Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Överavskrivning“

Laglig skatteplanering genom bokslutsdispositioner är allmänt accepterat, dock får externa intressenter ingen information om företags motiv bakom beslut om bokslutsdispositioner, utan tillhandahålls enbart offentliga rapporter. Beroende på hur ägar- och ledningsstrukturen ser ut i ett företag kan motivet till skatteplanering genom bokslutsdispositioner vara olika. I små och medelstora företag är ägarna ofta en del av ledningen, vilket medför att både ägaren och ledningens motiv kan ligga till grund för beslutet. Beslut om skatteplanering gäller vilka bokslutsdispositioner företag ska använda sig av, hur dessa ska kombineras samt i vilken omfattning de ska användas. Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och förstå resonemanget bakom små och medelstora företags motiv och beslut vid skatteplanering genom bokslutsdispositioner. Studien syftar även till att bidra med teoriutveckling. Genom detta ämnar vi besvara forskningsfrågan: Hur resonerar små och medelstora företag vid beslut om skatteplanering genom bokslutsdispositioner?   För att besvara forskningsfrågan genomförde vi intervjuer med åtta respondenter från små och medelstora företag i ledande positioner. Detta gjordes för att fånga upp företags resonemang i samband med skatteplanering genom bokslutsdispositioner, vilket inte hade varit möjligt att utläsa genom enbart en dokumentstudie. För att få ett ytterligare perspektiv på skatteplanering genom bokslutsdispositioner valde vi även att intervjua två externa rådgivare angående deras rådgivning till företag gällande bokslutsdispositioner. Detta gjordes på grund av två skäl, dels för att flera respondenter nämnde att de tar hjälp av externa rådgivare och dels för att företag avböjde medverkan i studien till följd av bristande kompetens. Uppsatsen utgår även från information angående bokslutsdispositioner som går att utläsa i respondenternas publicerade årsredovisningar.    Studiens resultat indikerar att det finns både likheter och skillnader mellan företags resonemang vid skatteplanering genom bokslutsdispositioner. Ägarna är de främsta beslutsfattarna vid beslut om bokslutsdispositioner. Däremot kommer incitamentet till avsättning eller återföring i flera fall från ledning eller externa rådgivare. Gemensamt för samtliga företag som ingick i studien var att de hellre vill betala skatten i framtiden. Däremot skiljer sig motivet till varför skattebetalningen skjuts framåt i tiden. Motivet kan grundas i en likviditetsaspekt, investeringssynpunkt, resultatutjämning eller förhoppning om minskad skattebetalning i framtiden. Samtliga motiv till skatteplanering genom bokslutsdispositioner gynnar företaget genom möjlighet till tillväxt. Det upptäcktes även motiv till att inte använda bokslutsdispositioner, däremot har nyttjandet blivit vanligt förekommande i små och medelstora företag.

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsättningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintäkt som erhölls från de gjorda avsättningarna. Problemet som uppsatsen berör är huruvida användandet av överavskrivningar hade förändrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jämfört med tidigare. Dessutom fokuserades det också på vilka konsekvenser obeskattade reserver har fått före och efter att lagen trädde i kraft. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förändrades efter införandet av schablonintäkten på periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istället för ett komplement.

 

Metod: En undersökning gjordes på företagen som är listade på börslistan ”large cap”. De åren som undersökningen omfattade var åren 2003, 2004, 2005 och 2006. Företagen som användes var redan förutbestämda, varför urvalet blev ett subjektivt urval. Anledningen till det var för att undersökningen ämnade skapa en stor insikt i Sveriges ledande börsföretags resultatplanering. De data som insamlades hämtades från företagens årsredovisningar, och data sammanställdes i tabeller och diagram.

 

Resultat & slutsats: Resultatet för undersökningen visade på att företagen hade ett lågt användande av resultatjusteringar redan under år 2003, och det fortsatte att avta allt eftersom åren gick, emellertid fanns en tendens att företagen ökade sitt användande under år 2006.

Periodiseringsfonder var mer vanliga att använda för alla år förutom år 2005. Med detta som underlag blev slutsatsen att överavskrivningar inte är ett substitut till periodiseringsfonder. Vidare tycks företagen inse att det är billigare för dem att inte använda sig av obeskattade reserver, och betala skatten direkt, eftersom färre gjorde avsättningar.

 

Förslag till fortsattforskning: I uppsatsen koncentrerades urvalet till att enbart omfatta Sveriges 60 största börsnoterade företag, och forskningen bör utvidgas till att omfatta ett mer representativt urval i Sveriges företagsklimat. Anledningen till det är för att kunna erhålla en statistisk säkerställning kring användandet av obeskattade reserver.

 

Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har skapat en större förståelse kring obeskattade reserver och i vilken omfattning de används bland företagens som tenderar att bestämma praxis. Vidare har också djupare kunskap erhållits kring vilken av de två bokslutsdispositionerna som är mest användbar, samt skatters påverkan på företagens valmöjligheter.

Aim:  By the year 2005 a new law was introduced, the companies was now being charged with an interest income on the tax allocation reserve. The problem this thesis is based on is how the usage of excess depreciation had changed pre and post the new law was established because this tool do not have a fee for its usage. Additionally this thesis also focused on what consequences this law have had on the general usage of untaxed reserves. The purpose with the thesis is to get an understanding if the usage of excess depreciation changed after the tax allocation reserves was being taxed and if excess depreciation can be a substitute to tax allocation reserve instead of being a complement to it.

