie var att undersöka och tolka förskoleklasspedagogers erfarenheter och upplevelser kring mottagandet av nya eleverna och den medföljande övergångsprocessen som sker. För att få syftet besvarat användes intervjuer som metod där sju olika pedagoger verksamma i förskoleklass medverkade från sex olika skolverksamheter från en kommun i norra Sverige. Studien visar att det finns en stor variation men även likheter kring hur mottagandet och övergångsprocessen kan gå till och hur pedagoger resonerar kring den. Det framkommer också att det finns mycket likheter mellan vilka områden pedagogerna värderar där ett framträdande begreppet som de presenterar är trygghet. Barn måste känna en trygghet i relationer och miljö för att må bra och för deras fortsatta lärande och utveckling.

2019-12-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
24

Ackesjö, Helena. „Barns övergångar till och från förskoleklass : Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter“. Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36407.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions. Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions. The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school. Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms. One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
25

Lundberg, Linda, und Malin Gustafsson. „Från förskola till förskoleklass : Pedagogers uppfattning om behovet av information vid övergången“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78792.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattning av vad viktig information ska innehålla. Vad anser pedagogerna i förskolan är det centrala i informationen som de lämnar och vilka förväntningar har pedagogerna i förskoleklassen kring informationen som de ska få vid övergången. På vilket sätt används informationen om barnets förmågor i en kommande pedagogisk verksamhet? Vi har genomfört en kvalitativ forskningsstudie där vi har intervjuat nio pedagoger som är yrkesverksamma i förskola och förskoleklass. I analysen har vi lutat oss mot en fenomenografisk metod vilket innebär att kartlägga och hitta skillnader och likheter i det som framkommit av intervjuerna och därmed få en djupare förståelse för informationens betydelse i övergången. Resultatet har speglats genom ett sociokulturellt perspektiv och Nilholms (2011) olika perspektiv kopplat till specialpedagogik: kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. En viktig grundsten  i analysen och bearbetningen av materialet är det relationella och kategoriska perspektivet, samt betydelsen av en relationell pedagogik i mötet med olika barn. Det  handlar också om hur olika förväntningar i en övergång kan påverka barnet (Persson, 2011). Studien visar att det finns behov av att förskolan ger mer specifik och tydlig information till förskoleklassen kring hur barnet varit en del av verksamheten. Förskolans pedagoger fokuserar på hur barnet lärt sig och vad som fångar intresset. Förskoleklasspedagogerna riktar in sig på att informationen som lämnas bör innehålla barnets sociala förmåga, hur samspelet fungerat med kompisar och pedagoger i miljön som erbjudits. En viktig mening som blivit framträdande är att det borde framgå tydligare i informationen hur barnet upplevt tidigare förändringar. Hur ser barnets erfarenheter ut när det handlar om olika förändringar eller då barnet lämnat en trygg och invand miljö och blir en del av det nya? Relationens betydelse är en avgörande faktor för hur övergången och starten ska upplevas. Barnet möter en ny verksamhet med nya krav, pedagoger och kompisar. Samverkan på olika plan mellan förskolorna, förskoleklass och vårdnadshavare kan skapa en delaktighet och förståelse som kan ge en positiv upplevelse av övergången.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
26

Hjalmarsson, Marie, und Karlsson Josefine Nordberg. „Övergångar mellan förskola och skola : En studie om offentlighets- och sekretesslagen som begränsning eller skydd vid övergången från förskola till förskoleklass“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30796.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med den här studien var att undersöka pedagogers tolkningar, kunskaper och problematiseringar runt sekretess och delgivning vid övergångar mellan förskola och förskoleklass. Både enkäter och intervjuer har använts för att få förståelse om pedagogers kunskap och resonemang kring överföring av information om den enskilda individen. Resultatet visar att respondenterna upplever att delgivningsaspekten i lagen om offentlighet och sekretess är en tolkningsfråga och tyder på en okunskap kring hur omfattande sekretessen i förskolan är. Slutsatsen i studien är att OSL är svårtolkad för pedagogerna, men att det i praktiken är förskolans pedagoger som på etiska grunder avgör vilken information som är delgivningsbar till förskoleklassen, men att det sällan kan ske en delgivning utan vårdnadshavarnas samtycke. ___________________________________________________
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
27

