Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Organisatorisk miljö“

Professionel fodbold handler at drive en forretning og det primære fokus for professionelle klubber er at opnå gode resultater og at vinde den næste kamp. At integrere sportspsykologi er en langvarig proces og for at være succesfuld i professionel sport, er der et behov for et stabilt miljø. For at sportspsykologiske konsulenter er effektive i professionelle sportsorganisationer, er der behov for at forstå forskellige niveauer af organisationskultur som de indgår i. Denne artikel beskriver et sportspsykologisk program i en dansk professionel fodboldklub. Jeg forsøger undervejs at illustrere nødvendigheden af at integrere selvrefleksion og kulturel sensitivitet som en del af den sportspsykologiske konsulents tilgang til at implementere sportspsykologi i professionel fodbold. Nøgleord: Fodbold, anvendt sportspsykologi, elitesport, teamsport, organisatorisk psykologi mangler

Studien som här sammanfattas är kvantitativ och börjar med en redogörelse av tidigare forskning inom ämnena, medarbetarskap, top-down – bottom-up, samt street level bureaucacy. Därefter redovisas den teoretiska referensramen som arbetet utgått från; Dochertys organisatoriska lärande. En svensk kommun bestående av omkring 10 000 medarbetare har använts som population till arbetet hos vilken en surveyundersökning genomförts. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan lärande och medarbetarskap. Fokusområden har varit individens lärande inom organisationen liksom hur detta påverkat deras intryck av sitt medarbetarskap. Det resultat som framkommit visar att lärande är bidragande till ett välmående medarbetarskap. Slutligen skildras en analys av resultatet som sedan leder till en diskussion.

En underrättelsefunktion som ska hantera en motståndare i en komplex och dynamisk miljö ställs inför en svår uppgift. Möjligheterna till framgång ökar om flera olika inhämtningsmetoder nyttjas i kombinerade underrättelseoperationer. En av svårigheterna utgörs av att hitta en balans mellan en centraliserad respektive en decentraliserad underrättelsefunktion. Fördelarna med en centraliserad underrättelsefunktion där ett system av underrättelsesystem skapas kan svårligen uppnås fullt ut samtidigt som de förband som är mottagare av underrättelserna leds med ledningsmetoden uppdragstaktik och är decentraliserade. En paradox uppstår. Centralisering kontra decentralisering är en organisatorisk fråga. Henry Mintzbergs organisationsteori beskriver fem olika organisationstyper, som har olika fördelar i olika miljöer. Om den teorin är giltig för underrättelsefunktionen, så skulle kunskapen därom öka möjligheterna till att ur en organisatorisk synvinkel skapa optimala underrättelseförband i framtiden. Mintzbergs organisationsteori prövas i undersökningen på tre olika fall från Afghanistan, Irak respektive Mali. Teoriprövningen har resulterat i att Mintzbergs organisationsteori inte har kunnat falsifieras. En underrättelsefunktion som verkar i en komplex och dynamisk miljö fungerar optimalt om den är organiserad enligt organisationstypen adhokrati, vilken är decentraliserad och växlar mellan att vara organiserad funktionsvis och mot marknad. Den dominerande koordineringsmekanismen utgörs av ömsesidig anpassning. Det uppnås genom utbredd samverkan, förtroendeskapande åtgärder samt att de ingående enheterna är välutbildade och samtränade.

The following study deals with organizational conditions that affect the implementation of municipal environmental strategies. It aims to increase understanding of and contribute with material of empirical studies of implementing the environmental responsibility of municipalities. The aim of the study was to identify how organizational conditions affect the implementation of environmental strategies and to present solutions to how municipalities can handle the challenges that occur when environmental strategy work is to be incorporated and implemented in a municipality. In order to provide answers to whether there were any, and in that case which, organizational conditions that could promote or hinder municipalities' ability to implement environmental strategies, a literature study and a case study of a medium-sized Swedish municipality was conducted with the aim of collecting experience-based knowledge. The result shows that it is difficult to point out the influence of individual organizational conditions on the implementation process, as they interact. However, the implications are that the organization's structure, culture and leadership influence the work process. Limitation of or the uncertainty on access to resources is highlighted as an obstacle in the work with the environmental strategy. It is pointed out that it will most likely not be an increased resource supply, but instead it is necessary to prioritize what the tax money will be used for. Furthermore, the existence of target conflicts has proved to be a challenge that municipalities need to handle. Target conflicts have been spotted between environmental goals and other municipal goals. Because municipalities generally work on the basis of many, and sometimes conflicting, goals, the ability to prioritize is central. To succeed with the environmental work, municipalities are recommended to identify and enable synergies between the environmental goals and other welfare goals.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet.

During the last decades, there has been a shift towards two opposite political tendencies. On the one side, a focus on economical values has increased, and on the other side there is more focus on democratic values like gender equality. A common solution on a municipal level is to appoint intersectoral strategist to work cross sectorial to mainstream a gender perspective into every sector. The strategist’s unique positions are yet rarely explored. The focus of this essay is to explore the strategist’s professional position on an organisational- and sociology angle. The essay takes a phenomenological stand, and some interviews with local level strategists explore the position. The questions in focus in response to which public sector tendencies the profession emerged, what kind of discretion are characteristic for the strategists? According to the result, strategists can be seen as a pre-profession – that is a profession on the coming. The profession as such has emerged in accordance to the opposite political trends that emerged in governing (or governance) the public administration, where horizontal perspectives are supposedly mainstreamed into organisations with mainly vertical governing. The strategist’s responsibilities and discretion differs, even though a certain degree of discretion is necessary for the profession as such. In this discretion, different ways to undo gender are explored by the strategists. That is mainly done in the horizontal processes.