 

Method: A survey was performed, with the companies listed on the Stockholm stock exchange's large cap as the only objects in the survey. The sample of the survey was pre-decided; hence the sample of the survey was subjective, but also because the survey intended to create an insight in the income planning of the leading enterprises of the stock exchange in Stockholm. The years included in the survey were 2003, 2004, 2005 and 2006 and the data, foundation to the survey, was gathered from the companies' annual reports. 

 

Result & Conclusions: The result of the survey showed that the companies had a low usage of appropriations, already back in 2003, which continued to decrease as the years went by however in the year 2006 a tendency was that the companies had increased their usage of untaxed reserves. Tax allocation reserves were more frequently used in all the years except in the year 2005. With regard to this information following conclusions could be made: excess depreciation could not be seen as a substitute to the tax allocation reserve. Moreover, a decrease in the usage of untaxed reserves could also be seen, as the companies realised that it would be cheaper for them not using them.

 

Suggestions for future research: The survey was narrowed to just include the sixty largest companies traded on the Stockholm exchange; hence the research should be extended to include a more representative sample of all the companies in Sweden. The reason is to find out if the usage in appropriations has changed to the degrees of being statistically significant.

 

Contribution of the thesis: The thesis has produced a greater understanding about appropriations and to what degree the companies who set praxis are using them. Furthermore, a comprehension about which of the two appropriations that is the most useful has been received, and also how much taxes influence the choices made by companies.

The subsidiary company of Swedish Match AB called Intermatch Sweden AB has submitted a claim to RegR for them to change the notification of SRN, regarding the company’s settlement of foreign tax. To make the matter clear Intermatch Sweden AB has pointed out that they consider deductions for depreciations not to have an effect on the foreign income when the amount to settle is calculated. The intention with this study is to analyse the legal situation regarding how the level of the settlement is affected by the consolidated costs. Such as additional depreciations regulated in the law “Settlements of foreign tax”. In the process I will aspire to address the arguments of the study with the help of one ruling put in focus and related previous ruling. Additional depreciations of the assets, which arise due to the depreciation as recorded in the books, should not reduce the foreign income when the level of settlement is to be calculated the RegR has pronounced. I don’t see a complete analogy in the way the different consolidated costs has affected the outcome of the rulings in regards to the level of settlement. By that I mean that the costs at hand have affected the calculation in different ways and these differences have not been presented by the company in question In doing so disregarding how the denominator and the Swedish tax are affected. A new bill has been accepted and will take effect on January 1^st 2009 witch means that the issues at hand will lead to a different conclusion since additional depreciations after January 1^st 2009 will be treated as a cost of the operations when calculating the level of settlement.

Examensarbetets titel: Obeskattade reserver - Vilka företagsspecifika variablerpåverkar användandet av obeskattade reserver i små företag? Presentationsdatum: 2018-05-29 Ämne, kurs: FÖ2023, Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Lina Eriksson, Riina MyrsellHandledare: Åsa GrekExaminator: Christoffer RydlandSyfte: Syftet med uppsatsen är att förklara vilka företagsspecifika variabler sompåverkar användandet av obeskattade reserver.Metod: Uppsatsen är ett naturligt experiment. Studiens syfte uppnås genom enkvantitativ analys av data hämtad från Retriever Business.Resultat och slutsats: Uppsatsens regressionsanalys visar att lönsamhet ochbranschtillhörighet påverkar de små företagens avsättningar till obeskattade reserver.
Title of the essay: Untaxed reserves - Which company-specific variables affectthe use of untaxed reserves in small Swedish companies?Presentation date: 2018-05-29Subject, course: FÖ2023, Thesis for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Lina Eriksson, Riina MyrsellSupervisor: Åsa GrekExaminer: Christoffer RydlandPurpose: The purpose of this essay is to explain which company-specific variablesthat affect the use of untaxed reserves.Method: The essay is a natural experiment. The purpose of the study is achievedthrough a quantitative analysis of data retrieved from Retriever Business.Result and conclusion: The essay's regression analysis shows that profitability andindustry affiliation affect the small companies' depositions to untaxed reserves.

Syfte: Syftet med studien är att se hur sänkningen av bolagsskatten har påverkat noterade bolag på Stockholmsbörsen användning av bokslutsdispositioner. Metod: Studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Syftet med studien uppnås genom det insamlade datamaterialet, från Retriever Business i form av difference-in-difference regressionen. Resultat och slutsats: Studien visar att bolagsskattesänkningen inte har påverkat bolagen att minska användandet av bokslutsdispositioner. Istället har bolagen ökat användandet av bokslutsdispositioner.
Purpose: The purpose of the study is to see how the reduction of corporate tax has affected the usage of tax allocation reserves by listed companies on the Stockholm Stock Exchange. Method: In the study, a quantitative method with a deductive approach has been used. The purpose of the study is achieved through the collected data from Retriever Business, in the form of the difference-in-difference regression. Result and conclusion: The study shows that a corporate tax reduction has not caused companies to reduce their usage of tax allocation reserves. Instead, companies have increased their usage of tax allocation reserves.