Larsson, Ann. „Övergångar för barn/elever med intellektuella funktionsnedsättningar : Didaktiska perspektiv på övergången från förskolan till förskoleklass eller grundsärskola“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40817.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Uppsatsen är en kvalitativ studie. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares erfarenheter av övergångar används då övergången från förskolan till förskoleklass eller årskurs ett i grundsärskolan planeras för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studien beskrev hur några förskollärares praktiska erfarenheter kom till uttryck vid planeringen och organiseringen av övergångar från förskolan till förskoleklass och årskurs ett i grundsärskolan. Datainsamlingen bestod av fokusgruppintervjuer. Vid fokusgruppintervjuerna delade informanterna med sig av sina didaktiska och praktiska erfarenheter av övergångssammanhang. Problemformuleringen handlar om hur förskollärares erfarenheter används då övergången planeras och organiseras från förskolan till förskoleklass och årskurs 1 i grundsärskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ analys gjordes och resultatet visade att informanterna behövde mer kunskap generellt om intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visade att informanternas kunskap om varandras styrdokument behövde öka för att en bra samverkan skulle kunna utvecklas mellan de skolformer som informanterna arbetade inom. De förskollärare som deltog i studien behövde diskutera såväl ämnesdidaktik som allmän didaktik för att få mer inblick i varandras verksamheter. Exemplen i studien visade i riktningen att förskollärares praktiska erfarenheter och oreflekterade föreställningar om varandras uppdrag fick betydelse för elevernas välbefinnande och fortsatt kommande skolresultat. Studiens syfte var att bidra med mer kunskap som kan underlätta för samverkansaktörer, personal och ledning i förskola förskoleklass och grundsärskola.
The study examined the benefit of knowledge and experience of pre-school teachers´, when children with learning disabilities approach school start, and the transition context is planned for children with special educational needs. The study concerned the transition from pre-school to primary school. The focus area highlighted how some pre-school teachers´practical experiences were beneficial in the planning and organization of the transition context. The data collection consisted of qualitative interviews. During the focus group interviews, the informants shared their practical experiences of transition. The problem formulation was about how transition is planned and organized from pre-school to pre-school class and year 1 in the primary school for children with learning disabilities, based on pre-school teachers’ experiences of the transition between school forms. The results of the study showed that more knowledge about learning disabilities generally is needed in pre-school. Knowledge needs to be deepened both from an intercultural perspective and knowledge of each others´ governing documents is needed in order for a good collaboration between different forms of schools. Pre-school teachers in the respective activities need to discuss both subject matter didactics and generic didactics for more insight in each others´ activities. The study showed that pre-school teachers´ practical experiences and unreflected beliefs about each others´ assignments were of importance for the wellbeing of children´s future school results. The purpose of the study was to contribute more knowledge that can facilitate collaborators, staff and management in pre-, primary and lower secondary school. Knowledge can be helpful when routines are to be developed for children`s transition between school forms in early school years for children with learning disabilities.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
28

Karlsson, Julia, und Joanna Malmberg. „Barns övergångsprocess - komplex och fylld av känslor : En fenomenologisk studie om förskollärares upplevelser av den övergång barn gör från förskola till förskoleklass“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44273.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att ta del av förskollärares livsvärldar för att beskriva deras upplevelser av fenomenet barns övergångsprocess från förskola till förskoleklass. För att svara till studiens syfte ställs frågeställningarna: Hur upplever förskollärare den övergång barn gör från förskola till förskoleklass? och Hur kan essensen av barns övergångsprocess beskrivas? Fenomenologi förenad med hermeneutik utgör studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens resultat synliggör att barns övergång från förskola till förskoleklass upplevs av förskollärarna som en process som är både komplex och väcker känslor. Slutsatsen av resultatet visar att relationer är en grund i övergångsprocessen samt att det finns ett behov av att utveckla övergångsprocessens generella struktur och samverkan mellan förskollärare och lärare i förskoleklass.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
29

Bendelin, Anette, und Ulrika Bengtsson. „Övergångar från förskola till förskoleklass : En intervjustudie om förskollärares tankar kring samverkan och det överlämnande samtalet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47237.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att undersöka hur överlämningar planeras och genomförs för att stödja barn i övergången från förskola till förskoleklass. För att få svar på vårt syfte har vi valt en kvalitativansats där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Studien visar att överlämningar och samverkan ser mycket olika ut ute i verksamheterna och att den individuella pedagogen har en stor betydelse i överlämnandet. Den praktiska strukturen angående de gemensamma träffarna är kända för alla men syftet med samtalat i överlämnandet upplever vi inte är synlig för de berörda pedagogerna. Barns olika förutsättningar i övergången ser olika ut. De överlämnade samtalen för barn i behov av särskilt stöd kan vara avhängt på vilken pedagog som lämnar över då stöd och struktur kan saknas. Resultatet visar att de olika ramar som styr och den tradition som råder samt den enskilde pedagogens erfarenheter och kunskaper är av betydelse för hur barnet möts i den nya verksamheten och vilka förutsättningar som ges. Lindblad, Linde och Naeslund (1999) problematiserar ramfaktorteorins begränsningar då de anser att "det praktiska förnuftet" bör beaktas. Vad är det som begränsar eller underlättar i samverkan och styr i överlämnandet samt hur påverkas det av den enskilde pedagogens "praktiska förnuft".
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
30

Lindholm, Camilla, und Lisa Mars. „Övergången från förskoleklass till årskurs ett : En studie om elevers bokstavsinlärning i förskoleklassen och hur deras kunskaper bemöts i årskurs ett“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-148975.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att undersöka hur man arbetar med bokstavsinlärning i förskoleklass och årskurs ett och hur lärarna samverkar med varandra vid övergången mellan dessa verksamheter. För att uppnå syftet har vi intervjuat lärare i både förskoleklass och grundskola om deras erfarenheter, tankar och åsikter kring bokstavsinlärning samt observerat deras verksamhet. Resultatet visar att lärarna i förskoleklassen arbetar med att skapa ett intresse hos eleverna för att lära sig läsa och skriva, dock lyser skolinnehållet igenom. Resultatet visar även att lärarna i förskoleklass och årskurs ett arbetar på liknande sätt med bokstavsinlärning, det visar också att lärarna inte lägger så stor vikt vid övergången mellan årskurserna. Dessa två faktorer bidrar till en ökad risk för att eleverna får arbeta med samma typ av innehåll under två års tid. Lärarna har en plan för övergången, men resultatet visar att den inte följs till fullo.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
31

Johansson, Sarah, und Linda Söderlund. „Relationer - en huvudnyckel vid övergång? : Om övergången från förskolans verksamhet till förskoleklass generellt och för barn i behov av särskilt stöd“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43751.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Denna studie genomfördes med syftet att undersöka och analysera hur relationsskapande underlättar i övergången från förskolan till förskoleklass för barn generellt och barn i behov av särskilt stöd. Syftet var också att ta reda på hur övergången från förskola till förskoleklass hanterades. Studien var inspirerad av fenomenologin och utgick ifrån teorin om det relationella perspektivet och systemteori. Våra forskningsfrågor var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar på några utvalda skolor med överskolningen av barn som kommer till förskoleklass och mer specifikt: Hur beskriver pedagogerna att de på de utvalda skolorna arbetade med överskolningen av barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass? Studien skulle också belysa hur pedagogerna beskriver att de arbetar för att skapa goda relationer, särskilt för barn i behov av särskilt stöd. Studien baserades på kvalitativa intervjuer och utfördes med hjälp av en intervjumall. All data analyserades i teman. Dessa teman omfattade flera olika faktorer som sågs viktiga för att åstadkomma en gynnsam övergång. Dessa teman var trygghet, goda relationer och samarbete. Resultatet av studien visade att det fanns stora skillnader på hur skolor arbetade med stödjande insatser vid övergång från förskola till förskoleklass. En slutsats var att det ansågs vara viktigt för både förskolor och skolor att arbeta systematiskt och relationellt med övergångsprocessen och det med fokus på att lägga grunden till en tryggare och mer funktionell övergång med ett långsiktigt arbete och i samverkan. Det var viktigt att skolor och förskolor samarbetade och hade ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete för att inte bara övergången skulle bli lyckad utan även för att kvalitetssäkra barnens utbildning i ett längre perspektiv. Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förskola-förskoleklass, intervjuer, relationer, överskolning, övergång
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
32

Höijer, Sara, und Martina Cakmak. „Från förskola till förskoleklass : En studie om hur samarbetet utformas i övergången mellan två verksamheter“. Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-12739.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet. Syftet med detta samarbete är att främja barnens övergång mellan förskola och förskoleklass. Det framkommer att förskollärarna har begränsad insyn i den andra verksamheten och att det inte finns någon ”röd tråd” i pedagogiken dem emellan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv menar vi att kommunikationen mellan förskollärarna i de båda verksamheterna är ett centralt verktyg för att åstadkomma en bra relation och ett samarbete som gynnar både barnen samt förskollärarnas pedagogiska arbetssätt. Som vi tolkat informanternas svar finns det mycket att utveckla men det största hindret anses vara att tiden inte räcker till. Samtidigt anser flertalet av förskollärarna att de är nöjda med det samarbete som finns och att detta är tillräckligt för att barnen ska känna sig trygga. Vi menar att förskollärarna behöver inse att de kan gynnas av samarbetet och det inte enbart är för barnens skull. Detta tror vi skulle kunna utvecklas med fler kontinuerliga möten och gemensam fortbildning som inte bara berör övergången mellan verksamheterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
33

Johansson, Häll Linda. „Barns erfarenheter av övergångar från förskola till förskoleklass- Children´s experiances of transitions from kindergarten to preeschool“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32208.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Övergångar mellan olika skolformer innebär förändringar. Vad övergången från förskola till förskoleklass innebär utifrån barns perspektiv med kamratrelationer och pedagogers arbete med relationer är grunden för min studie.Arbetet är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som underlag. Det medverkade 12 barn i förskoleklass och fyra förskollärare. I analysen utgår jag från teorier kring övergångskompetens, kamratrelationer och kamratkultur. Den aktuella studien visar barns syn på kamratrelationer i övergångar. Kamratrelationer är det barnen påtalar som viktigast i sin nya tillvaro i förskoleklass. Att skapa en ny gemenskap och nya relationer är det barnen lägger mest vikt vid. Studien visar att barn har erfarenheter av övergångar i förskolan och kan därmed utveckla en viss övergångskompetens, vilka de eventuellt har en viss nytta av i övergången till förskoleklass och vidare till årskurs 1. Pedagogernas arbete i förskolan är förebyggande i syftet att låta barnen bli mer självständiga och förberedande inför övergången med besök på skolan. Förskollärarna i förskoleklass arbetar med kamratrelationer genom olika samarbetsövningar. De ger barnen verktyg för ett relationsskapande och en tillhörighet i den nya gruppen, barnen får därmed förutsättningar att skapa en ny kamratkultur. Nyckelord: Förskoleklass, identitetsskapande, kamratkultur, kamratrelationer, övergångar
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
34

Engmark, Emmeli, und Frida Eriksson. „Att ordna övergångsprocesser utifrån det enskilda barnet : -En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar av övergångar från förskola till förskoleklass“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85031.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
This study describes transitions from preschool to preschool class. The purpose of this study is to contribute with knowledge of preschool teachers perspectives on their work of adapting transition processes to individual children´s needs and conditions. The focus of the study is preschool teachers descriptions/statements of their work. To answer the research questions qualitative interviews were done with five preschool teachers, from five different preschools. The study´s theoretical starting points are attachment theory and co-produced leadership. The results and conclusions show that the preshool teachers´work of adapting transition processes is conducted in different ways. This study contributes with the knowledge that it is complex to adapt transition processes for children individually and how the work is conducted can affect equivalence.
Den här studien beskriver arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på sitt arbete med att anpassa övergångsprocesser till enskilda barns behov och förutsättningar. Fokus ligger empiriskt på deras beskrivningar/utsagor av sitt arbete. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, från fem olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är anknytningsteorin och samproducerat ledarskap. Resultat och slutsatser visar att förskollärarnas arbete med att anpassa övergångsprocesser bedrivs på olika sätt. Den här studien bidrar med kunskap om att det är komplext att individanpassa övergångsprocesser för barn och att sättet som arbetet genomförs på kan påverka likvärdigheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
35

Svantesson, Marie. „Olika aktörers perspektiv på övergångar för barn från förskola till förskoleklass. Various perspectives on children´s transitions from pre-school to preschool class“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32308.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
SammanfattningSvantesson, Marie (2016). Olika aktörers perspektiv på övergångar för barn från förskola till förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp.KunskapsbidragAlla övergångar innebär att lämna det invanda och trygga för att förflytta sig både fysiskt och framförallt psykiskt till något nytt. Hur övergången ser ut i det undersökta rektorsområdet och vad de bygger sitt arbete på samt vilka utvecklingsområden som det kan finnas där, anser jag vara av intresse att studera närmre. Framförallt för att arbetet med övergångar aldrig får stagnera, det är ett levande arbete som måste underhållas med alla berörda parters perspektiv tillgodosedda. Syfte och frågeställningarStudien har som syfte att undersöka vilka perspektiv olika aktörer med skilda professioner, inom samma rektorsområde, har på övergången för barn från förskola till förskoleklassen. Deras syn på hur kunskap och tidigare erfarenheter av barnen bör och kan tas tillvara speglas och lyfts fram och då med en specifik vinkling på barn i behov av särskilt stöd. TeoriFör att titta på hur förskolan och skolan rent organisatoriskt arbetar med övergångar har jag använt mig av systemteori enligt Öquist (2008) och då specifikt i vissa fall tittat på olika nivåer enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori beskriven enligt Nilholm (2016). Både nationell samt internationell forskning kring övergångar från förskolan till förskoleklass presenteras och är till hjälp för att analysera mina resultat i studien. MetodArbetet är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt informella samtal och observationer tillsammans med min arbetslivserfarenhet och textanalys av dokument, som används vid övergångar som underlag. I den empiriska delen av studien figurerar personal från fyra förskolor, förskoleklassens personal, två specialpedagoger med skilda verksamhetsområde, en biträdande förskolechef samt en biträdande rektor. Sammanlagt 11 intervjuer är genomförda och transkriberade i sin helhet. Den empiriska delen tolkas med en hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman 2011). ResultatResultatet från studien visar på brister i insyn och samverkan mellan verksamheterna. En uppdatering av den dokumentation som används vid överlämning mellan förskolan och förskoleklassen är under omarbetning med ett nytt system för detta som sjösätts inom kort. Det visar sig även att sekretessbestämmelserna som är olika för verksamheterna kan ställa till det ang. vad för information som får lämnas vidare. Ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna är viktigt för pedagogerna att upprätthålla. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen spelar en stor roll i arbetet med övergångar. Professionens roll som samordnare och som stöd för både barn, vårdnadshavare samt inte minst kollegor framträder i studien.Slutsats Min slutsats är att arbetet med övergångar aldrig får stagnera. Det är viktigt att tänka på att hålla samarbetet och samverkan mellan verksamheterna levande och aktuellt för att underlätta, skapa och bibehålla en förståelse för varandras arbetssätt och arbetssituationer.Nyckelord: Förskoleklass, preschool class, samverkan, sekretess, transitions, övergångar, överlämningssamtal.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
36

Högberg, Margareta. „Vem är jag och vem blir jag? : En fallstudie om övergången från förskolan till förskoleklassen och fritidshemmet“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446485.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
The aim of the study has been to highlight opportunities and obstacles for children to develop a positive identity after the transition from preschool to preschool class and school-age educare. Previous research shows that an individual's perceived identity changes when transitioning to new contexts, which often entails new roles and new positions. Several studies also show that children have different conditions of adapting to a new context, which has been shown to depend, among other things, on how the transitions are organized.The approach of the study has been a case study, where identity forming in preschool class and school-age educare has been the focus. Data has been collected through semi-regular interviews with teachers in preschools, preschool class and school-age educare, five parents, special teacher, two principals, preschool manager, head of compulsory school and head of the Child and Education Administration. The respondents have been interviewed individually and in some cases in groups. The study has been based on questions concerning opportunities and obstacles to children's identity forming during the transition from preschool to preschool class and school-age educare, as well as the importance of the preschool class and school-age educare for children who are considered to fall outside the scope of what is considered normal in terms of behavioural problems.On the basis of the three questions, meaningbearing words were sought, which formed codes under which the material was sorted. Based on the codes a number of themes were identified.These themes were set in relation to previous research as well as the theoretical framework of thestudy, which was partly a system theoretic perspective and partly the concept of inclusion in terms of inclusion as a community.The results showed that it is important for children and parents to create a sense of security in the transition from preschool to the preschool class and school-age educare. A condition for this is a well-planned transition with good communication between home and school, as well as between the preschool and the new function. In light of the study's system theoretic perspective as well as the inclusion perspective, the results showed that there is an effort, especially pronounced from the management level, to move from a categorical to a relationel perspective. Finally, the results showed that there is potential for development in terms of both the role of the school-age educare and the development of a collaboration between both the school and parents and between parents.
Studiens syfte har varit att belysa möjligheter och hinder för barn att efter övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem utveckla en positiv identitet. Tidigare forskning visar att en individs upplevda identitet förändras vid övergång till nya sammanhang, vilket ofta medför nya roller och nya positioner. Flera studier visar att barn har olika förutsättningar att anpassa sig till ett nytt sammanhang. Något som bland annat visat sig bero på hur övergångarna är organiserade. Studiens ansats har varit en fallstudie, där identitetsformering i förskoleklass och fritidshem varit i fokus. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem, fem föräldrar, speciallärare, två rektorer, förskolechef, grundskolechef och chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Respondenterna har intervjuats enskilt och i vissa fall i grupp. Studien har utgått från frågeställningar som berört möjligheter och hinder för barnens identitetsformering vid övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. Dessutom har en frågeställning sökt belysa vilken betydelse förskoleklassen och fritidshemmet har för barn som anses uppvisa någon form av beteendeproblematik.Utifrån de tre frågeställningarna kodades materialets betydelsebärande ord mot respektive frågeställning. Koderna sorterades under ett antal teman. I analysen relaterades identifierade teman till tidigare studier och till studiens teoretiska ramar, dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels begreppet inkludering i betydelsen inkludering som gemenskap.Resultatet visade att det för barn och föräldrar är viktigt att skapa en känsla av trygghet inför övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. En förutsättning för detta är en väl planerad övergång med en god kommunikation mellan hem och skola, liksom mellan avlämnande förskola och de nya verksamheterna. I ljuset av studiens systemteoretiska perspektiv, liksom inkluderingsperspektivet, visade resultaten att det finns en strävan, framför allt från stöd- och ledningsnivå, att röra sig i riktning från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv. Slutligen visade resultaten att det finns utvecklingspotential när det gäller både fritidshemmets roll och att utveckla samverkan mellan dels skolan och föräldrar, dels föräldrar sinsemellan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
37

Nilsson, Rebecka, und Susanne Bjurenwall. „Förskoleklass - mjuk övergång till skola och förlängning av förskola“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30690.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i gränslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgränsas till att omfatta två olika förskoleklasser. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader på: lärarnas krav och förväntningar på eleverna, lärarnas/skolans arbetssätt, lärarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa två klasser.De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka på verksamheten?Metod: Arbetet bygger på intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i två förskoleklasser. Observationerna använde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstå den. Resultat: De viktigaste resultaten i vår undersökning: Förskoleklassen blev inte som det var tänkt från början, en mjuk övergång till skolan. Det är inte förskolepedagogiken som har kommit in i skolan, utan det är skolkoden som tagit överhand istället. Miljön har stor betydelse för barns utveckling olika miljöer inbjuder till olika sätt att ta till sig kunskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
38

Arnesson, Jennie, und Elin Krantzén. „Hur gör vi? : En kvalitativ studie om samverkan mellan förskola och förskoleklass vid barns övergång till förskoleklass“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40047.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av samverkansplaner. Resultatet visar upp två olika förskole- och förskoleklassområdens sätt att samverka vid barnens övergång från förskola till förskoleklass. Resultatet påvisar även vilka fördelar och nackdelar som finns med respektive sätt att samverka. Resultatet lyfter även fram de förväntningar som exempelvis spänning och oro som förskollärarna anser att barnen kan ha inför och vid själva övergången från förskola till förskoleklass. I resultatet ses även hur förskollärarna arbetar för att övergången ska bli så mjuk och bra som möjligt för barnen
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
39

Antonsson, Celius Rebecca, und Karin Björkblom. „Förskola till förskoleklass : En övergång med fokus på den sociala aspekten“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21112.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Inledning Barn upplever många övergångar under sin tid i förskola och skola. Vi vill undersöka hur förskollärare och lärare förbereder barnen på dessa övergångar och hur de gör för att det ska bli en så bra övergång som möjligt för varje enskilt barn samt i gruppen som helhet. Vidare undersöker vi vilka faktorer som pedagogerna anser vara viktiga för en positiv övergång. Övergångar kan vara känsliga för barn och det är därför viktigt att övergångarna är välfungerande. Vi vill på så sätt bidra till mer kunskap inom det här området. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i förskoleklass resonerar kring övergången från förskola till förskoleklass, med speciellt fokus på det sociala samspelets betydelse. Forskningsfrågor • Hur beskriver pedagogerna i vår studie att rutinerna ser ut vid övergången mellan förskola och förskoleklass? • Vilka faktorer är betydelsefulla enligt pedagogernas beskrivning, för att barnet ska få en positiv övergång från förskola till förskoleklass? • Hur beskriver pedagoger arbetet med den sociala aspekten kring övergången från förskola till förskoleklass? Metod Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare och en grundskollärare i förskola och förskoleklass. Resultat I resultatet redovisas deltagarnas intervjusvar. Det framkommer att den sociala aspekten i anknytning till barnens trygghetskänslor är en stor och betydelsefull faktor för att övergången mellan förskola och skola ska fungera väl. Det framkommer att det finns skillnader mellan hur pedagogerna arbetar gällande övergången. På en del förskolor arbetas det betydligt mer med den sociala aspekten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
40

Bäcklund, Elin. „Förskollärares arbete med barns separation och utträde från förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-56612.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att börja fylla den kunskapslucka som finns om barns separation och utträde från verksamheter och det genom att studera hur fyra förskolor med olika förutsättningar hjälper barnen att separera sig och avsluta sin tid på förskolan. Studiens frågeställningar lyder: -         Hur arbetar förskollärare för att hjälpa barn att avsluta sin tid från förskolan? -          Vad kan variationerna i förskollärares arbetsätt bero på? Studien har ett sociokulturellt perspektiv med intervjuer som metod. Respondenterna upplevdes överraskade av frågorna och att de inte förväntade sig frågor om utträdet och separationen från förskolan utan snarare om övergången och att de egentligen inte arbetade med utträdet på något speciellt sätt. I studiens resultat framgår det att alla förskollärare arbetar likvärdigt med barnens utträde. De hade bland annat samtal i vardagen, avslutade teman och en familjekväll som aktiviteter för att hjälpa barnen i sitt utträde från förskolan.  I resultatet finns det ingen större variation på förskollärarnas arbetsätt. Men den variation som finns kan bero på förskollärarnas förhållningsätt till övergångar. Endast en av de fyra förskolorna har någon form av planerad aktivitet där de aktivt arbetade med att hjälpa barnen i sin separationsprocess från förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
41

Larsson, Liselott, und Macinnes Tammy Omfors. „Obevakad övergång : En studie om att utgå från barns berättelser vid övergång mellan förskola och förskoleklass utifrån etnografisk ansats“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44916.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
42

Blomqvist, Hanna, und Madeleine Willberg. „Från förskola till förskoleklass : en studie om flickors och pojkars förväntningar inför förskoleklass“. Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1144.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Bakgrund: Intentionerna med förskoleklassen är att avståndet mellan förskola och grundskola ska överbryggas. Förskolans förhållningssätt till kunskap ska utövas i förskoleklassen. Barns förväntningar på skolstarten är knutet till hur det blir med kompisar och om det i skolan finns möjlighet till lek. Förskolan förknippas med lek och skolan med lärande. Från flickorna förväntar sig vuxna att de är snälla och lydiga, och av pojkarna förväntas att de tränar sig på makt och kontroll. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka flickors och pojkars tankar och förväntningar i mötet med verksamheten i förskoleklassen och dess lärare. För att avgränsa vårt syfte har vi valt tre frågeställningar som vi har utgått ifrån. Metod: Vi använde oss av de kvalitativa metoderna; observation och intervju. Vi observerade fyra barn, två flickor och två pojkar, och intervjuade tio barn, tre flickor och sju pojkar på en förskola. Barnen skulle eller hade fyllt sex år 2006. Resultat: Att till hösten börja i förskoleklass upplevs av både flickor och pojkar som något roligt. Vid första kontakten med lärarna från förskoleklassen då de berättade och visade föremål från förskoleklassen, var både pojkar och flickor positiva till besöket. Förhållningssättet skiljde sig dock åt under besöket. Flickorna lyssnade uppmärksamt och satt lugnt och stilla, medan pojkarna lyssnade men emellanåt var de lite ofokuserade och hade lek i kroppen. Vi har fått fram att både flickor och pojkar förknippar förskoleklass både som ett lek- och lärotillfälle. Deras förväntningar är knutet till leksakerna och att få träffa gamla och nya kompisar. Flickorna fokuserar dock främst på relationer med kompisar och pojkarna har fokus på de nya leksakerna

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
43

Emma, Netz. „Samverkan till samsyn : En intervjustudie av fem förskollärares erfarenheter och tankar om samverkansarbetet mellan förskola och förskoleklass“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22090.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet? Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar. Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö. De hinder man upplevde för att utveckla samverkansarbetet kan kopplas till styrning och struktur men också till den respekt man har inför varandras verksamhetskulturer. Trots detta visade undersökningen på ett brett engagemang att utveckla samverkansarbetet där målsättningen visade sig vara en samsyn i förhållningssätt och arbetssätt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
44

Öfverstedt, Hanna, und Veronica Söderqvist. „Från förskola till förskoleklass : En enkätstudie av övergången“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189894.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
45

Solly, Anna. „Matematiken från förskola till skola : En jämförande studie av matematikövergången i Sverige och England“. Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-518.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

I förskolan ska barnen möta en praktisk och lekfull matematik. Även i de tidiga åren i skolan ska lek ges stort inflytande. Ändå har jag träffat på barn i de tidiga åren i skolan som uttrycker att matematik bara är något som görs i böcker. Därför är syftet med min studie att undersöka övergången i matematik från förskola till skola i både Sverige och England. De undersökningsmetoder som används är kvalitativa intervjuer med både barn och pedagoger, samt lektionsobservationer.

Resultatet visar att matematikövergången i England följer en tydligare röd tråd än här i Sverige och även att barnen där har lättare att uppfatta den. En orsak till detta är att pedagogerna från förskolan upp till skolan i England arbetar mot samma mål och samtalar om vad och hur de arbetat med matematik vid övergångarna, samt om varje barn. Barnen i England har en vidare syn på vad de gör när de har matematik och ser matematiken som en del i deras vardagliga liv – något som de även gör hemma. Ett varierat arbetssätt utan lärobok har bidragit till det. Denna studie ämnar att framhäva nya synsätt som kan hjälpa till att förbättra matematiktrenden här i Sverige, men på en punkt kan det inte bli bättre: Alla intervjuade barn i Sverige tycker att matematik är roligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
46

Rosengren, Kerstin, und Jenny Vincent-Vivian. „Specialpedagogen, en brobyggare? En kvalitativ studie om hur specialpedagogen kan bidra till att främja framgångsfaktorer i övergångsprocessen från förskola till förskoleklass“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33344.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogen kan bidra till att främja framgångsfaktorer i övergångsprocessen från förskola till förskoleklass genom att ta del av skolledares och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens roll samt undersöka hur deras uppfattningar förhåller sig till styrdokument och specialpedagogens examensordning.Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv. Systemteorin handlar om att se helheten av delarna i ett system. Det viktiga i systemteorin är vad som händer här och nu och ta reda på vad som hänger ihop med vad. Skolan ses som ett system som består av olika nivåer och det intressanta är det som sker i gränssnitten. Som specialpedagog på en skola rör man sig i gränssnittet mellan de olika nivåerna, individ, grupp och organisation. Vi har använt en kvalitativ metod i studien för insamlandet av det empiriska materialet. Som kvalitativ metod används halvstrukturerad intervju och gruppintervju av skolledare och pedagoger i förskoleklass från två olika skolor. Studien är genomförd med inspiration från fenomenografi som analysansats.I resultatet framträder sju aspekter av framgångsfaktorer i övergångsprocessen där specialpedagogen kan ha en betydelsefull funktion, vilka är förebyggande, kontinuitet, delaktighet, yttre ramar och villkor, samarbete och samverkan mellan berörda aktörer i övergångsprocessen, relation till vårdnadshavare och dokumentation. Resultatet visar att det krävs en specialpedagog som är delaktig i hela övergångsprocessen och inte bara i överlämnandet av elever i behov av särskilt stöd och som sedan fortsätter finnas med och vara delaktig även efter skolstart. Specialpedagogen kan bidra till att främja framgångsfaktorer i övergångsprocessen genom att fungera som övergångsamordnare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
47

Proos, Elisabet, und Anette Gustafsson. „Bara man har föräldrarna med sig! : Om samverkansprocessen vid övergången från förskolan till förskoleklass och lärarnas förhållningssätt gentemot barn i behov av särskilt stöd i respektive verksamhet“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13611.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd. Lärarna i förskolan ger däremot inte denna definition. Alla lärare beskriver att de har skriftliga rutiner för hur samverkansprocessen ska ske. Samverkan mellan lärare i förskolan och lärare i förskoleklass fungerar bäst om verksamheternas lokaler ligger nära varandra och om förskolan och förskoleklassen är kommunala.  Förskolan och förskoleklassen har olika sträng sekretess, detta påverkar överföring av information kring barn som är i behov av särskilt stöd. Det är bara den information som föräldrarna har gett sitt tillstånd till, som ges till förskoleklassens lärare. Något som skiljer sig mycket mellan förskolan och förskoleklassen är hur de organiserar verksamheten. Förskoleklassen har enligt vårt arbete trängre lokaler än förskolan, inte lika mycket kreativt material, mindre lärartäthet och är mer inriktade på kunskapsinhämtning. Detta kan leda till att fler barn blir i behov av särskilt stöd i förskoleklassen än i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
48

Cedervall, Anna-Lena. „Bedöma utan att döma - förskolans komplexa uppdrag : - Vilken syn på barn förmedlas i dokument vid överlämning från förskola till förskoleklass“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177751.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie